Säsongen är över och klubbarna börjar summera sina prestationer och samtidigt förbereda sig inför nästa säsong. Här följer mina betyg för varje lag sett över hur de presterat under säsongen bedömt utifrån förväntningar och förutsättningar. Jag går lag för lag enligt bokstavsordning.

Betygsskalan ser ut enligt följande:
1 – Underkänt
2 – Godkänt
3 – Bra
4 – Mycket bra
5 – Optimalt

—

Málaga – betyg 4/5
För att ha stora ekonomiska problem, vilket gjorde att man fick sälja stjärnor som Santi Cazorla och Salomon Rondón inför säsongen, samt all kalabalik på en högre nivå i klubben har Málaga ute på fotbollsplanen presterat fantastiskt bra. I ligaspelet har man varit ett stabilt topplag där framför allt spelet hemma på La Rosaleda klickat väldigt bra. Att man dessutom var en minut ifrån semifinal i Champions League drar inte ned betyget för Málagas säsong.

Mallorca – betyg 1/5
På förhand såg det bra ut med Joaquín Caparrós som tränare och flera starka nyförvärv, men Mallorcas säsong har varit under all kritik. Inte ens Giovani dos Santos uppåtpekande formkurva räcker för ett godkänt betyg.

Osasuna – betyg 2/5
Pamplona-klubben har genomfört en säsong där man ständigt legat på nedre halvan men mot slutet aldrig var riktigt nära att blanda sig in i bottenstriden. Med fjolårets fina sjundeplats i åtanke borde man krävt betydligt mer av Osasuna, som ändå gjort en godkänd säsong.

Rayo Vallecano – betyg 4/5
Jag tror egentligen inte någon inom Rayo-kretsar är missnöjd med säsongen. Man tappade stjärnor som Michu och Diego Costa inför säsongen, utan att värva in några utpekade ersättare, och slutar ändå på åttonde plats. Paco Jémez arbete med Vallecas-klubben har gett storartade resultat.

Real Madrid – betyg 2/5
Huvudstadsklubben vill utmana om alla titlar – den här säsongen lyckades de inte vinna någon. Det i sig är förstås ett misslyckande, men att samtidigt bara vara ett mål ifrån Champions League-final samt två inhemska andraplatser i form av ligaspel och Copa del Rey gör att säsongen inte kan underkännas. Även om klubben hade förväntat sig mer av laget och José Mourinho.

Wow, vilken avslutning vi fick igår. Tårar, mycket tårar, forcerade ner för spanjorernas kinder runt om i landet igår. För en del var det glädjetårar, men för en klar majoritet raka motsatsen.

För att istället göra flera långa historier tänkte jag i ett par korta meningar konstatera vad i huvudsak som hände igår kväll. Real Sociedad knep Champions League-platsen före Valencia, medan Zaragoza, Deportivo och Mallorca får spela nästa säsong i Segundan då Celta Vigo var det lag som klarade nytt kontrakt.

Här nedan kommer några rader om varje enskild match.

Real Madrid – Osasuna 4-2

En match som inte betydde särskilt mycket för något av lagen. José Mourinho närvarade som Realtränare för sista gången på Santiago Bernabéu, och tackades av med blandade reaktioner.

—

Barcelona – Málaga 4-1

Katalanerna knallade hem tre poäng i säsongens sista match, och spräckte därmed drömgränsen på 100 poäng. Det som ändå får rubrikerna från matchen är att Éric Abidal fick hoppa in sista kvarten och gjorde sin sista match på Camp Nou som Barcelona-spelare. Fransmannen möttes, förstås, av stående ovationer och det blev jubel så fort Abidal rörde bollen. Hos Málaga tackades även Manuel Pellegrini av på ett vackert sätt efter sina insatser som tränare i klubben.

—

Celta Vigo – Espanyol 1-0

Ett lag med allt att spela för, ett lag som redan visste vart de skulle hålla hus nästa säsong. Och hur många pårtföljer med pengar som Celta Vigos bottenkonkurrenter än kunde tänkas skicka till Espanyol så kunde inte Barcelona-laget rubba de ljusblåa. Celta vann matchen med 1-0, efter att stjärnan Iago Aspas precis som så många gånger förr spelat en huvudroll, och fixade nytt kontrakt i ligan.

