Phew. Nattens kvartsfinaler bjöd på två rysare.

När jag tvingades kasta in handduken runt 22.30 i går kväll låg Andy Murray under med 3-2 i andra set efter att ha förlorat första set med 6-4 i matchen mot Janko Tipsarevic. Kan villigt erkänna att jag vacklade ordentligt då – och förberedde mig mentalt för en total pudel här i bloggen efter mina ”heta” tips.

Samma sak när jag i morse fick se Rafael Nadal först förlora andra set mot Jo-Wilfred Tsonga med 7-5 – för att därefter ligga under med 3-2 i avgörande set. Riktigt nervdaller där, särskilt också som Tsonga spelade riktigt bra medan ”Rafa” stundtals visade prov på den där krampaktigheten som plötsligt slog till i åttondelsfinalen mot Kei Nishikori.

Skönt då att han, efter att ha räddat breakboll vid ställning 5-4, slutligen sluggade sig vidare till semifinal – där han ställs mot just Murray. Blir lite av en Clash of the Titans, där vinnaren sedan har goda chanser att få den förmodade finalisten Novak Djokovic på fall.

Skönt också att mina tips inte gick helt åt fanders. Var ju minst sagt ute och cyklade i matcherna Williams-Radwanska (4-6, 1-6) och Azarenka-Bartoli (3-6, 3-6). Victoria Azarenkas första förlust den här säsongen, för övrigt.

Nu ska jag, förutom att sköta mitt jobb som webbredaktör på Sportbladet, ladda inför den fenomenalt heta kvarten mellan Djokovic och David Ferrer. På återseende!

Resultaten:
Andy Murray – Janko Tipsarevic 4-6, 6-3, 6-4
Rafael Nadal – Jo-Wilfred Tsonga 6-2, 5-7, 6-4
Marion Bartoli – Victoria Azarenka 6-3, 6-3
Agnieszka Radwanska – Venus Williams 6-4, 6-1

Förra världsettan Kim Clijsters har ådragit sig en höftskada och blir borta från spel i fyra veckor. Det skriver USA Today.

Skadan har besvärat Clijsters under Miami Masters, där hon förlorade mot Yanina Wickmayer i omgång tre. Hon hoppas kunna återvända lagom till Madrid Open i maj.

Kim Clijsters har tidigare deklarerat att hon planerar lägga tennisracketen på hyllan efter sommarens OS-turnering i London.

Ja, så var det äntligen dags för dagens tips! Herrarnas första kvartsfinaler och damernas semifinaler i singel väntar ju. Nu är det verkligen läge att gnugga geniknölen ordentligt, alltså.

Janko Tipsarevic (rank 9) – Andy Murray (4)
Andy Murray har varit förvånansvärt lugn och stabil så här långt. Tipsarevic har visserligen bara tappat ett set så här långt (mot Dolgopolov i omgång tre), men om inte brittiske världstvåan kollapsar totalt borde han ta hem det här. Sedan de möttes första gången i London 2006 har de i princip turats om att vinna (4-3 till Murray i inbördes möte), och om den trenden håller i sig är det Tipsarevics ”tur” att vinna. Men statistik är ju som bekant ett förbannat djävulskap, så den ska vi inte stirra oss blinda på i dag. Jag tippar Murray.

Jo-Wilfred Tsonga (6) – Rafael Nadal (2)
Nadal har varit ett monster i den här turneringen – med andra set i mötet med Kei Nishikori som enda undantag. Marginalerna i den här matchen är mycket mindre, och spelar han lika krampaktigt i dag kan han få det riktigt svårt mot Tsonga som imponerat så här långt (ja jag vet, jag trodde inte fullt ut på honom mot Florian Mayer – men man har väl rätt att ändra sig?). Jag kan ändå inte annat än tippa seger för Nadal. Baserat på vad han presterat hittills vore något annat snudd på tjänstefel.

Venus Williams (33) – Agnieszka Radwanska (5)
Oj. Otroligt svårtippat. Venus har ju gjort en helt makalös resa efter sin långvariga skada och slagit tennisvärlden (och oddssättarna) med häpnad här i Miami. Har 5-1 i inbördes möten mot Radwanska, som enligt flera spelsajter är lågoddsaren i dag. Vill ändå någonstans tro att Williams viljestyrka är tillräckligt stor för att hon ska greja det här.

