Franska öppna, dag 9
avVilken tennisdag det blev till slut!
Den inleddes ju med Tommy Haas totala benknäckarkross mot Mikhail Juzjnyj: 6-1, 6-1, 6-3. Det var nästan skrattretande hur överlägsen han var. Och samtidigt hade ryssen inte en enda marginal på sin sida. Absolut ingenting han företog sig gick vägen.
Egentligen inte så mycket mer att säga om matchen. Tyckte inledningsvis att Juzjnyj såg märkligt svag ut. Sprang knappt och bara skakade lojt på huvudet. Hade troligen med förvåning att göra. Trodde väl inte att Haas skulle gå ut så oerhört hårt.
Men jäklar vad han vinklade bort och blåste honom av banan, om vartannat. Han lyfte sig visserligen i tredje set, Juzjnyj, men till ingen nytta. Haas klart bästa insats hittills i turneringen. Har verkligen hittat tillbaka till storformen.
Perfekt tajming med tanke på att han möter Novak Djokovic i kvartsfinalen.
Novak hade inledningsvis en del bekymmer i sin åttondel mot Philipp Kohlschreiber. 19-rankade doldisen (märkligt förbisedd spelare, men beror väl på brist på stjärnlyster) är en taktiker av rang. Han är grym på att släta över sina egna brister och samtidigt exploatera motståndarens.
Det gjorde han i dag, med bravur. Spelade enkelt och smart. Djokovic stördes av snålblåsten i första set och hittade inte riktigt bollträffen – och det utnyttjade Kohlschreiber direkt. Försvarade sig fantastiskt bra, varierade slagen och mixade upp med stoppbollar. Det är alltid en bra idé att tvinga ner Nole på nät när han är så uppenbart osäker i sitt eget spel.
Kohlschreiber konstruerade sina poäng felfritt med en väl avvägd kombination av hög press, percentage tennis och oförutsägbara placeringar. Har dessutom en svårläst och lurig serve.
Det räckte till att knipa ett set. Sedan slutade hjulen gnissla för Djokovic och maskineriet började tugga i gång.
Intressant notering: När Djokovic servade i ad court utan press på sig placerade han den oftast i T-krysset (i hopp om ess, kan tänkas).
Men.
Så fort han hade breakboll emot sig satte han i stället serven snävt mot Kohlschreibers backhandsida. Ofta inte ens speciellt hårt, utan snarare med lite kick. I andra set räddade han sex breakbollar på det sättet. Lär nyttja den även mot Haas, som ju också spelar med enhandsfattad backhand. Grymt svårt att plocka så snäva servar i backhandrutan när man är enhandsfattad, särskilt när när de får lite höjd efter studsen.
Hur som helst. Djokovic hade inga jättebekymmer när han väl blivit varm i kläderna och bärgade slutligen en komfortabel 4-6, 6-3, 6-4, 6-4-seger.
* * *
Om man ska hårdra det så hängde Kei Nishikori med väldigt bra i sammanlagt tre game, då han spelade både offensivt och smart, medan Rafael Nadal (som för övrigt fyller 27 år i dag och firades med tårta efter matchen) var lika passiv som i sina föregående tre matcher.
Men där spanjoren mot Daniel Brands och Martin Klizan (i första- respektive andrarundan) lät sig pressas så till den milda grad att han tappade set hade han i dagens åttondel mot 15-rankade Nishikori inga som helst planer på att tvingas stå på banan längre än absolut nödvändigt.
6-4, 6-1, 6-3 blev segersiffrorna. Väntad matchbild (Nadal i förarsätet) och väntat resultat.
Viktig match för Nadal såtillvida att den lär stärka hans självförtroende.
Och det lär bli ännu mer stärkt efter kvartsfinalen i övermorgon. Där väntar nämligen Stanislas Wawrinka, som han har 9-0 i inbördes möten mot.
Men, till att börja med: Wawrinkas åttondelsfinal mot Richard Gasquet var dagens tveklöst bästa match.
Franska hemmahoppet gick ut stenhårt och tog en komfortabel 2-0-ledning – det första breaklösa setet i tiebreak och det andra med 6-4.
Det märktes dock att Wawrinka hade en till växel att lägga i. Att han inte riktigt hittat rätt väg in i den här matchen. Och i tredje set började han sakta men säkert att vrida taktpinnen ur nävarna på Gasquet.
Ett break räckte för att bärga setet med 6-4, trots enorm (och berättigad) frustration gentemot en för dagen sällsynt dålig linjedomare som vid upprepade tillfällen svarade för helt horribla domslut.
