Har ju utlovat en ny lista över framtidslöften, och den ligger i pajpen.

Men först: en titt på årets första tennisvecka!

Säsongen 2015 sparkas i gång med inte mindre än fem turneringar: Brisbane (ATP/WTA), Doha och Chennai (ATP) samt Shenzhen och Auckland (WTA).

Vi kör en snabb genomgång av lottningarna för att se vad säsongsupptakten har att bjuda på.

* * *

BRISBANE

HERRAR:

Likvärdigt startfält i jämförelse med förra årets upplaga av turneringen, men många av spelarna har klättrat rejält på rankningen under 2014: både Kei Nishikori och Grigor Dimitrov lirade i Brisbane förra året, men var då rankade 17 respektive 23. 16-rankade Kevin Anderson, då 20-rankad, tvingades stå över men är spelklar nu.

Tre topp 10-spelare – världstvåan Roger Federer, femman Nishikori och åttan Milos Raonic – och så elvan Dimitrov. Inte dumt det.

Finns ett knippe andra spännande namn i startfältet också, som Steve Johnson, Bernard Tomic, Thanasi Kokkinakis, Martin Klizan och Alexandr Dolgopolov. Ska bli intressant att se hur titelförsvararen Lleyton Hewitt står sig. Landsmannen Samuel Groth är ingen jättelätt öppningsmotståndare, även om Hewitt brukar kunna hantera servekanoner bra.

Federer har en hyfsat enkel väg till final. Kanske att Dimitrov kan störa i en eventuell semifinal, men spontant är det tveksam att styrkeförhållandena dem emellan förändrats så radikalt sedan Basel i höstas (7-6, 6-2 till Federer).

Svårare att tippa den undre delen. Raonic kan vara lite trög i säsongsinledningen, Hewitt presterar ofta bra på hemmaplan (och underlaget passar honom), likaså Tomic, Anderson kan skrälla. Nishikori får ändå ses som finalfavorit, men ingen självklar sådan. Personligen ser jag fram emot en kvartsfinal mellan Nishikori och Tomic, och en semi mellan Nishikori och Raonic. Tror att antingen japanen eller kanadensaren tar sig till final, med (en pånyttfödd?) Tomic som utmanare.

Kuriosa: Om Marinko Matosevic slår Steve Johnson i sin öppningsmatch så är minst fem australiska spelare klara för andra omgången (Tomic, Kokkinakis och James Duckwort redan klara, Hewitt och Groth möts i 1R).

De går till semifinal: Federer, Dimitrov, Nishikori, Raonic.
Skrällvarning: Tomic, Hewitt.
Bubblare: Anderson, Dolgopolov.

SEMIFINALERNA: Federer slår Dimitrov, Nishikori slår Raonic.

FINALEN: Federer slår Nishikori.

Som sagt en enklare lottning för Federer som enligt egen utsago är helt återställd efter ryggskadan han ådrog sig i World Tour Finals och snabbt underlag talar på förhand för schweizaren. Dessutom har han aldrig vunnit Brisbane – men var snubblande nära förra året – vilket nog funkar som en extra morot för honom.

* * *

DAMER:

Grymt startfält, som vanligt. Kanske lite lite sämre än förra året. Världsettan Serena Williams och femman Agnieszka Radwanska spelar Hopman Cup, trean Simona Halep och fyran Petra Kvitová valde Shenzhen. Startfältet i Brisbane toppas därför av världstvåan Maria Sjarapova, sjuan Ana Ivanovic, nian Angelique Kerber och elvan Dominika Cibulkova (hon åkte dock ut i förstarundan mot Madison Keys). Inte illa ändå.

Sjarapova borde ta sig till semifinal utan större problem och väl där lär hon möta Kerber eller Alja Tomljanovic (som slog 16-rankade Jelena Jankovic).

På undre halvan har både Kaia Kanepi (slog femteseedade Andrea Petkovic i 1R) och Keys skrällpotential, men Ivanovic är givetvis finalfavorit på förhand. Kanske en aning konstigt att hon valde Brisbane framför Auckland, där hon är regerande mästare, men den här lottningen är klart överkomlig för världssjuan. Hon bör dock se upp med Jarmila Gajdosova i första omgången. Hon är bättre än hennes rankning (70) indikerar.

Förra året gick faktiskt samtliga fyra toppseedade spelare till semifinal – och förstaseedade Williams besegrade andraseedade Victoria Azarenka i finalen. Riktigt så kul blir det inte för de seedade spelarna i år, men det skulle inte förvåna mig om Sjarapova och Ivanovic möts i finalen. Om man ändå ska våga sig på en chansning så vill jag slå ett slag för Keys. Känns som att 2015 kan bli hennes genombrottsår.

De går till semifinal: Sjarapova, Kerber, Ivanovic, Keys.
Skrällvarning: Kanepi, Tomljanovic.
Bubblare: Gajdosova, Pliskova.

SEMIFINALERNA: Sjarapova slår Kerber, Keys slår Ivanovic.

FINALEN: Sjarapova slår Keys.

* * *

DOHA

Bra startfält, precis som i Brisbane. Toppas av världsettan Novak Djokovic, trean Rafael Nadal, sjuan Tomás Berdych och tian David Ferrer.

Första gången sedan 2009 som Djokovic väljer att spela veckorna före Australiska öppna (det året spelade han både i Doha – förlust i öppningsmatchen mot Ernests Gulbis – och Sydney – förlust i semifinalen mot Jarkko Nieminen). Undrar om det beror på den hårdnande konkurrensen? Eller att han vill förbereda sig ännu bättre inför Aussie, efter fjolårets tunga kvartsfinalförlust mot Stan Wawrinka?

Han borde hur som helst dansa vidare till final enkelt. För vem ska stoppa honom? Ferrer? Fernando Verdasco? Philipp Kohlschreiber? Nä, jag tror det blir relativt smärtfri resa till final för världsettan.

Fortsatta frågetecken kring comebackande Nadal (som åkte på en riktig stjärnsmäll mot Andy Murray i uppvisningsturneringen i Abu Dhabi: 6-2, 6-0). Slog förvisso Wawrinka i raka set, men såg på det hela taget inte så het ut. Fullt förståeligt, med tanke på hans skadeproblem under hösten. Michael Berrer i 1R och Ivan Dodig i 2R borde han slå, likaså Andreas Seppi eller Leonardo Mayer i kvarten. Men Berdych i en eventuell semi? Tror nog att Nadal hoppas på att Richard Gasquet ska slå Berdych i deras kvartsfinal.

Vore kul att kicka i gång året med en final mellan Djokovic och Nadal, men spontant tror jag mer på Berdych eller Gasquet.

De går vidare till semifinal: Djokovic, Ferrer, Nadal, Berdych.
Skrällvarning: Gasquet, Verdasco.
Bubblare: Kohlschreiber, Karlovic.

SEMIFINALERNA: Djokovic slår Ferrer, Berdych slår Nadal.

FINALEN: Djokovic slår Berdych.

* * *

CHENNAI

Inte lika bra startfält som Brisbane och Doha, men ändå en hyfsat intressant turnering. Världsfyran Wawrinka ensam topp 10-spelare. 14-rankade Feliciano Lopez andraseedad, 15-rankade Roberto Bautista Agut tredjeseedad.

Wawrinka har vunnit två titlar på tre finaler (segrar 2011 och 2014, förlust 2010). Möter 18-årige sensationen Borna Coric – som slog igenom på bred front i höstas när han slog en skadeskjuten Nadal i raka set i Basel – redan i öppningsmatchen. Tyckte att det var lite konstigt att han var så pass stor favorit i 1R mot Robin Haase (stod i drygt 1,70 gånger pengarna), men han mosade honom totalt: 6-2, 6-2. Corics backhand är verkligen kusligt bra. Gav inte Haase något utrymme alls att komma in i matchen. Otroligt imponerande.

Med tanke på att Wawrinka såg extremt sömnig ut i Abu Dhabi (blev fullkomligt mosad av Djokovic och föll i raka set mot Nadal) är det knappast en enkel match för honom. Coric har enormt självförtroende och noll respekt för toppspelare. Som bäddat för en dramatisk drabbning, alltså.