—

Deportivo La Coruña – Real Sociedad 0-1

Deportivo hade allt i sina egna händer. Så länge man bara vann mot Real Sociedad fanns det inget lag i bottenstriden som kunde komma i kapp. Det enda problemet? CL-jagande Real Sociedad. Baskerna visade att man är ett bättre lag på i stort sett alla positioner och vann med uddamålet. Samtidigt som La Real säkrade den sista CL-platsen skickade man också tillbaka Deportivo till Segundan. Som om degraderingen inte var tragskt nog för alla Depor-fantaster tog publiken på Riazor också farväl av Juan Carlos Valerón.

—

Granada – Getafe 2-0

Två lag som i jämförelse som kunde spela ganska avslappnat i säsongens sista match. Granada vann med 2-0, och såg till att få en stabil säsongsplacering.

—

Levante – Real Betis 1-1

Redan Europa-klara Real Betis mot ett Levante utan att spela för blev inte så högintressant. Det blev i alla fall två mål, ett åt vardera håll.

—

Mallorca – Valladolid 4-2

Det var inte långt borta för Mallorca, det bör kännas till. Till skillnad från såväl Deportivo och Real Zaragoza vann Mallorca pliktskyldigt sin match, men då Celta Vigo gjorde detsamma mot Espanyol spelade det mindre roll. Mallorca spelar i Segundan nästa säsong, men slapp i alla fall sluta säsongen som ligajumbo.

—

Rayo Vallecano – Athletic Club 2-2

En match med intensitet, men som i praktiken aldrig betydde särskilt mycket. Rayo, som slutade åtta i tabellen, borde fått en Europa-plats med på grund av ekonomiska skäl fick man ingen licens av förbundet. Från matchen i säg bör väl tilläggas att Rayos fantastiske Piti gjorde mål nummer 18 för säsongen – ett makalöst facit.

—

Sevilla – Valencia 4-3

För att göra en lång historia kort: Álvaro Negredo sänkte Valencia. Sevilla-anfallaren gjorde lagets samtliga mål när man roffade åt sig samtliga poäng hemma på Ramón Sánchez Pizjuán. Utöver att skjuta Sevilla till en Europa-plats, gjorde Negredo även livet surt för Valencia, som missade Champions League-platsen. Mycket talar för att båda Unai Emery och Ernesto Valverde gjorde sina sista matcher som tränare för Sevilla respektive Valencia igår.

—

Real Zaragoza – Atlético Madrid 1-3

När Helder Postiga kvitterade för Real Zaragoza i 89:e minuten höll La Romareda andan och hoppades på en sista anstormning, ett sista anfall, ett sista andetag. Nej, det är bara katten som har nio liv – den här gången gick det inte vägen för Zaragoza. Istället för att få till en slutforcering gjorde Atlético genom Diego Costa både ett och två mål till.

—

Just nu ska jag bara andas in det här, och ta det lugnt för en kväll. Den närmaste tiden kommer sedan ett gäng säsongssummeringar och annat smått och gott. Och för den som inte fått nog av den spanska fotbollen håller Segundan fortfarande på, där vi så småningom också har ett kval att vänta på i kampen om den sista La Liga-platsen.

På lördag spelas den sista omgången för den här säsongen i La Liga. Det är fortfarande öppet kring Europa-platser, men det råder inga tvivel om vart störst fokus riktas inför avslutningsspurten: bottenstriden. Fyra lag inom två poäng kämpar om en sista plats i högsta divisionen. Här kommer alla förutsättningar.

Gemensamt för alla fyra lag som kämpar i botten, vilka är Deportivo La Coruña, Celta Vigo, Real Zaragoza samt Mallorca, är att samtliga spelas på hemmaplan i den sista omgången. Det kommer med andra ord bli tårar på fyra arenor spanska arenor på lördag, men bara en har plats för glädjetårar.

