Arkiv för kategori Juan Martin Del Potro

- Sida 2 av 14

Veckans turneringar

av Henrik Ståhl

Årets första tävlingsvecka är avslutad.

Men när touren väl rullat i gång är det inte mycket vila.

Så, här har ni i vanlig ordning min förhandsanalys inför kommande veckans turneringar:

* * *

SYDNEY INTERNATIONAL

HERRAR:

Skärmavbild 2014-01-05 kl. 22.24.35
Klicka på bilden för större version.

Världsfemman Juan Martín del Potro toppseedad, 21-rankade Jerzy Janowicz andraseedad. De följs sedan av 25-rankade Andreas Seppi och 29-rankade Dmitrij Tursunov. Utöver dem har vi ett fåtal intressanta spelare: Marin CilicVasek Pospisil och Alexandr Dolgopolov.

Inget jättehett startfält med andra ord – men så är det ju också en turnering som spelas blott en vecka inför årets första Grand Slam. Den här turneringen hör alltså till dem som av naturliga skäl har svårt att locka till sig toppspelare och är egentligen inte överdrivet mycket mer intressanta än Chennai Open (där världsåttan Stanislas Wawrinka tidigare i dag bärgade sin femte titel i karriären, efter finalseger över Edouard Roger-Vasselin i raka set: 7-5, 6-2).

del Potro har en på papperet enkel resa mot semifinal. Underlaget är förvisso snabbt i Sydney, så Nicolas Mahut kan hota, men har ändå svårt att tänka mig att han ryker redan i sin första match. Samuel Groth har chansen att följa upp den här veckans succé i Brisbane (tog sig till kvartsfinal, förlust mot Jeremy Chardy). Radek Stepanek är i och för sig duktig på att kontrollerat utmanövrera lägre rankade spelare, men med Groths serve… Pospisil borde slå Sam Querrey i sin öppningsmatch, men del Potro i en kvartsfinal är förstås en för tuff lottning.

Semifinalen då? Marin Cilic. Och det är på papperet en bra matchup för del Potro. 8-2 i inbördes möten för argentinaren, fem raka segrar utan att tappa set. Om världsfemman vill vinna den här turneringen har han alla chanser i världen att göra det, även om jag personligen har lite svårt att förstå varför han prioriterar Sydney framför träning och förberedelser i Melbourne inför Australiska öppna.

På undre halvan är Janowicz klar favorit. Kan bli en riktigt intressant åttondelsfinal mellan honom och Dolgopolov. Den ser jag fram emot. Hoppas den blir av.

Bernard Tomic regerande mästare, men frågan är hur långt han tar sig den här gången. Marcel Granollers är en knepig öppningsmotståndare, och i en eventuell kvart väntar troligen Janowicz. Nej, det blir nog poängtapp och rankningsras för Tomic den här veckan.

Vem som blir Janowicz semifinalmotståndare på den här halvan är lite hugget som stucket. Tror på Andreas Seppi, han har en förmåga att gå långt i den här typen av turneringar. Skrällvarningar? Mja. Skulle väl vara Julien Benneteau och Florian MayerLukas Rosol kanske tar med sig bollträffen från Doha och bombar sig fram till en kvartsfinal mot Cilic.

De går till semifinal: del Potro, Cilic, Janowicz, Seppi.
Skrällvarning: Pospisil, Rosol, Benneteau, Mayer.
Bubblare: Granollers, Groth.

Semifinalerna: del Potro slår Cilic, Janowicz slår Seppi.

FINALEN: del Potro slår Janowicz.

* * *

DAMER:

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Betydligt mer tilltalande lineup på damsidan. Inte mindre än sex topp 10-spelare: Världsfemman Agnieszka Radwanska, världssexan Petra Kvitová, världssjuan Sara Errani, världsåttan Jelena Jankovic, världsnian Angelique Kerber och världstian Caroline Wozniacki. Dessutom världselvan Simona Halep, som dock åkte ut mot Madison Keys i första omgången.

Keys har för övrigt mycket god chans att ta sig till kvartsfinal, där Radwanska troligen väntar. Eller kan 19-åriga Eugenie Bouchard chockslå världsfemman? Kanske. Hon slog trots allt både Sloane Stephens (då 13-rankad) och Jankovic (då världstia) i Tokyo förra året. Hon måste bara ta sig förbi Bethanie Mattek-Sands först, och hon är ju inte heller helt ofarlig.

Om Jankovic ens kommer i närheten av hur hon spelade i Brisbane så borde hennes semifinalbiljett vara ganska säkrad. Första riktigt provet kommer i kvarten mot Kerber eller Kaia Kanepi. Tappade visserligen set mot Kerber i Brisbane men vann ändå väldigt kontrollerat i tre set. Ledde sedan över Victoria Azarenka med 1-0 i set i semin innan hon klappade ihop fullständigt. Har 1-4 i inbördes möten mot Radwanska, men har å andra sidan inte spelat så här bra på flera år. Tre av förlusterna kom 2012, då hon rasade på rankningen och avslutade säsongen på plats 22 – henne sämsta placering på sju år.

På undre halvan är det lite svårare att plocka fram en klar favorit. Kvitová har ju högst kapacitet men är oförutsägbar som få. Errani kanske? Inte omöjligt. Enkel väg till semifinal för henne, och väl där väntar troligen Kvitová eller Wozniacki.

De går vidare till semifinal: Radwanska, Jankovic, Errani, Kvitová.
Skrällvarning: Wozniacki, Bouchard, Kanepi.
Bubblare: Keys, Kerber.

Semifinalerna: Jankovic slår Radwanska, Errani slår Kvitová.

FINALEN: Jankovic slår Errani.

* * *

HEINEKEN OPEN

HERRAR:

Skärmavbild 2014-01-05 kl. 23.03.08

Bättre startfält i Auckland än i Sydney, faktiskt. David Ferrer toppseedad. Med honom inräknad har vi sex topp 30-spelare. Världstolvan Tommy Haas andraseedad och 14-rankade John Isner tredjeseedad.

Överlag ganska intressanta namn för att vara en turnering veckan före en Grand Slam: Kevin AndersonPhilipp KohlschreiberBenoit Paire och kanske framför allt Gaël Monfils. Tyvärr har dock fransmannen valt att stå över turneringen, efter succén i Doha (gick till final – förlust mot Rafael Nadal). Anger utmattning som skäl. Är nog lika bra, så han hinner återhämta sig till Australiska öppna.

Och lottning då? På papperet en enkel resa till semifinal för titelförsvararen Ferrer (som vunnit tre år i rad och totalt fyra gånger). Väl där kan Kevin Anderson vänta, men jag är inte så säker på det. Han brukar ha problem på snabba underlag eftersom han helt enkelt inte hänger med i tempot och kan mycket väl bli utslagen av till exempel Daniel Brands redan i sin öppningsmatch. Även Igor Sijsling har skrällpotential.

På undre halvan är det mer av ett getingbo. Haas möter troligen Jack Sock (eller Adrian Mannarino) i sin öppningsmatch, och det ska ju inte vara några problem. Inte heller Benoit Paire i kvarten. Sen är det ju antingen Isner eller Kohlschreiber som väntar i semin. Givet att Isner aldrig presterar utanför USA och Kohlschreiber hanterat servekanonen riktigt bra de senaste två gångerna de båda mötts (US Open 2012 och 2013) får han nog hållas som knapp favorit där. Tysken var för övrigt i final förra året och vann titeln 2008 (finalseger över Juan Carlos Ferrero).

Slutsegraren stavas troligen David Ferrer. Han imponerade visserligen inte alls i Doha (förlust i åttondelen mot Brands) men det här är liksom hans turnering och han har som sagt vunnit här totalt fyra gånger tidigare med likvärdiga lottningar.

De går till semifinal: Ferrer, Brands, Haas, Kohlschreiber.
Skrällvarning: Paire, Isner.
Bubblare: Sijsling, Anderson.

Semifinalerna: Ferrer slår Brands, Kohlschreiber slår Haas.