Vinnaren i den matchen har ganska enkel väg till semifinal. Väl där väntar förmodligen Goffin eller Jiri Vesely. Förmodligen Goffin. Vore inte dumt med en semi mellan Coric och Goffin va?

Dessutom: Svenske Elias Ymer har fått wild card och möter Igor Sijsling i sin öppningsmatch. Inte alls dumt det. 2014 var ett riktigt katastrofår för Sijsling, så Ymer har en hyfsat bra chans på papperet.

Vad säger vi om undre halvan då? Lopez, RBA, Yen-Hsun Lu. Bautista Agut borde knipa finalplatsen, tycker jag.

De går till semifinal: Wawrinka, Goffin, Bautista Agut, Lopez.
Skrällvarning: Coric, Vesely.
Bubblare: Lu, Garcia-Lopez.

SEMIFINALERNA: Wawrinka slår Goffin, RBA slår Lopez.

FINALEN: Wawrinka slår RBA.

Ja, så ser det ju ut på papperet. Men en semi mellan Goffin och Coric, och en final mellan Goffin och RBA, är faktiskt inte helt osannolik. Och tänk en 2R mellan Ymer-Wawrinka eller Ymer-Coric? Mums. Vore för övrigt fantastiskt kul om Goffin, Coric eller Vesely kunde gå hela vägen.

* * *

SHENZHEN

Likvärdigt startfält i jämförelse med förra året. De flesta toppspelarna väljer ju Brisbane (eller Hopman Cup). Världstrean Halep förstaseedad, fyran Kvitová andraseedad. De borde mötas i finalen, kan tyckas. Om inte Kvitová går på pumpen redan i första omgången mot Bojana Jovanovski.

Kvitová kan man som bekant aldrig riktigt lita på, men jag har svårt att se att någon ska kunna stoppa Halep.

Fjolårsfinalisten Shuai Peng åkte för övrigt ut redan i 1R mot Vera Zvonareva.

De går till semifinal: Halep, Diyas, Kvitová, Zvonareva.
Skrällvarning: Jovanovski, Knapp.
Bubblare: Bacsinsky.

SEMIFINALERNA: Halep slår Diyas, Kvitová slår Zvonareva.

FINALEN: Kvitová slår Halep.

* * *

AUCKLAND

Ingen vidare topp, men desto större bredd. Caroline Wozniacki förhandsfavorit, men möter talangen Taylor Townsend redan i 2R. En match som danskan på papperet ska vinna, men allt är ju inte så självklart så här i inledningen av säsongen.

Sett till lottningen borde hon dock ta sig till semifinal, efter att ha tagit sig förbi Svetlana Kuznetsova i kvarten. Vem hon möter i semin? Barbora Zahlavova Strycova? Kanske. Vore kul om Johanna Larsson tog sig långt. Kirsten Flipkens är en överkomlig matchup i 1R. Larsson vann ju faktiskt deras möte i Luxemburg i raka set i höstas.

På undre halvan borde Sloane Stephens ta sig till semifinal hyfsat enkelt. Största hotet är Daniela Hantuchova i kvarten. I semin möter hon förhoppningsvis Ana Konjuh (som mosade Mona Barthel i sin öppningsmatch: 6-2, 6-1). Annars blir det väl fjolårsfinalisten Venus Williams.

En riktigt bra öppning på säsongen är precis vad Stephens behöver, så jag tror att hon går in i turneringen med hög motivation. Tror på en final mellan henne och Wozniacki. Om inte Townsend och Konjuh tar världen med storm. Det vore så klart det allra roligaste scenariot.

De går till semifinal: Wozniacki, Strycova, Stephens, Konjuh.
Skrällvarning: Townsend, Williams, Larsson.
Bubblare: Hantuchova, Kuznetsova.

SEMIFINALERNA: Wozniacki slår Strycova, Stephens slår Konjuh.

FINALEN: Stephens slår Wozniacki.

Gyllengrönt. Exotiskt.

Spelarna har knappt hunnit borsta bort gruset från skorna innan det är dags för nästa äventyr.

Tänk att någonting kan kännas nästan exakt lika exotiskt år efter år som grästennisen gör. För det är verkligen en alldeles speciell känsla när grässäsongen drar i gång.

Hade det spelats ett gäng 250-turneringar på grus direkt efter Franska öppna hade ingen brytt sig. Det hade till och med varit lite svårt att engagera sig i tävlingar på hardcourt.

Men nu är det alltså, redan, dags för gräs.

Och visst är det helt perfekt att denna del av säsongen inleds i just Queen’s? Oerhört fina banor och familjär, mysig stämning. Lite som att gå från en Metallica-konsert på Friends Arena till en intim klubbspelning på Fryshuset med, säg, Construcdead. Och under två timmar bort, i Birmingham, spelas WTA:s motsvarighet till Queen’s.

Halle, med sina gräsliga (ursäkta ordvitsen) banor, är väldigt mycket av en motpol till det lite mer snofsiga London, men brukar ha ett nästan lika bra startfält.

Nåväl.

Riktigt kul att grässäsongen är i gång.

Ska vi ta en titt på lottningarna?

Klart vi ska.

* * *

QUEEN’S CLUB CHAMPIONSHIPS, LONDON

Mycket bra startfält, precis som alltid. Fyra topp 10-spelare: trean Stan Wawrinka, femman (och titelförsvararen) Andy Murray, sexan Tomás Berdych och tian Ernests Gulbis. Dessutom 13-rankade Grigor Dimitrov och ett helt koppel andra intressanta namn: Jo-Wilfried Tsonga, Alexandr Dolgopolov, Marin Cilic, Dominic Thiem, Igor Sijsling, Denis Istomin, Lleyton Hewitt. För att nämna några.

Och problembarnet Bernard Tomic är här. Åkte ju ut i första omgången förra året, men krånglade sig förbi Tim Smyczek i dag: 6-4, 3-6, 7-5.

Marcos Baghdatis har fått wild card. Jösses, vad många han fått i år. Inte så konstigt just den här gången, dock. Stod över hela grussäsongen efter förlusten i 1R mot Alejandro Gonzalez i Houston, och vann sedan Challenger-turneringen i Nottingham, på gräs, förra veckan – utan att tappa set. Kan bli mycket farlig för Wawrinka i 2R, om han slår Bradley Klahn (vilket jag tycker att han borde göra).

Dimitrov möter James Ward i sin öppningsmatch. 155-rankade Ward brukar inte göra så mycket väsen av sig under säsongen – förutom just när det vankas gräs. Håller mest till på Challenger-touren till vardags, men var framme i semifinal här i Queen’s så sent som 2011. Kan absolut störa Dimitrov, som hade problem med omställningen från grus till gräs förra året.

Tror hur som helst inte att Wawrinka tar sig långt här. För många skickliga grässpelare på hans halva. Ryker han inte mot Baghdatis i 2R så kan han mycket väl få stryk mot Sam Querrey eller Denis Kudla i tredjerundan. I kvarten väntar troligen Tsonga eller Cilic. Krokig väg för Wawrinka. Står nog mellan Tsonga och Cilic, med Baghdatis eller Querrey som utmanare. Ska även bli intressant att se vad Thiem kan åstadkomma mot Tsonga, om han tar sig förbi David Goffin i sin förstarunda.

Dimitrov ska på papperet ta sig till semin, men jag tror att det blir Sijsling eller Istomin. Om inte Dolgopolov blixtrar till. Han är absolut inte oäven på gräs.

Cilic/Tsonga mot Sijsling/Istomin känns inte helt orimligt. Dimitrov har faktiskt inte varit i form på ett tag och imponerade som sagt inte på gräset förra året.

På den undre halvan har Berdych en fin chans att gå till semin. Största hindret är i mina ögon gräsräven Lleyton Hewitt. Tror inte att Gulbis följer upp sin succé i Paris redan här i London. Han brukar dessutom behöva lite tid på sig att hitta rytmen på gräs. Hans sving är inte direkt anpassad för de snabba förhållandena på underlaget. Feliciano Lopez är också en utmanare här.

