Andraseedade Novak Djokovic har alltså tvingats hoppa av årets andra Master på grus – men hjulen slutar inte snurra för det.

Hög tid att vi kastar oss huvudstupa ner i lottningsträsket.

* * *

HERRAR

ÖVRE HALVAN:

Rafael Nadal, Roger Federer, Tómas Berdych och Andy Murray är alltså de kvartsfinalseedade spelarna på den här halvan.

Typ drömlottning för Federer att få Murray. Skotten är som bekant inte särskilt bra på grus och dessutom ganska formsvag, medan Federer imponerat så här långt i år. Gilles Simon och Benoit Paire i förskräcklig form båda två och har trista matchfacit hittills i år (5-9 för Simon, 5-6 för Paire). Ingen av de två borde med andra ord utgöra något hot i öppningsmatchen.

Roberto Bautista-Agut ska normalt inte ha en chans mot schweizaren. Fernando Verdasco ska man aldrig räkna ut på grus, men ändå. En kvart mot Murray känns given.

Om Murray ens tar sig dit, vill säga. Troligen Nicolás Almagro redan i första omgången. En av de klart svåraste öppningsmotståndarna. Stor risk att Murray ryker redan där. Leder visserligen med 3-1 i inbördes möten, men Almagro tog en klar seger i deras hittills enda möte på grus (Franska öppna 2008). Överlever Murray den prövningen väntar sedan sannolikt Jo-Wilfried Tsonga i åttondelen. Slå Almagro och Tsonga back-to-back på grus, det är en prestation för Murray.

Tycker hur som helst att Federer känns rätt självskriven i semifinalen. Underlaget, som är snabbare än vanliga grusturneringar, gynnar honom och han har som sagt fått en bra lottning.

Vem möter han i semin då?

Rafael Nadal torde väl vara det självklara svaret på den frågan. Eller, det hade i alla fall varit det för några veckor sedan. Nu känns det ju högst oklart vilken form han är i.

Sett enbart till lottningen har han en förhållandevis enkel resa till kvarten. Varken Jürgen Melzer eller Juan Mónaco ska utgöra något hinder i öppningsmatchen. I åttondelen blir det förmodligen Tommy Haas. Eller kanske kanske Robin Haase. Inget som skrämmer, hur som helst.

I kvartsfinalen kan det sedan bli världssjuan Berdych eller Grigor Dimitrov. Berdych som ju torskade finalen i Oeiras mot Carlos Berlocq tidigare i dag (0-6, 7-5, 6-1). Man kan säga att Berlocq frustade och stönade och stånkade hem den titeln. Han använder verkligen sina läten som ett taktiskt vapen.

Nåväl. Ingen superskräll om Dimitrov krånglar sig förbi Berdych. Gjorde visserligen en ganska blek insats i Monte Carlo, men vann sedan sin tredje titel i karriären i Bukarest förra veckan. Gruset där påminner lite om Madrid: Snabbt och med ofta konstig bollstuds. Det gynnar Grigor. Ni minns väl att det var just i Madrid han besegrade Novak Djokovic förra året?

Vem som vinner den här eventuella åttondelen kommer nog bero en hel del på dagsform. Oavsett vem det blir så har den spelaren i nuläget kapacitet att störa Nadal i kvarten. Dimitrov har tagit set mot Nadal förut på grus (Monte Carlo 2013)  och Berdych har visserligen inget smickrande matchfacit mot spanjoren, men det hade inte heller Almagro inför mötet med Nadal i Barcelona.

Stalltipset är ju ändå att Nadal går till semifinal. Eller hur? Varningsflaggan har ju inte sänkts än – vi vet som sagt inte vilken form han är i just nu, efter magplasket i Barcelona. Men nog ska han överleva den här lottningen. Om han inte är motiverad att vända den negativa trenden nu, då är det verkligen läge att börja oroa sig.

Om Federer och Nadal hade mötts i den här semifinalen i morgon så skulle jag sagt att Federer haft sin bästa chans någonsin att slå Nadal på grus en gång till innan de båda går i pension (vilket säkert kommer ske ungefär samtidigt, vad det verkar).  Men, om nu Nadal slagit sig förbi en spelare av hyfsad rang och sedan en av bra rang, då borde det sluta som det gjort de senaste fem gångerna de mötts.

De går vidare till final: Nadal, Federer.
Skrällvarning: Berdych, Dimitrov.
Bubblare: Tsonga, Almagro.

* * *

UNDRE HALVAN:

”Djoker” är alltså ute ur leken – och det blir i stället kvalspelaren Paul-Henri Mathieu som tar hans plats i turneringsträdet. Goda nyheter för Marin Cilic, som lär slå sig förbi de på papperet svagare Joao Sousa och Mathieu. I åttondelen väntar sedan Fabio Fognini, Alexandr Dolgopolov, Ernests Gulbis eller Jerzy Janowicz. Troligen inte Janowicz, eftersom han är helt ur form och dessutom svag på grus.

Av de här tre spelarna har han plusstatistik på Fognini (2-1) och Gulbis (1-0, 2-0 om man inkluderar Challengers) och 1-1 mot Dolgopolov. Hugget som stucket vem han får, men jag tror att han helst slipper Dolgopolov.

Den som går vidare från åttondelen möter sedan troligen David Ferrer. Magplasket i Barcelona (förlust mot Teymuraz Gabashvili) lär ju inte upprepas. Eller? Två raka kvartar och en semifinal i Madrid, men han brukar få slita här. Inte alls omöjligt att han ryker tidigt, men spontant har han en bra lottning. Albert Ramos sprattlade visserligen till i Monte Carlo men han väl inte direkt imponerat så här långt i år, och Nicolas Mahut är inget hot på grus. Sen blir det i värsta fall Philipp Kohlschreiber eller John Isner.

Ypperlig chans för honom att kliva fram i Djokovics frånvaro. Att han – om han går till semi – möter Stanislas Wawrinka känns nästan helt givet. Och ja, på papperet ska ju Ferrer slå till exempel Cilic, ska ju sägas.

Finns hur som helst ingen spelare som hotar Wawrinka fram till kvarten, och väl där får han troligtvis Kei Nishikori. Han är i grymt bra form nu, japanen, och har gjort ordentliga framsteg på underlaget. Ivan Dodig och Guillermo Garcia-Lopez ska avfärdas enkelt, och Milos Raonic eller Jeremy Chardy ska inte heller vara några bekymmer. Raonic känns lite ur slag och är inte direkt en fisk i vattnet på grus. Fint Masters-facit i år, men här tror jag nog att hans svit på tre raka kvartar bryts.

Wawrinka-Nishikori i kvarten, alltså? Det kan ju bli något det, tycker jag. Jag kanske sätter lite för mycket tilltro till japanen efter Barcelona, men han gjorde faktiskt ett imponerande avtryck där. Och vi vet ju att han har det där spelet i sig. Har visat upp det flera gånger i år, inte minst i Memphis. Jag tror faktiskt att han har en riktigt god chans att ta sig hela vägen till final. Wawrinka är onekligen en tung pjäs att fälla på vägen, men vi har sett större skrällar förut.

Stalltipset är ändå Wawrinka-Ferrer. Om Nishikori hamnat på Ferrers kvartsfinalhalva så hade jag nog tippat Wawrinka-Nishikori i semi, och det hade haft potential att sluta lite hur som helst.

Nu känns det som att mycket talar för att det blir en finalrepris från förra året.

Nadal-Wawrinka, alltså. Och där känns i nuläget Wawrinka som det stabilare virket. Men magkänslan säger att Nadal studsar tillbaka och att det i stället är Wawrinka som får passa sig på vägen till final.

Hade ju gärna sett Nadal-Nishikori, det måste erkännas.

De går vidare till final: Wawrinka, Ferrer.
Skrällvarning: Nishikori, Dolgopolov.
Bubblare: Ferrer, Gulbis, Cilic.

Semifinalerna: Nadal slår Federer, Wawrinka slår Ferrer.

FINALEN: Nadal slår Wawrinka.

* * *

DAMER

ÖVRE HALVAN:

Serena Williams halva. Och ja, det är ju verkligen hennes halva. Som vanligt i framtiden, typ.

Williams tvåfaldig titelförsvarare. Slog Victoria Azarenka i finalen 2012, Maria Sjarapova 2013. Ganska trivsam lottning för världsettan. Carla Suarez Navarro chockslog ju Svetlana Kuznetsova i finalen i Oeiras i går, trots underläge 1-4 i avgörande set, men har på papperet inte kapacitet att störa Williams. Det har väl i ärlighetens namn inte Shuai Peng eller Alison Riske heller. I kvarten kan hon stöta på Petra Kvitová, men ni vet ju redan allt om hennes oförutsägbarhet. Dessutom är grus inte direkt tjeckiska världssexans bästa underlag.

Inte Williams heller, förvisso, men hennes allmänt höga kapacitet ger henne ett stort övertag mot de flesta spelarna ändå.

Semifinalen borde stå mellan Williams och Ana Ivanovic eller Jelena Jankovic. Ivanovic i bra form. Två raka finaler (seger på hardcourt i Monterrey, förlust på grus i Stuttgart). Även Jankovic har sett rätt bra ut på sistone. Kan bli skoj med en åttondel mellan de båda.

Största utmanare till den andra semifinalplatsen? Simona Halep. Kanske kan Bojana Jovanovski skrälla mot Ivanovic? Mosade ju Karin Knapp i förstarundan (6-1, 6-1). Stalltipset är väl ändå Williams-Ivanovic. Känns som att hon är på uppgång.

De tar sig till semifinal: Williams, Ivanovic.
Skrällvarning: Jankovic, Halep.
Bubblare: Kvitová, Jovanovski.

* * *

UNDRE HALVAN:

Lite mer av ett getingbo. Ganska bra lottning för Maria Sjarapova, även om Samantha Stosur brukar höja sig på grus – och Garbine Muguruza har ju potential att skrälla, även om hon inte levt upp till mina och min poddkollega Andreas Käcks förväntningar hittills i år.

Amerikanska framtidslöftet Sloane Stephens, som haft en tung säsong, borde ta sig till åttondelen enkelt, men där lär det ta stopp mot världstvåan Li Na. Sjarapova mot Li Na i kvarten? Knappast långsökt. Särskilt inte efter Sjarapovas triumf i Stuttgart. Hon trivs som sagt på grus nu för tiden.

Där borde dock Li Na bli för tuff för världsnian.

Finns en del potentiella kandidater till den andra semifinalplatsen: Agnieszka Radwanska, till exempel. Normalt ingen fixstjärna på grus, men svarade för en stark insats i sin öppningsmatch mot Eugenie Bocuhard tidigare i dag: 7-6(3), 6-2.

Sara Errani har varit ur slag ett tag, men kanske kan hon få en nytändning på gruset i Madrid? Eller så blixtrar Caroline Garcia, som slog ut världsåttan Angelique Kerber i raka set, alternativt Maria Kirilenko till. Kirilenko hade bara spelat en match i år inför Madrid, på gruset i Charleston i mars. Där blev det förlust direkt, mot 140-rankade Belinda Bencic. I öppningsmatchen i Madrid körde hon dock över Kristina Mladenovic i raka set: 6-4, 7-5.

Svårbedömd, Kirilenko. Ofta skadad. Har dock hög kapacitet när hon är hel och frisk.

Kan också bli någon mer oväntad som kniper den där semifinalbiljetten: Caroline Wozniacki, Kuznetsova? Kanske. Roberta Vinci? Inte mycket som talar för det. Oerhört tung säsong för henne hittills. Inledde året med sex raka förluster och har 3-11 i matchfacit.

Jag satsar på Li Na mot Agnieszka Radwanska.

