Ja, vad krävs egentligen av David Ferrer i semifinalen mot Novak Djokovic? Ett mirakel?

Nja.

Novak Djokovic är en spelare som i regel missgynnas av stark vind. Han behöver riv och kraft i sina slag för att göra sig själv total rättvisa, har inte riktigt samma känsliga handleder som Roger Federer och Andy Murray och kan har därför inte lika giftig slice.

David Ferrer å sin sida har inte samma tunga grundspel som världstvåan och är inte lika dominant i egen serve, men har en enorm fighting spirit och ger sitt yttersta i varenda duell. Man får därför inte många poäng gratis, vilket kan vara frustrerande för en dominant spelare som Djokovic under dessa väderförhållanden.

Den här matchen har därför potential att bli betydligt mer jämn än den borde vara. I normala fall hade nämligen Djokovic med största sannolikhet om inte pulvriserat så åtminstone något sånär krossat Ferrer.

Så stark har han varit hittills i denna turnering, Novak.

Nåväl.

Jag tror ändå att superserben tar det här i tre eller möjligen fyra set.

Men han kommer att få jobba för det – och det hoppas jag att han inser så tidigt som möjligt, så vi slipper onödig dramatik. Det Ferrer kan hoppas på är att hans non-stop-tuggande, stabila spel och Djokovics eventuella frustration ska räcka för att fixa turneringens tveklöst största skräll.

Ja, han gjorde ju det i natt.

Reste sig, alltså. Ur askan efter de blytunga semifinalförlusterna i Wimbledon och London-OS, och dessförinnan nederlaget i Franska öppna-finalen mot rivalen Rafael Nadal.

Mot Juan Martín del Potro, som vann US Open 2009 och allt som oftast lyfts fram som den utanför Big Four med mest potential att vinna en Grand Slam, var han precis så bra som vi vet att han är efter den magiska säsongen 2011.

Han var den riktige Novak Djokovic, om man så vill. 2011-versionen av Novak Djokovic, inte den surmulna 2009-versionen med dåligt självförtroende och svagt psyke.

Mot del Potro uppträdde han precis så dominant och resolut som under sin över 40 matcher långa segersvit i inledningen av 2011; som under Australiska öppna, Wimbledon och US Open förra året, och Australiska öppna i år.

Spökena var undanjagande och det kändes precis som att Djokovic återigen visste och inte bara trodde att han kunde vinna.

Han var dock inte så överlägsen som 6-2, 7-6(3), 6-4 ger sken av. Argentinaren hängde med bra i matchen, kämpade till sista bloddroppen och gav inte världstvåan någonting gratis.

Men världsåttans tunga baslinjespel passar Djokovic som handen i handsken när han är på topp, eftersom han då måste plocka fram sina bästa returer, sina hårdaste backhandkrossar och sitt mest kraftfulla grundspel. Delpo är helt enkelt lite för långsam och lite för sårbar i defensiven för att orka stå emot och bibehålla sin egen power och stabilitet över fem set.

Givet Djokovics grymma form kändes det på förhand som att bara den nästan omänskliga 2009-versionen av Juan Martín del Potro skulle kunna rubba superserben. 2012-versionen var precis så bra som en spelare som faller i tre raka set i en GS-kvartsfinal rimligtvis kan vara, men inte tillräckligt för att rycka upp trädet med rötterna.

– Jag försöker alltid att slåss för varenda poäng och ibland är det svårt när man har en krigare framför sig, du vet. Han är en väldigt väldigt bra spelare, sa argentinaren efter matchen.

Couldn’t agree more, som man säger.

Nu är det inte särskilt överilat att vägen till final ligger helt vidöppen för The Djoker. Ja, det är nästan så att röda mattan redan rullats ut. Han har nämligen flera gånger bevisat att det är omöjligt att counterpuncha sig till en seger över världstvåan på hardcourt när han är i så här otroligt bra form och på så grymt spelhumör.

Den långa matchen mot Janko Tipsarevic lär dessutom ligga David Ferrer i fatet – även han blir trött och sliten, om än mycket senare än alla andra. Personligen tycker jag att Ferrer ska vara nöjd om han lyckas plocka ett set av Djokovic i morgondagens semifinal.