Tror hur som helst att det blir Berdych eller Hewitt.

Och ställs mot?

Andy Murray, så klart. Busenkel lottning för regerande mästaren, som dessutom är i kalasform. Paul-Henri Mathieu i öppningsmatchen, därefter Tomic, Radek Stepanek eller Mikhail Kukusjkin. I åttondelen kan det bli typ Kevin Anderson eller kanske Daniel Evans. Inte särskilt skräckinjagande.

Semi känns helt givet. 18 raka segrar har han på gräs, Murray. 24-1 i matchfacit från och med Wimbledon 2012. Han är verkligen ”the man to beat” på det gyllengröna underlaget.

En finalrepris mellan Murray och Cilic känns inte helt otrolig. Finns ett gäng utmanare i mixen, däribland redan nämnda Tsonga, till exempel. Och vem vet, kanske får Dimitrov feeling? Eller Dolgopolov? Personligen hoppas jag faktiskt på Sijsling. En spelare som verkligen får maximal utdelning på gräs.

Tror hur som helst att Murray tar hem det här i år igen.

* * *

GERRY WEBER OPEN, HALLE

Startfältet ser ut ungefär som förra året. Skillnaden är väl toppen, om nu inte Rafael Nadal hoppar av i år igen (verkar dock inte så, eftersom han är på plats i Halle). Nadal förstaseedad, Federer andraseedad, världsnian Milos Raonic tredjeseedad. Och så Kei Nishikori, Richard Gasquet, Mikhail Juzjnyj, Jerzy Janowicz, Philipp Kohlschreiber. Inget nytt under solen.

Tuff lottning för Nadal. Slipper visserligen Janowicz, som åkte ut mot Pierre-Hugues Hebert (7-6, 6-2) men möter sannolikt Kohlschreiber i kvarten. Kohlschreiber som ju slog ut spanjoren i Halle 2012. I semin väntar förmodligen Raonic eller Gasquet. Spontant skulle man ju säga Gasquet eftersom han är den bättre grässpelaren, men han har fortfarande skadebekymmer, vilket vi blev varse i Paris.

Raonic lite av en Bambi på gräs, men får hög utdelning på sin serve. Mycket vunnet redan där på snabba underlag, förstås.

Federer ska väl egentligen inte behöva oroa sig förrän i en eventuell semi mot Nishikori eller Gaël Monfils. Båda har tillräckligt hög kapacitet för att kunna störa om de har en bra dag på jobbet. Nu är väl inte Nishikori något unikum på gräs, men det var han inte på grus heller inför den här säsongen.

Federers 12:e start i Halle förresten. Spelade Queen’s 1999 men har sedan dess valt Tyskland. Oklart varför, men måste ju ha med tradition att göra. Har trots allt vunnit här sex gånger, på totalt åtta finaler.

Det går ju inte att sticka under stolen med att det ska bli mest intressant att se vad Nadal ger för besked i den här turneringen. 2012 åkte han som sagt ut i kvarten och fick därefter stryk i andrarundan i Wimbledon, mot Lukas Rosol. Förra året drog han sig ur Halle och åkte på däng i raka set redan i förstarundan i Wimbledon, mot Steve Darcis.

En final mellan Nadal och Federer hade varit kul, men oklart hur bra spanjoren är på gräs i år. Tack vare sina magplask i Monte Carlo och Barcelona har han inte spelat lika mycket i år som i fjol. Kanske att det kan ha en liten positiv effekt.

Federer måste hur som helst göra en dålig turnering för att inte ta sig till final. Joao Sousa ska han göra slarvsylta av i öppningsmatchen, formsvage Mikhail Juzjnyj eller skadehämmade Ivo Karlovic skrämmer inte i kvarten, Nishikori eller Monfils är högst överkomliga i semin.

Om inte Nadal tar sig till final på den övre halvan tror jag att det blir Kohlschreiber, med Raonic som främsta utmanare. För många frågetecken kring den självklara utmanaren Gasquet, som sagt.

* * *

BIRMINGHAM CLASSIC, BIRMINGHAM

Hyfsat bra startfält, om än inte lika många toppspelare som i herrarnas turneringar. Ana Ivanovic toppseedad, följd av Samantha Stosur, Sloane Stephens och Kirsten Flipkens. Bättre än förra årets uppställning, då oseedade Daniela Hantuchova (seedad 7:a i år) slog oseedade Donna Vekic (som fick stryk redan i 1R i går) i finalen.

Den här turneringen brukar kunna vaska fram oväntade vinnare, kan mycket väl bli så även i år. Känns så i alla fall. Bra bredd på startfältet, nämligen. Skiljer trots allt bara 36 rankningsplaceringar mellan toppseedade Ivanovic och 16:e-seedade Casey Dellacqua.

Ska bli mest intressant att se vad Stephens, Madison Keys och hemmahoppet Heather Watson (som fått wild card) kan åstadkomma. Hantuchova har god chans att ta sig till final igen, om hon tar sig förbi formstarka Stosur i kvarten. Inget mission impossible direkt, med tanke på att Stosur inte är så överdrivet bra på gräs.

Ivanovic i bra form, men har ju haft en del bekymmer på underlaget de senaste åren.

Känns som att den här titeln är lite up for grabs, om man säger så. Jättesvårt att plocka ut en vinnare.

Kort update:

I Sydney har vi bjudits på en del skrällar av både större och mindre dignitet. Att Alexandr Dolgopolovs fullständigt mosade Jerzy Janowicz (6-2, 6-2) tillhör den första kategorin. 60-35 i antal vunna poäng för Dolgopolov. Det är ganska överlägset det. Såg själv inte matchen, men tydligen var Janowicz rejält under isen. Inte särskilt konstigt i så fall med tanke på skadebekymren han dragits med på sistone. Reser ju hur som helst återigen frågetecken kring hans status inför Australiska öppna, som drar i gång på måndag. Inte alls bra.

Vidare kan nämnas att kämpen Denis Istomin slog Marin Cilic i raka set: 6-3, 6-4. Det var oväntat, tycker jag. Brukar visserligen öppna sina säsonger starkt och presterar ofta i Australien (semifinal i Sydney 2012 och kvartsfinal i Brisbane och Sydney förra året, till exempel), men ändå. Cilic såg ju stark ut i Brisbane (där han slog Istomin i tre set i första omgången) förra veckan.

Marinko Matosevic slog Andreas Seppi: 6-3, 6-4. Det trodde jag verkligen inte, efter Matosevics plattmatch mot Roger Federer förra veckan. Lät dessutom som att han klagade på skadekänningar i matchen mot Federer, så status inför hans förstarunda mot Seppi här i Sydney var väl på förhand en aning oklar.

Juan Martín del Potro tappade set mot Nicolas Mahut, men tog sig vidare ganska kontrollerat: 1-6, 6-3, 6-4. Typiskt honom att börja trögt i inledningsrundor.

På damsidan är framtidslöftet Madison Keys klar för semifinal, efter att Bethanie Mattek-Sands (som slog ut Agnieszka Radwanska i åttondelen) tvingats kasta in handduken vid ställning 3-2 i första set. Och Tsvetana Pironkova slog världssexan Sara Errani: 7-6(2), 6-3. Petra Kvitová och Angelique Kerber de enda seedade spelarna kvar i turneringen.

Och det här är som ni förstår bara de senaste skrällarna i Sydney. Tidigare i veckan slog Albert Ramos, som inte vunnit en ATP-match sedan juli förra året (9 raka förluster – sist han vann en på hardcourt var i Miami Masters i mars), USA-tvåan Sam Querrey: 4-6, 6-3, 6-4. Avgrundsdjup formsvacka för Querrey. Ska bli intressant att följa honom under säsongsinledningen, som kan bli den viktigaste i hans karriär (fast kanske inte på det viset han hade hoppats).

* * *

I Auckland stod Jack Sock för veckans skräll natten till onsdag, när han slog Tommy Haas i raka set: 6-4, 6-4. Hans hårtslående – men betydligt lägre rankade – kollega Steve Johnson chockslog dessutom fjärdeseedade Kevin Anderson: 7-5, 6-4. Och toppseedade David Ferrer tappade set mot en annan amerikan, Donald Young: 6-7(5), 6-3, 6-1.