De går vidare till semifinal: Na, Radwanska.
Skrällvarning: Sjarapova, Stosur.
Bubblare: Garcia, Kirilenko.

Semifinalerna: Williams slår Ivanovic, Na slår Radwanska.

FINALEN: Na slår Williams.

Haha, det där var ju ett knasigt avslut. Någon gång i livet ska man ju tippa någon annan slutsegrare än Serena Williams…

Stanislas Wawrinka skrev historia i Monte Carlo Masters.

Redan i dag är turneringen i sig historia.

Nu blickar vi framåt – och passar på att vila ögonen en stund på nya världsrankningen:

ATP-RANKNINGEN

• Toppen oförändrad. Rafael Nadal fortfarande världsetta alltså, med god marginal. Novak Djokovic tvåa, Stanislas Wawrinka trea och Roger Federer fyra. På säsongsrankningen ser det dock helt annorlunda ut, men den pratar vi mer om lite längre ner.

• David Ferrer åter världsfemma efter en finfin insats i Monte Carlo. Är spanjoren på väg ur sin lilla formsvacka? Grussäsongen är ju hur som haver hans time to shine.

• Milos Raonic ny världsnia, medan skadade Richard Gasquet ramlat ur topp 10.

• Tommy Haas klättrar två steg uppåt, till plats 14 – trots att han inte spelat sedan Indian Wells. Detta eftersom Grigor Dimitrov misslyckades med att försvara sina poäng från i fjol (likaså Mikhail Juzjnyj).

• Guillermo Garcia-Lopez sex snäpp upp, till plats 32, efter sin imponerande prestation i Monte Carlo (slog ut Alexandr Dolgopolov och Tomás Berdych, innan han föll mot Novak Djokovic i kvarten). Spanjoren har klättrat 30 placeringar sedan början av året. Starkt!

… och så tar vi en titt på säsongsrankningen:

• Wawrinka etta med 500 poängs marginal ner till Djokovic. Federer trea, Nadal fyra. Andy Murray först på plats 10, efter Grigor Dimitrov, Fabio Fognini och Alexandr Dolgopolov. Det hade man ju kanske inte förutspått inför säsongen. Sannolikheten att Wawrinka är världsetta vid årets slut? Man ska aldrig säga aldrig, men nog måste den bedömas som ganska liten ändå. Att han ska cementera sin position inom topp 5 däremot, det är ju verkligen ingen omöjlighet.

• Marin Cilic och Kei Nishikori strax utanför topp 10. 12 spelare med 1,000 poäng eller mer, för övrigt. Onekligen en intressant säsongsrankning. Ytterst tveksamt att världsrankningen ser ut så här i slutet av säsongen, dock. Tycker att någon av Dimitrov, Cilic och Nishikori borde kunna norpa en plats, på bekostnad av nuvarande världstian John Isner (eventuellt även Juan Martín del Potro). Såvida inte Raonic tar den, förstås. Har ju bäst utgångsläge trots att han ”bara” återfinns på plats 18 på säsongsrankningen. Känner man Dolgopolov rätt så kommer det snart en formdipp och Fognini har inte tillstymmelsen till den stabilitet som krävs.

40 minuter.

Så lång tid tog det för Pablo Carreno Busta att vinna ett game mot Novak Djokovic.

Serben är i ruggigt bra form – handledsskadan till trots.

22-årige spanjoren Pablo Carreno Busta må ha blivit utsedd till årets mest utvecklade spelare förra säsongen, men mot giganter av Novak Djokovics kaliber står han sig fortfarande slätt. 6-0, 6-1 blev det för världstvåan i deras åttondelsfinalmöte.

Den där handledsskadan – som Djokovic nyligen bekräftade – har man inte sett mycket av under hans inledande två matcher. Förhoppningsvis är det inte värre än att han bara haft känningar.

Nu är i och för sig Carreno Busta en munsbit för Djokovic alla dagar i veckan, men spanjoren slog trots allt Gaël Monfils i raka set i tredje omgången. Att inte släppa mer än ett game (och totalt blott 20 poäng) är ett ordentligt styrkebesked från världstvåan.

Även Roger Federer ångar på: 6-1, 6-2 mot Radek Stepanek i går och 6-4, 6-1 mot Lukas Rosol i dag. Ser ut att trivas bättre på gruset i Monte Carlo än på många år.

Rafael Nadal somnade till en stund vid ställning 6-1, 4-2 mot Andreas Seppi och tappade sitt break, men det hade ju marginell betydelse eftersom Seppi tappade sin serve omgående. 6-1, 6-3 blev det till slut till världsettan. Ser stabil ut även han – vilket bådar gott inför den eventuella finaldrabbningen mellan Nadal och Djokovic många säkert ser fram emot.

David Ferrer körde över Grigor Dimitrov (6-4, 6-2), Milos Raonic avfärdade Tommy Robredo busenkelt (6-4, 6-3) och Nicolás Almagro lämnade walkover mot Stanislas Wawrinka på grund av en fotskada.

– Jag vaknade i morse med en så svår smärta i vänstra foten att jag inte ens kunde gå. Jag och min läkare kom gemensamt fram till att det bästa var att inte spela, berättar Almagro.

Hoppas han tillfrisknar snart. Almagro är ju en färgsprakande del av den europeiska grussäsongen.

Den enda av toppspelarna som inte riktigt svarade upp till förväntningarna i dag var Tomás Berdych. Världsfemman föll mot Guillermo Garcia-Lopez i en tresetare: 4-6, 6-3, 6-1. Behöver knappast påpekas att Garcia-Lopez är i kanonform. Vann sin första titel på nästan fyra år i Casablanca i söndags och har nu alltså slagit ut Alexandr Dolgopolov (6-1, 7-5) och Berdych back-to-back.

Och Fabio Fognini, som en och annan (inklusive undertecknad) trodde skulle ta sig till kvartsfinal, föll pladask mot Jo-Wilfried Tsonga: 5-7, 6-3, 6-0. Att han vände ett 2-0-underläge för att sedan bränna sin första chans att serva hem öppningssetet var inte särskilt förvånande. Det är helt enkelt sådant han tvingar sina fans att stå ut med.

Tsonga var i ärlighetens namn inte överdrivet bra i det setet. Först vid 3-3 i andra set hittade fransmannen gaspedalen och gasade fram till 6-3 och 1-1 i set. Fognini var missnöjd med en linjedomare och fick honom utbytt efter en het diskussion med huvuddomaren och supervisorn, men till ingen nytta – i tredje set blev han fullständigt överkörd.

Typiskt Fognini att ta den enkla vägen ut, kan jag tycka. Välja att ta ut sin frustration över att motståndaren kämpat sig in i matchen på något annat (kanske i syfte att psyka?) och sedan mer eller mindre lägga sig platt i stället för att ta en hederlig förlust. Känns det igen? Well, det händer ganska ofta när Fognini möter spelare av lite högre kaliber. Ni minns säkert Peking förra året, när Fognini ledde över Rafael Nadal med 6-2, 4-1. Nadal – som dittills gjort en undermålig insats – gnetade sig in i matchen, hittade sin rytm, tog tillbaka breaket – och vann 11 av de 12 sista gamen. Fognini var extremt loj i det avgörande setet, så till den grad att en stark misstanke om tankning är på sin plats.

Nåväl. Nog om det nu.

6 av 8 kvartsfinalseedade spelare gör alltså upp om fyra semifinalplatser i morgon. Världstolvan Tsonga (9) är den lägst seedade spelaren och Guillermo Garcia-Lopez är den enda oseedade. Det är en riktigt fin uppställning det.

Så, vad sägs om att ta en titt på morgondagens kvartar?

Ja, låt oss:

* * *

STANISLAS WAWRINKA (3) – MILOS RAONIC (10)

Det står redan nu klart att Raonic hoppar upp ett hack på måndagens uppdaterade världsrankning. Kul! Verkligen på tiden att han etablerar sig inom topp 10. Fortfarande långt kvar upp till Andy Murray på åttondeplatsen, men kanadensaren är knappast klar med sin utveckling.

Hur som helst.

2-0 till Wawrinka i inbördes möten. Båda matcherna har varit ganska täta: 2-6, 7-6(5), 6-4 i Cincinnati 2012 och 7-6(2), 6-4 i Shanghai 2013.

Wawrinka brukar faktiskt inte ha så överdrivet svårt för servekanoner. Slår man ihop statistiken i de inbördes mötena mellan Wawrinka och Raonic, John Isner, Ivo Karlovic och Andy Roddick så har Wawrinka överlägsna 10-4. Isner står för 50% av servekanonernas segrar.

Anledningen är ganska enkel: Wawrinka har en väldigt bra serve, en okej retur och är förträffligt bra på att flytta runt sin motståndare i banan (vilket otympliga mammutservare som Raonic inte är så förtjusta i). Särskilt på grus, där han får mer tid till att hitta de där knepiga vinklarna.

Schweizaren har 42% vunna breakbollar hittills i år, vilket är ett gott facit. Förvaltar man nästan varannan breakboll får man ofta med sig det där enda servegenombrottet som i regel krävs för att plocka ett set mot Raonic, Isner eller Karlovic.

Det ska dock sägas att om Raonic någonsin ska slå Wawrinka på grus så ska det förmodligen ske i Monte Carlo (eller möjligen Barcelona). 22-åringen är bekant med underlaget eftersom han tränat mycket här genom åren och ser dessutom ut att vara i riktigt bra form i årets upplaga av turneringen.

Stalltipset är ändock att Wawrinka tar hem det här. Förhoppningsvis i tre set. Jag tycker inte att det är en dunderskräll om Raonic vinner – Wawrinka har trots allt sett lite svajig ut på sistone – men schweizaren är klar favorit.

* * *

RAFAEL NADAL (1) – DAVID FERRER (6)

Jag skrev inför turneringen att det var hugget som stucket vem av Ferrer eller Dimitrov som står för motståndet mot Nadal i kvarten, men att han troligen valt Ferrer om han tvingats välja eftersom landsmannen inte varit i sitt livs form den senaste tiden.

Med tanke på hur svajig Dimitrov var under veckan tvingas jag nog revidera det påståendet. Ferrer har dessutom varit på bra spelhumör hittills.

Spelar det någon roll? Nja. En enda gång har Ferrer slagit Nadal på grus – och det var för 10 år sedan, i Hamburg 2004 (när Nadal var 18 år gammal). Det känns inte troligt att han ska fälla kolossen just nu och just här. Nadal tycks ha skakat av sig förlusten i Miami på bästa sätt och det finns ingenting i hans spel som indikerar någon sorts genomklappning mot Ferrer.

Och en genomklappning från Nadal, det är nog vad som krävs för att världssexan ska mäkta med en skräll av den här digniteten.

* * *

ROGER FEDERER (4) – JO-WILFRIED TSONGA (12)

Kul att Tsonga är vidare till kvarten! Han behöver poängen för att inte avståndet till topp 10 ska bli ännu större.

Mot Federer tror jag dock att det tar stopp. Förra året var fransmannen betydligt bättre än vi är vana att se honom på grus och gjorde en kanonmatch i kvartsfinalen i Franska öppna (där han slog Federer i raka set). Men Federer å sin sida hade vaknat på fel sida inför den matchen – och fortsatte göra det under nästan hela resten av säsongen.

Nu är ordningen omvänd: Federer är i kalasform, medan Tsonga har haft svårt att hävda sig mot de bästa spelarna sedan skadan i Wimbledon förra året (har 0-3 i matchfacit mot topp 10-spelare hittills i år; sist han slog en topp 10-spelare var mot just Federer i Paris för nästan ett år sedan).

Tsonga har dessutom inte övertygat mot vare sig Philipp Kohlschreiber i öppningsmatchen eller Fognini i åttondelen. Det han presterat hittills räcker inte mot Federer.