För att han skulle vinna… nej, det finns inte på kartan helt enkelt. I vilken spåkula jag än tittar kan jag inte se det. Om inte Djokovic bryter benet eller drabbas av magsjuka.

Man ska aldrig säga aldrig, och man ska definitivt aldrig uttala sig med absolut säkerhet när det gäller sport i allmänhet och tennis i synnerhet. Men om Djokovic spelar i närheten av så bra som mot del Potro, då ska Ferrer enligt fysikens alla lagar inte ha en chans.

Det hela började med en felaktigt beslut.

Roger Federer vann visserligen myntsinglandet, men valde av någon anledning att låta kvartsfinalmotståndaren Tomás Berdych serva först.

Det skulle han inte ha gjort.

Inför matchen poängterade Federer att han måste fortsätta serva så bra som han dittills gjort i turneringen för att slå Berdych, som förutom att själv ha en blytung, knepig serve faktiskt är en baddare på att returnera när han spelar på topp. Ett område där världssjuan är ordentligt underskattad. Får han chansen har han enorm kapacitet att sätta press på sina motståndare i deras serve med sitt flacka spel och brutala forehand.

Och det där med att serva bra då? Nej, han gjorde ju tyvärr inte det, den gode Roger.

Han blev visserligen bara bruten en gång i första set och stod själv för ett genombrott, men klappade sedan ihop i tiebreak: 7-1 till en kyligare, stabilare Berdych.

Andra set gick som på räls för tjceken – två nya servegenombrott och 6-4. Tredje bärgade Federer, 6-3.

Men Berdych var precis så blodtörstig och aggressiv som när han klippte Federers vingar i Wimbledon 2010 – och då är han oerhört jobbig att möta. Särskilt när Federer själv har en sådan där dag då fötterna ser tröga ut, bollträffen inte är perfekt eller ens jättebra och serven, som sagt, inte klaffar.

Vilket Federer blev varse: en kapitaliserad breakboll vid ställning 4-3 och Berdych fick chansen att serva hem turneringens största skräll.

Han tog den. Blankt.

– Mitt största ögonblick hittills, säger en euforisk Berdych efter matchen.

Japp. Och nu väntar fler tuffa prövningar. Tror inte att Andy Murray är överförtjust i att tvingas möta tjecken i semifinalen. Världssjuan leder med 4-2 i inbördes möten (står 1-1 i år) och har fyra segrar på de fem senaste mötena.

Efter uppvisningen mot Federer har han plötsligt riktigt goda chanser att ta sig till sin första US Open-final (och andra Grand Slam-final totalt) – där Novak Djokovic, som slog Stanislas Wawrinka enkelt (6-4, 6-1, 3-1, sen avbröt Wawrinka), med största sannolikhet väntar.

Berdychs skräll gör att slutfasen av turneringen känns som upplagd för Djokovic. Att slå Federer, Murray och Djokovic – eller ens bara Federer och Murray – efter varandra är ingenting man gör i en handvändning, och därför är givetvis en final mot Murray mer trolig. En Murray i form och på gott spelhumör är också ett något större hot i en eventuell final (vi såg hur det gick för en utpumpad Berdych i finalen mot Rafael Nadal i Wimbledon 2010).

Men nog tror jag att Djokovic hellre möter Murray än Federer i den där finalen. Att Murray slog superserben i OS-semifinalen kan till och med ligga britten i fatet – en motiverad, fokuserad och revanschlysten Djokovic är inte att leka med i en prestigefull femsetare om årets sista Grand Slam-buckla…

US Opens nionde tävlingsdag slutade med något av ett antiklimax.

Ett regnigt sådant.

Dessförinnan hann vi åtminstone bjudas på en av turneringens bästa matcher, mellan världsettan Victoria Azarenka och titelförsvararen Samantha Stosur.

Betydligt intressantare match än åttondelsfinalen mellan David Ferrer och Richard Gasquet, som gick samtidigt. Sällsynt avslagen och tillknäppt match. Som en tebjudning på brittiska landsbygden.

