Ovan: Meny från Matbaren hos Mathias Dahlgren på Grand Hotel i Stockholm. 

STJÄRNMAT. Det är något med Guide Michelin som skapar nervositet. Kanske är det allt hemlighetsmakeri, spekulerandet om vilka som kanske tappar en stjärna – eller får en extra. Och nu är väntan över! Guide Michelin har just släppt namnen som står präntade i den nordiska guiden.

Och WOW! Michelin blickar mot nya vidder! Malmö (och danska Århus) blir nya städern i guiden. Tre (en stycks-)stjärnor till Skåne totalt. Bonus: Oaxen Krog får en andra stjärna. Göteborg två nya stjärnkrogar samt Volt i Stockholm. 

Så här ser årets stjärnregn ut i Sverige:

2 stjärnor i Stockholm: Frantzén, Mathias Dahlgren-Matsalen, och Oaxen Krog (ny).
1 stjärna i Stockholm: Ekstedt, Esperanto, Gastrologik, Mathias Dahlgren-Matbaren, Operakällaren och Volt (ny).
1 stjärna i Göteborg: Thörnströms Kök, 28+, Sjömagasinet, Bhoga, Koka (ny) och SK Mat & Människor (Ny).
1 stjärna i Malmö (ny): Ambiance à Vindåkra (ny), Bloom in the Park (ny) och Volymers (ny).

Tänkvärt: Sverige fick sin första stjärna 1984. Det har hänt en himla massa på den gastronomiska fronten sedan dess. Tråkigt att den där tredje stjärnan som skulle kunna stickas åt Frantzén och Dahlgren sitter så lång inne. Och nog tycker jag att det finns flera potentiella 1-stjärniga i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Nåväl. Nu blir det till att åka till Malmö ögonaböj. Och flörta till sig ett bord på Volt.

BONUS. Inte en stjärna – men väl en utmärkelse:

Bib Gourmand i Sverige
Tolv restauranger får en Bib Gourmand-utmärkelse – nio i Stockholm, en i Göteborg och två i Malmö. Bib Gourmand indikerar en restaurang som serverar ”vällagad mat till ett rimligt pris”.

Bib Gourmand i Stockholm: Brasserie Bobonne, Den Gyldene Freden, EAT, Oaxen Slip, Proviant, Rolfs Kök, Ulla Winbladh och Lilla Ego (ny).
Bib Gourmand i Göteborg: Familjen.
Bib Gourmand i Malmö (Ny): Bastard (ny) och Sture (ny).

Hemma i Stockholm igen. Då reser jag från stans bästa tallrikar istället.

Folk frågar mig dagligen om krogtips: ”Var ska vi äta ikväll? Vad är hetast just nu?”. Och så försöker jag matcha efter plånbok, sällskap, dag, kökspreferenser och så vidare. Men här är min helt subjektiva lista – utan inbördes rankning – var jag helst äter just nu. Smaklig spis!

– SHIBUMI. Jag är helt frälst i Sayan Isakssons izakaya, speciellt i deras egna tofu som en japansk tjej gör custom made till huset. Efter att jag nyligen lyckades slinka in och knipa sista dropplatsen i baren bestämde jag mig: Jag ska börja göra egen tofu! (Återkommer i ärendet). Åt också de goda gyozaknytena med wagye-kött och en härligt isad aubergine. Drinkhantverket är magiskt därtill.

– NOOK. För att maten är fräsch och välbalanserad och det inte kostar två tusen spänn för en helkväll. Man bejöver inte välja och krångla så himla mycket heller – välj mellan två menyer om 300 eller 400 kronor vardera. Boom. Klart! På tallriken: Norden möter en touch av Korea. Bonus: pork buns som jag tänker alldeles för ofta på, men äter för sällan.

– CORNER CLUB med mat från THE FLYING ELK. För att det helt enkelt är en av stans bästa cocktailbarer. För att Johan och Oskar här också älskar campari. För att man kan äta gott från TFL i baren. Och för att det finns andra barer så som Tweed på krypavstånd att fortsätta till.

– EKSTEDT. Jag har ätit här en gång för några veckor sedan, men jag önskar att jag var stammis. Förmodligen stans mest prisvärda fine dining med meny under 1000 kronor! Blev löjligt förtjust i en pizza med foie gras och tryffel och en superdessert på socca (sydfransk kikärtspannkaka) med hallon. Och då gillar jag inte ens efterrätt.