* * *

NOVAK DJOKOVIC (2) – GUILLERMO GARCIA-LOPEZ (38)

Hade Dolgopolov eller Berdych utgjort ett särskilt potent hot mot en Djokovic i storform på grus? Nja. Särskilt inte Berdych. De har mötts så pass många gånger att det krävs något extra för att Djokovic inte ska läsa honom sönder och samman, och utnyttja varenda liten svaghet i tjeckens spel. I Rom förra året var serben lite ur slag, medan Berdych var extremt fokuserad. Sedan dess har Djokovic verkat mer koncentrerad när de mötts och vunnit båda deras möten (Wimbledon och Davis Cup) i raka set. Dolgo är mer oförutsägbar, så han hade eventuellt kunnat störa honom en aning.

Men nu är det alltså Guillermo Garcia-Lopez som står för motståndet.

En Garcia-Lopez med självförtroendet på absolut topp, ska noteras, men det krävs betydligt mer än så för att fälla regerande mästaren. Såvida inte Djokovic plötsligt känner av sin handledsskada så till den grad att det hämmar hans spel ska det här vara en enkel resa till semifinal för världstvåan.

* * *

Alla gårdagens resultat:

Som ni har längtat (hoppas vi)!

När vi spelade in det här avsnittet av Tennispodden stod grussäsongen för dörren – nu har vi redan hunnit kliva rakt in i den.

Och vad passar väl inte bättre då än att snacka om Roger Federers gryende form (och glädjebeskedet att ställa upp i Monte Carlo Masters? Eller Novak Djokovics uppvaknande? Eller Simona Haleps fortsatta framfart på WTA-touren?

Vi grottar dessutom ner oss i underlagens komplicerade värld i det numera stående inslaget NÖRDKOLLEN, men gruskungen Rafael Nadal som referenspunkt. Stämmer det verkligen att spanjoren alltid missgynnas av snabba underlag? Vi slår hål på myterna!

Utöver allt detta lovar vi dyrt och hederligt att från och med nu börja leverera poddavsnitt på betydligt mer regelbunden basis – kanske så ofta som en gång i veckan.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt12.mp3

Grussäsongen smyginleddes redan tidigare i veckan, i Houston och Casablanca.

Men det är nu den kickar i gång på allvar.

Låt oss ta en titt på lottningen i Monte Carlo – årets första Master på grus.

* * *

HERRAR

ÖVRE HALVAN:

Bra startfält, som vanligt. Dock alltid några toppspelare som väljer att stå över, eftersom det är den enda av de totalt nio Masters-turneringarna som inte är obligatorisk. I år är det Andy Murray som valt att avstå. Juan Martín del Potro har fortsatta skadeproblem och Richard Gasquet tvingades lämna återbud på grund av ryggsmärtor. John Isner ställde förra året upp i Monte Carlo för första gången i karriären och åkte ut redan i första omgången (mot Ernests Gulbis), så det var ju inte en högoddsare att han skulle ta en vilovecka.

En trevlig lottning det här, hur som helst, med gott om intressanta underdogs.

För Nadals del borde det bli en enkel resa till final. Gilles Simon eller en kvalspelare i öppningsmatchen, sedan Pablo Andújar, Edouard Roger-Vasselin, Mikhail Juzjnyj eller Andreas Seppi i andra omgången. Juzjnyj och Seppi har tyvärr inlett säsongen bedrövligt (i Juzjnyjs fall på grund av skadeproblem), så där har ju grusräven Andújar läge att kliva fram. Tror han är väldigt glad över att få studsa ut på gruset igen, efter fem förluster och bara en seger på hardcourt så här långt i år.

I kvartsfinalen är världssjuan David Ferrer den högst seedade spelaren Nadal kan stöta på – om han inte åker ut mot 15-rankade Grigor Dimitrov på vägen? Inte helt omöjligt. Marcel Granollers spelar final mot Guillermo Garcia-Lopez i Casablanca i eftermiddag. Inte optimalt att flyga till Monaco och spela mot en så pass bra spelare som Dimitrov dagen därpå. Jarkko Nieminen (eller en kvalspelare) borde inte heller utgöra något stort hot mot Dimitrov på grus. Bra lottning för bulgaren, alltså. Som upplagt för ett litet åttondelsdrama mot Ferrer. En repris på finalen i Stockholm Open i höstas, där ju Dimitrov vann i tre set och bärgade sin första ATP-buckla i karriären.

För Nadal är det nog lite hugget som stucket vem han får i den där kvarten. Dimitrov tog set mot honom i kvartsfinalen i Monte Carlo förra året (6-2, 2-6, 6-4) och Ferrer har en förmåga att störa världsettan. Men måste han välja under pistolhot är det inte omöjligt att han hellre skulle ta Ferrer, med tanke på landsmannens svaga form de senaste månaderna.

På nedre delen av den här halvan har vi världstrean Stanislas Wawrinka och världselvan Milos Raonic. Raonic trivs som bekant bra i Monte Carlo. Han bor ju här sedan ett antal år tillbaka och har tillryggalagt gott om träningstimmar på det röda gruset. Mysig lottning har han fått också. Troligen Federico Delbonis i öppningsmatchen, därefter en formsvag Tommy Robredo, en Julien Benneteau på nedgång eller en Jürgen Melzer som spelar sin första turnering på sex månader (har varit skadad sedan Shanghai i oktober). Det är ju bara att tacka och ta emot.

Wawrinka har fått en desto knepigare lottning. Troligen Marin Cilic eller Fernando Verdasco i öppningsmatchen. Satsar mina slantar på Cilic där. Nu är visserligen Verdasco generellt en skickligare grusspelare än Cilic, men han spelar final mot Nicolás Almagro i Houston i kväll. Tror ni Verdasco skulle avstå från att fira (eller tröstfesta) för att komma fräsch och förberedd till Monte Carlo? Nja. Han kommer nog att vara sliten. Bra läge för Cilic.

Och Wawrinka har i ärlighetens namn inte sett så överdrivet bra ut sedan Australiska öppna. Inte dålig, i och för sig, men han har helt enkelt inte imponerat. Blir lätt så efter en sådan där urladdning. Inte det lättaste att hålla lågan uppe. Kolla bara på Murray, som hade motivationsproblem efter triumfen i Wimbledon förra året. Schweizaren har hur som helst bara plockat drygt 180 poäng sedan Melbourne.

Almagro har en okej lottning. Gräsräven Nicolas Mahut borde inte utgöra något hot på grus. Dominic Thiem? Kanske. Jag har faktiskt aldrig sett honom spela på grus, men han har ju gjort en fantastisk säsong så här långt. Han kan möjligen utmanövrera Mahut och störa Almagro en aning.

Stalltipset är hur som helst Wawrinka eller Cilic mot Almagro i åttondelen. Grus är trots allt ett underlag Wawrinka trivs på. På sistone har han visserligen rönt större framgångar på hardcourt, men han är i grunden en offensiv grusspelare. Som Almagro. Kan bli en kul åttondelsfinal, det.

Kvartsfinalen? I slutänden tror jag att det blir Wawrinka mot Raonic. Där har Raonic faktiskt en bra chans, men Wawrinka måste ändå ses som förhandsfavorit.

Semifinalen? Wawrinka mot Nadal, alltså. Mums.

De går vidare till semifinal: Nadal, Wawrinka.
Skrällvarning: Raonic, Almagro, Cilic.
Bubblare: Dimitrov, Ferrer.

* * *

UNDRE HALVAN:

Novak Djokovics halva – men också Roger Federers. Federer ställer som bekant upp i Monte Carlo Masters för första gången sedan 2011 (den gången blev det förlust mot Jürgen Melzer i kvarten). Spelade ju tre raka finaler här 2006-2008 (förlust mot Nadal i samtliga). Federer tog ett wild card till årets upplaga av turneringen och skrotar därmed sin nästan en månad långa semester (ursprungsplanen var att vila fram till Madrid Masters i början av maj).

Helt rätt, tycker jag. Federer behöver hålla tempot uppe för att inte förlora momentum, nu när han äntligen prickat in formen.

Nåväl, åter till lottningen.

Överlag den intressantaste halvan, tycker jag. Federer lär möta Ivo Karlovic eller Radek Stepanek i sin öppningsmatch. Båda kan irritera honom, men har låg skrällpotential. I åttondelen hoppas jag på Jerzy Janowicz, som haft en ganska stökig säsong hittills och nu radat upp fem raka förluster. Det är på tiden att bjässen från Lodz vaknar till liv nu. Ska hur som helst inte vara några större problem för Federer att dansa vidare till kvartsfinal.

Formsvage världstian Jo-Wilfried Tsonga har det desto tuffare. Nu visade han ju enorma framsteg på grus under förra säsongen, men att ha Philipp Kohlschreiber, Fabio Fognini och Roberto Bautista-Agut på sin del… Nej, det är inte optimalt för fransosen. Fognini lär gå till åttondelsfinal. Joao Sousa ska normalt inte kunna rubba honom på grus och Bautista-Agut har förvisso svarat för en makalöst bra säsongsöppning, men räcker det? Nja. Han måste troligtvis göra en av sina bästa matcher i år för att kunna kuva italienaren.

Tsonga mot Fognini i åttondelen är därför ett sannolikt scenario. I kvarten? Där skulle jag säga Federer mot Fognini, med Tsonga som främste utmanare.

På den nedre delen hittar vi världstvåan Djokovic och femman Tomás Berdych. Den intressantaste matchen bjuds vi på redan i första omgången: Alexandr Dolgopolov mot Ernests Gubis. Ojojoj. Tennisgodis. Jag kan så klart ha sett fel, men noterade att oddsättarna initialt höll Dolgopolov som favorit. Inte helt chockerande i så fall med tanke på hans galna formtopp, men om det nu inte var inbillat från min sida så har de hur som helst korrigerat det nu. Drygt 1,90 gånger pengarna på Dolgopolov – 1,80 på Gulbis.

Ett bra odds på Gulbis, skulle jag säga. Dels för att Gulbis i grunden är en bättre grusspelare, men också för att jag tror att letten passar Dolgo dåligt att möta eftersom de är ganska lika varandra: högoktanig offensiv med stort risktagande. Gulbis har också en bättre serve och är samtidigt en giftig (aggressiv) returtagare. Bara på en punkt är Dolgopolov märkbart bättre, och det är i variationen. Ukrainaren har helt enkelt fler vapen i sin arsenal, men med tanke på att ingen av de här två spelarna är någon taktiker av rang så kommer den här matchen troligen inte att avgöras på ett strategiskt plan.

En lite intressant grej med Dolgopolovs framgångar i år är att han faktiskt skalat bort mycket strategi i sitt spel och renodlat sin offensiv. Han har liksom främst fokuserat på att stabilisera tre delar: offensiven, grundslagen och returtagandet. Det är när han hittar en bra balans i sin offensiv, när grundslagen är så säkra att han kan ta stora risker utan att straffas för mycket av det, och samtidigt sätta hög press i motståndarens servegame, som han blir så där rysligt farlig som han varit de senaste månaderna.

Spelare som Nadal krymper Dolgopolovs ytor med ogenomtränglig defensiv. Spelare som Gulbis kväver hans offensiv genom att ge igen med samma mynt. Fight fire with fire. Därför tror jag att dagsform och jämnhet avgör den matchen. Och där tycker jag att Gulbis har ett övertag: han är både snäppet bättre på grus och lite säkrare i sitt grundspel.