FINALEN: Ferrer slår Kohlschreiber.

LISTA: 8 bästa slagen i World Tour Finals 2013

av Henrik Ståhl

Säsongen är inte helt slut än, Davis Cup-finalen mellan Serbien och Tjeckien ska trots allt avgöras, men i och med ATP-tourens avslut kan det knappast anses för tidigt att börja med tillbakablickar.

Och just i dag behöver vi bara se oss om över axeln för att slänga ihop en lista.

Här har ni de 8 snyggaste slagen i World Tour Finals 2013.

Håller ni med? Diskutera  och lämna gärna egna förslag i kommentarsfältet!

* * *

PLATS 8:
Gasquets backhand mot Federer, gruppspelet (6-4, 4-3, 40-15)

Federer flyttar Gasquet i sidled. Han svarar med en rak forehand och schweizaren utnyttjar den lucka som öppnar sig i fransmannens backhandruta. Slaget blir dock ganska löst, världsnian hinner ifatt – och klappar in en klassisk rak Gasquet-backhand. Elegant.

http://www.youtube.com/watch?v=pKLCTpQPpII

PLATS 7:
Federers forehandslice mot Djokovic, gruppspelet (4-6, 1-2, 40-0)

Federer slår en ganska lös andraserve, men Djokovic missbedömer sin backhandretur en smula och Federer kan jaga ut världstvåan i hörnet. Den snabbfotade serben hinner så klart ifatt och lägger upp en loop för Federer att kliva fram på.

Djokovic söker sig mot mitten i tron att schweizaren ska slå en inside out-forehand cross court – men i stället överraskar han med en typisk (och svårhanterlig) slice. Djokovic blir helt ställd, räddar förvisso själva slicen men Federer avslutar poängen med en forehanddrive. Så finurligt att jag inte kan låta bli att fnittra när jag ser det här klippet. Fullkomligt älskar den där forehandslicen.

PLATS 6:
Federers forehandkavalkad mot Nadal, semifinal (4-5, 15-30)

Det är egentligen inte det enskilda slaget som gör att jag placerar det här klippet på sjätte plats, utan snarare hela poängen i sig. Federers välavvägda defensiv där han utan att egentligen vara överdrivet aggressiv hela tiden sätter press på Nadal och håller honom på tårna med oförutsägbara slag och placeringar.

Nadal måste liksom hela tiden gissa sig till vad Federer ska hitta på härnäst, och det ger schweizaren ett övertag i den här duellen (även de gånger där det ser ut som att spanjoren är på väg att vända).

Duellen avslutas med att Federer lurar Nadal att slå en backhandcross (ni ser hur han redan är på väg åt rätt håll innan världsettan ens slagit den), Federer svarar med en forehandcross i steget, därefter två raka forehands – den sista en winner.

Välavvägt, smart och perfekt genomfört.

PLATS 5:
Nadals forehandskruv mot Wawrinka, gruppspelet (3-2, 15-0)

Poängen inleds med en bra serve från Nadal, som ger spanjoren ett grymt läge i nästa sekvens. Han slår en distinkt forehand och rör sig fram mot nät. Hans halvvolley blir dock inte helt lyckad, Wawrinka hinner ikapp och petar in en till synes otagbar backhandcross. Nadal hinner inte bara fånga upp bollen i sista stund – han gör det dessutom med en makalös liten skruv, som överrumplar schweizaren totalt.

”Flick of the wrist” brukar man kalla sånt där på engelska. Forehandböj? Handledschip? Äh. Vi nöjer oss med att kalla det en forehandskruv på svenska. Riktigt snygg, oavsett vad man väljer att kalla den.

PLATS 4:
Federers slag över axeln mot del Potro, gruppspelet

del Potro slår en tung serve som Federer precis räddar. Argentinaren avancerar mot nät men kommer helt fel till sin backhand. Federer drar en lobb som del Potro hinner ifatt och världsfemman slår en så kallad ”tweener” (mellan benen) – som flyger över Federer, som smugit fram på nät.

Federer vänder om och rusar ner mot baslinjen. I hopp om att hålla bollen i spel slår han över axeln, det vill säga med ryggen helt vänd mot banan. del Potro svarar med en forehandcross, som Federer räddar med en backhandslice. Argentinaren söker sig till nätet för att stänga poängen med en volley, men blir passerad av en välriktad forehand från Federer.

En fenomenal tweener av del Potro och ett iskallt slag över axeln från Federer resulterar i en av turneringens tveklöst häftigaste dueller.

PLATS 3:
Nadals raka forehandpassering mot Ferrer, gruppspelet (5-3, 0-30)

Ferrer pressar ut Nadal i hörnet med en välplacerad serve. Nadal får till en bra och flack backhandretur, men Ferrer är redan framme vid nät. Poängen ser med andra ord ut att vara helt förlorad för världsettan.

Men.

Nadal vevar i gång benen, fångar upp Ferrers forehand och vinner poängen med en klassiskt nadalsk rak forehandpassering i steget. Fenomenalt.

http://www.youtube.com/watch?v=H5mWSME-6M8

PLATS 2:
Djokovics osannolika forehandskruv mot Wawrinka, semifinal (6-3, 3-1, A-40)

Wawrinka vinklar ut Djokovic med en oerhört snäv backhandcross och slår sedan vad som ser ut att vara en solklar winner.

Men Novak The Hedgehog gör en tjurrusning i sidled, hinner fram till bollen – och vinklar in en för Wawrinka (som börjat röra sig inåt i banan) otagbar forehandskruv.

Wow.

PLATS 1:
Djokovics Usain Bolt-löpning och lobb mot Nadal, final (4-3, 40-A)

Det är ingen slump att Djokovic är involverad i tre av bollväxlingarna på den här listan. Jäklar vilken tennis han presterade under den här veckan. Det blir ännu tydligare när man studerar de här duellerna. Det är så att man hade kunnat göra en gedigen lista över bara Djokovics bästa slag under turneringen…

Hur som helst: Nadal slår en snäv serve i ad court mot Djokovics backhand. Serben tvingas blocka och Nadal, som smugit fram på nät, slår en backhandvolley i en helt öppen bana.

Djokovic har dock inte gett upp poängen. I stället tar han en av årets tveklöst snabbaste löpningar, hinner upp bollen och lobbar den i en båge över Nadal. Spanjoren slår en backhand rakt i banan, Djokovic svarar med en elegant stoppboll.

De slag som sedan utväxlas framme vid nät förtjänar nästan i sig en egen plats på den här listan: Nadal blockar, Djokovic slår en rak backhand som Nadal tar på volley, Djokovic dödar duellen med en forehandvolley. Och allt det som jag just räknat upp är  över inom loppet av knappt 15 sekunder.

Det krävs en Nadal och en Djokovic för att prestera en så fullkomligt makalös duell – och den där forehanden från Djokovic… bara att hinna ifatt Nadals volley är ju snudd på omöjligt, men att dessutom med sådan precision slå den lobb han gör. Vem förutom Novak hade klarat ett sådant konstslag? Superserben i sitt absoluta esse. Spontant känns det här för övrigt som årets tveklöst häftigaste bollväxling.

Snacka om grädde på moset för säsongen 2013.

Så blir semifinalerna i World Tour Finals 2013

av Henrik Ståhl

http://www.youtube.com/watch?v=cr0-efJcVhs

Måste givetvis inleda den här texten med att säga några ord om gårdagens matcher, eftersom det tyvärr inte hanns med i går.

Novak Djokovic tappade set mot Richard Gasquet (7-6, 4-6, 6-3), men matchen i sig var  väldigt avslagen redan på förhand. Ingen av dem hade ju något att spela för – så låt oss i stället fokusera på det som var gårdagens höjdpunkt: Roger Federer mot Juan Martín del Potro.

Under matchens gång visste jag inte riktigt vad jag tyckte om den. Det är ju svårt att inte uppskatta den här sortens dramatik, men lika frustrerande är det att bevittna en sådan total avsaknad av spelmässig stabilitet.