– ADAM & ALBIN. Poppupp-restaurang som håller öppet en helg i månaden ungefär. Rockar stans absolut bästa råbiff på sin bestående meny och varvar med nya rätter varje gång. Därför blir man (tyvärr) aldrig trött på att äta i denna matstudio. Nu har Adam och Albin dessutom öppnat upp för nudellunch, vilket enligt de som varit är är en klar hit.

– Deville. Har av slumpen hamnat här runt tre gånger i år och varje gång blivit knockad av hur bra mat, vin och service den här kvarterskrogen levererar år efter år. Åt ruggigt god côte du boeuf med vitlökssmör sist. Mer sånt!

– Rolfs Kök. På samma tema. En kvarterskrog som alltid levererar. Har börjat lyxluncha här alldeles för ofta. Köket serverar soppa på maten vilket är himla trevligt. Och gott. Och som gör att man vill stanna alldeles för länge.

– Nytorget 6. För att man alltid möts med ett leende. För att maten inte är komplicerad alls men alltid vällagad. Och det är jämt fullt med folk. Helst sitter jag i baren och äter. Steak tartar med grillsmak är favorit just nu.

– Matbaren. Det var alldeles för länge sen jag var här sist. Får bli julklapp till mig själv i år. Här föräter jag mig alltid så jag ber att få ta med kaffegodiset hem och är lycklig som ett barn på julafton när jag hittar Dahlgrens egna snickers och madeileinekakor dan därpå.

– Gastrologik/ Speceriet. Det var på tok alldeles för länge jag åt på Gastrologik – också prisvärd fine dining. Varenda gång har jag varit nöjd med deras enkla, estetiska mat där råvaran verkligen får vara i fokus. Mer ofta har det blivit bakfickan Speceriet som inte kostar skjortan men som alltid serverar grym vällagad mat. Dela gärna med sällskapet, ego-ätare lever kortare har jag hört …

Här sker min nästa middag: Lilla Ego. Definitivt. Snart har de haft öppet ett år och jag har inte varit där. Det är nästan så att jag inte vågar skriva ut detta. Kanske måste förbi Oaxen Slip också, det var säkert ett år sedan sist. Och en lunch på Spritmuseum, drack ett mycket gott kallpressat te där i våras.

Hungern drev mig över till Danmark. Japp, jag var i Köpenhamn förra helgen – igen.

Förr brukade jag muttra över att det knappt skiljer några Michelin-stjärnor oss åt, men nu vet jag att det handlar om mer än bara det. Köpenhamn andas krogkultur, på samma sätt som Storbritannien är ett land fostrat i pubkultur. De köpenhamnska krogbesökarna är lite skönare än hemma och berusningen är mer befriande. Även de som arbetar med service har en mer avslappnad still.

Till exempel: Dörrvakterna synar dig inte med kritisk blick i dörren och låter dig vänta trots att det knappt är halvfullt. De säger inte att du är för full (när de egentligen menar att du har för fula kläder). Servicen är varm och inbjudande; sällan snobbig och exkluderande.

Att äta ute är en social företeelse. Även män i grupp kan tänka sig att umgås över en middag. Att dela på maten är inga konstigheter, det snarare uppmanas till och eftersom många restauranger praktiserar en mellanrättsfilosofi så funkar det fint.

Eftersom det är en  något mer liberal hållning på krogen (utan att vara urspårad) genomsyrar det också stämningen. Skandinaviens New York tänker jag när servisen rör sig som en löpeld i lokalerna på Fiskebar i Ködbyen. Lite som Pastis var när det fanns i Meatpacking District, faktiskt.

Dessutom älskar jag eko-tänket. Var och varannan krog här kör med eko-viner eller naturviner och det finns barer och krogar som bara väljer den typen av vin. Precis som det finns tjusiga och anspråkslösa vinbutiker att botanisera i. Och visst är den danska kronan dyr, men tänk när man kan sjunka ner utanför de nyombyggda saluhallarna Torvehallerne med ett glas kava för 35 DK? Eller ta ett järn på klubben för en tia?

Ge mig krogliv i Köpenhamn any day före upptsräckta, uppnäsade Stockholm. Och om det gick hade jag skickat vår huvudstads krogkultur på research i Danmark. Den hade kunnat sova på en madrass i Västerbro, fyllehångla på klubb i Ködbyen (där alla som demokratiskt köar kommer in) och lägga de sista pengarna på en hållkäften-middag på Fiskebar.