Fjärde set var desto svajigare. Wawrinka brände breakboll efter breakboll, men avfärdade också de tre han hade emot sig. Åtta egna behövde han för att bärga setets enda servegenombrott.
Då, inför avgörande set, hade Gasquet gjort slut på all sin energi och dragit på sig en hämmande kramp. Han hängde trots det med riktigt bra (även om Wawrinka från tredje set och framåt var den klart bättre spelaren) och höll drömmen om en första kvartsfinal på Roland Garros vid liv fram till 6-7, när han slutligen inte orkade hålla sin serve längre.
I framför allt fjärde set bjöds vi på helt makalös tennis där de båda kombattanterna turades om att slå gastkramande winners. Behöver jag nämna att matchen var en fröjd för alla dem som avgudar enhandsfattad backhand? Det är nog få som ifrågasätter påståendet att Wawrinka och Gasquet tillhandahåller två av tourens tveklöst bästa backhands av det här slaget.
Totalt 149 winners blev det. 92(!) av Wawrinka, 57 av Gasquet. Som jämförelse kan Roger Federers och Jo-Wilfried Tsongas kvartsfinal i årets Australiska öppna nämnas. Då slog Tsonga 66 och Federer 49 – på hardcourt. Ruskigt många i dag, alltså. Och ”bara” 101 oprovocerade misstag (55 för Wawrinka, 46 för Gasquet).
6-7(5), 4-6, 6-4, 7-5, 8-6 blev segersiffrorna för Wawrinka. Så oerhört välförtjänt.
Det som imponerar mest på mig är hur energisnålt Wawrinka spelar i många lägen. Väldigt följsamt, enkelt och lite avvaktande, men ofta inte alls passivt (ibland blev han även just passiv, särskilt när han hade chans att breaka – då låste det sig många gånger rejält).
Gasquet å sin sida har som bekant jobbat upp en bättre kondition, men spelar fortfarande en så sjukt energidränerande tennis. Det är liksom som att han måste anstränga varenda fiber i sin kropp för att slå de där backhandvinnarna som Wawrinka lite retligt enkelt bara skyfflade in.
Addera det faktum att Gasquets ”comfort zone” är någon meter bakom baslinjen och att hans spel bygger på tätt (och energislukande) försvarsarbete så förstår ni på ett ungefär hur trött han var inför och under femte set.
Han ska därför ha en stor eloge för att han höll sig kvar så långt som till ett 14:e game.
Och han hade så klart sina chanser att själv knipa kvartsfinalbiljetten, men missade breakbollar i avgörande lägen i både tredje och fjärde set banade väg för Wawrinka. Jäklar vad mycket starkare schweizaren är mentalt nu än för bara något år sedan. Han har verkligen mognat under den här säsongen.
Belöningen efter den här imponerande insatsen är dock allt annat än önskvärd: Nadal i en kvartsfinal på Roland Garros.
* * *
Medan Tommy Haas massakrerade stackars Mikhail Juzjnyj på Court Suzanne Lenglen gjorde Victoria Azarenka detsamma med 2010 års titulant Francesca Schiavone på Court Philippe Chatrier: 6-3, 6-0.
Först bjöd de varandra på servegenombrott, men vid 3-3 sluggade världstrean hem nio raka game.
Oerhört starkt gjort. Azarenka har verkligen börjat hitta ett grusspel som funkar riktigt bra för henne.
* * *
Bethanie Mattek-Sands räckte inte till mot Maria Kirilenko: 7-5, 6-4. Inte alls oväntat. Hade gärna sett amerikanskan i en kvartsfinal, men Kirilenko är en ruggigt kompetent spelare. Kan säkert ställa till det för Azarenka.
* * *
Maria Sjarapova var inte lika överlägsen som hon ofta är mot svagare motståndare på grus, men avfärdade ändå 19-åriga Sloane Stephens planenligt i raka set: 6-4, 6-3.
I kvarten väntar forna världsettan Jelena Jankovic, som detroniserade en annan amerikanska – Jamie Hampton: 6-0, 6-2.
Jankovic behövde inte ens bjuda på sin bästa tennis. Hennes bollsäkerhet och snabbhet räckte liksom, eftersom Hampton oftast dödade poängen med ett oprovocerat misstag. Hon hängde helt enkelt inte med alls och Jankovic kunde utmanövrera henne med snäva kontringsslag och smarta placeringar.
* * *