Okej, nu kanske jag överdriver lite – men det var inte mycket i den här matchen som andades åttondelsfinal. Ferrer tuggade på i vanlig ordning. Behövde ofta bara hålla bollen i spel för att vinna poängen. Gasquet spelade som han brukar, vilket givetvis inte funkar mot topp 5-spelare.

7-5, 7-6(2), 6-4 ger en rättvis bild av matchen. Även om inte Ferrer direkt imponerade mot Gasquet har han en god chans att slå Janko Tipsarevic eller Philipp Kohlschreiber i kvartsfinalen.

* * *

Janko Tipsarevic har öppnat starkt mot Philipp Kohlschreiber. Stod 5-2 när allt spel avbröts i natt på grund av regn.

* * *

Andy Roddick har tvingat fram ett tiebreak i första set mot Juan Martín del Potro. Plockade första poängen i egen serve innan matchen stoppades. Argentinaren fortsätter med två servar när spelet väl återupptas senare i dag.

Det här är givetvis en match man bara måste se slutet på. Tänk om Roddick skulle få avsluta karriären med en kvartsfinal mot Novak Djokovic? Eller: en semifinal mot Ferrer/Kohlschreiber/Tipsarevic?

Det vore ju alldeles galet. Som en bal på Flushing Meadows.

* * *

Novak Djokovic fixade ett tidigt break och ska serva vid ställning 2-0 mot Stanislas Wawrinka. Ser ut att bli en enkel resa till kvartsfinalen för formstarka världstvåan.

Den gångna kvällen och natten bjöd inte på överdrivet heta matcher. Novak Djokovic gjorde slarvsylta av Julien Benneteau: 6-3, 6-2, 6-2.

Inte för att Benneteau är en speciellt fantastisk spelare, men han är knepig. Särskilt på snabba underlag, eftersom han har en bra serve och giftig volley.

Novak såg lika bekväm ut som vanligt och behövde inte direkt ta ut sig för att sätta stopp för Benneteaus framfart.

Vad beträffar matchtempo var det som två olika världar att zappa mellan Djokovic-Benneteau och David Ferrer–Lleyton Hewitt.

* * *

… och just den matchen hade faktiskt kunnat sluta illa för fjärdeseedade spanjoren. Hewitt var het och satte press på Ferrer, särskilt i egen serve. Hade dock inte orken att stå emot tillräckligt länge och föll slutligen i fyra set: 7-6(9), 4-6, 6-3, 6-0.

Egentligen inga skamliga siffror för Ferrer – Hewitt skakade som bekant Djokovic i London-OS i somras. Hade den här matchen varit en tresetare hade det kunnat sluta annorlunda. Blev pyspunka för forne världsettan efter tredje set.

* * *

Maria Sjarapova darrade mot Nadia Petrova, men grejade en kvartsfinalplats efter seger i tre set: 6-1, 4-6, 6-4. Petrova hade verkligen världstrean i brygga med ledning i tredje set, men Sjarapova kom tillbaka efter regnuppehållet pånyttfödd.

Styrkebesked inför kvarten? Kanske. Samtidigt kändes inte insatsen i åttondelen så stabil som vi velat.

* * *

18-åriga Laura Robsons sagolika äventyr i US Open är, tyvärr, över. Titelförsvararen Samantha Stosur visade sig vara ett omöjligt uppdrag: 6-4, 6-4 till världssjuan.

Stosur har sett riktigt stark ut hittills. Blir en riktigt intressant kvartsfinal mot Victoria Azarenka.

* * *

… som slog 73-rankade Anna Tatishvili enkelt: 6-2, 6-2.

* * *

Alexandr Dolgopolov hade inte mycket att säga till om i åttondelsfinalen mot Stanislas Wawrinka: 6-4, 6-4, 6-2. Lite synd. Gillar verkligen Dolgopolov, men Wawrinka var helt enkelt den bättre spelaren.

* * *

Marion Bartoli red på kvällens skräll. 1-6, 6-2, 6-0 mot Petra Kvitová var verkligen inte vad jag hade väntat mig. Visst, Bartoli är en väldigt avig spelare som har en förmåga att värdera situationen och anpassa sitt spel därefter.