Mer om min Köpenhamnhelg kommer ni att kunna läsa i Aftonbladet Resa i sommar.

MATNÖRDSFROSSA. Den 23:e maj har filmen ”Foodie” premiär. Jag ska se den nästa vecka. Den handlar om ett gäng matnördar som reser världen över efter sina matkickar. För dem är listor så som ”World’s 50 best restaurants” eller Michelin-guiden en bibel. På samma sätt kommer vinnarnamnen i Bocuse d’Or att locka sina kräsna ätare. Alltså det Kock-EM som gick av stapeln förra veckan här i Sverige – och som vår Tommy Myllymäki vann.

Tommy har redan gjort massvis för Sveriges kulinariska turism när han lagade hem den segern. Än mer kan det bli om han placerar sig i VM i Lyon nästa år. Och det vet jag att han har siktet inställt på. Sist (2011) kom han tvåa, så nu är bara guld i sikte.

Här följer listan på de topplacerade EM-kockarnas krogar för nästa våg av foodie-generation. Samma kockar tävlar i VM i Lyon nästa år.

1 Sverige, Jönköping: Restaurang Sjön (Tommy Myllymäki). Tommys Jönköpings-krog och hans flaggskeppsrestaurang. I sommar arbetar hans medhjälpande commis på sommarkrogen Julita Wärdhus. 

2 Danmark, Fjerritslev: Svinkløv Badehotel (Kenneth Hansen). Tvåan i Kock-EM blev utnämnd till Nordic Chef of the Year 2010. Han har jobbat på hyllade krogar som Munkebo Kro, Henne Kirkeby Kro og Prins Ferdinand i Århus. (För övrigt är Henne på min foodie-lista, där jobbar duktiga kocken Paul Cunningham.)

3 Norge, Austevoll: Bekkjarvik Gjestgiveri (Ørjan Johannessen). Enligt källor lägger Norge oerhörda summor på Kock-EM och VM och därför kammar de oftast bra placeringar. Tydligen ska 2 miljoner euro av oljepengar stå bakom detta kockhopps prestation. 

4 Frankrike, Vence Cedex: Château Saint-Martin & Spa (Nicolas Davouze). Mellan parfymstaden Grasse och Nice, en bilpromenad från rivierans kust ligger detta ställe. Typiskt franskt lyxhotell är adressen, och matambitionerna lika höga som notorna. 

5 Finland, Helsingfors: G. W. Sundmans (Matti Jämsen). Restaurang med anor från 1800-talet. Serverar klassisk mat: tänk Frankrike möter Finland. 

6 Storbritannien, Kenilworth: The Cross In Kenilworth (Adam Bennett).

7 Island, Reykjavik: Restaurant Grillid Radissonblu Hotel (Sigurdur Helgason).

8 Estland, Talinn: Restaurant Cru (Dmitri Haljukov).

9 Tyskland, München: Hotel Excelsior (Gábor Molnar Geisel – Ungern).

10 Tyskland, Mannheim: Restaurant Axt (Christian Krüger).

11 Nederländerna, Katlijk: Kwartier Noord (Jan Smink).

12 Schweiz, Schneverdingen: Restaurant Schämerhof (Christoph Hunziker).

Stockholm är inte precis känt som en billig hotellstad. Men precis som med den rådande budgettrenden i krogvärlden så börjar det hända saker – äntligen!

Nu öppnar Scandic-koncernen hotellet Htl med 274 rum på Kungsgatan med rumspriser som startar på 599 kronor. Här finns noll sviter utan bara en rumstyp: med eller utan fönster. Rummen är avskalade utan skrivbord eller designprylar och här har man ditchat den klassiska receptionen till fördel för incheckningskiosker. Prisvänligheten är så pass medveten att Htl helt valt bort riktig champagne till fördel för ett avancerat cavautbud. Frukost ingår inte, men kan läggas till.

På mitt favorithotell Rival på Mariatorget går en natt loss på över 2000 kronor. Efter en snabb googling konstaterar jag att Htl:s startpriser är i närheten av vad stans vandrarhem kostar under högsäsong.

Men förhoppningsvis kan detta nya tillskott rikta om kursen i träsket av stans skyhöga hotellnätter –  och bana väg för fler kvalitativa budgetalternativ.

HITTA HIT: Kungsgatan 53.