Hoppsan, det blev ett långt stickspår… Åter till lottningen:

Den av Gulbis och Dolgopolov som vinner deras drabbning har goda chanser att gå till åttondelsfinal. Jag skulle säga att vägen ligger öppen, faktiskt. Och i åttondelen väntar med största sannolikhet Berdych. Där tror jag att Gulbis har störst chans att skrälla. Dolgo har bara vunnit två set på fyra möten mot Berdych – medan tjecken ”bara” har 4-2 i inbördes mot Gulbis.

Berdych tvingades som ni vet lämna walkover mot Nadal i Miami, men det berodde ju på magsjuka. Han har säkerligen hunnit återhämtat sig. Och det går inte att prata bort den stabilitet han uppvisat i år: 1 titel (Rotterdam), 1 final (Dubai) och 2 semifinaler (Australiska öppna, Miami) på 6 ATP-turneringar. Inte illa. Det är därför svårt att se någon annan än Berdych som kvartsfinalfavorit.

Och där är det så klart Djokovic som ska stå i hans väg. Inte mycket som skrämmer honom. Gaël Monfils har haft vissa skadebekymmer på sistone och Kevin Anderson har aldrig varit en grusspelare av rang.

De går vidare till semifinal: Federer, Djokovic.
Skrällvarning: Berdych, Gulbis, Tsonga.
Bubblare: Fognini, Dolgopolov.

SEMIFINALERNA: Djokovic slår Federer, Nadal slår Wawrinka.

FINALEN: Nadal slår Djokovic.

Viktig final det där, om det står mellan dem för tredje året i rad (och fjärde gången totalt). Känns som att man säger det varje säsong, men jag tror faktiskt att Nadals och Djokovics kraftmätningar under årets grussäsong blir viktigare än någonsin. I fjol bröt Djokovic Nadals magiska svit i Monte Carlo och var sedan nära att fälla honom på Roland Garros. Jag tror att det är extremt viktigt för Nadal att vända på steken igen inför Franska öppna.

Om han lyckas återstår att se.

Tennisen blir mer och mer oförutsägbar för varje vecka som avverkas på touren, känns det som.

Vilket så klart är väldigt kul.

Låt oss ta en titt på vad som hänt i Indian Wells de senaste dagarna.

På herrsidan skulle man kunna säga att det hela började med Jerzy Janowicz bistra sorti mot Alejandro Falla. 6-3, 2-6, 7-6(5) och den första seedade spelaren var utslagen (tillsammans med Pablo Andújar, som föll mot framtidslöftet Jiri Vesely).

Samma dag tappade Rafael Nadal set mot Radek Stepanek (2-6, 6-4, 7-5) och Andy Murray krånglade sig förbi Lukas Rosol (4-6, 6-3, 6-2).

Men de första riktigt stora knallarna kom dagen därpå:

• Tomás Berdych föll pladask mot Roberto Bautista-Agut (som ju slog ut Juan Martín del Potro i Australiska öppna): 4-6, 6-2, 6-4.

• Veteranen Julien Benneteau körde över landsmannen och världstian Jo-Wilfried Tsonga: 6-4, 6-4.

• Mikhail Kukusjkin mosade Vasek Pospisil: 6-0, 6-2.

• 20-årige Dominic Thiem avfärdade Gilles Simon i raka set: 7-6(5), 6-2.

Och det stannade inte där.

Natten till tisdag chockslog formstarke Alexandr Dolgopolov värdsettan och regerande mästaren Rafael Nadal redan i tredje omgången: 6-3, 3-6, 7-6(5). Nadal hämtade visserligen upp 2-5 i tredje set (bröt blankt när Dolgopolov servade för matchen) och tvingade fram ett tiebreak – där han var ett minibreak upp – men blev till slut bortblåst av ukrainarens offensiva slägga.

– Jag hittade inte rätt känsla i den här tävlingen. Jag spelade visserligen mot två motståndare som gör det svårt att hitta sin rytm, men jag räddade mig ur en tuff situation första dagen. I dag var jag nära att rädda en till. Men i slutänden, när man pressas till gränsen, så händer sånt här. Du kan förlora. Jag förlorade i dag. Grattis till honom, jag tycker att han spelade bättre än mig. Det är allt. Livet går vidare. Jag kommer att fortsätta jobba hårt inför Miami, säger Nadal efter nederlaget.

Det var den enda skrällen på herrsidan just den matchdagen. I övrigt kan nämnas att Jiri Vesely tog set mot Andy Murray, men föll slutligen i tre set: 6-7(2), 6-4, 6-4.

Natten till i dag hände ingenting mer skrällartat än att Fernarndo Verdasco slog Richard Gasquet: 7-6(5), 6-1. Ingen jätteöverraskning, dock. Själv slog jag redan i min förhandsanalys fast att han hade skrällpotential i ett eventuellt möte mellan dem.

91-rankade Alejandro Gonzalez tog set mot Novak Djokovic: 6-1, 3-6, 6-1. Det är så klart anmärkningsvärt. Inför den matchen hade blott fyra spelade rankade 70 eller lägre vunnit ett set mot serben på hardcourt sedan 2010…

* * *

Nattens hetaste match måste vi så klart prata om.

Vilken?

Den mellan Ernests Gulbis och Grigor Dimitrov, förstås.

Båda hajpade in absurdum, båda talanger som fram tills alldeles nyligen äntligen börjar nå sin fulla potential och göra skäl för sina hyllningar. ”Jag sätter ju gärna mina slantar på Gulbis där, eftersom jag tycker att han generellt är starkare än Dimitrov när han är i så bra form som han varit hittills i år”, skrev jag i min förhandsanalys.

Och han levererade: 2-6, 6-1, 7-5. Dimitrov må vara snabbare, flinkare, mer elegant och mer varierad i sitt spel, men Gulbis talang står sig knappast slätt mot den sortens motstånd.

Ja, letten är ju ganska enformig. Kanske till och med monoton. Som Alexandr Dolgopolov och andra högoktaniga offensiva spelare. Det smäller i hörnen, om man ska låna en hockeyklyscha. Gulbis utmanar alltid sina motståndare på det offensiva planet. Han dikterar spelet med blytunga grundslag, stenhård serve och självsäker aggressivitet.

En enkel taktik att slå hål på, kan tyckas – om det inte vore för att Gulbis (när han är på humör) utför sin gameplan med sådan precision. Och man ska förstås inte inbilla sig att han helt saknar strategiskt sinne bara för att han rent tekniskt är ganska enkelspårig. När han väl upptäckte att det här var en sådan där dag då Dimitrov inte orkade hänga med i tempot och inte heller hade självsäkerheten att försvara sig effektivt i backhandhörnet, så var det just backhanden Gulbis siktade in sig på.

Slag efter slag efter slag styrde han mot Dimitrovs backhand – vilken som bekant är en av bulgarens stora svagheter.

– Alla pratar om honom som nästa världsetta. Jag tycker att han fortfarande har en lång väg kvar att gå, sammanfattade Gulbis matchen och sin motståndare efteråt.

Game, set, match: Gulbis. Både på och utanför banan.

* * *

På damsidan har skrällarna inte duggat riktigt lika tätt, trots att den största skedde redan i andra omgången (när Victoria Azarenka åkte ut med huvudet före).

Sedan dess har Angelique Kerber torskat mot 72-rankade Maria-Teresa Torro-Flor (2-6, 7-6, 6-4). Världstian Sara Errani föll sedan mot framtidslöftet Eugenie Bouchard, men det var inte särskilt oväntat.

Även Maria Sjarapova åkte ut i tredjerundan, mot 79-rankade Camila Giorgi. Skräll? Ptja. Jo, det får man väl säga ändå. Men någon chock var det verkligen inte. Indian Wells var trots allt Sjarapovas första turnering sedan Paris i slutet av januari.

Sloane Stephens gjorde för övrigt en mycket bra match mot Ana Ivanovic och vann i raka set: 7-6(3), 6-4. Hoppas Stephens äntligen hittat tillbaka till sitt vinnande koncept från förra säsongen.

I natt hände väl ingenting riktigt uppseendeväckande. Dominika Cibulkova slog Petra Kvitová: 6-3, 6-2. Kul att se att Australiska öppna-finalisten Cibulkovas goda form håller i sig. Finalrepris mot Li Na i åttondelsfinalen!

* * *

Alla nattens resultat:

Det har inte varit så mycket action i bloggen på sistone, som ni har märkt.

Jag hade visserligen hört talas om ”vabruari”, men kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att det skulle göra skäl för sitt namn på ett så fullständigt skoningslöst sätt.

Ska dock inte tråka ut er med sådant en dag som i dag. Ursäkter urschmäkter.

Det har ju hänt en del på touren de senaste veckorna. Rafael Nadals rygg höll hela vägen i Rio de Janeiro (finalseger över formstarke Alexandr Dolgopolov i raka set), Ernests Gulbis körde över hemmafavoriten Jo-Wilfried Tsonga i Marseille-finalen, Kevin Anderson förlorade sin fjärde raka ATP-final i Delray Beach (förlust mot Marin Cilic), Roger Federer utmanövrerade både Novak Djokovic och Tomás Berdych på vägen mot sin första titel för året i Dubai och suveräna Serena Williams föll pladask i raka set mot Alize Cornet (som sedan förlorade mot Serenas syster Venus Williams i finalen), Grigor Dimitrov avfärdade Gulbis, Andy Murray och Anderson i Acapulco (och bärgade därmed första 500-titeln i karriären, andra ATP-bucklan totalt) och Federico Delbonis knep segern i en ganska sval tillställning i  Sao Paulo.

Bland annat.

Och nu är det så äntligen dags för årets första Master, i Indian Wells. Och vi bjuds alltså i vanlig ordning på två Masters på raken, som ni vet. När Indian Wells är avklarade rullar tenniscirkusen nämligen vidare till Miami. Finns så klart både för- och nackdelar med ett sådant upplägg.

Men en sak i taget – låt oss ta en titt på lottningarna och försöka oss på att vaska fram ett par potentiella slutsegrare:

* * *

HERRAR

ÖVRE HALVAN:

Nadal toppseedad. Har till en början en ganska enkel resa, med Dolgopolov och Gaël Monfils som potentiella första hot (i en eventuell tredjerunda respektive åttondelsfinal). På den nedre halvan av den här kvartsfinalsektionen har Andy Murray motorväg till åttondelen. Möjligen att han kan störas lite av Igor Sijsling (eller kanske framtidslöftet Jiri Vesely?), han har trots allt haft svårt att hitta formen efter skadefrånvaron. Pablo Andújar presterade visserligen typ sin bästa tennis i karriären i Rio de Janeiro, men på hardcourt ska han rimligtvis inte kunna rubba världsfemman.

I åttondelen riskerar dock Murray att stöta på Jerzy Janowicz eller Milos Raonic. Med tanke på kanadensarens skadebekymmer (har inte spelat sedan Australiska öppna, på grund av en vristskada) är Janowicz det på papperet mest logiska alternativet. En Janowicz på bra spelhumör är som bekant alltid ett hot mot nästan alla spelare.

Hur som helst känns det som att Murray har riktigt goda chanser att ta sig till kvartsfinal – och där få möta Rafael Nadal för första gången sedan Tokyo-finalen 2011 (som Murray vann). Om Nadal är frisk och hel så kan jag inte se att han blir utslagen före kvartsfinal. Och Murrays fina lottning… Ja, nu är han som sagt inte direkt i kalasform, men han är inte en spelare man bara joggar förbi.

David Ferrer är skadad och Stanislas Wawrinka är därför tredjeseedad. Han har så klart lottats i samma kvartsfinalsektion som sin landsman Roger Federer, den enda personen i världen han inte kan slå. Okej, det är både lite elakt och överdrivet, men det råder liksom ingen tvekan om att Wawrinka har förtvivlat svårt mot Federer. Jag tror att ”Stanimal” i hemlighet önskar att världsåttan ska hamna i en sån där formsvacka som kantade hela hans 2013 och trilla ur på vägen.