Världselvan tog effektivt udden av Kvitovás ilskna offensiv. Blir spännande att se hur hon hanterar Sjarapova i kvartsfinalen.

* * *

Juan Martín del Potro imponerade inte direkt mot 63-rankade landsmannen Leonardo Mayer, men tog en hyfsat stabil pinne: 6-3, 7-5, 7-6(9). Måste dock höja sig om han ska kunna rubba Djokovic i kvartsfinalen.

För visst tar han väl Andy Roddick (som slog Fabio Fognini i fyra set: 7-5, 7-6(1), 4-6, 6-4? Jo, det borde han ju. Men kan likväl bli en intressant match.

* * *

John Isner har vi redan pratat om.

* * *

Alla gårdagens resultat:

David Ferrer ser ut att trivas på tennisbanan igen, efter formdippen i OS och Cincinnati.

Nu var ju visserligen Igor Sijsling riktigt usel i de första två seten. Uppträdde som en räddhågsen skolpojke med dåligt självförtroende och vått knallpulver i bössan.

Men det tog sig.

I tredje set fick han faktiskt ordentlig fart på bollen och lyckades sätta press på världsfemman, både i egen serve och i returnerandet. Hade faktiskt varit välförtjänt om han plockat det setet i tiebreak, men Ferrer var helt enkelt mer rutinerad och kyligare i de där viktiga lägena. 6-2, 6-3, 7-6(12) känns ändå som hyfsat snygga siffror för Sijsling, givet matchbilden i inledningen av matchen.

Ferrer möter veteranen Lleyton Hewitt, som knäckte Gilles Müller i en ganska avslagen femsetare (3-6, 7-6, 6-7, 7-5, 6-4), i tredje omgången. Överkomligt? Ja, det kan man lugnt säga.

* * *

Trots att Ferrer spelade bra mot Sijsling kändes det ändå som natt och dag att zappa över till Novak Djokovics match mot Rogerio Dutra Silva. Trots att ”Djoker” i ärlighetens namn inte såg jätteintresserad ut satt nästan varenda slag som ett smäck (ja, dem han inte skickade i nät eller över linjerna, alltså). Djupt, hårt, svårt. Precis som vi är vana att se honom.

Och trots att han som sagt inte såg ut att vara så speciellt exalterad över att spela tennis just denna dag, så avfärdade han 112-rankade 28-åringen superenkelt: 6-2, 6-1, 6-2 på drygt en och en halv timme.

Min enda farhåga är att den enkla lottningen kan ställa till det för honom lite längre fram, när han riskerar att stöta på lite ”riktigt” motstånd. Julien Benneteau eller kvalspelaren Dennis Novikov är inte precis skräckinjagande spelare att möta i en tredjerunda.

Hoppas därför att hans åttondelsmotståndare blir Alexandr Dolgopolov.

* * *

… som slog Marcos Baghdatis i fyra set: 6-4, 3-6, 6-0, 7-6(5).

Jag gillar verkligen Dolgopolov – och fullkomligt älskar att se honom spela tennis. Rent estetiskt är han en riktigt udda fågel med sin snabba serverörelse och svårlästa sving. Det ser nästan lite fel ut när han spelar. Så där fel så att det blir vackert.

Det känns till exempel ofta som att han kommer helt fel till bollen, får den alldeles för nära inpå kroppen, men lyckas ändå på något märkligt sätt få kraft i slaget och fart på bollen. Hans slice, både backhand och forehand, är riktigt giftig. Dessutom är han väldigt snabb och kan plocka fram de galnaste slagen i de konstigaste, mest omöjliga lägen.

Synd att han är så ojämn bara. Man får ofta hjärtsnörp när man tittar på honom. Lite som när Djokovic möter toppspelarna och hamnar i skitjobbiga lägen, bara för att just precis då plocka fram sin mest magiska tennis.

Dolgopolov skulle verkligen behöva Djokovis stabilitet, och om han bara hade den så skulle han vara en av de farligaste spelarna på touren. Så stor kapacitet har han. Hans bästa tennis är verkligen riktigt riktigt bra. Hans sämsta tennis dock, den är… ja, rätt usel, tyvärr.