För rent spelmässigt var det överlag en ganska dålig match. När det blixtrade till så sprakade det rejält om bådas racketar, men allt som oftast var den här tillställningen en kavalkad i underprestation.

En ojämn bergochdalbana. När Federer var som sämst var del Potro som bäst. När del Potro var som sämst var Federer som bäst. Och båda hade riktigt höga toppar, särskilt Federer – som till slut fick med sig segern, efter att ha krånglat sig ur extremt jobbiga lägen: 4-6, 7-6(2), 7-5.

Jag tyckte faktiskt att det var del Potro som satte tonen redan i första set. Efter svajigt servande från Federer (där han i ett game blev bruten efter att ha haft ledning med 40-0) tog argentinaren en komfortabel 5-1-ledning – men misslyckades kapitalt med att serva hem setet vid ställning 5-2. Han lyckades inte få in en enda förstaserve i det gamet, och det straffade sig.

Vid 5-4 var han på väg att snubbla på mållinjen ännu en gång, när han återigen hade breakboll mot sig. Den gången redde han ut trasslet, men det kändes som att det där inte skulle bli en engångsföreteelse. Med undantag för de inledande 5-6 gamen så saknade han helt stabilitet.

Juan Martín del Potro. FOTO: BILDBYRÅN
Juan Martín del Potro. FOTO: BILDBYRÅN

Det gjorde som sagt Federer också, men han lyckades plocka fram sin absolut bästa tennis när det behövdes som bäst – medan del Potro tvekade när han hade matchen i egna händer.

Två gånger krånglade sig Federer ur svåra underlägen: 1-3 i andra set och 0-3 i tredje.

En väldigt bra seger för schweizaren, trots instabiliteten. Imponerade faktiskt som mest i defensiven, då han lyckades neutralisera del Potros offensiv och hitta sätt att flytta runt argentinaren för att skapa ytor.

Samtidigt en dålig förlust för del Potro. Att tappa en ledning med 1-0, 3-1 kan man komma undan med, men förlora ett avgörande set när man har ett 3-0-försprång… Nej, det är faktiskt underkänt på alla sätt och vis.

Det kändes som att den här segern helt enkelt var viktigare för Federer än för del Potro. Schweizaren var beredd att investera blod, svett och tårar i den här matchen, för att få lite upprättelse efter en blytung säsong. Argentinaren har i sin tur inte imponerat alls efter Basel och i London hade han inte den mentala (förmodligen inte heller den fysiska) orken att gasa fullt.

Detta ger oss hur som helst en ny blockbuster mellan Federer och Rafael Nadal, deras 32:a möte.

Låt oss i vanlig ordning ta en titt på dagens matchups:

* * *

Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN

RAFAEL NADAL (1) – ROGER FEDERER (7)

Trots att denna matchup (på grund av Federers långa svacka) känts helt irrelevant just den här säsongen så är det fortfarande något väldigt speciellt med just deras rivalitet.

21-10 i inbördes möten till Nadal. 7-6 på hardcourt. 7-3 på de senaste tio matcherna. 3-0 den här säsongen (Indian Wells, Rom, Cincinnati). På de tre matcherna har Federer aldrig varit i närheten av att vinna, men han gjorde ett fantastiskt första set i Cincinnati, som han också vann med 7-5 – det enda setet han vunnit mot Nadal i år.

Men ser man enbart till statistiken så finns det faktiskt en kategori där Federer är helt överlägsen, och det är i just slutspelssammanhang. 4-0 i matcher har han, schweizaren (2006, 2007, 2010, 2011). 8-1 i set (Nadals enda setvinst kom i finalen 2010).

Och i staden London har Federer faktiskt 4-1 (Wimbledon 2006-2007, World Tour Finals 2010-2011; 2006 och 2007 spelades det som då kallades för Tennis Masters Cup i Shanghai).

Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN
Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN

Lägger man till att inomhushardcourt är spanjorens klart sämsta underlag, medan det är ett av schweizarens tveklöst bästa, så jämnar oddsen ut sig rätt rejält.

I alla fall i teorin – och enbart om man ser till statistiken.

För det faktum att Nadal haft en sagolik supersäsong medan Federer kämpat i motvind med dålig form och svaga resultat måste givetvis också tas i beräkning.

Spelmässigt har Nadal inte direkt imponerat i 02 Arena, men det har räckt till 3-0 i matchfacit och 6-1 i set. Samtidigt har Federer bjudit på sin allra bästa tennis i år mot Djokovic och del Potro – vilket räckte till 2-1 i matcher, 5-2 i set och avancemang till semifinal med nöd och näppe.

Spelar han sin allra bästa tennis under nio-tio sammanhängande game så kan det ge honom ett set mot Nadal i dag.

Men att han ska slå sin nemesis (som dessutom fått en dags extra vila) knappt 24 timmar efter det energidränerande avgörandet mot del Potro, det måste anses osannolikt. Något annat är orimligt att säga. Nadal måste liksom göra en halvdan insats om han ska förlora det här. Och vi har sett ytterst få sådana insatser från världsettan under den här säsongen.

Jag hoppas på en tresetare, men om Federer inleder de första två seten som han gjorde mot del Potro, ja då tror jag att det blir respass i raka set för meste mästaren.

* * *

Novak Djokovic. FOTO: BILDBYRÅN
Novak Djokovic. FOTO: BILDBYRÅN

NOVAK DJOKOVIC (2) – STANISLAS WAWRINKA (8)

Fjärde mötet bara i år. 14-2 till Djokovic i inbördes möten. Och det är inte speciellt mycket som har ändrats sedan de möttes i Paris förra veckan.

Det ser med andra ord inte så ljust ut för Wawrinka. Djokovic är uppe i 20 raka segrar under hösten och formkurvan har pekat spikrakt uppåt. Här i London tappade han visserligen set i samtliga tre matcher, men har aldrig varit direkt hotad. Så pass stark är han just nu.

Stanislas Wawrinka. FOTO: BILDBYRÅN
Stanislas Wawrinka. FOTO: BILDBYRÅN

Wawrinka å sin sida tog sig vidare till semifinal tack vare seger över redan avsågade David Ferrer, men han var nära att sumpa den matchen fullständigt. Tappade 5-2 till 6-7 i första set och hade sedan breakbollar mot sig i inledningen av andra.

Visserligen starkt att ändå ro den segern i land, men spelmässigt har han varit underlägsen Djokovic den här veckan.

Jag tror inte att det blir en upprepning på Paris Masters-kvarten. Där var det som om Wawrinka togs på sängen av Djokovics överlägsenhet. Nu vet han vad som väntar.

Har däremot svårt att se honom skrälla i dag. Han har haft sina chanser under året men aldrig lyckats fullborda en skräll, och det finns inte mycket som talar för att han vänder den negativa trenden i dag.

Matchkollen, lördag

av Henrik Ståhl

Grupp A är redan färdigspelad.

I dag är det så dags för den direkt avgörande matchen mellan Roger Federer och Juan Martín del Potro.

Låt oss ta en titt på dagens tennismeny:

* * *

Juan Martín del Potro har aldrig förlorat mot Roger Federer i slutspelssammanhang. FOTO: BILDBYRÅN
Juan Martín del Potro har aldrig förlorat mot Roger Federer i slutspelssammanhang. FOTO: BILDBYRÅN

JUAN MARTÍN DEL POTRO (5) – ROGER FEDERER (7)

Argentinaren krånglade sig förbi Richard Gasquet i sin öppningsmatch men föll i en tresetare mot Novak Djokovic i torsdags. Även Federer pressade Djokovic till tre set och slog sedan Gasquet i raka set.

Detta ger båda 1-1 i matchfacit, del Potro 3-3 i setfacit och Federer 3-2. Det spelar dock ingen roll i dag. Eftersom Djokovic står på 2-0 i matcher och Gasquet på 0-2 så går den som vinner den här matchen vidare till semifinal (även om Djokovic skulle förlora mot Gasquet så vinner han gruppen, i och med att inbördes möten avgör om två spelare stannar på samma matchfacit).