Ska för övrigt bli intressant att se hur Wawrinka presterar i sin första ATP-turnering sedan triumfen i Australiska öppna. Han har fixat överlägsna 11-0 i matchfacit och två titlar på två tävlingar så här långt i år. Så klart oerhört imponerande – men än mer imponerande vore det förstås om han fortsatte på inslagen väg. Nu när han inte bara tagit sig till sin första Grand Slam-final i karriären utan dessutom vunnit den har säkerligen de där sista mentala spärrarna släppt, men det skulle inte förvåna mig om han råkar ut för en liten kalldusch i Indian Wells. Han är inte underdog på samma sätt längre och kommer därför att ha en annan sorts press på sig, en som han inte riktigt är van vid.

Han har dessutom en lite halvknepig lottning. Ivo Karlovic vill nog möta i sin öppningsmatch (om han tar sig förbi Alex Bogomolov Jr, förstås). Särskilt inte med tanke på att kroaten upplevt något av en pånyttfödelse de senaste månaderna. Andreas Seppi i en eventuell tredjerunda är inte oäven han heller. Sam Querrey däremot… Nej, det skulle förvåna mig oerhört om Wawrinka förlorade mot honom i en Master. 4-8 i matchfacit och 38 tappade placeringar på världsrankningen inom loppet av knappt ett halvår skrämmer inte direkt.

I åttondelen väntar troligen Kevin Anderson. Och sedan alltså Roger Federer. Ganska smörig lottning för schweizaren. Möter en kvalspelare i sin första match, därefter ännu en kvalspelare eller Juan Mónaco/Dmitrij Tursunov. I åttondelen väntar sedan Kei Nishikori eller formsvaga Tommy Haas (eller kanske Jeremy Chardy? Han brukar kunna höja sig ett snäpp i de här sammanhangen). Det är inte så man darrar av skräck, direkt – även om både Nishikori och Haas kan ställa till lite besvär, under rätt förutsättningar.

Ser väldigt mycket fram emot båda dessa kvartar, faktiskt. Känns på förhand som att Nadal inte borde ha några jättestora problem mot Murray med tanke på den sistnämndes tveksamma form, men det blir ändå häftigt att äntligen få se dem mötas igen. Jag brukar inte se tjusningen i matchupen Federer-Wawrinka, men just här i Indian Wells 2014 känns den extremt lockande.

Semifinalen då? Där ser jag helst Nadal-Wawrinka, för jag tror faktiskt att Wawrinka kan hota Nadal även när spanjoren inte är fysiskt kvaddad. Vem vill inte se en miniatyrrepris på finalen i Melbourne, men med lite jämnare odds? Tror dock lite mer på Federer. Han såg riktigt riktigt bra ut i Dubai och har ett ganska massivt psykologiskt övertag på Wawrinka.

De går vidare till semifinal: Nadal, Federer.
Skrällvarning: Wawrinka, Monfils, Dolgopolov, Janowicz.
Bubblare: Murray, Raonic, Nishikori.

* * *

UNDRE HALVAN:

Är det någon som har imponerats av Novak Djokovic så här långt i år? Det är nog inte så många som svarar ja på den frågan. Nu är ju visserligen kraven på honom snudd på omänskliga, men det han åstadkommit hittills den här säsongen… Han gick in i Australiska öppna som dunderfavorit men föll igenom redan i kvartsfinalen mot Wawrinka. Han gick in i semifinalen mot Roger Federer som stor favorit men klappade ihop och förlorade trots att han vann första set med övertygande 6-3.

Någonting står inte riktigt rätt till när det gäller Djokovic. Jag vet inte vad, men det kanske är något privat – för inte kan väl Boris Becker ha kvaddat honom spelmässigt redan? Skämt åsido. Djokovic må vara mentalt stark i många avgörande matchlägen, men han påverkas också väldigt mycket av yttre omständigheter. Vilket inte är konstigt. Visar bara att han är mänsklig, trots att han säsongen 2011 nästan bevisade motsatsen.

Om de här senaste flopparna påverkar honom negativt eller positivt i Indian Wells återstår att se. Förhoppningsvis känner han hämndlystnad och skärper till sig. Förra året dröjde det till Shanghai innan han ens nådde final i Masters-sammanhang efter triumfen i Monte Carlo. I år hoppas vi att han är med i leken på allvar under hela säsongen.

Halvknepig lottning för världstvåan. Ivan Dodig utgör väl kanske inte ett direkt hot, men ändå inte en idealspelare att möta redan i tredjerundan. Sen väntar troligen formstarke Cilic i åttondelen. Han har tveklöst kapacitet att göra livet surt för Djokovic.

Kvartsfinalen då?

Ja, där måste nog faktiskt Tsonga hållas som favorit på förhand, i och med Juan Martín del Potros skadebekymmer. Återigen den där handleden som krånglar. Struligt år för argentinaren hittills. Förlust mot doldisen Roberto Bautista-Agut redan i andra omgången i Melbourne, torsk i raka set mot Gulbis i kvarten i Rotterdam och var sedan tvungen att avbryta sin öppningsmatch mot Somdev Devvarman i Dubai. Är ju så klart en av huvudutmanarna om han är hel och frisk, men det ser tyvärr ut som att världssjuan kommer att tappa en hel drös värdefulla poäng här (har en finalplats från i fjol att försvara).

På den övre kvartsfinalhalvan har vi världsfemman Berdych, nian Richard Gasquet och ett helt knippe andra intressanta namn – som Gulbis, Dimitrov, Fernando Verdasco, John Isner och Philipp Kohlschreiber. Ett litet getingbo däruppe. Verdasco kan skrälla mot Gasquet, en tredjerunda mellan Isner och Kohlschreiber känns som en ganska öppen historia (fördel Isner dock, i och med att han spelar på hemmaplan), Gulbis och Dimitrov möts förhoppningsvis för tredje gången i år.

Berdych har en enkel väg till åttondelsfinal, men möter där troligen Dimitrov eller Gulbis. Jag sätter ju gärna mina slantar på Gulbis där, eftersom jag tycker att han generellt är starkare än Dimitrov när han är i så bra form som han varit hittills i år (i Acapulco pressade han Dimitrov till tre set, trots att han var sliten efter hård matchning – i Rotterdam vann han i raka set).

Svårare att plocka ut en kvartsfinalist till Berdych. Gasquet, Verdasco eller Isner. Och där ligger ju Isner bra till. Spelar aldrig någonsin så bra som han gör i USA. Jag skulle vilja säga att vägen ligger öppen för Isner här, enbart sett till lottningen. Helst hoppas han nog att Verdasco skrällslår Gasquet. Verdasco avskyr verkligen att möta servekanoner, särskilt på hardcourt.

Berdych-Isner i semi? Inte helt otänkbart. Även om jag personligen gärna skulle se en lite mer oväntad matchup, som Verdasco-Gulbis, eller Kohlschreiber-Dimitrov.

De går vidare till semifinal: Djokovic, Berdych.
Skrällvarning: Tsonga, Gulbis, Isner, Cilic, Gasquet.
Bubblare: Verdasco, Dimitrov, del Potro, Pospisil.

Semifinalerna: Nadal slår Federer, Berdych slår Djokovic.

FINALEN: Nadal slår Berdych.

Wow. En förhandsanalys där man inte tippar Djokovic i final. Händer ju inte jätteofta, men någon gång ska man väl dra till med mer överraskande gissningar. Det har trots allt hänt mycket spännande på touren den senaste tiden, och maktbalansen i toppen har rubbats rejält. Det blåser kraftiga vindar däruppe. Ska bli intressant att se vilka utmanare som tar tillfället i akt att mobilisera och gå all-in här i årets första Master.

* * *

DAMER

ÖVRE HALVAN:

Li Na toppseedad som ni ser, eftersom Serena Williams bojkottat Indian Wells sedan hon vann där 2001.  Ingen busenkel lottning för världstvåan. Troligen Klara Zakopalova i tredjerundan och därefter Anastasija Pavljutjenkova eller Bethanie Mattek-Sands i åttondelsfinalen (Sabine Lisicki är givetvis inte chanslös, men hennes formkurva har pekat stadigt neråt sedan Wimbledon-finalen förra året). Alla spelare är förstås underdogs mot Li Na, men med skrällpotential.

Världsnian Petra Kvitová får nog anses vara huvudkandidat till kvartsfinalplatsen mot Li Na, med Australiska öppna-finalisten Dominika Cibulkova, Svetlana Kuznetsova och Ekaterina Makarova som utmanare. Ska bli intressant att se vad hemmafavoriterna Vania King och Coco Vandeweghe kan åstadkomma. Tror hur som helst att det blir Cibulkova eller Kvitová som kniper kvartsfinalbiljetten.

Den nedre regionen av den här halvan är lite av ett getingbo. Världsfemman Maria Sjarapova gör sin första turnering sedan Paris i slutet av januari och måste troligen kriga sig förbi Julia Görges, oförutsägbara Sorana Cirstea eller Andrea Petkovic, och Samantha Stosur/Flavia Pennetta/Mona Barthel. Ingen optimal lottning för Sjarapova.

Även världssexan Angelique Kerber har en krånglig väg mot kvartsfinal. Riskerar att möta framtidslöftet Garbine Muguruza i tredjerundan och Ana Ivanovic eller Sloane Stephens i en eventuell åttondel.  Ivanovic inledde ju året urstarkt men har sedan formdippat lite. Slog dock Kerber i Dubai. Muguruza har gått från klarhet till klarhet under säsongsinledningen, medan Stephens har två raka förluster och svaga 3-3 i matchfacit hittills under 2014. Ingen vild gissning att Kerber nog helst slipper Ivanovic.

Jag skulle tro att det blir Ivanovic mot Kerber eller Muguruza i åttondelsfinalen. Om nu inte Stephens får en plötslig formboost tack vare hemmaplanen. Inte omöjligt, men på förhand tycker jag att en åttondel mellan Ivanovic och Kerber/Muguruza känns trolig.

De går vidare till semifinal: Li Na, Ivanovic.
Skrällvarning: Kerber, Muguruza, Kvitová, Cibulkova.
Bubblare: Sjarapova, Stephens.

* * *

UNDRE HALVAN:

Världstrean Agnieszka Radwanska andraseedad, och hennes största hot på vägen mot semifinal är åttan Jelena Jankovic, tolvan Caroline Wozniacki och 26-rankade Kaia Kanepi.

Möter Heather Watson i öppningsmatchen. Hon har betydligt högre kapacitet än hennes rankning skvallrar om (134), men har haft några tunga månader och ska normalt inte rå på Radwanska. Sedan Elena Veznina i tredjerundan, vilket inte heller borde vara några stora bekymmer. Alize Cornet har ju visat god form på sistone, och tar hon sig förbi Carla Suarez-Navarro kan hon kanske störa världstrean en aning. Men nej, på det hela taget känns det som att Radwanska ska ta sig till semifinal relativt enkelt – oavsett om hon möter Jankovic, Wozniacki eller Kanepi i kvarten. Här tycker jag för övrigt att ni ska hålla ett öga på 41-rankade 22-åringen Bojana Jovanovski. Möter Wozniacki i andrarundan. Finns ju lite skrällpotential där.

Övre delen av den här halvan är kanske en smula knepigare att tippa, men visst känns det som att världsfyran Victoria Azarenka har motorväg till åtminstone kvartsfinal. Lauren Davis är visserligen inte en busenkel förstamotståndare, men ser inte riktigt att någon ska kunna hota henne (formsvaga Roberta Vinci? Ojämna Kirsten Flipkens? Veteranen Daniela Hantuchova, som har bleka 3-5 i matchfacit i år?), om inte Madison Keys spelar som i trans och tar hela Indian Wells med storm. Känns som att det borde bli Keys eller Flipkens i kvarten.