I dag hade han dessutom lite flyt eftersom Baghdatis krampade på grund av dålig rygg i tredje set. Svårt att veta om det är på allvar med Baghdatis, eftersom det i princip alltid tycks vara någonting kroppsligt som stör honom (lite som med Andy Murray), men han såg faktiskt inte lika alert och rörlig ut som han brukar.

Hur som haver. Dolgopolov möter Stanislas Wawrinka, som slog Steve Darcis i en femsetare (6-7, 6-3, 4-6, 6-1, 7-5), i tredje omgången. De båda har bara mötts en gång, på gruset i Acapulco förra året, och då vann Dolgopolov i raka set: 6-4, 7-6(6).

* * *

Juan Martín del Potro ångar på i New York. Slog Ryan Harrison i fyra set: 6-2, 6-3, 2-6, 6-2.

Tycker dock att Harrison börjar komma i gång ordentligt nu. Har varit lite bergochdalbana över honom den här säsongen. 20-åringen har helt klart potential att gå långt, om han bara får fason på det där hetsiga humöret.

* * *

Samantha Stosur ser fortsatt riktigt stark ut. Hade visserligen problem mot Varvara Leptjenko men slog henne i raka set efter ett tufft tiebreak i första: 7-6(5), 6-2.

Kan hon höja sig ytterligare har världssjuan absolut chansen att ta sig till en ny final här i US Open.

* * *

Maria Sjarapova enkelt vidare efter att ha detroniserat 252-rankade Mallory Burdette: 6-1, 6-1. Inte mycket att orda om där.

* * *

Laura Robsons US Open-saga fortsätter. Satte som bekant punkt för Kim Clijsters karriär i andra omgången – och utmanövrerade världsåttan Li Na i kväll: 6-4, 6-7(5), 6-2. Möter Stosur i åttondelsfinalen.

* * *

Richard Gasquet fick en enkel resa till tredje omgången: 6-3, 6-3, 6-1 mot 489-rankade Bradley Klahn. Möter Steve Johnson, som slog ut Ernests Gulbis (6-7, 7-6, 6-3, 6-4). Borde rimligtvis bli ett möte mellan honom och Ferrer i åttondelsfinalen, alltså. Steve Johnson har ju förvisso sett bra ut, men om Gasquet kan hålla motivationen uppe så borde han bara vinna den matchen.

Tack vare sin vinst i Toronto, finalplats i Cincinnati och tvåan Sam Querreys förlust i Winston-Salem säkrar världstvåan Novak Djokovic segern i det så kallade US Open Series med 170 poäng.

På herrsidan ingår turneringarna i Atlanta, Los Angeles, Washington, Toronto, Cincinnati och Winston-Salem i US Open Series. Varje turnering ger ett visst antal poäng, högst poäng får man – givetvis – i Masters-turneringarna.

Seriesegern innebär att Djokovic får en bonus på en miljon dollar om han försvarar sin US Open-titel.

Tvåa är just nu Sam Querrey, som hade chansen att gå om Djokovic i nattens match mot Tomás Berdych i Winston-Salem. Querrey förlorade dock och stannar på 135 poäng, och om Isner vinner finalen trillar han ner till en tredjeplats.

Känns otroligt tomt att följa en lottning sedan och tippa en Grand Slam-turnering utan Rafael Nadal i startfältet. Och märkligt nog känns årets sista GS ännu mer förutsägbar med spanjoren frånvarande. I stället för Big Three plus Andy Murray blir det nu Big Two plus Andy Murray. I spåkulan gäller det därför snarare att få en glimt av vem som kniper den första semifinalplatsen än vem som vinner.

Säkra kan vi så klart inte vara på någonting, men känslan är helt enkelt att en drömfinal mellan världsettan och världstvåan – Roger Federer respektive Novak Djokovic – är mer given än någonsin.