Det här har verkligen utvecklats till en riktigt intressant rivalitet sedan den där episka US Open-finalen 2009 (som del Potro vann i fem set).

Klart övertag för Federer, sett till statistiken. 14-5 totalt i inbördes möten, 7-3 under de senaste tio matcherna. 9-5 på hardcourt. 4-4 inomhus. Men 2-0 till del Potro i World Tour Finals. Faktum är att argentinaren är en av bara två spelare någonsin att slå Federer två gånger i slutspelssammanhang (den andra är Djokovic, en bedrift världstvåan fullbordade så sent som i tisdags).

De har varsin seger i år – del Potro i Basel, Federer i Paris. I Basel var del Potro i praktform, medan Federer precis börjat hitta tillbaka till något som kan kallas god form efter en riktigt tung säsong.

I Paris var tvärtom Federer i klart bättre form, medan del Potro gjorde en ganska svag insats i kvartsfinalen.

Hittills i London tycker jag att Federer sett lite piggare ut av de båda. Han imponerade visserligen inte mot Gasquet, men vann ändå kontrollerat i raka set: 6-4, 6-4. Världsfemman å sin sida gjorde en godkänd insats på fransmannen i sin öppningsmatch, men var på tok för ojämn mot Djokovic. Gjorde ett halvdant första, ett fantastiskt andra och ett ganska dåligt tredje set.

Om båda spelar som de gjorde mot just Djokovic så tycker jag att Federer har ett litet övertag. Argentinarens spel skulle i så fall räcka för att blåsa schweizaren av banan i ett set, men förlora ett jämnt – och sedan skulle väldigt små marginaler avgöra i det tredje.

Roger Federer har bara åkt ut i gruppspelsfasen en gång tidigare, 2008. FOTO: BILDBYRÅN
Roger Federer har bara åkt ut i gruppspelsfasen en gång tidigare, 2008. FOTO: BILDBYRÅN

Nu tror jag i och för sig inte att det blir så. del Potro servade trots allt bra i första set mot Djokovic, men var lite för tam i grundspelet för att kunna hota serben. Får han bara serven att fungera så kommer Federer att få det riktigt svettigt.

Jag tror att schweizaren kommer spela all out-attack i dag. Variationen behöver vi väl knappt nämna, den finns alltid där, men rent taktiskt känns det som att Federer kommer lägga störst vikt vid offensiven. Ta kommandot i duellerna, flytta runt The Gentle Giant i sidled och antingen söka sig fram på nät eller lägga stoppbollar (del Potro är fortfarande sårbar i djupled när han pressas tillbaka i defensiven).

I den här matchen tror jag dessutom att Federer inte har något emot att fastna i cross court-dueller på backhandsidan. Han kommer i alla fall hellre söka sig dit än mot del Potros domedagsforehand. Argentinaren har visserligen en giftig backhand, men den är inte lika dödlig som Djokovics. Dessutom har även han, likt serben, problem med Federers lågt skurna slice, så det vore väl förbannat om schweizaren inte utnyttjade den bättre i dag.

del Potro skulle faktiskt vinna på att försöka förlänga duellerna och mala ner Federer, eftersom han i nuläget är betydligt säkrare i bollande. Det tror jag dock inte att han kommer göra. Förmodligen spelar han lite avvaktande i första set, som mot Djokovic, men kommer söka sig till lägen där han kan avsluta poängen med en winner.

Federer måste akta sig för del Potros inside out-forehand under backhanddueller. Det är delvis därför (vid sidan av det jag skrev ovan om del Potros problem med låg slicestuds) jag tycker att han ska nyttja slice mer än vanliga slag. Majoriteten av Federers backhandslag har liksom ingen vinkel, och det ger del Potro lägen att komma runt med sin forehand. Farligt för Federer.

Vem vinner då?

Federer ger drygt 2,10 gånger pengarna, del Potro står i 1,70. Rimligt odds?

Ja, det måste man säga. Trots att 2,10 på Federer känns väldigt lockande. Det här är trots allt World Tour Finals – en turnering han nu spelat tolv år i rad och vunnit sex gånger (på åtta finaler). Dessutom har han bara vid ett enda tillfälle under dessa tolv år åkt ut redan i gruppspelet (2008).

Läs om Federers och del Potros respektive slutspelshistorik här.

Eftersom jag tippat del Potro på förhand tänker jag stå fast vid det, men tycker ändå att den här matchen känns ganska öppen på förhand (att den är direkt avgörande gör det hela ännu mer osäkert – vem hanterar pressen bäst?). Om del Potro presterar som han gjort tidigare under hösten så har han solklart övertag, men han har som sagt inte imponerat hittills i London.

För övrigt en fullständig gåta varför man valt att lägga den här matchen först. Snacka om avslagen kvällsmatch vi bjuds på efter det här potentiellt episka mötet.

* * *

Novak Djokovic har redan vunnit gruppen. FOTO: BILDBYRÅN
Novak Djokovic har redan vunnit gruppen. FOTO: BILDBYRÅN

NOVAK DJOKOVIC (2) – RICHARD GASQUET (9)

En total ickematch. Ingen har något att spela för, eftersom Djokovic redan har säkrat gruppsegern och Gasquet är helt avsågad. Givet hur stabil Djokovic varit i slutspelet hittills har jag väldigt svårt att se honom förlora den här matchen.

Finns egentligen inte så mycket mer att säga om den här matchen, så jag nöjer mig med det.

Roger Federers galna facit i World Tour Finals

av Henrik Ståhl

Grupp B avgörs ju i morgon, men innan vi kör en planenlig matchkoll tycker jag att det vore roligt att titta lite närmare på de fyra spelarnas historik i World Tour Finals.

Antal framträdanden, titlar, matchfacit och så vidare.

Vi kör i rankningsordning och börjar således med världstvåan Novak Djokovic. Notera att samtliga siffror inkluderar 2013 års upplaga.

* * *

NOVAK DJOKOVIC (2)

Ålder: 26 år.
Antal slutspel: 7 (2007-2013).
Titlar: 2 (2008, 2012).
Segrar: 16.
Förluster: 9.
Setfacit: 34-26.

Sammanfattning: Spelade sitt första ATP-slutspel redan som 20-åring, 2007. Den gången blev det tre raka tvåsetsförluster i gruppspelet (mot Rafael NadalDavid Ferrer och Richard Gasquet) men redan året därpå bröt han Roger Federers dominans när han bärgade titeln efter finalseger över dåvarande världsfemman Nikolaj Davydenko. Vid tre tillfällen har han eliminerats redan i gruppspelsfasen: 2007, 2009 och 2011. Han har spelat två finaler och vunnit båda (2008 och 2012, mot Federer).

JUAN MARTÍN DEL POTRO (5)

Ålder: 25 år.
Antal slutspel: 4 (2008-2009, 2012-2013).
Titlar: 0 (1 final).
Segrar: 7.
Förluster: 7.
Setfacit: 18-19.

Sammanfattning: Den då blott 20-årige argentinaren del Potro åkte ut redan i andra rundan i årets samtliga tre första Grand Slam-turneringar (Australiska öppnaFranska öppnaWimbledon) men efter Wimbledon vann han sina fyra första titlar i karriären i lika många turneringar (Stuttgart, Kitzbühel, Los Angeles, Washington), nådde ännu en final (i Tokyo, där han förlorade mot Tomás Berdych) och gick till kvartsfinal i US Open. I World Tour Finals-debuten (som då gick under namnet Tennis Masters Cup) blev det två förluster och en seger, och således inget avancemang till semifinal. Redan året därpå, samma år som han vann US Open, gick han dock hela vägen till final (förlust mot Davydenko). Säsongerna 2010 och 2011 kvalificerade han sig inte till slutspelet (på grund av handledsskadan som förstörde hela hans 2010). Förra året nådde han semifinal men i en tresetare mot Djokovic.

ROGER FEDERER (7)

Ålder: 32 år.
Antal slutspel: 12 (2002-2013).
Titlar: 6 (2003-2004, 2006-2007, 2010-2011, totalt 8 finaler).
Segrar: 43.
Förluster: 10.
Setfacit: 99-35.