Victoria Azarenka (1) – Marion Bartoli (7)
Jamen det här ska väl världsettan fixa, va? Tycker att Bartoli har imponerat, men inte tillräckligt för att rå på Azarenka.

Okej, så jag prickade alltså in fem av nio tips. Knappt godkänt. Å andra sidan var matchen Tsonga-Mayer en helgardering – skrev ju bara att om en toppspelare ryker så blir det Tsonga. Vågar påstå att jag är värd en halv pinne för den.

Största flopptipset: Andy Roddick.

Ja, vad ska man säga egentligen? Han tar i från tårna och åstadkommer en snudd på omöjlig seger över sin nemesis Roger Federer, vars formkurva pekat spikrakt uppåt den här säsongen. Hur han följer upp den smått sensationella insatsen? Med ett totalt magplask – 5-7, 0-6 – mot 21-rankade Juan Monaco. Förstås. Det borde man ju ha anat.

Är i övrigt lite besviken på Del Potros insats, måste jag säga. Ingen skam i att förlora mot en hårt krigande David Ferrer, men med 6-3, 6-3? Nej, det borde ha varit en tätare match. Styrkebesked från Ferrer när turneringen går in i slutskedet, dock.

Annars höll stjärnorna för favorittrycket – just Monaco är den enda utanför topp tio som rasslar vidare till kvartsfinalerna.  Mer om dem lite senare.

Herrar, singel, omgång 4:

Rafael Nadal vs. Kei Nishikori 6-4, 6-4.
Janko Tipsarevic vs. Grigor Dimitrov 7-6 (3), 6-2.
Mardy Fish vs. Nicolas Almagro 6-3, 6-7 (2), 6-3.
Novak Djokovic vs. Richard Gasquet 7-5, 6-3.
Andy Murray vs. Gilles Simon 6-3, 6-4.
Juan Monaco vs. Andy Roddick 7-5, 6-0.
Jo-Wilfried Tsonga vs. Florian Mayer 6-3, 6-2.
David Ferrer vs. Juan Martin del Potro 6-3, 6-3.

Damer, singel, kvartsfinal:

Maria Sharapova vs. Li Na 6-3, 6-0.
Caroline Wozniacki vs. Serena Williams 6-4, 6-4.

Rafael Nadal, alltså.

Denna sluggande virtuos. Denna tennisens candyman, som bara strösslar bländande forehands och omöjliga konstbollar omkring sig. En fröjd för ögat.

Matchen mot Kei Nishikori blev dock ingen dans på rosor – efter ett så där typiskt jämnt men övertygande första set (6-4) gick han tidigt i från i andra. Och så trodde man att han hade segern som i en liten ask, som så många gånger förr.

Men nej.

Nishikori krigade sig föredömligt in i matchen och vid ställning 5-4 till Nadal spelade världstvåan stundtals riktigt krampaktigt. Missade till och med matchboll. Usch. Såg faktiskt ut som att Nishikori skulle kunna vända på steken och tvinga fram ett tredje avgörande set.

Då gjorde Nadal så där som nästan bara Nadal kan göra – han vände på en ettöring och gick från uppskrämd kyckling till rasande blodhund. Pang, bom, matchboll, 6-4, lights out.

I och med det satte Nadal obarmhärtigt punkt för Nishikoris Miami-saga på strax över två timmar, utan att tappa ett set – för tredje matchen i rad.

Nadal har således vunnit sex raka set i Miami nu. Imponerande. Får se om Novak Djokovic tangerar den sviten i sin match senare i dag.

Är förresten two for two i mina tips så här långt – och Mardy Fish leder i skrivande stund över Nicolas Almagro, 6-3, 3-1. Det vore ju för jävla gött med ett prickfritt protokoll.

Snabbanalys inför dagens sammandrabbningar:

Kei Nishikori (rank 16) – Rafael Nadal (2)
Nadal vinner. Finns inte mycket mer att säga.

Novak Djokovic (1) – Richard Gasquet (17)
Om Gasquet vinner är det mer än en skräll – det är ett mirakel. I ordets rätta bemärkelse. Typ. Det händer inte en vanlig dag på touren. I dag är en sådan dag.