Och så måste vi ju säga några ord om Benoit Paire. Han föll alltså mot 73-rankade Roberto Bautista-Agut i raka set: 6-3, 6-4. Samme Bautista-Agut som föll mot 270-rankade Alexandr Kudryavtsev i Chennai förra veckan. Inget illa mot Bautista-Agut, han är visserligen en dussinspelare men inte usel. Det här är dock en match som Paire på papperet bara ska vinna.

Och i Hobart ångar min poddpartner Andreas Käcks personliga favorit Garbine Muguruza på för full! Klar för kvartsfinal efter att Yanina Wickmayer kastat in handduken vid 4-1 i första set.

* * *

Alla dagens resultat:

Sydney, damer:

Hobart, damer:

Det roliga med säsongsstarter är att i princip vad som helst kan hända. Det är inte som att alla toppspelare faller som käglor, men vi bjuds ofta på relativt många skrällar (som vi sen av naturliga skäl hinner glömma när det är dags att lista årets största chocker).

I Brisbane, Doha, Chennai och Auckland har vi redan noterat ett gäng:

• Tomás Berdych blev säsongens första topp 10-spelare att åka på en stjärnsmäll, när han förlorade mot servekanonen Ivo Karlovic i Doha: 7-6(7), 7-6(4).

• I Auckland fick 14-rankade Roberta Vinci stryk mot 259-rankade 16-åringen Ana Konjuh: 3-6, 6-4, 6-2.

• 270-rankade Alexandr Kudryavtsev slog förra årets finalist Roberto Bautista–Agut i Chennai: 6-4, 3-6, 6-3.

Och så den största skrällen hittills:

• Florian Mayer vände 3-6, 0-3 till seger mot Andy Murray: 3-6, 6-4, 6-2. 

• David Ferrer åkte på pumpen i raka set mot sluggern Daniel Brands: 6-4, 7-5.

• Gaël Monfils slog världsnian och landsmannen Richard Gasquet: 6-2, 7-5. Gasquet verkar dock ha störts av en ryggskada. Såg inte matchen mot Monfils, men mot 338-rankade Karim Hossam i går var framför allt hans serve synbart försvagad av skadekänningarna. I första set låg hans förstaservar på drygt 160 km/h i genomsnitt. 

Därutöver har 162-rankade Challenger-spelaren Peter Gojowczyk slagit ut framtidslöftet Dominic Thiem i raka set (7-5, 6-0) och betydligt mer rutinerade Philipp Kohlschreiber i Doha: 7-6(4), 7-6(7). Gojowczyk etablerade sig på Challenger-touren så sent som 2012 och hade inför 250-turneringen i Qatar spelat blott fyra ATP-matcher (1-3 i facit). Har för övrigt bara vunnit en Challenger-titel på fyra finaler. Lyckades bara kvala in till en match på ATP-nivå säsongen 2013, och det var US Open (slog Igor Sijsling i första omgången, föll mot Jevgenij Donskoj i andra). Nu är han alltså klar för kvartsfinal i Doha. Inte illa.

I övrigt kan rapporteras att Rafael Nadal fick sin efterlängtade revansch mot Lukas Rosol i går, men det satt hyfsat långt inne. Sprang igenom första set på en dryg halvtimme (6-2) men var sedan ordentligt frustrerad i andra. Blev bruten vid 4-4, men Rosols nerver höll inte för trycket när han skulle serva för setet. Nadal brände sedan fyra matchbollar (tre på raken) i tiebreak men stängde till sist matchen: 6-2, 7-6(7).

Galet vad hårt han slår, Rosol. Nu kom han inte upp till samma nivå som i Wimbledon 2012, då han chockslog Nadal i andra omgången, men man kan snabbt konstatera att det verkligen viner om honom när han väl hittar bollträffen.

Nadal tappade hur som helst set mot Tobias Kamke i dag: 6-3, 6-7(3), 6-3. Världsettan är inte i superbra form, med andra ord. Möter Ernests Gulbis – som krigat sig förbi Daniel Evans (6-2, 4-6, 6-0) och Lukas Kubot (6-2, 4-6, 6-3) – i kvartsfinalen. En livsfarlig matchup för Nadal. Gulbis brukar lägga i en extraväxel när han möter högre rankade spelare och var nära att slå Nadal två gånger förra säsongen (Indian Wells och Rom). Rafa måste höja sig ordentligt för att inte bli en i raden av skrällbesegrade toppspelare under 2014 års säsongsinledning.

Alexandr Dolgopolov bjöd verkligen upp till dans i första omgången mot David Ferrer. Pressade världstrean till tre set och presterade alltså vad som kan vara 2013 års klart bästa duell. Hittar tyvärr inget klipp på Youtube, men det ovan är ingen dålig duell det heller. Om det anordnades en tävling i 100 meter sprint skulle Dolgopolov sannolikt vinna totalt överlägset. Sjukt snabb är han, Dolgopolov. Hoppas att det klippet jag egentligen letade efter dyker upp snart, för där visar han verkligen prov på sin sanslösa snabbhet.

* * *

I Chennai tvingades andraseedade Mikhail Juzjnyj kasta in handduken efter bara fyra spelade game i sin öppningsmatch mot Dudi Sela. I kvarten möter Sela Edouard Roger-Vasselin, som slog framtidslöftet Jiri Vesely (6-4, 6-4). Lär inte bli en superhet semifinal i den turneringen, alltså.

I övrigt får vi en repris på förra årets kvartsfinal mellan Stanislas Wawrinka och 95-rankade Aljaz Bedene. Bedene slog Henri Laaksonen i första omgången (6-3, 5-7, 7-6), och i åttondelen tvingades 270-rankade Alexander Kudryavstev avbryta matchen vid ställning 1-6, 3-0 på grund av skada. Förra året skrällslog Bedene som bekant Wawrinka, men föll sedan mot Janko Tipsarevic i semin.

Alltid glädjande när det går bra för Bedene. Gillar honom. Han kommer troligen aldrig att bli en toppspelare, men han spelar smart och lyckas ofta få ut maximalt av sitt kunnande.

* * *

I Brisbane hade Roger Federer inga större problem mot Jarkko Nieminen: 6-4, 6-2. Slog 9 ess och vann 79 procent av poängen i sin förstaserve (73 procent totalt i egen serve). Bra siffror för schweizaren, även om Nieminen kanske inte är den giftigaste öppningsmotståndaren man kan lottas mot som toppspelare.

Fjolårsfinalisten Grigor Dimitrov åkte ut med huvudet före redan i sin andra match, mot Marin Cilic: 7-5, 7-5.

Marinko Matosevic slog lite oväntat Sam Querrey (5-7, 7-6, 6-4), men å andra sidan har jag inte särskilt stora förväntningar på Querrey längre. Känns som att det måste hända något drastiskt snart om han ska kunna få ut max av sin potential. Matosevic-Federer i kvarten. Borde inte vara innebära några jättestora bekymmer för Federer. Matosevic är visserligen en bra spelare när han presterar på topp, men har en väldigt ordinär spelstil som inte direkt stressar Federer.

Cilic möter Kei Nishikori, som planenligt avfärdade Matthew Ebden (6-2, 6-4) i sin öppningsmatch, i kvartsfinalen. Kan bli en riktigt bra match, det. 3-2 i inbördes möten för Nishikori, och han vann deras senaste möte (i Memphis förra året). Cilic imponerade dock mot Dimitrov. Servade otroligt bra och ser väldigt lugn och trygg ut i spelet. Mycket intressant på förhand.

* * *

Maria Sjarapova övertygade i sin första match på fyra månader: 6-3, 6-0 mot 74-rankade Caroline Garcia. Gick sedan direkt vidare till kvartsfinal efter walk over från 160-rankade 19-åringen Ashleigh Barty.

Bara en match som spelades färdigt på damsidan i Brisbane i dag – Victoria Azarenka mot 142-rankade Casey Dellacqua: 6-3, 6-1. Förra årets Wimbledon-finalist Sabine Lisicki tvingades lämna walk over mot Stefanie Voegele på grund av sjukdom och Anastasia Pavlyuchenkova kastade in handduken mot Angelique Kerber vid underläge 2-6, 3-4.