Sammanfattning: Spelade sitt första slutspel redan 2002 – och gick till semifinal direkt (förlust mot dåvarande världsettan Lleyton Hewitt). Vann sin första titel året därpå (finalseger över Andre Agassi) och försvarade sin titel 2004 (Hewitt). Förlorade inte en enda gruppspelsmatch under sina fem första slutspelsår och hade en svit på 15-0 i gruppspelsfasen inför turneringen 2007, där han föll mot Fernando Gonzalez i första omgången (vann dock sin fjärde titel efter finalseger över David Ferrer). 2008 är hittills enda året han inte gått vidare till semifinal, efter förluster mot Gilles Simon och Andy Murray i gruppspelet. Vid fem tillfällen har han gått obesegrad genom mästerskapet – 2003-2004, 2006, 2010-2011. De två enda spelare som besegrat honom i en slutspelsfinal är Novak Djokovic (2012) och David Nalbandian (2005; Nalbandian vände 0-2-underläge i set i den matchen). Själv har han besegrat sex olika spelare i sina finaler (Agassi, Hewitt, James Blake, Ferrer, Nadal, Jo-Wilfried Tsonga). De enda spelarna som besegrat honom fler än en gång i World Tour Finals är del Potro (gruppspelet 2009 och 2011) och Djokovic (finalen 2012, gruppspelet 2013).

http://www.youtube.com/watch?v=fL7CDF9iM3o

RICHARD GASQUET (9)

Ålder: 27 år.
Antal slutspel: 2 (2007, 2013).
Titlar: 0.
Segrar: 1.
Förluster: 4.
Setfacit: 4-8.

Sammanfattning: Efter semifinalen i Wimbledon 2007 nådde Gasquet toppnoteringen 7 på världsrankningen, och tack vare en semifinalplats i Paris Masters efter en lite mindre framgångsrik höst kvalificerade han sig för slutspelet som världsåtta. Väl där föll han mot Nadal och Ferrer men slog Djokovic i raka set. Han slutade trea i gruppen och gick således inte vidare till semifinal.

Så avgörs grupp B

av Henrik Ståhl

Roger Federer avfärdade Richard Gasquet enkelt: 6-4, 6-4. Inte det minsta oväntat.

Det var däremot hans miniutbrott efter att ha räddat breakboll med en lobb i andra set (se klipp ovan). Poängen inleds med en grym retur från Gasquet, som direkt får ett övertag och jobbar sig fram på nät men slår en halvdassig backhand.

Federer krånglar sig ur den jobbiga situationen med en backhandlobb – och skriker ”fuck off” efter att ha bärgat poängen.

Oklart till vem han skriker detta. På klippet ser det faktiskt ut som att han vänder sig mot någon, men flera twittrare hävdar bestämt att det var riktat mot honom själv.

Hur det än är med den saken så vann schweizaren som sagt väldigt behärskat och håller därmed drömmen om avancemang till semifinal vid liv.

Novak Djokovic drämde i sin tur precis in matchbollen mot Juan Martín del Potro – en för argentinaren otagbar rak inside out-forehand – och tog i och med det sin andra raka tresetsseger: 6-3, 3-6, 6-3.

Novak Djokovic säkrade gruppsegern i och med sin seger över Juan Martín del Potro. FOTO: BILDBYRÅN
Novak Djokovic säkrade gruppsegern i och med sin seger över Juan Martín del Potro. FOTO: BILDBYRÅN

En på många sätt väldigt typisk match. Djokovic inledde klart bäst. Jäklar vad stabil han var i första set. Fantastisk bollträff, grymt fotarbete, solid defensiv, aggressivt attackspel, stabilt servande. Världsfemman å sin sida var trögstartad i kväll. Bjöd på ovanligt mycket hulkgruntande (ni vet, när han grymtar så där högt och aggressivt när han smäller till bollen extra hårt) men med begränsat resultat.

11 oprovocerade misstag är visserligen inte så mycket, men med bara 8 winners ger det en svag ratio – särskilt för att vara del Potro.

Men, som så många gånger förr höjde sig argentinaren i andra set, medan Djokovic slappnade av en smula. Riktigt riktigt bra andra set av del Potro. Servade kassaskåpssäkert (slog in 79 procent förstaservar och vann 80 procent av dem), dundrade in 10 winners och bara 4 oprovocerade misstag, och vann sin enda breakboll.

Djokovic servade visserligen fortsatt bra och var generellt inte nämnvärt sämre än i första set, men fick väldigt lite utdelning i sina returgame – till stor del på grund av att världsfemman servade så bra.

I tredje set hade del Potro två breakbollar vid ställning 1-1, 15-40. Djokovic räddade den första med ett ess och den andra brände del Potro med en rak ”running forehand” som landade några centimeter utanför sidlinjen.

Matchen mot Federer blir helt avgörande för del Potro. FOTO: BILDBYRÅN
Matchen mot Federer blir helt avgörande för del Potro. FOTO: BILDBYRÅN

Då kom också argentinarens dipp som ett brev på posten. Alltså, det måste ju ha varit psykologiskt, men det kändes som att han plötsligt blev jättetrött och fick problem både med serven och baslinjespelet. Under hela matchen hängde han liksom med Djokovic väldigt bra i baslinjeduellerna (vilket han brukar göra). I första set saknades den tyngd han hade i andra set och han förlorade 80 procent av duellerna som var nio slag eller mer, men han var trots den siffran inte totalt utspelad.

Efter den där missade breakmöjligheten kändes det som om Djokovic hela tiden hade ett övertag när bollen kom i spel.

Och det gjorde den ofta. Argentinaren kollapsade nämligen fullständigt i egen serve och var vid något tillfälle nere på under 40 procent förstaservar. Svarade för ett otroligt svagt servegame vid ställning 3-2 och blev bruten blankt. Resten av matchen blev inte mer än en transportsträcka för Djokovic, som bärgade avgörande set lugnt och behärskat.

84-69 i poäng totalt är betydligt mer överlägset än vad matchsiffrorna antyder, och det beror till stor del på det där tama tredje setet.

Den här matchen utgör således ett praktexempel på hur extremt viktig serven är för del Potro. Djokovic servade väldigt jämnt (gjorde bara ett par svaga servegame under hela matchen) och vann över 70 procent av poängen i egen serve i samtliga tre set. I tredje set, som han alltså vann så enkelt, slog han bara in 60 procent förstaservar (att jämföra med 74 procent i första set och 72 procent i andra) men vann 82 procent av dem.

Medan del Potro bara slog in 57 procent förstaservar och vann 66 procent av dem.

Ser man enbart till serven var det som natt och dag mellan andra set och första/tredje. Vann 74 procent av poängen i egen serve i andra, men bara 59 respektive 57 procent i första och tredje.

Välförtjänt seger för Djokovic, som nu alltså vunnit 19 raka matcher sedan finalförlusten i US Open i början av september. I och med vinsten är han inte bara klar för semifinal, utan har dessutom säkrat gruppsegern.

Detta innebär i sin tur att Gasquet redan är utslagen och därför inte har någonting alls att spela för i sin match mot Djokovic på lördag.

Matchen mellan del Potro och Federer, däremot, ja den blir ju direkt avgörande. Vi tar en titt på vilka scenarion som återstår i grupp B:

Skärmavbild 2013-11-07 kl. 23.51.14

1. (Oavsett resultat) Om del Potro besegrar Federer så vinner Djokovic gruppen och del Potro går vidare som grupptvåa.

2. (Oavsett resultat) Om Federer besegrar del Potro så vinner Djokovic gruppen och Federer går vidare som grupptvåa.

Ja, det där var ju lättjobbat. Så pass avgörande blir den matchen. Vad som händer i matchen mellan Djokovic och Gasquet spelar absolut ingen roll, eftersom Djokovic redan säkrat gruppsegern och Gasquet inte på något vis kan gå vidare till semifinal.