Vill nog påstå att världssjuan Simona Halep är huvudkandidat till den andra kvartsfinalplatsen. Busenkel lottning, spontant: 162-rankade 18-åringen Allie Kiick i öppningsmatchen, Yanina Wickmayer eller Lucie Safarova i tredjerundan, Sara Errani eller mer troligen Eugenie Bouchard i åttondelen. Hoppas ju väldigt mycket på Bouchard här, men visst vore det kul om Halep överbevisar både mig och min poddkollega Andreas Käck. Inför säsongen trodde vi båda att hon skulle kunna hålla sig inom topp 10, men inte göra så överdrivet mycket större framsteg än så under återstoden av karriären.

De går vidare till semifinal: Radwanska, Azarenka.
Skrällvarning: Halep, Bouchard.
Bubblare: Errani, Flipkens, Keys.

Semifinalerna: Li Na slår Ivanovic, Radwanska slår Azarenka.

FINALEN: Radwanska slår Li Na.

Haha, ibland undrar jag varför jag ens bemödar mig med att tippa semifinalister, finalister och vinnare. Det är ju snudd på omöjligt att pricka in alla de positionerna.

Men nåväl. Friskt vågat, hälften vunnet – som man brukar säga.

Äntligen!

Årets första Grand Slam-turnering står för dörren.

Lottningarna till Australiska öppna offentliggjordes i natt svensk tid, men jag kunde tyvärr inte följa den live. Har sedan inte haft tiden att gå igenom dem ordentligt förrän nu.

Så, here goes!

* * *

ÖVRE HALVAN:

FÖRSTA SEKTIONEN:

Rafael Nadal förstaseedad, förstås. Möter australiske kelgrisen Bernard Tomic, som brukar prestera på hemmaplan, i sin öppningsmatch. Australiska öppna är faktiskt hans totalt sett överlägset bästa Grand Slam-turnering. Ingen busenkel öppningsmatch för Nadal, men samtidigt: kan Tomic verkligen störa honom? På rak arm: nja. Om han spelar tillräckligt aggressivt (som han i vissa stunder gjorde mot Alexandr Dolgopolov i Sydney) kan han irritera spanjoren, möjligen även ta ett set.

Men ni minns väl hur det gick förra året, när hans match mot Roger Federer hajpades enormt på förhand? Förlust i raka set (6-4, 7-6, 6-1) och så var det med den saken. Han har visserligen styrt upp sitt spel (och framför allt sin inställning) under säsongsuppehållet, men tappar fortfarande fokus alldeles för lätt under matcherna för att han ska kunna slå Nadal i en femsetare. Vi ska också komma ihåg att han brukar vara som bäst i inledningen av säsongen – hemma i Australien. Det är med andra ord lätt att tro att det (äntligen) är något stort på gång när han får några segrar med sig i början av året.

Så känner jag spontant när jag ser den här lottningen. Knepig, men knappast livsfarlig. Tror det hade varit värre för Nadal att möta Marin Cilic i öppningsmatchen. Eller Ivo Karlovic.

Nåväl. I andra omgången hoppas jag på australiske ynglingen Thanasi Kokkinakis, men det blir troligen Igor Sijsling. Därefter sannolikt Gaël Monfils. Det kan bli jobbigt! Tror inte fransmannen mäktar med att vinna tre set mot Nadal, men det får ändå anses vara en tuff tredjerunda. Monfils gjorde ju en riktigt bra match i Doha-finalen förra veckan.

I åttondelen har jag svårt att se någon annan än Kei Nishikori. Eller nej förresten, kan så klart bli Lleyton Hewitt. Imponerade  i Brisbane och trivs på hemmaplan. Om underlaget verkligen är snabbare i år (vilket ryktena fortfarande gör gällande, trots turneringsdirektören Craig Tileys förnekande) är han favorit i en eventuell tredjerunda mot Nishikori.

Kvarten då? Juan-Martín del Potro. Ujujuj. Värsta tänkbara lottningen för Nadal där. Den tveklöst tuffaste av de fyra kvartsfinalseedade spelarna – Nadal har dessutom som bekant problem mot argentinaren och har fallit offer för hans forehandslägga förut, vilket gör saken etter värre. Det har ju potential att bli en av säsongsinledningens klart bästa matcher. För del Potros del är det smooth sailing till åttondelsfinal. Ska i alla fall vara det. Jag menar, en kvalspelare i förstarundan, Roberto Bautista–Agut/Tim Smyzcek i 2R och kanske Benoit Paire i 3R? Högst överkomligt. Finns förresten faktiskt en liten chans för framtidslöftet Nick Kyrgios att skrälla här. Möter Benjamin Becker i öppningsmatchen. Vinner han den tycker jag att han har hyfsat god chans att slå Paire, som inte sett bra ut alls hittills i år.

I åttondelen ser det ut att bli Milos Raonic som utmanar del Potro. Kan bli en riktigt bra match det. Båda deras möten har varit ganska jämna, trots att vinnaren har vunnit i raka set (Raonic i Montréal, del Potro i Tokyo). Raonic ska ta sig förbi Daniel Gimeno-Traver, förmodligen Victor Hanescu och sedan eventuellt Grigor Dimitrov på sin väg mot åttondelen. Kanske kan Yen-Hsun Lu överraska, som han gjort i Auckland. Är framme i sin första ATP-final i karriären där, efter skrällseger mot David Ferrer i raka set. Det vore kul, jag gillar Lu. Men nej, Raonic är stalltipset.

Han går vidare till semifinal: Nadal.
Skrällvarning: del Potro, Raonic, Monfils.
Bubblare: Hewitt, Nishikori.

* * *

ANDRA SEKTIONEN:

Andy Murray har Go Soeda i 1R och sedan en av två kvalspelare. Därefter Michael Llodra eller kanske Feliciano Lopez. Mysig lottning för Murray. Precis vad han behöver nu när han precis kommit tillbaka från skada och åkt på tidigt respass i Doha.

God chans för John Isner att ta sig till första Grand Slam-åttondelen sedan US Open 2011. Måste visserligen sannolikt utmanövrera Philipp Kohlschreiber i tredjerundan, men det har han ju lyckats med förr (senast för bara ett par dagar sedan). Brukar bli väldigt öppna matcher mellan Isner och Kohlschreiber. Mardröm att försöka förutset hur de slutar. Men det bör nämnas i sammanhanget att Kohlschreiber sett lite svajig ut på sistone. Kan faktiskt få vissa problem redan i 1R mot Aljaz Bedene, han är en svårare motståndare än man kan tro.

Murray-Isner i åttondelen, alltså? Murray är nog inte vansinnigt förtjust i den tanken. Servekanoner tenderar att ställa till besvär i tid och otid.

Längst ner på den här halvan har vi Roger Federer, som möter sin första tuffa motståndare i tredjerundan: Fernando Verdasco. Eller tror ni Sergej Stakhovskij skrällslår spanjoren, om inte annat så för att Federer ska sätta energidrycken i vrångstrupen? Nja. Kanske. Men visst måste Verdasco hållas som favorit där. Radek Stepanek ska kanske inte avfärdas helt och hållet, men jag har någonstans ändå svårt att se att Federer skulle torska mot honom i andra omgången av en Grand Slam.

Jo-Wilfried Tsonga favorit till att knipa åttondelsplatsen mot Federer, med Cilic som bubblare. Filippo Volandri i öppningsrundan skrämmer inte så klart (där handlar det nog mer om hur många game ”Pippo” får med sig). Cilic borde ta sig till 3R, och väl där är han knappast chanslös. Inte direkt tursamt för Tsonga att åka på just Cilic så tidigt. Lite av en nitlott, får man ju lov att säga. Känns som en ganska öppen match, där dagsformen kan bli avgörande. Cilic föll mot Denis Istomin i Sydney häromdagen. På inget sätt skamligt att förlora mot Istomin, men inte heller särskilt lovande inför Australiska öppna. Intressant matchup det där, hur som helst. Tror spontant att Tsonga klarar prövningen – och får sin belöning i form av Federer.

Med tanke på att antalet topp 10-spelare som Federer slog under hela 2013 går att räkna på tre fingrar är det tveksamt om Federer ens är favorit inför den matchen. Beror helt och hållet på hur de presterar under inledningen av turneringen. Att Federer slog Tsonga i en femsetare i kvartsfinalen förra året vet jag inte om det talar för eller emot honom. Jag menar, då hade ju inte hans stora spelmässiga ras riktigt inletts än – och ändå tog han sig vidare med nöd och näppe. Sedan kvartsfinalen i Franska öppna – där Tsonga vann i raka set – har Federer hunnit störta ner i en djup formsvacka, som han bara de senaste månaderna börjat kravla sig ur. Kan bli en väldigt spännande match det. Och viktig för Federer. Tappar många saftiga rankningspoäng om han åker ur för tidigt.

Trots att toppspelarna i den här sektionen har förhållandevis enkla lottningar fram till åttondelsfinaler och kvartar finns det väldigt många frågetecken. Kommer Murray hinna spela sig i form efter långa skadefrånvaron? Kan Federer reparera sitt redan stukade självförtroende, som fick sig en ny törn i Brisbane mot gamle rivalen Hewitt i finalen? Kan Cilic kliva fram och skrälla? Kan Tsonga dra nytta av en förhållandevis enkel lottning och det psykologiska övertag gentemot Federer han eventuellt byggt upp i och med femsetaren i Melbourne och kvartsfinalsegern på Roland Garros förra året?

Någonstans tror jag på Tsonga. Av det jag läst verkar han satsa rejält inför den här säsongen, känner revanschlystnad efter sin halvt spolierade säsong 2013 och har de spelmässiga verktygen för att lyckas. Man ska också komma ihåg att fransmannen trivs i Australiska öppna. Spelade sin hittills enda Grand Slam-final här 2008 (förlust mot Novak Djokovic) och har överlag bra resultat att stoltsera med i Melbourne.

Han går vidare till semifinal: Tsonga.
Skrällvarning: Cilic, Isner.
Bubblare: Kohlschreiber, Federer, Murray.

* * *

UNDRE HALVAN:

TREDJE SEKTIONEN:

På den övre kvartsfinalhalvan har vi Berdych och Ferrer. Spanjoren är i riktigt risig form. Tre raka finalförluster i höstas (Stockholm Open, Valencia, Paris), sedan tre bleka insatser i World Tour Finals – följt av två skrällförluster i Doha och Auckland. Nej, Ferrer befinner sig just nu i en formsvacka som jag inte tror att han kommer hinna ta sig ur nu när det börjar dra ihop sig. Slog visserligen Alexandr Dolgopolov i Doha men kan mycket väl torska om de möts igen. Notera ”om”. Ukrainaren har sett helt okej ut hittills, mycket bättre än under stora delar av 2013, men han möter troligen Jeremy Chardy redan i andra omgången. Chardy var riktigt bra i Brisbane häromveckan. Kan mycket väl slå både Dolgopolov och Ferrer.

Jerzy Janowicz störs enligt uppgifter fortfarande av skada. Väldigt tråkigt. Blev totalt överkörd av Dolgopolov i Sydney tidigare i veckan. Personligen har jag inga större förväntningar på honom i Melbourne. Lär slå Jordan Thompson i öppningsmatchen, men redan Pablo Andújar eller Albert Ramos kan bli jobbiga – trots att båda är dussinspelare, särskilt på hardcourt. Kanske att det faktum att även Mikhail Juzjnyj dragits med skada under säsongsinledningen kan bli Janowiczs räddning. En skadeskjuten Juzjnyj mot en skadeskjuten Janowicz i en tredjerunda, liksom? Kan gå lite hur som helst. Då är det nästan värre för honom om han går till 3R och tvingas möta knepige Florian Mayer.