* * *

Alla dagens resultat: 

Nu så!

Nu börjar äntligen säsongen 2014 puttra i gång. Jag tänkte säga i maklig takt, men det är trots allt riktigt intressanta tävlingar vi bjuds på.

Främst då Brisbane och Doha. Chennai får som vanligt resterna efter att de två första turneringarnas startfält spikats.

Vi ska ta en titt på lottningarna i dessa säsongens första turneringar – och ni vet ju hur det är: det är alltid förbannat svårt att tippa turneringarna på förhand. Inte minst så här precis i inledningen av en säsong, när man inte har några närliggande, avslutade turneringar att jämföra med. Men, det är ju kul, så man får ju åtminstone göra ett tappert försök.

Anyway, here goes:

* * *

BRISBANE INTERNATIONAL

HERRAR

Roger Federer enda topp 10-spelaren, men ändå ett ganska starkt startfält: 17-rankade Kei Nishikori, 19-rankade Gilles Simon och 20-rankade Kevin Anderson toppseedade. Utöver dessa namn har vi Grigor Dimitrov, Marin Cilic och unge stjärnskottet Nick Kyrgios. Bland andra.

På papperet en relativt enkel turnering för Federer. Jarkko Nieminen (eller James Duckworth för den delen) i öppningsmatchen skrämmer ju inte direkt, och i kvarten väntar i värsta fall Sam Querrey. Eller Julien Benneteau, som ju chockslog schweizaren i raka set i Rotterdam förra året. Troligen Anderson i semin. Ska bli intressant att se om hemmahoppet Samuel Groth (som fick ett wild card) fläskar in några ess i 250 km/h.

Ska hur som helst inte vara några jättestora problem för Federer att ta sig till final. Ganska skönt för honom att få testa nya spaden – med större ram – mot lite enklare motstånd så här i inledningen av säsongen. Spännande att se hur det faller ut. Blev ju som bekant totalfiasko i somras.

Undre halvan är överlag lite intressantare än övre. Tycker att Simon, Nishikori eller Dimitrov ska ha riktigt goda chanser att gå till final. Marin Cilic givetvis en dark horse. Gjorde bra ifrån sig i sin comeback efter dopningsavstängningen i höstas och kan mycket väl bli farlig direkt vid starten av säsongen 2014.

Hoppas också lite på Lleyton Hewitt. Alltid kul med framgångar för hemmaspelare. Vore även kul om Hewitts yngre landsman Kyrgios fick med sig en skräll eller två. Matthew Ebden ska han ju kunna plocka i öppningsmatchen, och det vore inte en total chock om han spöar Nishikori.

Dimitrov var i final förra året (förlust mot Andy Murray), hans första i karriären på ATP-nivå. Tror han kan upprepa den bedriften i år. Mycket möjligt att det lossnar ordentligt för honom nu när han bärgat sin första ATP-buckla (Stockholm Open i höstas).

De går vidare till semifinal: Federer, Anderson, Simon, Dimitrov.
Skrällvarning: Cilic, Benneteau, Kyrgios.
Bubblare: Nishikori, Lopez.

Semifinalerna: Federer slår Anderson, Dimitrov slår Simon.

FINALEN: Federer slår Dimitrov.

* * *

DAMER

Serena Williams, Victoria Azarenka, Maria Sjarapova. Nästan alla är här. Agnieszka Radwanska hade gjort damernas Big Four komplett, men hon spelar Hopman Cup i stället. Jelena Jankovic således fjärdeseedad. Angelique Kerber femteseedad. Riktigt trevligt startfält, med andra ord.

Ska så klart bli mest intressant att se Sjarapovas comeback. Har som bekant inte spelat sedan augusti på grund av en axelskada.

Även Azarenka omgärdas av vissa frågetecken. Gjorde ju en katastrofalt svag höst efter sin tre raka finalförluster (Carlsbad, Cincinnati, US Open) – två av dem mot Williams. Avslutade året med bleka 1-4 i matchfacit efter US Open och tog sig inte vidare till semifinal i WTA Championships för första gången sedan 2010.

Känns väl spontant som att Williams i vanlig ordning har motorväg till finalen. Eller kan Andrea Petkovic/Bethanie Mattek-Sands, Caroline Wozniacki eller Sjarapova störa henne? Nja. Jag tror inte det. Frågan är om Sjarapova ens tar sig till semifinal. Tveksamt, med tanke på hennes långa frånvaro. Kan bli typ Kaia Kanepi eller Carla Suarez-Navarro som kniper den platsen i stället. Men på papperet ska ju Sjarapova vara den starkaste spelaren i det segmentet.

På undre halvan finns det några intressanta finalkandidater: Jankovic, Kerber, Azarenka. Kanske kan Madison Keys skrälla? Tror på Jankovic där. Gjorde ju en riktigt bra säsong 2013. Sabine Lisicki så klart giftig, om hon är på bra spelhumör – men mer än en liten skrällvarning kan hon nog inte få i det här läget.

De går till semifinal: Williams, Sjarapova, Jankovic, Azarenka.
Skrällvarning: Kerber, Lisicki, Suarez-Navarro.
Bubblare: Kanepi, Wozniacki.

Semifinalerna: Williams slår Sjarapova, Jankovic slår Azarenka.

FINALEN: Williams slår Jankovic.

* * *

QATAR OPEN

HERRAR

Inte mindre än fem topp 10-spelare i startfältet: Världsettan Rafael Nadal, trean David Ferrer, fyran Andy Murray, sjuan Tomás Berdych och nian Richard Gasquet. Därutöver namn som Ernests Gulbis, Alexandr Dolgopolov, Gaël Monfils, Nikolaj Davydenko och Ivo Karlovic. Riktigt smaskigt, med andra ord.

Ferrer gjorde bra ifrån sig i sina träningsmatcher i Abu Dhabi under helgen. Slog världsåttan Stanislas Wawrinka och Nadal i raka set, innan han föll mot Novak Djokovic i raka set i finalen. Turneringen i sig var ungefär lika sömnig som vanligt och man ska nog inte hänga upp sig alldeles för mycket på resultaten. Skönt för Murray att få en seger under bältet efter sin långa skadefrånvaro (föll mot Jo-Wilfried Tsonga i kvarten men slog Wawrinka i matchen om femteplatsen). Större växlar än så ska man nog inte dra på årets Mubadala Tennis Championships (Djokovics tredje raka totalseger här, för övrigt).

Ganska tuff lottning för Nadal. Möter Lukas Rosol, som ju slog spanjoren i andra omgången av Wimbledon 2012,i sin öppningsmatch. En matchup som nog lär skapa lite buzz, men som Nadal lär gå segrande ur – med god marginal. Tror inte att han missar chansen att platta till sin baneman och utkräva hämnd efter chockförlusten för ett och ett halvt år sedan.

Riskerar sedan att få Gulbis i kvarten. Letten är som bekant alltid ett hot, även mot toppspelarna. Särskilt på hardcourt. Gulbis var faktiskt när att slå Nadal både i Indian Wells (4-6, 6-4, 7-5) och Rom (1-6, 7-5, 6-4) i våras, och faktum är att Nadal bara nollat honom en gång på deras sex möten (Doha 2011). I semin lär det bli Berdych, men i värsta fall kanske Karlovic dundrar sig vidare. Aldrig optimalt att möta servekanoner i tresetsmatcher.

På den undre halvan har Nadals landsman Ferrer hamnat i ett litet getingbo. Dolgopolov i förstarundan, Davydenko eller Daniel Brands i andrarundan, Gasquet eller Monfils i kvarten, troligen Murray i semin. Samtliga spelare har kapacitet att slå Ferrer på hardcourt, tycker jag. Främst Murray så klart, och visst kommer han vara favorit mot Dolgopolov och Davydenko/Brands, men det skulle inte förvåna mig om han får respass innan semin.