Detta eftersom någon av del Potro och Federer ju kommer att ha 2-1 i matcher – och Gasquet som bäst kan sluta på 1-2 – när deras match är färdigspelad.

Om Djokovic mot all förmodan skulle torska mot Gasquet så är han ändå ohotad gruppetta. Detta eftersom inbördes möten fäller avgörandet om de två bäst placerade spelarna hamnar på samma matchfacit (det är bara om tre spelare hamnar på samma matchfacit som ”målskillnaden” avgör).

Djokovic skulle alltså teoretiskt kunna förlora mot Gasquet med 0-2 samtidigt som Federer slår del Potro med 2-0 och ändå vinna gruppen (trots att Djokovic i så fall skulle landa på 4-4 i setfacit och Federer på 5-2).

Det lär ju hur som helst bli en riktigt rafflande match, det där. Den mellan del Potro och Federer. Ojojoj, vad vi redan längtar till den.

Matchkollen, torsdag

av Henrik Ståhl

World Tour Finals går in i sin fjärde tävlingsdag i dag.

Precis som i går bjuds vi på en måstematch och en som kan komma att bli helt avgörande.

Måstematchen är givetvis den mellan Roger Federer och Richard Gasquet. Den som förlorar den matchen är i princip redan utslagen. I alla fall teoretiskt.

Låt mig förklara:

Skärmavbild 2013-11-07 kl. 13.52.57

Om till exempel Juan Martín del Potro slår Novak Djokovic och Federer slår Gasquet, så krävs det att Gasquet besegrar Djokovic samtidigt som del Potro fäller Federer för att han ska ha en chans att gå vidare från gruppen (del Potro, Federer och Gasquet hamnar i så fall nämligen på 1-2 i matchfacit och ”målskillnaden” – det vill säga i första hand antal vunna set, i andra hand antal vunna game – avgör).

Finns ytterligare exempel, men jag tycker att vi stannar där. Vi nöjer oss med att konstatera att Djokovic är klar för semifinal om han besegrar del Potro i dag.

Lite mer komplicerat blir det om argentinaren vinner dagens möte. Då kan nämligen matchen mellan honom och Federer bli direkt avgörande (om världsfemman vinner även den matchen samtidigt som Djokovic slår Gasquet så hamnar de båda på 2-1).

Viktiga matcher i dag, med andra ord. För Federers del kommer hans tredje match, mot del Potro på lördag, att bli avgörande alldeles oavsett, så han är verkligen piskad att vinna i dag.

Vi tar en titt på dagens meny, helt enkelt:

* * *

Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN
Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN

ROGER FEDERER (7) – RICHARD GASQUET (9)

Det här är en bra matchup för Federer. 10-2 i inbördes möten och 5-0 på hardcourt. Gasquets enda segrar har kommit på grus (Monte Carlo 2005 och Rom 2011). På hardcourt har fransmannen bara lyckats plocka ett set (i Canada Masters 2006). 10-1 i setfacit på hardcourt för Federer, alltså.

Spelmässigt är det Gasquets passivitet som ställer till det för honom. Federer är nämligen i full kontroll över duellerna och kan spela precis det spel han vill spela.

Richard Gasquet. FOTO: BILDBYRÅN
Richard Gasquet. FOTO: BILDBYRÅN

Federer kommer därför att spela ungefär som han gjorde mot Djokovic, fast utan att behöva ta lika stora risker eftersom det är mycket lättare att slå igenom Gasquet.

För fransmannens del måste han ta ett kliv framåt i banan och försöka möta Federer i baslinjedueller om han ska ha tillstymmelsen till en chans. Att styra spelet mot Federers backhand och försöka gå på avslut med rak backhand i schweizarens forehandruta är ingen dum idé. Inte heller att söka sig till nät så ofta som möjligt, om inte annat så för att störa Federers matchrytm.

På förhand känns det som att det här kommer sluta med 2-0-seger för Federer, men samtidigt ska det sägas att Gasquet gjorde en riktigt bra match mot (en förvisso inte hundraprocentig) del Potro i tisdags.

Det kan säkert bli hyfsat jämnt i något set, kanske till och med att Gasquet vinner ett om han presterar på topp, men det här borde Federer vinna. Han gjorde sitt jobb mot Djokovic och fick med sig ett set därifrån, så det här är ju som upplagt för världssjuan.

* * *

Novak Djokovic. FOTO: BILDBYRÅN
Novak Djokovic. FOTO: BILDBYRÅN

NOVAK DJOKOVIC (2) – JUAN MARTÍN DEL POTRO (5)

10-3 i inbördes möten till Djokovic, men fyra av deras fem senaste matcher har gått till avgörande set. De har redan mötts fyra gånger i år, och fyra gånger under 2012. 6-2 till Djokovic under den tidsperioden. Argentinarens senaste seger kom i Indian Wells i våras.

Djokovic hade vissa bekymmer mot Federer i sin öppningsmatch, men det tror jag berodde på främst tre saker:

• Han har alltid haft svårt för Federers ryckiga spel.

• Hans förberedelser inför turneringen var minimala eftersom han spelade final i Paris i söndags, vilket innebar att han helt enkelt inte hunnit träna in sig på underlaget.

• Förutom Federer hade han ett fullsatt, kokande 02 Arena emot sig. Djokovic hamnar ofta i obalans när han har publiken så tydligt emot sig.

Juan Martín del Potro. FOTO: BILDBYRÅN
Juan Martín del Potro. FOTO: BILDBYRÅN

Nu när han har en match här i 02 Arena i bagaget kommer han säkerligen att känna sig mer trygg i sitt spel. Jag tror att han är helt inställd på att vinna den här matchen, för att undvika ett eventuellt scenario där antal vunna set/game blir avgörande efter sista matcherna.

Spelmässigt gäller det för del Potro att serva så där ruggigt bra som han gör ibland (till exempel i Indian Wells, eller Wimbledon-semin) och ta kommandot i baslinjeduellerna. Det är inte lika lätt att slå igenom Djokovic på ett så här pass långsamt underlag, men han måste försöka hålla bollväxlingarna på ett minimum och avsluta duellerna snabbt för att inte ge serben utrymme att komma in i sin berömda matchrytm.

Framför allt måste del Potro vara hundraprocentigt fokuserad. Spelar han lite så där lojt som han exempelvis gjorde mot Grigor Dimitrov och Federer i Paris så är han rökt. Eftersom han inte får riktigt lika hög utdelning på sin serve och forehandslägga som på snabbare underlag måste han helt enkelt vara på tårna från start till mål.

Jag hoppas på en tresetare, och för dramatikens skull vore det faktiskt riktigt kul om del Potro vinner. Men nej, jag tror på Djokovic. Han har sett så otroligt stark ut under hösten och än har han inte visat några tecken alls på att formen är på väg nedåt. Snarare tvärtom.

Podcast, avsnitt 8: World Tour Finals

av Henrik Ståhl
02 Arena i London, där World Tour Finals avgörs. FOTO: BILDBYRÅN
02 Arena i London, där World Tour Finals avgörs. FOTO: BILDBYRÅN

Riktigt matigt avsnitt av Sportbladets Tennispodcast den här gången. Över 60 minuter långt, trots att vi (som alltid med samma resultat) försökte hålla pladdret på ett minimum. Bear with us!

I det här avsnittet snackar jag och Andreas Käck hur som helst om säsongsavslutningen i allmänhet och World Tour Finals i synnerhet, diskuterar Roger Federers chanser att komma tillbaka starkt under 2014, analyserar hur herr- och damtourens unga framtidslöften presterat under året och listar säsongens flippar och floppar.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt08.mp3

Stark debut av Wawrinka

av Henrik Ståhl

Jag gillar verkligen World Tour Finals.

Mycket.

Det har kommit att bli en av mina absoluta favoritturneringar under året. Givetvis beroende på hur startfältet och spelarnas formkurvor ser ut, men det finns liksom något väldigt kittlande med att se tourens åtta högst rankade spelare i en Clash of the Titans.

Inga transportmatcher, ingen kanonmat innan det börjar dra ihop sig i slutet av veckan. Dessutom gruppspelsfas, som egentligen går emot hela tenniskonceptet men därför också ger den här tävlingen en ny dimension.

