Real Madrid är klara för Copa del Rey-final. Detta efter att ha dragit ned brallorna på värsta antagonisten Barcelona på deras egna hemmaborg, och vunnit med 3-1.

Real Madrid gjorde allt rätt
Madrid-supportrarna har väntat på det här sedan våren 2009, då Barcelona förnedrade Real på Santiago Bernabéu. Då vann man med hela 6-2. Den säsongen var startskottet på flera år av stor Barça-dominans i el Clásico-mötena. Nu har det skiftat åt andra hållet.

Det Real Madrid visade upp i kväll den 26 februari 2013 var en fotbollslektion i perfekt försvarsspel och ett utomordentligt omställningsspel. Mer än så behövs egentligen inte för att slå Barcelona, men det är betydligt enklare sagt än gjort. Real Madrid har, med ungefär det lag de har idag, försökt och försökt. Man har ändrat om, gnetat emot, och försökt lite igen. I flera år har det varit tungt, men ifjol tog man sig över tröskeln när man besegrade Barcelona på Camp Nou och sedermera vann ligan.

Men det här som vi fick uppleva den 26 februari, det var något helt annat. Real Madrid gav Barcelona en ordentlig lektion i hur man spelar effektiv fotboll. Man isolerade Leo Messi, man stängde igen ytorna centralt fullständigt, man gav inte Andrés Iniesta en sekund för mycket och man utnyttjade framför allt Barça svagheter.

Det Real Madrid är så bra på som många andra lag inte klarar av mot Barcelona är att spela sig ur den första pressen. En annan sak man är fenomenala på är att efter man spelat sig ur första pressen göra något vettigt. Ofta betyder vettigt i det här fallet att ställa om fort. Det kan också betyda att man lugnar ned spelet, håller i bollen ett tag, och istället låter Barcelona få springa och jaga.

José Mourinhos manskap har haft en tung säsong. Man är uträknade från ligaspelet, man kommer få det svårt att avancera i Champions League. Men det här var ändå beviset på att han verkligen gjort ett storartat jobb i klubben och att han garanterat kommer sitta kvar säsongen ut. Portugisen hade en tydlig plan glasklar för sig i huvudet inför matchen. Han visste hur man skulle besegra Barcelona, och han hade ingredienserna för att göra det. Men jag undrar om ens Mourinho själv kunde ana hur bra hans lag kunde prestera.

Raphaël Varane – världens just nu bäste försvarare?
Han är talangfull, han har stor potential. Visst, men Raphaël Varane är mycket mer än så. Man presterar inte i match efter match mot högklassigt motstånd och gör det mer ett lugn som ingen annan spelare född 1993 besitter, och med samma distinkta känsla i allt. Varane är mer än bara en stor försvarstalang. Han är en av världens just nu främsta på sin position, och det vore knappast att höja honom till skyarna nog.

Att göra två hundra procentiga insatser mot FC Barcelona – och dessutom göra mål i båda – är smått magiskt. Zinedine Zidane såg någonting ovanligt i Varane när han en gång spelade i Lens. Nu har vi alla fått uppleva och se det Zidane en gång såg.

Det är förstås fler än Varane som bör uppmärksammas och hyllas efter insatsen. Cristiano Ronaldo levererade återigen på Camp Nou, och var tillsammans med Ángel Di María sylvassa i omställningsspelet. För att för den delen inte glömma Diego López som på nytt stod för en utmärkt insats i målet. Ja, vi kan väl summera det som så att ingen i Real Madrid gjorde en dålig insats. Alla gjorde precis det som José Mourinho bad om före matchen.

Firma Vilanova/Roura måste våga spela rakare
Barcelona har blivit för lättlästa. När man möter lagen från den nedre halvan i La Liga är man så pass mycket bättre individuellt att det brukar lösa sig ändå. Men när man ställts mot något tuffare motstånd har man blivit väldigt sårbara. Europas skickligaste lag har läst sönder Barcelona, och vet numera hur man skall spela för att besegra katalanerna. De håller ju bara i bollen ändå, utan att det händer så mycket mer. För det var faktiskt det Barça gjorde, både mot Milan och mot Real Madrid.

Anfall är bästa försvar, brukar det som bekant heta. Fast hur mycket anfall är det att stå tio meter in på offensiv planhalva och passa bollen till varandra? Det liknar mer en träningsövning. Milan visste hur man skulle besegra Barcelona, och klarade av det i praktiken. Real Madrid visste hur man skulle besegra Barcelona, och körde över de i praktiken.

Tränarduon Tito Vilanova och Jordi Roura måste inse att någonting är fel nu. Det går inte isolera Andrés Iniesta genom att sätta honom på en kant till förmån för ännu en statisk mittfältare i form av Cesc Fàbregas. Det går inte spela med bara Leo Messi som en naturlig målskytt då motståndarna ligger två-tre spelare på argentinaren så fort han kommer i närheten av bollen.

Barcelona måste lära sig vissa saker. Nummer ett, man måste spela betydligt rakare. Möjligheterna dyker upp väldigt ofta för att slå den avgörande bollen, men istället vänder man mer än gärna hemåt och fortsätter trilla boll. Nummer två, man måste spela med två anfallare utöver Messi. Två anfallare som håller bredden och som kan gå i djupled när tillfälle ges. Ska Barça fortsätta överbelasta det centrala mittfältet och bara spela runt bollen till varandra kommer man inte gå vidare ur Champions League. Och då spelar det ingen roll hur stort man vinner ligan – säsongen skulle ändå klassas som ett smärre fiasko.

Nu har Tito och Jordi några dagar på sig att spåna vidare på lite förändringar. Redan till helgen möter man Real Madrid igen. Frågan är hur man ställer sig till den matchen – från båda lagens sida.