Murray då? Busenkel lottning. 2,099-rankade, 19-årige hemmaspelaren Mousa Shanan Zayed i öppningsmatchen, sedan Florian Mayer eller Michal Przysiezny i andrarundan. Troligen Fernando Verdasco i kvarten, och han kan ju bli lite knepig. Men så är han också den enda lite tuffare motståndaren inför semin.

Jag tror på en final mellan Nadal och Murray (som alltså väljer att inte försvara sin titel i Brisbane i år. Undrar varför egentligen? Betydligt enklare startfält i den australiska turneringen, ju.), med Gasquet och Ferrer som främsta utmanare.

De går vidare till semifinal: Nadal, Berdych, Murray, Gasquet.
Skrällvarning: Gulbis, Karlovic, Monfils, Verdasco, Dolgopolov.
Bubblare: Berdych, Ferrer.

Semifinalerna: Nadal slår Berdych, Murray slår Gasquet.

FINALEN: Nadal slår Murray.

* * *

CHENNAI OPEN

HERRAR

Världsåttan Stanislas Wawrinka är toppseedad. Därefter har vi 15-rankade Mikhail Juzjnyj, 16-rankade Fabio Fognini och 26-rankade Benoit Paire. De två sistnämnda inte direkt kända för sin jämnhet, om man säger så.

Som upplagt för en final mellan Wawrinka och Juzjnyj, alltså. Men det är ju mer sällan än man kan tro som de två toppseedade spelarna möts i final. Dock väldigt bra lottning för båda, ska sägas. Stöter inte på något skräckinjagande motstånd på vägen mot semifinal, och väl där möter de sannolikt Fognini eller Vasek Pospisil respektive Paire eller Marcel Granollers.

Ska bli intressant att följa framtidslöftet Jiri Vesely. Möter 314-rankade hemmaspelaren Jeevan Nedunchezhiyan i förstarundan, en match han bara ska vinna. Därefter väntar Albert Ramos eller Edouard Roger-Vasselin. Båda visserligen betydligt mer rutinerade än Vesely, men det råder ingen som helst tvekan om att 85-rankade 20-åringen har kapacitet att slå båda. Vore kul att se honom i en kvartsfinal mot Juzjnyj.

Ska även bli kul att följa Pablo Carreno-Busta. Är verkligen inget unikum på hardcourt om man säger så, men 195-rankade Yuki Bhambri ska ju inte utgöra något hot i öppningsmatchen. Carreno-Busta mot Fognini kan bli en kul åttondelsfinal.

De går till semifinal: Wawrinka, Pospisil, Juzjnyj, Granollers.
Skrällvarning: Vesely, Reister.
Bubblare: Fognini, Paire.

Semifinalerna: Wawrinka slår Pospisil, Juzjnyj slår Granollers.

FINALEN: Wawrinka slår Juzjnyj.

Elva raka game.

En mirakulös vändning från 3-6, 1-4.

Och bara fem tappade poäng i tredje set.

Rätt otroliga siffror egentligen – och bakom dem döljer sig Ernests Gulbis fjärde ATP-titel i karriären (första utanför USA).

Men 25-åringens inledning i St. Petersburg Open-finalen mot Guillermo Garcia-Lopez såg allt annat än lovande ut. Spanjoren spelade lika bra som han gjort under hela veckan, medan Gulbis hade stora problem med sin normalt så giftiga serve (vann bara 40 procent av poängen i förstaserve och blev bruten tre gånger) vilket kostade honom första set.

När Lopez å sin sida fortsatte bärga sina servegame förhållandevis enkelt och sprang ifrån till först 3-0 och sedan 4-1 i andra set såg det ut som om Gulbis gick sin första finalförlust till mötes.

Då kom haveriet.

Och vändningen.

Lopez svajade i egen serve och bjöd på breakboll med ett dubbelfel vid ställning 4-2, 30-30. Gulbis behövde i princip bara få nästa (andra)serve i spel och låta Lopez själv göra jobbet. Sekunder senare knöt han näven i vad som nästan såg ut som en segerviss gest efter att Lopez skickat ut en backhand över sidlinjen – och där kapsejsade spanjoren fullständigt på det mentala planet.

Lettländaren bröt till 5-4 och servade hem andra set enkelt.

Tredje set blev sedan en autobahn fram till 25-åringens andra titel i år (den första kom i Delray Beach i februari): 3-6, 6-4, 6-0.

24-5 slutade alltså poängen till Gulbis i avgörande set. Lopez vann bara tre poäng i egen serve. Ofattbart.

Lopez tog visserligen en medical timeout i slutet av andra set (eller om det var början av tredje), men jag tyckte inte att han såg särskilt skadehämmad ut. Kändes helt enkelt som att han inte alls hängde med när Gulbis hittat sin matchrytm och spanjorens manschetter börjat darra.

I första set behövde han liksom inte ens spela så överdrivet bra för att få övertag. Det enda som krävdes var att hålla bollen i spel och vänta på misstag från Gulbis. För de kom – i drivor. Särskilt på forehandsidan. En ganska vanlig utgång av en poäng i de första två seten var att Gulbis bröt av en diagonal backhandduell med en rak backhand, för att sedan slå bort sig när Lopez svarade med en cross mot Gulbis forehandhörn.

Oavsett var det en härdsmälta av rang från spanjoren. Ett enda svagt servegame och tappat break räckte för att sänka hela fartyget.

Nåväl.

Segern innebär hur som helst att 25-årige Gulbis slår sig in på topp 30 igen (rankad 28 när listan uppdateras i morgon). Första gången sedan februari 2011 han är inom topp 30. Har dessutom inga poäng alls att försvara under återstoden av säsongen, så kan säkert klättra lite till innan året är slut.

Det är ju på tiden.

* * *

Gilles Simon slog landsmannen Jo-Wilfried Tsonga i raka set på hemmaplan i Moselle Open: 6-4, 6-3.

Nu fokuserade jag ju mest på Gulbis-Lopez, men Tsonga verkar ha gjort en ganska slätstruken match. Vann bara 57 procent i förstaserve, blev bruten fyra gånger och förvaltade blott en av fem egna breakbollar.

Inte så konstigt i och för sig. Det här var trots allt Tsongas första match sedan knäskadan i Wimbledon och han hade tillryggalagt två raka tresetare inför finalen. På det hela taget ett styrkebesked att ta sig så långt, ändå.

* * *

Agnieszka Radwanska hade stora problem mot Anastasia Pavljutjenkova i Seoul men kämpade till sist ner sin 32-rankade finalmotståndare i en två timmar och 45 minuter lång tresetare: 6-7(6), 6-3, 6-4.

Nästan halva matchen avverkades i första set – en timme och elva minuter tog det för Pavljutjenkova att vända 0-3 (räddade dessutom fyra setbollar i egen serve vid 5-6).

Titeln är världsfyran Radwanskas första sedan Sydney i januari (totalt tredje – vann sin första i Auckland) och 13:e i karriären. Radwanska blev i och med segern den fjärde WTA-spelaren med tre eller fler titlar under säsongen (efter Serena Williams, 9, Simona Halep, 4, och Victoria Azarenka, 3).

Går det att vinna en turnering utan att tappa set och med 60-19 i gamefacit utan att leva upp till hajpen?

Ja.

Om man heter Serena Williams.

Världsettan spelar liksom i en helt egen liga. Serena League. När hon känner för det, alltså.

I Swedish Open-finalen mot Sverigeettan Johanna Larsson gjorde hon det i ett av två set.

Williams var inledningsvis fullständigt bedrövlig. Det var som att hon bara ställt ut sina dominanta skor för vädring och trodde att det skulle räcka. Och varför inte? Det har ju räckt mot övriga fyra motståndare i den här turneringen.

Larsson utnyttjade att hon hade ”den tredje spelaren” på sin sida. Gjorde det bästa av situationen och utnyttjade Williams tröga start.

Det gav henne två break och ledning med både 2-0, 3-1 och 4-3. Närmare setseger än så kom hon dock aldrig, för när Williams väl började engagera sig i den här finalen visade hon prov på den där överlägsenheten som nu gett henne totalt 53 WTA-titlar i karriären.