Hur som helst. Låt oss titta närmare på lottningen sektion för sektion:

FÖRSTA SEKTIONEN

Roger Federer har tveklöst den enklaste öppningsmatchen av alla. Alltså av alla i hela turneringen. Donald Young bröt visserligen sin mardrömssvit i Winston-Salem, men att han slår Federer i US Open är lika troligt som att David Nalbandian vinner hela turneringen. Givet världsettans goda form och fantastiska sommarsäsong råder det ingen tvekan om att han tar sig vidare till semifinalen. Frågan är vem han måste slå i kvartsfinalen: Tomás Berdych? Nicolás Almagro? Florian Mayer? Berdych har inte varit att räkna med på ett halvår och riskerar att komma utsliten till US Open om han går långt i Winston-Salem, Almagro har aldrig tagit sig förbi tredje omgången och Mayer brukar inte ha vad som krävs i GS-sammanhang. Allt lutar dock mot att det blir Mardy Fish mot Federer i åttondelsfinalen, om han nu inte krampar totalt mot typ Nikolaj Davydenko eller Gilles Simon. Ynglingen David Goffin och Denis Istomin har skrällpotential, men Goffin har haft svårt att upprepa sin succé i Franska öppna och Istomin har hamnat i en formsvacka efter åttondelen i Wimbledon.
Han går vidare till semifinal: Roger Federer.
Skrällvarning: David Goffin, Denis Istomin.
Bubblare: Tomás Berdych, Nicolás Almagro.

ANDRA SEKTIONEN

Riktigt intressant sektion. Svårt att inte hålla Andy Murray som favorit att ta sig till semifinal, sin formdipp efter OS-guldet till trots. Tror världsfyran kommer gå in i turneringen med både stärkt självförtroende och maximalt fokus. Jo-Wilfried Tsonga är ett frågetecken, dels på grund av skadan han ådrog sig i Toronto men också det faktum att han spelar i Winston-Salem den här veckan. Hinner världssexan hitta formen till på måndag – och kommer han att vara fit för femsetare efter en tävlingsvecka så nära inpå? Kei Nishikori såg stark ut i Cincinnati, kan utmana om en kvartsfinalplats. Skrällvarning på Jeremy Chardy, som de senaste veckorna besegrat Murray, Tsonga, Andy Roddick och Denis Istomin i Masters-sammanhang. Givetvis skrällvarning på Milos Raonic även i denna GS-turnering. Tog sig till kvartsfinal i både Toronto och Cincinnati och har en riktigt bra säsong, som gett honom en 16-plats på rankningen, bakom sig. Blir dock svårt att slå Murray i en femsetare i åttondelen.
Han går vidare till semifinalen: Andy Murray.
Skrällvarning: Milos Raonic, Jeremy Chardy.
Bubblare: Jo-Wilfried Tsonga, David Ferrer.

TREDJE SEKTIONEN

Svårtippad sektion. David Ferrer verkar ha förlorat sitt momentum efter Wimbledon, John Isner är inte direkt känd för att spela sin bästa tennis i Grand Slams, Richard Gasquet är precis lika oberäknelig som alltid och Janko Tipsarevic har svajat fram och tillbaka hela säsongen. Ferrer kan dessutom få det svårt redan i första omgången, mot Kevin Anderson. Anderson har visserligen vacklat under våren och sommaren, men har de offensiva vapen som krävs för att spränga sig igenom Ferrers försvar – särskilt på hardcourt. Man gör även rätt i att hålla ett öga på veteranen Tommy Haas som gjort en otroligt stark säsong. Det var länge sedan han var att räkna med i en Grand Slam. Kanske dags för honom att kliva fram ordentligt igen? Kul också att se hur det går för Brian Baker i amerikanens första US Open sedan 2005.
Han går vidare till semifinal: Richard Gasquet.
Skrällvarning: Philipp Kohlschreiber, Tommy Haas.
Bubblare: John Isner, David Ferrer.