En elitturnering som WTF har onekligen sin charm, med andra ord.

http://www.youtube.com/watch?v=cZouy89gZ7o

Nu blev det tyvärr inte en sprudlande inledning på det här slutspelet. Uttryckte redan inför första matchdagen min förvåning över att Tomás Berdych hölls som favorit mot Stanislas Wawrinka av oddssättarna, men det berodde sannolikt på Wawrinkas rätt bleka insats mot Novak Djokovic Paris Masters och att det här trots allt är hans första framträdande i WTF.

Stärktes i min övertygelse att Wawrinka skulle fälla Berdych redan några game in i matchen. Schweizaren dikterade spelet fullständigt och gav inte tjecken något offensivt utrymme över huvud taget. Han kändes verkligen spelmässigt överlägsen genom hela matchen – med undantag för ett mycket mycket bra tiebreak av Berdych i andra set – och borde rimligtvis ha vunnit i raka set.

Det här var deras totalt 13:e möte, och det kan inte förvåna någon att Wawrinka nu vunnit sex av deras sju senaste. Efter de här sju matcherna sedan 2010 (plus den sju timmar långa Davis Cup-dubbeln i våras, som Berdych och Lukas Rosol vann mot Wawrinka och Marco Chiudinelli) har de minst sagt koll på varandra, spelmässigt.

Och Wawrinka är den som bäst lyckas utnyttja sina kunskaper. Det han framför allt exploaterar är en av Berdychs största brister – det svaga taktiska spelsinnet. Det räcker oftast för Wawrinka att sätta press ute i hörnen, variera sina slag och spela effektivt lågriskförsvar i väntan på möjligheter till spelvändningar.

Berdych å sin sida försökte sig på en ultradefensiv taktik. Till och med passiv, för att vara Berdych. Ynka fem winners över tre set är ju inte riktigt vad man förväntar sig av en spelare av hans offensiva kaliber.

Det straffade sig i dag. Inte bara passiviteten i sig, utan att han fortsatte på inslagen väg trots att resultaten uteblev. Att han höll sig kvar i matchen berodde främst på ett ganska svagt andra set av Wawrinka samt tjeckens effektiva förstaserve, som schweizaren hade problem med (Berdych slog totalt 16 ess under matchen).

Det var en period i andra set som Berdych faktiskt vann merparten av de längre duellerna, men oftast efter enkla missar från Wawrinka.

Hur som helst välförtjänt seger för den debuterande schweizaren: 6-3, 6-7(0), 6-3. Starkt av honom att inte vika ner sig efter det katastrofala tiebreaket, där han inte tog en enda poäng. Kändes som att Berdych trots allt fick med sig lite momentum inför tredje set, men väl där var Wawrinka återigen överlägsen (vann 20 av 23 poäng i egen serve och nästan hälften av poängen i Berdychs, till exempel).

Väldigt bra läge för honom att ta sig vidare till semifinal nu. Mycket god chans att slå David Ferrer och åtminstone plocka set mot Rafael Nadal. Kanske till och med slå honom för första gången någonsin? Inte omöjligt.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=dGsJgE9QMiE

Juan Martín del Potros seger över världsnian Richard Gasquet var inte lika övertygande som Wawrinkas debutmatch i slutspelssammanhang.

Gasquet gjorde visserligen ett formidabelt första set. Kanske för att tysta alla belackare (inklusive undertecknad), som räknat ut honom totalt inför den här matchupen.

Han bjöd på en choke när han skulle serva hem setet vid ställning 5-3, men vann det senare med briljant spel i tiebreak.

Det ska sägas att del Potro inte på något sätt gjorde ett dåligt första set. Tvärtom. Servade stabilt och hade bra bollträff, trots att han inledningsvis var lite trög i fötterna. Det var snarare så att han inte fick utrymme att spela det spel han ville och nådde aldrig riktigt upp i den nivå som krävdes för att ändra matchbilden.

Han höjde sig dock i andra set och vred omgående taktpinnen ur fransmannens händer. Där Gasquet i första set hindrat argentinaren från att diktera spelet med sin fruktade forehand var det nu i stället världsfemman som fick nian dit han ville – inte sällan med nämnda forehand.

Det momentum han byggde upp under andra set tog han med sig in i avgörande, men var sedan på väg att slarva bort segern fullständigt. Darrade som ett asplöv när han skulle serva hem matchen vid ställning 5-4 och blev bruten blankt. Men i stället för att ta tillvara på den gåva han precis fått serverad på ett silverfat skickade Gasquet i stället tillbaka den med vändande post – och den här gången blev det inget fumlande på mållinjen från argentinarens sida: 6-7(4), 6-3, 7-5.

Men som sagt, en inte särskilt övertygande seger för del Potro. Säger inte att han spelade dåligt, men hade ändå förväntat mig en bättre insats efter de dagars vila han fått efter Paris. Han ser lite sliten ut, helt enkelt.

Kanske har det att göra med den där stulna väskan. Det är i alla fall världsfemmans egen förklaring på varför han haft lite svårt att vara hundra procent fokuserad på tennisen efter Paris Masters. I väskan fanns nämligen saker av stort sentimentalt värde för argentinaren, däribland ett radband som välsignats av påve Franciskus. (Radbandet är alltså ett sådant som används när man ber bönen Rosenkransen – del Potro är djupt troende katolik.)

Att del Potro inte är helt på topp, mentalt eller fysiskt låter vi vara osagt (men alltså mentalt om vi får tro Delpo himself), öppnar i alla fall för Roger Federer. Ska bli otroligt spännande att se hur han tar sig an Novak Djokovic i kväll. Utifrån den matchen kommer vi ju att bättre kunna avgöra hans chanser att ta sig vidare från ”dödens grupp”.

Underlaget ser förresten ut att vara ganska långsamt, särskilt för att vara inomhus. Pretty much som förra året. Vilket ju gynnade Djokovic och Andy Murray. Men gynnar det del Potro mer än Federer i år?

Blir intressant att se. Tyckte underlaget i Paris också var betydligt långsammare än vanligt (hände ju något där i det avseendet redan förra året, troligen började man använda mycket tyngre bollar då) och där vann ju Federer.

ANALYS: Så blir World Tour Finals 2013

av Henrik Ståhl
world-tour-finals-fs

This is it.

Det definitiva slutet på säsongen är här (med undantag för Davis Cup-finalen nästa vecka, men World Tour Finals känns mer som det ”riktiga” slutet).

Novak Djokovic avslutade den ordinarie ATP-säsongen med en övertygande seger i Paris Masters – hans 40:e titel i karriären.

En riktigt bra final, tycker jag. Titelförsvararen David Ferrer gjorde en lika stark insats som mot Rafael Nadal i semifinalen, och särskilt i första set var det faktiskt han som mestadels styrde spelet. Väldigt ovanligt att se ett sådant scenario i en match mellan Ferrer och Djokovic. Det hela accentuerades när Ferrer hade breakboll i början av setet. Han stod verkligen fastnaglad i mitten av banan vid baslinjen och jagade Djokovic fram och tillbaka i sidled – och avslutade med en elegant stoppboll.

Som vanligt kändes det dock aldrig riktigt som att han var nära att vinna. När han servade för setet vid 5-4 plockade Djokovic (som så många gånger förr) fram sitt absolut bästa spel, medan Ferrer sviktade under pressen. Fyra raka game tog serben, från underläge 3-5, och bärgade setet.

Andra set blev i princip identiskt. Ferrer fixade break redan i första game och de följdes åt till 5-4, när Ferrer återigen misslyckades med att serva hem setet. 7-5, 7-5 är ändå fina siffror för spanjoren, som på det hela taget gjorde en bra match.

Segern ger dessutom hoppet om att Djokovic trots allt ska avsluta året som världsetta lite konstgjord andning (men då krävs att han vinner hela kalaset).

Nåväl.