Åtta raka game senare var Williams framme vid matchboll i Larssons serve. Svensken höll huvudet kallt och räddade den, och sedan ytterligare en i Williams serve i nästkommande game, men fick nöja sig med ett game i andra set.

6-4, 6-1 blev segersiffrorna för Williams, som bärgar sin sjunde titel i år (Brisbane, Miami, Charleston, Madrid, Rom, Franska öppna, Swedish Open).

Förutom ett välförtjänt silver hoppar Johanna Larsson upp några pinnhål på världsrankningen efter sin imponerande insats i Båstad.

Nästa gång hon når en WTA-final (vilket då blir den fjärde totalt i karriären) hoppas vi att motståndet är en smula enklare. Med det spel hon visade upp i dag hade hon tveklöst kunnat utmana om titeln – om inte spelaren på andra sidan nätet råkat heta Serena Williams.

Att Serena Williams skulle leverera var inte bara väntat utan också oerhört viktigt för Swedish Open som turnering efter den svala ATP-upplagan förra veckan.

Att även hemmahoppet Johanna Larsson höjde sig en nivå var en väldigt glädjande bonus.

Rent spelmässigt är det svårt att kalla det här en drömfinal. Snudd på omöjligt. Det blir så när Serena Williams står på ena sidan nätet – särskilt om motståndaren på andra sidan inte är rankad inom topp 5 (Sverigeettan Larsson är 76-rankad).

Men ur alla andra perspektiv är det den absolut bästa tänkbara finalen vi bjuds på i morgon.

Världsettan mot hemmafavoriten.

– Johanna är en riktigt bra spelare. Det var en tuff match senast och nu är det ett annat underlag, så jag förväntar mig en tuff uppgift, säger Williams inför deras möte.

Det är så klart en sanning med modifikation.

6-2, 6-2 blev det i den där Fed Cup-matchen tidigare i år som Williams refererar till. Det var visserligen på hardcourt, där ju Williams har ett större övertag.

Det ska dock mycket till för att Larsson ska kunna störa världsettan.

Vilket inte spelar så stor roll.

I de här sammanhangen är finalplatsen en enorm seger i sig.

Kommer ni ihåg att jag lovade att göra en fullständig genomgång av grässäsongen, som jag gjorde inför grussäsongen?

Ett inte lika massivt jobb som för drygt två månader sedan eftersom det bara spelas totalt sex grästurneringar per, men hur som helst – här har ni den kompletta guiden till grässäsongen 2013!

* * *

JUNI

* * *

GERRY WEBER OPEN
ATP 250
Halle, Tyskland
10-16 juni

Grässäsongen sparkar i gång direkt efter avslutad grusdito. Fjolårsfinalisten (och femfaldiga mästaren) Roger Federer samt titelförsvararen Tommy Haas återvänder, första- respektive tredjeseedad. Mellan dem i seedningen finns världsnian Richard Gasquet.

Övriga seedade är Kei Nishikori, Milos Raonic, Philipp Kohlschreiber, Jerzy Janowicz och Florian Mayer. Ska bli intressant att se vad Janowicz kan åstadkomma. Han är som bekant en skicklig grässpelare. Likaså Kohlschreiber.

Startfältet är likvärdigt fjolårets. Bara två topp 10-spelare (tre förra året: Federer, Rafael Nadal och Tomás Berdych), men överlag intressanta namn. Utöver de seedade har vi nämligen spelare som Gaël Monfils, Ernests Gulbis, Marcos Baghdatis och David Goffin, till exempel.

Den här turneringen var verkligen katalysatorn för Haas stora pånyttfödelse förra året. Dessförinnan hade han snubblat sig igenom första halvan av säsongen, till och med spelat en Challenger i Dallas efter det tidiga uttåget i Indian Wells. Enda framgången dittills var i Franska öppna, där han tog sig igenom kvalet och till tredje omgången (förlust mot Gasquet).

Efter finalsegern över Federer tog han sig till ytterligare två finaler (Hamburg och Washington) och tre kvartsfinaler (Toronto, Shanghai och Wien). Resten är, som man brukar säga, historia – fast en fortfarande pågående sådan.

Nåväl.

Med det här startfältet måste Federer hållas som favorit, såvida han inte är skadad. Finns så klart flera spelare som kan hota honom (exempelvis Raonic, som pressade honom till tre set förra året; tredje set avgjordes först i tiebreak). Främsta utmanarna är Haas och Kohlschreiber.

Gulbis? Tja, ska bli riktigt spännande att se hur han hanterar omställningen från grus till gräs, men har inte så jättehöga förväntningar på honom. Inte heller Janowicz, men tror att han är den av de båda som har störst skrällpotential. Kan möta Federer redan i åttondelsfinalen. Blir i så fall ett intressant möte.

Framför allt är jag nyfiken på att se hur Federer presterar. Det är ju många som tvivlar nu efter den slätstrukna insatsen i Franska öppna-kvarten mot Jo-Wilfried Tsonga. Själv är jag inte särskilt orolig, men ska som sagt bli intressant att se exakt hur peppad han är nu när underlaget skiftas från rött till grönt.

* * *

QUEEN’S CLUB CHAMPIONSHIPS
ATP 250
London, England
10-16 juni

Min favoritturnering på gräs. Näst efter Wimbledon, förstås. Väldigt trevlig atmosfär och har ofta grymt bra startfält för att vara en 250-turnering.

Så även i år: Andy Murray, världssexan Tomás Berdych, sjuan Juan Martín del Potro och åttan Jo-Wilfried Tsonga toppseedade. Under dem har vi bland andra Marin Cilic, Alexandr Dolgopolov, Sam Querrey, Kevin Anderson, Benoit Paire, Grigor Dimitrov (totalt 16 spelare seedas i den här turneringen). Cilic titelförsvarare, för övrigt. Bland de oseedade kan bland andra nämnas Denis Istomin, Feliciano Lopez (kvalade in) och Bernard Tomic.

Dessutom kom danske Frederik Nielsen in i huvudturneringen som lucky loser efter att Rogerio Dutra-Silva tvingats lämna återbud.

Dimitrov gick till semifinal förra året. Ska bli intressant att se hur hans form är efter den imponerande grussäsongen.

Alla toppseedade spelare floppade förra året (Murray, Tsonga, Janko Tipsarevic, Gilles Simon). Hoppas de presterar bättre i år. Mest nyfiken är man så klart på Andy Murray, som enligt egen utsago känner sig fräschare än på länge efter sitt skadeuppehåll (stod som bekant över Franska öppna på grund av ryggskada).

* * *

ROSMALEN GRASS COURT CHAMPIONSHIPS
ATP 250
’s-Hertogenbosch, Holland
16-22 juni

Startfältet inte helt spikat än, men regerande mästaren David Ferrer återvänder. Stanislas Wawrinka är andraseedad, John Isner fjärdeseedad, Benoit Paire fjärdeseedad. Under dem har vi Jeremy Chardy, Jürgen Melzer, Marcos Baghdatis och Marcel Granollers.

På damsidan är världselvan Roberta Vinci förstaseedad.

En av de svagare grästurneringarna, som dessutom spelas samtidigt som den normalt snäppet hetare Eastbourne International i England.

Ferrer kommer så klart få bära favoritskapet efter hans starka säsongsinledning. I övrigt känns det som att det finns säkert åtta-tio spelare som aspirerar på en finalplats.

* * *

EASTBOURNE INTERNATIONAL
ATP 250
Eastbourne, England
17-22 juni

Det är i grästider som dessa man saknar Andy Roddick lite extra. Nu tycker jag förvisso att han gjorde helt rätt som valde att lägga spaden på hyllan i höstas, men visst är grässäsongen (och hela touren) en profil fattigare utan honom.

Den här turneringen är faktiskt den näst sista som forne världsettan vann. Besegrade Andreas Seppi i finalen förra året (vann sedan karriärens allra sista titel i Atlanta en månad senare).

Startfältet i år är ungefär som 2012, det vill säga inte mer än hyfsat intressant. Som en helt vanlig 250-turnering, typ. 17-rankade Gilles Simon är förstaseedad, följd av 18-rankade Philipp Kohlschreiber, 20-rankade Juan Mónaco, 23-rankade Kevin Anderson, 24-rankade Alexandr Dolgopolov, 26-rankade Andreas Seppi, 31-rankade Fabio Fognini, och 32-rankade Julien Benneteau.