FJÄRDE SEKTIONEN

Turneringens mest lättippade sektion? Kanske. Om inte Juan Martín del Potro klappar ihop fullständigt borde han utan större svårigheter ta sig vidare till kvartsfinal i sin historiskt bästa Grand Slam. Känns också som att det ska otroligt mycket till för att inte Djokovic ska ta sig till semifinal. Ja, det skulle ju vara om han själv och/eller en inspirerad del Potro står i hans väg. I övrigt blir det intressant om Alexandr Dolgopolov eller kanske till och med Stanislas Wawrinka kan ställa till det för toppspelarna. del Potro mot Juan Monaco eller Bernard Tomic och Djokovic mot Dolgopolov eller Wawrinka i åttondelarna känns inte helt långsökt. Särskilt inte med tanke på att Andy Roddicks otroligt dåliga form inte bådar gott för amerikanen.
Han går vidare till semifinal: Novak Djokovic.
Skrällvarning: Alexandr Dolgopolov, Stanislas Wawrinka.
Bubblare: Juan Martín del Potro.

SEMIFINALERNA: Federer slår Murray, Djokovic slår Gasquet.
FINALEN: Djokovic slår Federer.

Ja, det var det hela. Tidsoptimisten i mig fick för sig att jag skulle hinna göra en likadan genomgång av damernas lottning. Det gick så klart åt fanders, men hoppas kunna göra en så fort som möjligt.

Ett styrkebesked från Roger Federer inför US Open.

Och precis raka motsatsen från Novak Djokovic.

Ja, finalen i Cincinnati blev inte så episk som vi hade hoppats, och mycket av det får världstvåan ta på sig.

Det händer ibland att även toppspelarna har riktigt dåliga dagar på jobbet, även om det är väldigt ovanligt. Särskilt i en match där så pass mycket står på spel.

Och en dålig dag på jobbet, ja det kan man lugnt påstå att Novak hade.

Superserben stod nämligen inte att känna igen i första set. Det kändes som att han klev ut på banan efter en långkörare på den lokala nattklubben utan att värma upp. Efter att ha räddat totalt 34 av 35 breakbollar i Toronto och Cincinnati tappade han tre servegame här i finalen. 6-0 till Federer – utan att racketkonstnären från Basel behövde slösa något krut alls.

Om Djokovic hade någon taktik i första set dolde han den väl, och siffrorna reflekterar precis hur dåligt han spelade: 50 procent förstaservar, fyra dubbelfel, tio oprovocerade misstag, blott en räddad breakboll och endast tio vunna poäng totalt.

Samtidigt hade Federer 73 procent förstaservar (av vilka han vann 73 procent), bara fyra oprovocerade misstag och vann 100 procent av poängen i sin andraserve.

Djokovic höjde sig dock i andra, efter ett lite svajigt öppningsgame och de båda kombattanterna följdes åt tack vare stabilt servande från båda två. Federers fina servesiffror från första set sjönk dock och i takt med att Djokovic spelade sig in i matchen kändes det också som att det var just världstvåan som var närmast ett övertag.

Andra sets tiebreak blev gastkramande, med en grym upphämtning från Djokovic efter 0-3-underläge. Vid ställning 4-3 svarade dock Federer för en smart retur och Djokovic brände sin chans att ta en trygg ledning inför Federers serve.

När Djokovic sedan avvärjde en matchboll vid ställning 6-5 kändes det som att han återigen var på väg att vända en viktig match mot Federer. Det ville sig dock inte den här gången, och efter en ny fantastisk retur från Federer i Djokovics serve vid ställning 8-7 kunde världsettan till slut smacka in en helt otagbar forehand i Novaks högra hörn.

Roger Federers femte titel i Cincinnati (de övriga vann han 2005, 2007, 2009 och 2010) – och han går således om svenske Mats Wilander, vars titelrekord han tangerade för två år sedan.

Djokovics insats, som innebär att han har 0-8 i set i Cincy-finaler, reser en del frågetecken kring världstvåan inför US Open. Serben förklarar själv förlusten så här:

– Jag hade mina chanser i andra set men jag missade dem. Roger förtjänar titeln.

Och på frågan om hur det känns inför US Open svarar han:

– Jag hade en fantastisk vecka i Toronto, jag förväntade mig inte att ta mig hela vägen till final i Cincinnati. Förhoppningsvis blir US Open fantastisk för mig.