World Tour Finals 2013 känns på förhand faktiskt mycket hetare än förra året. Startfältet i 2012 års upplaga kändes visserligen starkare (bortsett från slagpåsen Janko Tipsarevic), men i år är det betydligt mer intressant. Och med tanke på spelarnas form dessutom mycket mer öppet.

Så ja, jag betraktar nog årets startfält även som starkare än i fjol.

Vi tar en titt på grupperna och försöker sia utgången av gruppspel och slutspel:

* * *

Rafael Nadal fick den något enklare lottningen i World Tour Finals. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal fick den något enklare lottningen i World Tour Finals. FOTO: BILDBYRÅN

GRUPP A:
Rafael Nadal (1)

David Ferrer (3)
Tomás Berdych (6)
Stanislas Wawrinka (8)

Eftersom Andy Murray tvingas stå över årets slutspel efter sin ryggoperation var det givet att antingen Nadal eller Djokovic skulle (eller i alla fall kunde) få en något enklare grupp.

Drömlotten föll på Nadal.

Nu är det i och för sig svårt att framhäva Roger Federer som en mardrömslottning, trots hans stigande form under hösten, men jag tror att Nadal är särdeles nöjd med att slippa möta Juan Martín del Potro.

Ferrer slog visserligen sin landsman i semin i Paris, men maktbalansen dem emellan är alltjämt i Nadals favör med god marginal. Nadal gjorde dessutom en dålig match i Paris – något som inte lär upprepas i London, trots att hardcourt inomhus i allmänhet och World Tour Finals i synnerhet aldrig fallit honom på läppen.

Tomás Berdych är sällan ett hot mot världsettan och Stanislas Wawrinka har aldrig tagit set mot honom på elva matcher (Nadal har alltså 11-0 i matchfacit och 24-0 i setfacit).

Att Nadal ska ta de två gruppspelssegrar som krävs för att han definitivt ska låsa sin position som världsetta känns därför bombsäker på förhand.

Här handlar det framför allt om vem som tar den andra semifinalplatsen. Berdych är knapp favorit i dagens matchup mot Wawrinka (tjecken står i runt 1,70 gånger pengarna, schweizaren i 2,00) trots att Wawrinka leder med 7-5 i inbördes möten och vunnit fem av deras sex senaste bataljer.

Om Wawrinka kan hålla nerverna i styr (det här är trots allt hans första framträdande i ATP-slutspelet och trots enorm utveckling på det mentala planer under den här säsongen så är han inte helt ”chokefri” än) så är jag faktiskt beredd att hålla honom som personlig favorit.

Ferrer ska givetvis inte underskattas, men bortsett från finalen 2007 (förlust mot Federer) är hans framgångar här rätt så begränsade. Likadant är det med Berdych, som utöver semifinalen 2011 (förlust mot Jo-Wilfried Tsonga) inte brukar prestera i de här sammanhangen.

2011, då även Ferrer tog sig till semi, var för övrigt ett märkligt WTF-år. Murray var skadad och ersattes av Tipsarevic efter en match och både Djokovic och Nadal stod inte att känna igen (båda sade sig vara utmattade efter en lång och hård säsong). Eftersom Ferrer och Berdych var i samma grupp som Djokovic och Murray/Tipsarevic ger dessa omständigheter förklaringen till deras framgångar det året.

Men ja, på förhand tror jag på Nadal och Wawrinka. Måstematch för Wawrinka redan i dag, förstås. Likaså för Berdych. De måste liksom sikta in sig på att slå varandra och därefter Ferrer. Ferrer å sin sida måste troligen slå både Berdych och Wawrinka för att ha en chans till avancemang, och jag tror inte att han har det i sig just nu. Han har ett gäng tuffa spelveckor bakom sig och sa själv efter semin mot Nadal i Paris att han är trött.

De går vidare till semifinal: Nadal, Wawrinka.

Slutställning:
1. Nadal

2. Wawrinka
3. Ferrer
4. Berdych

* * *

Novak Djokovic kliver in i slutspelet med 17 raka segrar sedan US Open. FOTO: BILDBYRÅN
Novak Djokovic kliver in i slutspelet med 17 raka segrar sedan US Open. FOTO: BILDBYRÅN

GRUPP B:
Novak Djokovic (2)

Juan Martín del Potro (5)
Roger Federer (7)
Richard Gasquet (9)

Gasquet klamrade sig kvar på den där niondeplatsen och säkrade sin slutspelsplats, alltså. Starkt gjort ändå. Och väldigt smart av honom att spela 250-turneringen i Moskva, som var betydligt lättare än Stockholm och Wien. I kombination med Tsongas dåliga fysiska form efter skadefrånvaron och Milos Raonics tillkortakommanden räckte det till en guldbiljett.

Så här på förhand går det dock inte att säga annat än att han blir slutspelets slagpåse. Kan inte se honom fälla någon av de tre andra spelarna, såvida de inte har en dålig dag på jobbet. I det avseendet är väl del Potro det svagaste kortet. Är han på bra spelhumör håller jag honom som favorit till andraplatsen – bakom Djokovic – men det kan lika gärna bli en ny flopp för argentinaren. Det är liksom ganska svårt att från vecka till vecka säga vilken form han är i.

Spelade ju inte särskilt bra i Paris, men tillräckligt för att gå till kvartsfinal. Här gäller det dock att han höjer sig avsevärt. Måste spela som i Tokyo, Shanghai och Basel, helt enkelt. Och det tror jag att han kommer göra.

Riktigt jobbig grupp för Federer, det här. Efter semifinalen i Paris har jag väldigt svårt att se honom slå Djokovic. Jag håller det inte för troligt, serben är i på tok för bra form nu. Även del Potro utgör ett massivt hinder för schweizaren.

Att besegra Gasquet, helst i raka set, är ett måste för Federer. Sedan måste han rikta in sig på att plocka set mot Djokovic och fälla del Potro. Att hoppas på att Gasquet ska göra livet surt för någon av de båda är ett alldeles för osäkert kort.

Om han lyckas? Inte omöjligt, men på förhand går det inte att säga annat än att Djokovic och del Potro är favoriter. Djokovic har 17 raka segrar sedan finalförlusten mot Nadal i US Open och har varit den överlägset bästa spelaren under inomhussäsongen. del Potro har tillryggalagt en överlag mycket stark höstsäsong och trivs bra i 02 Arena.

Det vore visserligen ett underbart statement från Federer att vinna hela kalaset, efter all den kritik som riktats mot honom under detta för honom så fiaskobetonade år.

Men att han ska slå del Potro eller Djokovic i gruppspelet, sedan troligen Nadal i semin och Djokovic eller del Potro igen i finalen, back to back… Nej, det låter inte helt rimligt när man säger det out loud.

De går vidare till semifinal: Djokovic, del Potro.

Slutställning:
1. Djokovic

2. del Potro
3. Federer
4. Gasquet

Semifinalerna: del Potro slår Nadal, Djokovic slår Wawrinka.

FINALEN: Djokovic slår del Potro.

Tror vi inte på Nadal? Jodå. Klart vi gör. Om det skulle bli en semi mellan honom och del Potro så känns det som en helt öppen historia, och en match där dagsformen avgör.

Vi måste dock komma ihåg att hardcourt inomhus inte är Nadals arena. Hans förluster på underlaget kan liksom inte bara bortförklaras med ”dålig dag på jobbet” eller dylikt. Han måste verkligen prestera på sin absoluta topp för att vara konkurrenskraftig inomhus.

Dessutom: att han har en enklare grupp innebär ju inte, som ni ser, att han har en enklare semifinal.

Det är precis tvärtom – han lär ju möta antingen Djokovic eller del Potro (alternativt Federer), medan ettan eller tvåan i grupp B (beroende på hur Nadal placerar sig, men nu tror ju jag att han vinner sin grupp) får en betydligt enklare semifinalmotståndare.

Så det hela jämnar ut sig till sist. Nadal får en enklare grupp men svårare semifinal och final. Djokovic har en svårare grupp men enklare semifinal (om han och Nadal vinner respektive grupp).

Sida 2 av 14
  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB