Efter fyra omgångar är det bara ett lag som vunnit samtliga matcher och redan är klara gruppsegrare. Bayern München har också lyckats med bedriften att vinna de inledande fyra matcherna, men har fortfarande ett hot i form av Manchester City kvar att avfärda innan de kan titulera sig gruppsegrare.

Atlético Madrid har däremot redan nu ordnat segern i sin grupp innehållande Zenit St: Petersburg, Porto och Austria Wien. En på förhand ganska lurig grupp enligt många, men där de flesta som höjde rösten ändå trodde mest på Porto som gruppsegrare och en kamp mellan spanjorerna och ryssarna om andraplatsen.

Fyra omgångar senare låter det annorlunda. Atlético fick visserligen kriga ordentligt för att bärga tre pinnar hemma mot Zenit, och fick också vända underläge till seger borta mot Porto, men överlag är det ingen tvekan. Madrid-klubben har varit både starkast fysiskt, taktiskt och klart effektivast i gruppen och kan nu, redan efter fyra spelade matcher, luta sig tillbaka och se på när övriga gör upp om andraplatsen.

Här kommer ett par nyckelfaktorer till varför Atlético så snabbt säkrat gruppsegern och avancemanget till slutspelet.

1) Diego Simeones taktiska briljans
Han har sin grundidé och sin filosofi som han har fått spelarna att köpa helt och hållet, men det är ändå flera detaljer i Diego Simeones såväl laguttagningar som coachning under matcherna som gjort det här möjligt för Atlético.

I tre av fyra matcher har han startat med Raúl García som släpande anfallare eller kantspelare i ett mer rakt 4-4-2. Det är inte för att Raúl García i grunden är en bättre fotbollsspelare än en handfull andra offensiva spelare som istället fått stå åt sidan i dessa matcherna, utan för hans fysiska styrka och det faktum att han är livsfarlig när han tar sig in i straffområdet.

Normalt sett är inte Raúl García en startspelare för Atlético Madrid. Han är den där spelaren som vet sin plats, vet att han inte kommer få minuter i varje match, men absolut inte vänder ansiktet åt andra hållet och gnäller för det. Nu har han fått chansen – och gjort precis vad som Simeone krävt av honom. Han har erbjudit fysik, presspel och värdefulla poäng. Mot Austria Wien i 4-0-triumfen blev det ett mål och en assist på kontot för Raúl García. Spelaren som i spelet annars inte syns särskilt mycket eller drar blickarna åt sitt håll.

En annan del av det taktiska spelet är Simeones coachning under matcherna, och det gäller allra främst i de två inledande omgångarna. Det är framför allt de tidiga bytena i matchen borta mot Porto som glänser tydligast. Efter en seg och trög första halvlek där Atlético var i underläge med uddamålet, agerade Simeone direkt.

Att David Villa var planens kanske största stjärna spelade ingen roll. El Guaje hade inte levererat i den mån Simeone ville och begärde – därför byttes han ut. In kom kantspelaren Cebolla Rodríguez, som bidrog med fart, energi och större bredd i spelet. Det luckrade upp Portos försvar och även om breddspelet i sig inte ledde fram till målen så genererade det i målchanser, som i sin tur gav tro och ännu större mod.

Atlético vände matchen, och vann med 2-1.

2) Man har inte varit beroende av en spelare
Säsongens Atlético Madrid har varit väldigt präglat av Diego Costa. Anfallaren har klivit fram i Radamel Falcaos frånvaro och verkligen tagit på sig rollen som lagets målskytt.

Men en gigantisk styrka i säsongens upplaga av Atlético är att man inte står och faller med Diego Costa. Alla lag behöver sina bästa spelare, och alla lag försämras utan dem. Men i de två inledande tuffa matcherna mot Zenit respektive Porto klarade Madrid-klubben sig utan Diego Costa (som var avstängd) – och då klev andra fram i stället.

Topplagen mår bra när stjärnorna är i full form. Oftast brukar det framkalla ännu bättre resultat. Men det är samtidigt viktigt att inte bli alltför beroende av en och samma spelare – något Atlético än så länge inte har blivit. Det är en enorm styrka.

Nu kan Diego Simeones gäng satsa vidare i ligaspelet utan att behöva tänka mer på Champions League-gruppspelet, där i stället spelarna som hittills fått sparsamt med speltid kan få chansen att visa sina kvalitéer. Och som spelet sett ut hittills kommer Atlético bli ett lag att räkna med långt fram på vårkanten i turneringen.