Andy Roddick (31) – Juan Monaco (21)
”A-Rod” borde vara sliten efter dusten med Federer i natt, vilket ger Monaco ett övertag. Det psykologiska övertag Roddick har efter att ha slagit sin store nemesis väger dock lika tungt. Oerhört svårtippat – men jag tror Roddick fixar det här.

Juan Martin Del Potro (11) – David Ferrer (5)
Riktigt intressant möte. Del Potro har gjort en fantastisk resa tillbaka till toppen efter skadan han ådrog sig i slutet av 2009 och har verkligen prickat in formen i år, men man gör nog rätt i att aldrig underskatta Ferrer. Tror ändå Del Potro är tillräckligt sugen på att ta hem den här turneringen för att slugga sig vidare.

Grigor Dimitrov (101) – Janko Tipsarevic (9)
Dimitrov tog sin första pinne mot en topp tio-spelare när han skrällbesegrade Tomas Berdych härom dagen. Chansen är tyvärr väldigt liten att han lyckas göra om den bedriften i dag, mycket på grund av sin orutin på den här nivån. Så: Hur mycket jag än hoppas på en ny skräll håller jag det för osannolikt.

Nicolas Almagro (12) – Mardy Fish (8)
Tungt möte – och om Fish inte fortfarande är grinig över att han konsekvent placeras på grandstand borde han gå segrande ur den här dusten.

Gilles Simon (13) – Andy Murray (4)
Andy Murray har fått extra vila efter Milos Raonics walkover. Bra eller dåligt? Svårt att säga, men det borde innebära att Murray hunnit förbereda sig mentalt på den här matchen. Håller han känslorna i styr borde han kunna avfärda Simon (som han leder över med 8-1 i inbördes möten) utan större bekymmer.

Jo-Wilfred Tsonga (6) – Florian Mayer (19)
Tsonga är en underhållande men något ojämn spelare. Mayer stabil, men inte lika tekniskt skicklig. Är det någon av topp tio-spelarna som ryker i dag så är det Tsonga, tyvärr.

Serena Williams (10) – Caroline Wozniacki (4)
Serena har dundrat fram som en bulldozer i den här turneringen. Behåller hon sin dominans i egen serve är redan halva matchen vunnen.

Ja, då kör vi lite resultat på det då:

Herrar, singel, omgång 3:

Mardy Fish vs. Kevin Anderson 6-4, 6-3.
Richard Gasquet vs. Albert Ramos 6-2, 5-7, 6-3.
Nicolas Almagro vs. Fernando Verdasco 6-3, 6-4.
Novak Djokovic vs. Viktor Troicki 6-3, 6-4.
David Ferrer vs. Julien Benneteau 7-6 (5), 6-4.
Juan Martin del Potro vs. Marin Cilic 6-3, 7-6 (3).
Andy Roddick vs. Roger Federer 7-6 (4), 1-6, 6-4.
Juan Monaco vs. Gael Monfils 4-6, 6-3, 6-4.

Damer, singel, omgång 4:

Maria Sharapova vs. Ekaterina Makarova 6-4, 7-6 (3).
Marion Bartoli vs. Maria Kirilenko 6-1, 6-2.
Agnieszka Radwanska vs. Garbine Muguruza Blanco 6-3, 6-2.
Serena Williams vs. Sam Stosur 7-5, 6-3.
Li Na vs. Sabine Lisicki 3-6, 6-4, 6-2.
Caroline Wozniacki vs. Yanina Wickmayer 7-6 (6), 6-0.
Victoria Azarenka vs. Dominika Cibulkova 1-6, 7-6 (7), 7-5.
Venus Williams vs. Ana Ivanovic 6-7 (4), 6-2, 6-2.

Bortsett från Federers kollaps mot Roddick bjöd måndagens drabbningar inte på några särskilt stora skrällar, alltså. Djokovic trummar på. David Ferrer och Juan Martin del Potro gör sitt jobb. Victoria Azarenka, Maria Sharapova och systrarna Williams dundrar vidare. Men det är ju nu som allvaret börjar…

Japp, det finns ju som bekant tre sorters lögner: Lögn, förbannad lögn och statistik.

Inte ens Roger Federer tycks kunna motbevisa den gamla skrönan.

Precis allt talade ju för Federer inför matchen i Miami – 21-2 i inbördes möten, 16 raka segrar under säsongen, hittills tre titlar i år (varav den senaste kom i Indian Wells härom veckan). Samtidigt klev Andy Roddick in på banan med ett inte alltför imponerande säsongsfacit på fem vinster och fem förluster. Senaste segern över Federer kom för fyra år sedan – i just Miami.