Berdych har någorlunda rak motorväg till kvartsfinal. Karlovic utgör ett litet hot, men att kroaten skulle slå honom i bäst av fem set… Nej, det känns inte troligt. Riktigt tuff lottning för Ivan Dodig (som halkade in på ett bananskal, då både Nicolás Almagro och Jürgen Melzer tvingades lämna återbud på grund av skador) för övrigt, som möter Karlovic i första omgången.

I åttondelen ställs han mot antingen Kevin Anderson eller Tommy Haas. Båda har plågats av skador under säsongsinledningen (mycket sånt just nu, som ni vet). Ingen av dem ska utgöra något större hot.

Sen alltså eventuellt Chardy i kvarten. Eller Juzjnyj/Janowicz. Okej, vi kan väl inte räkna ut Ferrer helt och hållet, men ändå. Med allt detta sagt känns det som att det ska mycket till för att Berdych inte ska ta sig till semifinal.

Här tycker jag för övrigt att ni ska hålla koll på framtidsnamnen Jiri Vesely och Steve Johnson. Johnson slog både Marcos Baghdatis och Kevin Anderson i Auckland i veckan. Imponerande segrar för 24-åringen, som är rankad så lågt som 160. Vesely är alltid intressant att hålla ett vakande öga på, eftersom han har potential att bli en framtida toppspelare.

Han går till semifinal: Berdych.
Skrällvarning: Chardy, Janowicz.
Bubblare: Juzjnyj, Haas, Anderson.

* * *

FJÄRDE SEKTIONEN:

Djokovic längst ner på lottningen, som spelare nummer 128, för första gången i en Grand Slam sedan US Open 2012. Busenkel lottning för världstvåan. Första riktiga motståndaren att tala om kommer i åttondelsfinalen, och det förutsätter att Ernests Gulbis inte åker på en chockförlust på vägen. Djokovic har överlägsna 49-3 i inbördes möten mot spelarna i den här åttondelssektionen.

Kan ni gissa vilka som besegrat honom? Gulbis (Brisbane 2009), Sam Querrey (Paris 2012) och Jarkko Nieminen (Sydney 2010). Av dessa spelare är det dock bara Gulbis som ens har en tillstymmelse till chans mot Djokovic. Nu tror jag inte att Gulbis har vad som krävs för att rubba giganten just nu, men jag hoppas verkligen att han står där i åttondelsfinalen och gör ett ärligt försök.

I kvartsfinalen väntar troligen Stanislas Wawrinka, och då får vi med andra ord en repris på den episka åttondelsfinalen 2013. Wawrinka har onekligen vad som krävs för att inte bara störa Djokovic, utan faktiskt dessutom ge honom skrämselhicka. Han gjorde det två gånger förra året, när han pressade serben till fem set både i Australiska öppna-åttondelen, som sagt, och US Open-semifinalen. Wawrinkas svåraste hinder är Gasquet i åttondelen, men det förutsätter att fransmannen är fit for fight efter skadan han ådrog sig inför Doha (och ens tar sig till åttondelsfinal). Han har ju lämnat walk over i finalen mot Berdych i uppvisningsturneringen Kooyong Classic, men då angett utmattning som skäl. Frågetecken där alltså. Tror inte Gasquet kan upprepa sin succé i US Open (där han tog sig till semifinal i höstas) här i Melbourne.

Har Wawrinka några andra hot då? Ptja. Vasek Pospisil, kanske? Men nä, det känns inte troligt. Samuel Groth kan säkert, och i så fall i vanlig ordning, dundra in ett gäng serve-ess och kanske få med sig en skrällseger eller så. Tommy Robredo? Han har visserligen bevisat att man inte ska räkna ut honom så lättvindigt, men nej. Det här är en bra lottning för Wawrinka. Han borde gå till kvartsfinal. Väl där tror jag det blir ett nytt nederlag för schweizaren (har ju underlägsna 2-15 i inbördes möten – nära skjuter ingen hare, och så vidare). Djokovic har bra koll på Wawrinka nu och segern i US Open var mycket mer kontrollerad än den i Australiska öppna.

Han går till semifinal: Djokovic.
Skrällvarning: Wawrinka, Gulbis.
Bubblare: Robredo, Gasquet.

Semifinalerna: Nadal slår Tsonga, Djokovic slår Berdych.

FINALEN: Djokovic slår Nadal.

Att Brisbane International gjorts snabbare har under veckan gått från förhandssnack till hårdkokt fakta. Om inte annat har vi ju nu själva kunnat se matcherna och bedöma tempoökningen i duellerna.

Brisbane – och framför allt Apia International i Sydney – brukar höra till de snabbaste 250-turneringarna på ATP-touren, men just i Brisbane är det ändå märkbart att någon typ av förändring gjorts.

Om det är bollarna eller underlaget låter jag tills vidare vara osagt – men enligt Lleyton Hewitt är det både och:

– Bollarna är definitivt annorlunda jämfört med förra året. De var mycket tyngre förra året, och banorna var grynigare. Banorna är inte alls så i år. Jag tror att spelet blir lite långsammare under kvällen och när det är högre luftfuktighet, så klart, men några av matcherna på dagen i hettan är riktigt snabba, säger han enligt 10sballs.com.

Enligt Marin Cilic är underlaget i årets upplaga av Brisbane International ”det snabbaste han någonsin spelat på” – och jämför det med inomhusturneringen Paris Masters.

Den senaste tiden har även rykten om att Australiska öppna i Melbourne, årets första Grand Slam-turnering, justerat sina banor.  Inga officiella tester har ännu genomförts, men flera spelare som tränat i Melbourne hävdar att underlaget är betydligt snabbare än vanligt.

Vilket inte vore särskilt förvånande i och med att Tennis Australia arrangerar både Brisbane och Australiska öppna.

Men vad har då detta för betydelse för turneringen?

Ganska mycket, förstås.

Australiska öppna har under sina 25 år på hardcourt alltid varit den långsammare av de två Grand Slam-turneringarna på underlaget (US Open är betydligt snabbare). Inför 2008 års upplaga bytte man från det grönskimrande Rebound Ace till dagens Plexicushion i ett försök att minimera skador och göra bollstudsen både lägre och mer förutsägbar (spelare hade klagat på att banorna blev ”klibbiga” och att det i kombination med oförutsägbar bollstuds föranledde skador). Rent tekniskt påminner Plexicushion om US Opens Deco Turf, men Plexicushion har betydligt mer dämpning.

Beslutet att göra Australiska öppna snabbare – om detta nu verkligen stämmer, ska tilläggas – sätter omedvetet de konspiratoriska kugghjulen i rörelse: Vill man från arrangörens sida se en annan vinnare än Novak Djokovic, efter att serben bärgat tre raka titlar och vunnit turneringen fyra av de senaste sex åren (2008, 2011-2013)?

Eller ger man efter för de ibland högljudda protesterna från många tennisfans, som tröttnat på långa malande dueller och i stället efterfrågar snabbare (och offensivare) spel?

Jag tror nog mer på det sistnämnda. Det är visserligen ingen hemlighet att Djokovic föredrar utomhusturneringen i kategorin medium fast, men jag tror inte att man medvetet försöker missgynna en av sportens just nu mest dominanta spelare. Arrangörer av Grand Slam-turneringar gör inte förändringar av det här slaget på individnivå.

Själv välkomnar jag försiktigt den eventuella förändringen. Australiska öppna har ibland varit parodiskt långsam, särskilt under svala kvällsmatcher, och påmint mer om grus än hardcourt. På lång sikt är all typ av homogenisering av ondo. Varför ens spela på olika underlag om de erbjuder så lite variation?

Okej, nu är det inte bara bollstuds och hastighet som skiljer underlagen åt, men ni förstår vad jag menar. Där grus premierar tät defensiv och bollsäkerhet borde hardcourt premiera kraftfull offensiv och intensitet mer än vad som nu är fallet.

Jag tror inte heller att vi behöver oroa oss för att Australiska öppna ska bli för likt US Open. Klimatet i Australien tillför ännu en dimension till spelet på Rod Laver Arena, till exempel.

Men vilka gynnas och missgynnas då?

Vi börjar med dem som gynnas:

• Servekanoner. Generellt gynnas alltid servekanoner som John Isner, Milos Raonic och Ivo Karlovic av snabbare underlag, eftersom de får mer utdelning i egen serve och duellerna är kortare. Om Australiska öppna blir snabbare i år kan vi räkna med en och annan skräll.

• Sluggers. Offensiva spelare med hård serve och tunga grundslag, som Ernests Gulbis, Marin Cilic, Tomás Berdych, Jerzy Janowicz och Jo-Wilfried Tsonga på herrsidan, Serena Williams, Maria Sjarapova, Li Na, Petra Kvitová och Laura Robson på damsidan, trivs av naturliga skäl bra på snabbare underlag, eftersom det är lättare för dem att slå igenom sina motståndare än på långsammare banor.

• Volleyspecialister. Visserligen ett utdöende släkte, men man kan väl säga som så att allroundspelare med bra serve, bra offensivt spel och bra volley gynnas, helt enkelt för att det ger mer att söka sig fram på nät.

• Pushers. Nu finns det i och för sig väldigt få renodlade pushers på touren, men typ Andy Murray, Gilles Simon och Lleyton Hewitt är defensiva specialister som i regel trivs bra på snabba underlag. Variation är nyckeln för den här typen av spelare, och de drar ofta nytta av motståndarens kraft (i stället för att sätta fart på bollen själva absorberar de farten från motståndarens slag, enkelt uttryckt).

På individnivå är det ingen hemlighet att den här typen av förändring gynnar Roger Federer, som föredrar snabbt tempo och korta dueller (vilket han inte minst visat prov på i Brisbane under veckan). Det är därför inte särskilt konstigt att schweizaren välkomnar en eventuell förändring:

– Jag gillar de lite snabbare underlagen. Det är härligt när ens slice går lågt och motståndaren inte bara kan äta upp den, även om det är en bra slice. Så jag tycker att det är bra att underlaget är lite snabbare här, har han sagt om banorna i Brisbane.

Det kan också nämnas i sammanhanget att Federer, tillsammans med Lleyton Hewitt, var en av dem som var mest negativa inför skiftet från Rebound Ace till Plexicushion.

– Jag tycker att underlaget är för långsamt. Allting görs redan långsammare. Alla klagar på att det är för mycket spel från baslinjen. Vi kommer se ännu mer av det i Australien, det är en sak som är säker, var Federers omdöme inför 2008 års upplaga av turneringen.

Även Murray gynnas som sagt, om han nu hinner pricka in formen lagom till årets första Grand Slam. Berdych har säkert chansen att ta sig till sin första semifinal i Melbourne om det går lite snabbare. Tsonga, Raonic, Gulbis. Stanislas Wawrinka? Ja, han hade ju som bekant inga problem med hastigheten i US Open i höstas. Men om han skulle gynnas av att underlaget snabbas upp, det vet jag inte om man kan påstå. Kanske att de kortare duellerna gynnar honom fysiskt, men å andra sidan brukar ett lite lägre tempo passa honom bättre eftersom han då har mer tid på sig att förbereda sig inför svingen.

Och så tar vi dem som missgynnas:

• ”Grusspelarna.” Ja alltså, de som i princip spelar grustennis på hardcourt och kommer undan med det. Typ Carlos Berlocq, Pablo Andújar, Guillermo Garcia-Lopez och Juan Mónaco, för att nämna några. Vissa så klart bättre än andra på hardcourt, men ni fattar poängen.

