14 år sedan bollgenierna möttes för första gången
avDen 28 november 1998. Dagen då två av spansk fotbolls största bollgenier någonsin möttes för första gången.
Xavi Hernández är fostrad i Barcelonas ungdomsakademi, La Masía, han har gått igenom samtliga ungdomsled, och kämpat sig till A-laget. Väl där stod han i skuggan av Pep Guardiola, men förväntningarna var skyhöga på Xavi. Han skulle bli den nye Pep, den nye spelmotorn, den framtida kaptenen och ledaren. Och det var lätt att dra parallellerna katalanerna sinsemellan. Xavi och Pep spelade på samma position, hade båda en extraordinär högerfot, och besatt ett spelsinne utom denna värld.
Xavi gjorde sin A-lagsdebut för Barcelona samma säsong, när han fick hoppa in i en match mot Mallorca i augusti, där han också gjorde mål. Då handlade det om den spanska Supercupen. Sina första minuter i ligaspelet gjorde han mot Valencia på Mestalla samma höst – blott 18 år gammal.
Men om vi spolar fram bandat några år, så har saker och ting ändrats. När Frank Rijkaard kom till Barcelona tyckte han att Xavi spelade på fel position. Han skulle inte spela så pass långt ner i banan, som Pep gjorde. Han skulle bidra med så mycket mer, om han fick mer utrymme i offensiven, resonerade Rijkaard. Och efter många om och men, där Xavi var väldigt skeptisk, blev också så fallet. Katalanen flyttades upp ett steg på mittfältet – där han revolutionerat en hel fotbollsvärld med sin makalösa passningsfot.
Juan Carlos Valerón förknippas med Deportivo La Coruña. Enbart, nu för tiden. Men innan tiden i Depor, en klubb han skrev på för inför säsongen 2000/01, hann han med hela 101 ligaframträdanden för Mallorca och Atlético Madrid tillsammans. Han var alltså inte purung när han kritade på för Deportivo – även om det är den klubb han numera är en levande legendar i, och där han skördat sina absolut största framgångar.
Valerón föddes på Las Palmas 1975. Det var också i Las Palmas han inledde sin fotbollskarriär, varpå han flyttade till Mallorca, som senare också ledde till Atlético Madrid. Efter flera säsonger av bländade spel, där han visade upp ett spelsinne och ett passningsspel som få andra klarade av, värvades han inför säsongen 2000/01 till Deportivo La Coruña. Säsongen efter att Depor vann sin första, och hittills enda, ligatitel. Eftersom många associerar Valerón så djupt med Deportivo, är det lätt att tro att han också var en ledande figur i ligatiteln 2000. Så var alltså inte fallet. Han kom först säsongen därpå, men ni som känner till historien vet att Depors framgångssaga inte tog slut vid den där ligatiteln. Det var bara början.
Valerón blev snabbt en publikfavorit på Riazor. Han har varit en nyckelspelare och ett ansikte utåt för Deportivo under alla år han varit i klubben. Under eran som fick namnet ”Euro-Depor”, där klubben frekvent spelade i Champions League och bland annat stod för den makalösa vändningen mot Milan i säsongen 2003/04, när man vände en 4-1-förlust på San Siro i Milano, till seger efter 4-0 hemma på Riazor.
När Depor ramlade ur La Liga 2010/11, bestämde sig Valerón snabbt för att fortsätta ytterligare en säsong. Han skulle hjälpa klubben upp igen. Han höll sitt ord – och var en av nyckelspelarna i det som blev en rekordsäsong i Segundan – man slog nämligen poängrekord med 91 inspelade poäng. Efter uppflyttningen stod Valerón återigen inför ett val – fortsätta, eller lägga skorna på hyllan? Men om jag känner Valerón rätt, så tror jag aldrig det var några tvivel att fortsätter ytterligare en säsong.
Den där novemberkvällen 1998 ställdes en 18 år gammal blyg pojke vid namn Xavi, som hade skyhöga förväntningar på sig, mot Atlético Madrids nye playmaker, Juan Carlos Valerón, för första gången. Då visste nog ingen vilka enormt begåvade fotbollsspelare som befann sig på samma gräsmatta.
Efter fem år tillsammans i landslaget, och mängder av duster spelarna emellan genom åren, ställs i kväll, drygt 14 år sedan den där novemberkvällen, Xavi Hernández och Juan Carlos Valerón öga mot öga igen. Barcelona gästar Riazor, och vem vet, kanske är det sista gången spansk fotbolls två kanske största bollgenier – någonsin – befinner sig på samma fotbollsplan.