Och visst hade ”A-Rod” problem i natt: Efter ett tajt första set som Roddick slutligen tog hem i tiebreak bjöd ”Fed” på bländande spel och utklassade amerikanen med 6-1 i andra set.

I tredje och avgörande set kom dock vändningen – efter att ha räddat fyra breakbollar i egen serve kunde Roddick bryta Federer för första gången i matchen och sedan komfortabelt spela hem setet, 6-4.

Förlusten innebär att Federer tappar 315 viktiga poäng i kampen om att återta tronen från världsettan Novak Djokovic, eftersom ”Fed” nådde semifinal i turneringen förra året (där det blev förlust mot rivalen Rafael Nadal). Segern för Andy Roddick innebär inte bara att han snyggar till siffrorna mot sin nemesis (21-3 i inbördes möten nu) utan också att han har chansen att ta sin tredje titel i Miami – han har vunnit här 2004 och så sent som 2010. I åttondelsfinalen möter han 21-rankade Juan Monaco, som något oväntat slog ut 14-rankade Gaël Monfils. Det kan sedan bli en helamerikansk kvartsfinal, om Roddick slår Monaco samtidigt som världsåttan Mardy Fish slår 12-rankade Nicolas Almagro.

Vilket ju är helt galet.

Ja, inte att det blir en helamerikansk kvartsfinal, alltså – utan att det i så fall sker på Roger Federers bekostnad.

Det finns som bekant tre sorters lögner: Lögn, förbannad lögn och statistik.

Sen finns ju som bekant också en sorts Roger Federer: Den bästa genom alla tider.

I hans fall kan statistiken vara hur mycket lögn, eller förbannad lögn, som helst – den rymmer alltid en sorts sanning: Om statistiken säger att Federer är bäst, då är Federer bäst.

Låt oss då utan vidare omsvep ta en titt på statistiken mellan Roger Federer och Andy Roddick: Den säger 21-2 i inbördes möten. Till Federer.

21 segrar.

2 förluster.

Det är iskalla siffror, som stirrar obarmhärtigt rakt in i Roddicks skärrade och ärrade själ. Det var länge sedan Andy Roddick stod på toppen av sin karriär, som kröntes med 13 veckor som världsetta – för nio år sedan.

Roddicks två blygsamma segrar över tidernas bäste kom i Montreal 2003 (6-4, 3-6, 7-6) och Miami 2008 (7-6, 4-6, 6-3). Att han tagit en skalp i just Miami kanske talar för amerikanen, tänker du.

Då får du tänka om.

Det var som bekant ”FedEx” som petade ner ”A-Rod” från tronen och förpassade honom till ett liv i tennisens skuggrike. Det är racketkonstnären från Basel som stått i vägen för amerikanen i jakten på fler Grand Slam-titlar. Och det är Federer som kommer att stå i vägen även i dag, när de forna världsettorna drabbar samman i Miami.

– Det går inte att komma ifrån det faktum att han varit det största hindret i min karriär. Jag måste spela riktigt bra för att jag ska ha en chans emot honom, bättre än mot de flesta, säger Roddick inför mötet enligt Tennis.com.

Ja, det var väl årets underdrift. Sorry A-Rod, men det spelar ingen roll hur bra du spelar, Federer kommer att plocka sin 22:a skalp mot dig i dag. Att inbilla sig något annat – det är en förbannad lögn…

Amerikanske världsåttan Mardy Fish är så här långt inte särskilt nöjd med Miami Masters. Anledningen: Han får inte spela på turneringens centrecourt. I stället har Fish ”förpassats” till näst största tennisbanan, grandstand court.

– Det var samma sak i Indian Wells och US Open (förra året), jag fick inte spela på stadium court. Det borde inte spela någon roll, men jag vill spela de stora matcherna på de stora banorna. Jag har jobbat hårt för att komma dit jag är: Jag är topp tio i världen, den högst rankade amerikanen i två amerikanska event och jag har inte fått spela på stadium court. Jag vill inte spela på grandstand. Jag vill spela på stadium court, säger Fish till Miami Herald efter segern över kanadensaren Frank Dancevic.