• Baslinjenötarna. Typ David Ferrer, Tommy Robredo, Kei Nishikori och till viss del Rafael Nadal på herrsidan, främst Agnieszka Radwanska på damsidan. Nu har visserligen alla de offensiva kvaliteter också, men deras spel bygger i grunden på att med solid försvarsmur och hög bollsäkerhet stressa fram misstag från och trötta ut sina motståndare. 

På individnivå är Nadal ett gränsfall. Jag har tidigare förklarat det klassiska missförståndet att Nadal skulle ha problem på snabbare underlag enbart på grund av det högre matchtempot. Det är ingen slump att han rönt större framgångar i US Open än i Australiska öppna – och har 2-1 i finalfacit mot Djokovic på Flushing Meadows.

Att Djokovic missgynnas kan vi dock utan omsvep slå fast. Exakt hur mycket är svårt att säga. Marginellt, skulle jag spontant säga, med tanke på serbens allroundness. Men det är klart, har man vunnit en turnering tre år i rad är man säkert inte så sugen på spelmässiga förändringar.

För Radwanskas del har hon aldrig riktigt lyckats på Flushing Meadows, så hon vill knappast att Australiska öppna ska bli mer likt US Open.

ATP-tourens två giganter Novak Djokovic och Rafael Nadal kommer givetvis att vara förhandsfavoriter oavsett hur underlaget ser ut i Melbourne, men jag tror att de positiva effekterna av en eventuell förändring är att den öppnar för fler skrällar – vilket gör turneringen i sig intressantare och mer spännande att följa, och gynnar lägre rankade spelare.

På lång sikt kanske det också medför att fler hardcourt-turneringar på touren väljer att göra samma sak, vilket skulle bromsa den homogenisering av sporten som pågått sedan de stora förändringarnas år, 2002 och 2008.

Vi har redan nått sluttampen på säsongen – och årets sista Master.

Mycket står på spel i Paris Masters anno 2013.

Inte minst de tre sista guldbiljetterna till slutspelet i London i november, och allt kommer att avgöras i Paris.

Så, utan vidare omsvep tycker jag att vi tar oss en titt på lottningen:

* * *

ÖVRE HALVAN:

Första gången sedan Shanghai 2011 (då Novak Djokovic visserligen var världsetta men stod över turneringen) som Rafael Nadal är förstaseedad i en Master – och vilken drömlottning han fått.

Eller ja, det beror ju lite på hur man ser på saken. I jämförelse med Djokovics är den i allra högsta grad trivsam. Med tanke på att denna Master spelas på hardcourt inomhus, inte optimala spelförhållanden för spanjoren om man säger så, är den dock riktigt tuff.

Varken Dmitrij Tursunov eller Marcel Granollers utgör något större hot i öppningsmatchen, men därefter väntar troligen Jerzy Janowicz. Alla vet vi vad den två meter långa polacken kan åstadkomma inomhus i allmänhet och i Paris i synnerhet.

Har ju inte nått upp till förra årets nivå (då han tog sig till final här i Paris) hittills under hösten, men har å andra sidan bara spelat tre matcher sedan han återvände efter skada. Kan hur som helst bli ett riktigt jobbigt möte för Nadal.

I åttondelen väntar med stor sannolikhet Jo-Wilfried Tsonga. Hans landsman Richard Gasquet får väl sägas vara i bättre form generellt, men har svårt att hävda sig inomhus. Även på hemmaplan. Bortsett från semifinalen 2007 har han inte tagit sig förbi tredjerundan (respass direkt i öppningsmatchen förra året; förlust mot Kevin Anderson). Möter dessutom Fernando Verdasco, som spöade Ernests Gulbis i raka set i 1R, i sin öppningsmatch.

Kei Nishikori kan dock bli farlig. Jobbig öppningsmatch för Tsonga där. Nu har ju inte japanen varit i sitt livs form på sistone, men han är en ytterst kompetent inomhusspelare. Skrällvarning där.

I den undre kvartsfinalsektionen får David Ferrer hållas som knapp favorit. Är ju inte hans bästa underlag, men har trots det nått två raka finaler (Stockholm Open och Valencia Open, förlust i båda). Möter Lukas Rosol i sin första match. Även det en knepig öppning. Rosol avfärdade ju hemmaspelaren Jeremy Chardy förhållandevis enkelt i 1R.

Troligen Ferrer mot Gilles Simon i åttondelen.

Milos Raonic ska ju slå Robin Haase enkelt. Därefter hoppas han nog få möta Tomás Berdych. Berdych befinner sig i en liten formsvacka efter skadan han ådrog sig i Peking, har generellt problem mot servekanoner och Raonic har dessutom psykologiskt övertag. Värre för kanadensaren om han får Gaël Monfils, som är mycket mer oberäknelig och passar honom sämre spelmässigt. Vasek Pospisil ska ju inte vara några större bekymmer.

Tror hur som helst på en åttondel mellan Raonic och Monfils där. Monfils har visserligen två raka 1R-förluster (mot Jaroslav Pospisil i Wien och Ferrer i Valencia) men är giftig på hemmaplan och gick till två raka finaler här 2009-2010. Berdych måste pricka in en formtopp, annars är risken stor att det blir respass direkt.

Så, hur låter Nadal-Tsonga och Ferrer-Raonic i kvartarna? Inte alls osannolikt, säger jag.

Ser ju gärna Nadal mot Raonic i en semifinal, men tror mer på Ferrer. Raonic imponerade inte i Stockholm Open och verkar ha gett upp slutspelsracet, medan Ferrer fått med sig resultaten trots formsvacka. Så svårstoppad är han, evighetsmaskinen.

Nadal då? Nja. Första gången på fyra år han spelar i Paris. Har faktiskt bara spelat den här turneringen tre gånger i karriären (om man bortser från 2003, då han åkte ut i kvalet), åren 2007-2009. Facit så här långt: Final (2007, förlust mot David Nalbandian), semifinal (2009), kvartsfinal (2008). Bra resultat för att vara inomhus, men i år är vägen mot de senare rundorna ganska krokig.

Tror faktiskt att han kan ryka redan mot Janowicz. Gör han inte det så har Tsonga en god chans att fälla kolossen. Det är de otvivelaktigt största hoten. Varken Ferrer, Berdych eller Raonic känns direkt skräckinjagande, även om främst Berdych och Raonic givetvis har stor skrällpotential inomhus.

Tror tyvärr inte att Janowicz försvarar sina poäng från förra året. Vilket är riktigt synd, för det kommer innebära att han troligen avslutar året utanför topp 20. I det här läget speglar som bekant säsongsrankningen vad spelarna faktiskt åstadkommit i år, och där är han inte bättre än 21. Han behöver gå långt i Paris för att säkra en plats på rätt sida topp 20-strecket.

Blir ju lite gissningslek kring semifinalplatserna eftersom det är så svårt att avgöra var framför allt Nadal och Tsonga står i nuläget, men säger spontant Nadal ändå. Nadal mot Ferrer. Med den ordentliga brasklappen att Tsonga, Janowicz, Berdych och Raonic har stor skrällpotential.

De går vidare till semifinal: Nadal, Ferrer.
Skrällvarning: Tsonga, Janowicz, Berdych, Raonic.
Bubblare: Nishikori, Monfils, Gasquet.

* * *

UNDRE HALVAN:

Nitlott för Djokovic. 189-rankade Pierre-Hugues Herbert (som slog en extremt loj Benoit Paire i första omgången i går) är visserligen kanonmat, men redan i åttondelen väntar sannolikt John Isner. Alla vet vi vad Isner kan ställa till med mot just Djokovic.

I kvarten kan han sedan ställas mot Stanislas Wawrinka och i semifinalen Juan Martín del Potro. Isner-Wawrinka-del Potro-Nadal, till exempel, får ju ses som en ganska tuff lottning, ja…

Jobbig öppningsmatch för Wawrinka, förresten. Feliciano Lopez är en väldigt kompetent spelare under rådande omständigheter. Inte alls säkert att schweizaren överlever andra omgången.

Nicolás Almagro har ju överraskat under hösten. Kan han ställa till med något? Tja, varför inte. Håller det dock inte för troligt att han tar sig längre än till kvart.

Frågan på den här halvan är vilken status vi har på del Potro och Roger Federer. Möttes som bekant i finalen i Basel i söndags. Argentinaren har sett stark ut hela sommaren och hösten (bortsett från US Open), men vi vet också att han följa upp succéer med brutala kraschlandningar.

Tror inte det blir så nu. Han har sett så stabil ut på sistone, del Potro. Vilket är oerhört glädjande. När han spelar med högt självförtroende är han verkligen en fröjd att titta på, och den självklara utmanaren av det som vi tidigare kallat för Big Four. Karriärens första titel i en Master skulle bli en passande krona på verket efter en stark säsong från argentinaren.

Och så Federer, ja. En inte helt omöjlig öppningsmatch. Antingen Mikhail Juzjnyj (som slog Ferrer i Valencia) eller formsvage Kevin Anderson. Inte direkt uddlösa motståndare om man säger så, men båda är helt klart överkomliga. Därefter Tommy Haas eller Philipp Kohlschreiber (troligen Haas). Det ska han ju ordna inomhus, tycker man.

Tar han sig förbi de två hindren väntar sedan förmodligen del Potro, som nog återigen blir för svår för schweizaren. Trots att finalen i Basel var jämn på papperet tycker jag att nivåskillnaden dem emellan är tydlig. En del Potro i bra form är liksom inte att leka med.

del Potro har å sin sida sitt största hot redan i öppningsmatchen: Marin Cilic, som gör sin första turnering sedan dopningsavstängningen. Han fick alltså sitt straff kortat från nio till fyra månader, trots att ITF yrkat på två års avstängning. Men den soppan ska vi inte gå in på nu. Cilic är hur som helst tillbaka och han gjorde en bra match mot Igor Sijsling i går (5-7, 6-1, 6-4). Lite ringrostig, men en stabil insats. Kan bli farlig mot del Potro.

I övrigt ingenting direkt anmärkningsvärt i den kvartsfinalsektionen. Riktigt stor skillnad mellan sektionerna på den halvan. Djokovic mitt i getingboet, del Potro och Federer i något trivsammare miljö.

Tror hur som helst på Djokovic. Han har sett enormt tänd ut under hösten, sedan han förlorat förstaplatsen till rivalen Nadal. Tror även på del Potro, som gått från klarhet till klarhet på sistone. Hoppas verkligen på en semifinal mellan de båda.

Och där får ju i så fall Djokovic hållas som favorit, även om argentinaren har skrällpotential.

Federer? Nja. Som sagt överkomlig lottning, men Juzjnyj/Anderson-Haas/Kohlschreiber/del Potro är inte den lättaste vägen till semifinal. Särskilt inte med tanke på hur Federer presterat under sommaren och hösten. Tycker att han ska vara nöjd om han tar sig till kvartsfinal, även om man så klart inte kan räkna ut honom fullständigt.

De tar sig till semifinal: Djokovic, del Potro.
Skrällvarning: Isner, Wawrinka, Federer.
Bubblare: Cilic, Haas.

Semifinalerna: Nadal slår Ferrer, Djokovic slår del Potro.

FINALEN: Djokovic slår Nadal.

Hm. Känns inte helt troligt ändå, när man ser det svart på vitt. Båda har tuffa vägar mot finalen, och tror att det är stor risk för att framför allt Nadal åker ut i en tidigare omgång. Djokovic mot Tsonga i final? Ingen omöjlighet. Inte heller Tsonga-del Potro, eller typ Berdych/Raonic-Federer (även om det är mycket mindre troligt).

En väldigt öppen turnering på förhand, alltså – vilket så klart alltid utgör en extra krydda.