Det pågår just nu diskussioner i tennisvärlden kring eventuella förändringar inför OS i Rio de Janeiro 2016.

På agendan står bland annat införandet av tiebreaks i tredje set – efter de två maratonmatcherna mellan Milos Raonic och Jo-Wilfried Tsonga respektive Roger Federer och Juan Martín del Potro i London-OS i somras.

Ett annat förslag är att slopa bronsmatchen, för att ”lätta på bördan för spelare som deltar i flera klasser”.

– Årets matcher var väldigt balanserade och väldigt långa vilket förstör schemaläggningen, säger ITF:s president Francesco Ricci Bitti till nyhetsbyrån AP.

Ett riktigt bra förslag – och ett ordentligt sopigt.

Varför avgörande tiebreaks inte redan införts är för mig en gåta, och ovan nämnda maratonmatcher i år var bara ännu ett bevis för att tiebreak i skiljeset är den rätta vägen att gå; det är både mer tv-vänligt och skonsamt för det redan pressade OS-schemat.

Men att (återigen) slopa bronsmatchen, det begriper jag inte. I OS slåss man om guld, silver och brons. Att faktiskt spela om bronset hör liksom till. Ska man gå tillbaka till det bisarra systemet att låta trean och fyran dela på bronspengen? Det var absurt 1988 och 1992 (och dessförinnan 1896, 1900 och 1904) och skulle så vara även 2016.

Eller menar ITF att de hade velat bespara tittarna årets underhållande bronsfajt mellan Novak Djokovic och Juan Martín del Potro? Märkligt, i så fall.

Nej, där får ITF allt tänka om.

Men avgörande tiebreaks – det välkomnar jag med öppen famn.