I och med segern inkasserar Federer (som bara hade en kvartsfinal från i fjol att försvara) 820 friska poäng och ökar ledningen på rankingen till nästan 1,000 poäng (i morgon har Federer 12,165, Djokovic 11,270). Han knappar dessutom in på Djokovic på säsongsrankningen, som Djokovic dock fortfarande leder (8,710 inspelade poäng så här långt, mot Federers 8,545).

Naturligtvis otroligt intressant inför US Open, där

a) Djokovic har 2,000 poäng att försvara, Federer 720
b) Rafael Nadal inte utgör ett hot mot någon av dessa båda herrar på grund av sina knäproblem
c) Andy Murray kliver in efter en walkover i Toronto och en svag insats mot Jeremy Chardy i Cincinnati.

US Open kan således bli helt avgörande för hur maktbalansen ska komma att se ut framöver – och inför nästa säsong.

Det är spännande tennistider vi lever i.

Världsettan Roger Federer och världstvåan Novak Djokovic står som bekant för dagens drömfinal på herrsidan i Cincinnati Masters i dag. Och det känns som en match som kan sluta precis hur som helst, givet att båda tycks vara i otroligt bra form.

Federer gör verkligen sig själv rättvisa här på Cincys snabba underlag och även Djokovic har sett ut att trivas som fisken i vattnet. Tycker att Federer har ett litet övertag tack vare sina fyra titlar (2005, 2007, 2009, 2010). Han har ett väldigt högt självförtroende i den här turneringen, vet vad som krävs för att vinna och har en förmåga att höja sitt spel i de viktigaste matcherna.

Djokovic, däremot, har tre finalförluster (2008 och 2011 mot Andy Murray, 2009 mot Federer), samtliga i raka set. Superserben har alltså inte vunnit ett enda set i en Cincinnati-final. Ett psykologiskt hinder eller tändvätska som eldar på hans revanschlust? För matchens och tittarnas skull hoppas jag på det sistnämnda.

Annars oerhört svårt att skilja de båda åt. Båda har som sagt bjudit på makalös tennis och båda har dansat sig till finalen utan att tappa ett enda set.

Tycker därför att Federers 2,50 i odds (mot Djokovics 1,53) ter sig en smula märkligt. Den här tiden på året är som bekant Federers glansdagar och att han är svårslagen på snabba hardcourt-underlag råder ingen tvekan om. Skulle snarare vilja säga att Federer procentuellt har ett 53-47-övertag. Särskilt med tanke på att Juan Martín del Potro inte alls bjöd på den utmaning Djokovic hade behövt i semifinalen.

Men, som sagt – det känns verkligen som att det här kan sluta precis hur som helst.

* * *

Venus Williams fick en bitter sorti i Cincinnati. Veteranen som svarat för en magnifik turnering plågades av en ryggskada och föll mot Li Na: 7-5, 3-6, 6-3.

Samtidigt följde Angelique Kerber upp sin skrällseger över Serena Williams med att kämpa ner Petra Kvitová i tre set: 6-1, 2-6, 6-4.

Li Na slåss i finalen om sin första titel i år – efter tre finalförluster (Sydney, Rom och Montreal). Känns som att världsnian börjar komma i gång igen nu efter en knackig vår och sommar. Känns dock även som att hon inte riktigt hittat sin killer instinct och många gånger är sin egen värsta fiende.

Vore otroligt kul om Kerber kunde bärga sin första lite större titel, men det som talar emot henne är just hennes brist på finalrutin i dessa sammanhang. Det som talar för henne är att den här finalen spelas på hennes favoritunderlag (hon har bärgat två WTA- och nio ITF-titlar på hardcourt, en ITF på carpet och en på grus) samt att Li Na hade ett riktigt tufft schema i går på grund av regn (spelade både kvart mot Johanna Larsson och semi mot Agnieszka Radwanska).

Att den här matchen är jämn speglas dock bättre av oddsen: 2,00 för Kerber, 1,80 för Li Na.

Jag är benägen att satsa mina slantar på Kerber. Att hon trivs så pass bra på Cincys snabba hardcourt borde kunna väga upp hennes brist på rutin. Hoppas jag.