Övriga namn värda att nämna är Feliciano Lopez, Denis Istomin och Bernard Tomic.

Svårt att inte hålla Kohlschreiber som favorit med Anderson som främsta utmanare. Blir intressant att se om Seppi kan följa upp de senaste två årens överraskande gräsframgångar (seger här 2011 och finalförlust 2012). Personligen hoppas jag också att Dolgopolov och Tomic kan hota.

Det här är dock en sådan där typisk turnering som brukar bjuda på en del skrällar, så inte alls omöjligt att vi får se två helt otippade finalister (eller i alla fall en).

På damsidan har vi ett riktigt starkt startfält: topp 10 representeras av inte mindre än sju spelare. Världsfyran Agnieszka Radwanska är toppseedad, och hon följs av världsfemman Sara Errani, sexan Li Na, sjuan Angelique Kerber, åttan Petra Kvitová, nian Caroline Wozniacki och tian Maria Kirilenko.

Även andra riktigt intressanta oseedade namn: titelförsvararen Tamira Paszek (som ju är som allra bäst på gräs), Laura Robson, Sloane Stephens, formtoppade Jelena Jankovic och Ana Ivanovic.

Bäddar för drama, alltså – och kommer tveklöst bli mycket intressantare än herrarnas turnering, som vanligt.

Med den här uppställningen kan det sluta lite hur som helst. Ska framför allt bli se om Kerber kan hitta formen på gräs, om Radwanska kan följa upp sin succéartade grässäsong från i fjol (finalist i Wimbledon, som bekant) och om Tamira Paszek hamstrar gräspoäng i samma utsträckning som hon brukar.

* * *

WIMBLEDON
Grand Slam
London, England
24 juni-7 juli

Sett till popularitet och mediabevakning årets största Grand Slam-tävling.

Och visst är det något alldeles särskilt med Wimbledon? Inte bara för att det i dagens moderna tennis är den enda av de fyra slamsen som spelas på gräs, hela turneringen liksom osar av historik och grym atmosfär.

Förra årets upplaga av Wimbledon blev minnesvärd på många sätt – Federer bärgade sin sjunde titel (17:e GS-bucklan totalt) och Andy Murray tog sig äntligen hela vägen till final inför sina hemmafans. Han höll dessutom ett tårdrypande tal efter förlusten och vann nog en hel del nya supportrar efter sin fantastiska insats i den matchen.

Ja, och så skrällde ju dansken Frederik Nielsen och hemmafavoriten Jonathan Marray i dubbelfinalen mot svenske Robert Lindstedt och Horia Tecau. Riktigt tung förlust för Lindstedt – tredje raka i Wimbledon.

Dessutom åkte ju Rafael Nadal ut redan i andra omgången mot Lukas Rosol och Jo-Wilfried Tsonga tog sig till semifinal.

Känns som att årets upplaga är ännu mer spännande på förhand än förra året, framför allt i och med Rafael Nadals sensationella comeback. Dessutom finns det ju vissa frågetecken kring Federer. I början av året pekades han ut som en självklar favorit att vinna sin åttonde buckla här i sommar.

Många har börjat vackla efter hans oerhört svaga säsongsinledning.

Själv tycker jag att det är på tok för tidigt att säga varken bu eller bä – först måste vi se hur alla tacklar omställningen från grus till gräs. Men att Federer är en av utmanarna till titeln, det tycker inte jag att det råder någon tvekan om.

Tycker att det ska bli mer intressant att se hur Novak Djokovic presterar. Efter finalförlusten i Franska öppna förra året var det lite som att luften gick ur honom, och efter det tog han sig ”bara” till semifinal i Wimbledon och OS (där han dessutom förlorade bronsmatchen mot del Potro). Nu är visserligen gräs Djokovics sämsta underlag, men jag tyckte att han gjorde en ganska lam semifinal mot Roger Federer förra året.

Får se om han bryr sig om Wimbledon tillräckligt mycket för att orka ladda om efter nederlaget i Paris. Med den otroliga vinnarskalle han har kommer han givetvis inte att vika ner sig, men frågan är om han är ute efter omedelbar och skoningslös revansch eller låter sig rubbas mentalt av den där episka semifinalförlusten i fredags.

Ska också bli intressant att se hur Berdych följer upp sitt fiasko på Roland Garros. Förra året hamnade han som bekant i en rejäl formsvacka efter Madrid och Rom, en svacka som höll i sig över hela sommaren och som han inte lyckades vända förrän under hösten. I Wimbledon blev det förlust i första omgången mot Ernests Gulbis, så har en del färska poäng att hämta in här.

På damsidan är det givetvis Serena Williams som är den stora förhandsfavoriten, vilket inte är ett dugg konstigt efter hennes sanslöst starka vår. Personligen hoppas jag att Agnieszka Radwanska och Petra Kvitová kan kliva fram nu efter att ha hamnat i skuggan av Williams, Maria Sjarapova och Victoria Azarenka i princip hela året.

* * *

JULI

* * *

HALL OF FAME TENNIS CHAMPIONSHIPS
ATP 250
Newport, USA
8-14 juli

Den här turneringen ligger alltså veckan efter Wimbledon och spelas samtidigt som ett gäng grusturneringar – däribland Swedish Open.

Brukar inte vara överdrivet het, med andra ord.

John Isner har vunnit de två senaste åren. Brukar ju prestera på hemmaplan, amerikanen. Ja, nästan uteslutande på hemmaplan, faktiskt. Har förtvivlat svårt att röna framgångar utanför hemlandet.

Som ni förstår är en hel drös amerikaner redan klara för turneringen: Isner, Sam Querrey, James Blake, Ryan Harrison, Rajeev Ram, Michael Russell, Denis Kudla, Rhyne Williams, Tim Smyczek, Jack Sock.

I övrigt inte jättemycket att hänga i julgranen. Lleyton Hewitt, Marinko Matosevic och Marius Copil typ.

Det där kan ju så klart ändras nu under sommaren, men det här kommer säkerligen att bli en väldigt amerikansk tillställning (en hemmaspelare har vunnit turneringen fyra år i rad – förra året var tre av fyra semifinalister amerikaner).

Hewitt var i final förra året, förresten. Tveksamt om han kan upprepa det. Känns inte direkt som att han bli bättre med åren…

Det har spelats en del tennis ute i världen den här veckan, som alla andra veckor. Bland annat i tyska München och portugisiska Oeiras (en ort som tidigare hette Estoril).

I Portugal Open gick båda toppseedade spelarna – världsfyran David Ferrer och 17-rankade Stanislas Wawrinka – hela vägen till final. Båda hade sina speedbumps på vägen (Ferrer tappade set mot Edouard Roger-Vasselin, Wawrinka mot både Albert Ramos och Pablo Carreno-Busta).

Väl i finalen var Wawrinka den klart bättre spelaren och tappade bara fem game i sin 6-1, 6-4-seger. Spektaklet var över på lite drygt en timme.

Wawrinkas blott fjärde ATP-titel i karriären, på totalt elva finaler.

* * *

På damsidan vann Anastasia Pavlychenkova titeln efter finalseger över Carla Suarez Navarro: 7-5, 6-2. Pavlychenkova, som nu har 5-0 i inbördes möten mot spanjoren, låg under med 3-5 i första set men vann sedan tio av matchens tolv sista game.

* * *

I München vann veteranen Tommy Haas karriärens första BMW Open-titel – på tionde försöket. 34-åringen slog Philipp Kohlschreiber i raka set (6-3, 7-6) i turneringens första heltyska final på 48 år.

Titeln är Haas totalt 14:e i karriären. Han är dessutom den första 35-åringen att vinna en ATP-titel sedan Fabrice Santoros finalseger över Prakash Amritraj i Hall of Fame Tennis Championships i Newport 2008.

Pånyttfödde Haas, som har 18-7 i ATP-matchfacit så här långt i år, kommer att klättra till plats 13 på morgondagens världsrankning.