Så här ser tabelläget ut just nu:

17. Deportivo La Coruña 35 poäng
————
18. Celta Vigo 34 poäng
19. Real Zaragoza 34 poäng
20. Mallorca 33 poäng

Vi börjar med laget på plats 17, som också har klart bäst förutsättningar för att klara sig kvar och är det enda laget som har precis allt i sina egna händer. Deportivo spelar hemma mot Champions League-jagande Real Sociedad. En på förhand otroligt tuff match, varför ett fullsatt Riazor måste göra sitt yttersta för att stå bakom sitt lag. Eftersom det i Spanien räknas inbördes statistik före målskillnad, kan de övriga mötena med de andra bottenkonkurrenterna tidigare under säsongen bli helt avgörande. Nedan följer den inbördes statistiken kontra konkurrenterna för Deportivo.

Deportivo – Mallorca totalt 4-2 (3-2 borta, 1-0 hemma)
Deportivo – Celta totalt 4-2 (3-1 hemma, 1-1 borta)
Deportivo – Zaragoza totalt 6-7 (3-5 borta, 3-2 hemma)

För att Deportivo skall fixa nytt kontrakt krävs att något av följande inträffar:
* Att man slår Real Sociedad – då kan inget lag komma i kapp poängmässigt och A Coruña-klubben spelar La Liga-fotboll även nästa säsong. Detsamma gäller förstås om konkurrenterna förlorar sina matcher.
* Att man tar en poäng mot Sociedad, samtidigt som varken Celta Vigo eller Zaragoza vinner sina respektive matcher.
* Att man förlorar sin match, men att samtidigt både Zaragoza och Mallorca förlorar sina matcher, och att Celta tar max en poäng.

—

För ett par månader sedan var Celta uträknade av många, men Vigo-klubben har ryckt upp sig mot slutet. 2-1-segern hemma mot Zaragoza, 1-0-vinsten borta mot Levante och i den senaste omgången 2-0 borta mot Valladolid har sett till att Celta Vigo fortfarande är med i striden om ett nytt kontrakt i Spaniens finrum. Förberedelserna inför den avgörande matchen hemma mot Espanyol har dock inte varit ultimata då man har väldigt många spelare på skadelistan. Det som dock talar för Celta Vigo är att lördagens motståndare Espanyol inte har något annat än hedern att spela för, vilket borde innebära att de ljusblåa träder in till matcher med en betydligt större dos av motivation. Nedan följer Celtas inbördes statistik mot bottenkonkurrenterna.

Celta – Zaragoza totalt 3-1 (2-1 hemma, 1-0 borta)
Celta – Deportivo totalt 2-4 (1-3 borta, 1-1 hemma)
Celta – Mallorca totalt 1-2 (0-1 borta, 1-1 hemma)

För att Celta Vigo skall fixa nytt kontrakt krävs att följande inträffar:
* Att man slår Espanyol på hemmaplan, medan Deportivo får max en poäng mot Real Sociedad.

—

På plats 19 hittar vi Real Zaragoza. Detta ständiga Zaragoza, som mot slutet av varje säsong bara inte klarar av att hålla sig ifrån den där kittlande bottenstriden. Ändå såg det väldigt bra ut för Aragón-klubben till en början av säsongen, då man låg stabilt placerade i mitten av tabellen. Efter nyår har man dock rasat successivt och nu, med en omgång kvar, står man vid klippkanten och är helt beroende av andra lag om man skall undvika att trilla ner. I den avslutande omgången möter man Atlético Madrid, som redan är klara treor, men som oavsett vilket lag man ställer på benen ändå har ett slagkraftigt manskap. Här kommer Zaragozas inbördes statistik.

Zaragoza – Deportivo totalt 7-6 (5-3 hemma, 2-3 borta)
Zaragoza – Mallorca totalt 4-3 (3-2 hemma, 1-1 borta)
Zaragoza – Celta totalt 1-3 (1-2 borta, 0-1 hemma)

För att Zaragoza skall fixa nytt kontrakt krävs att följande inträffar:
* Att man vinner mot Atlético Madrid, samtidigt som både Deportivo och Celta Vigo får max en poäng i sina matcher.
* Att man tar en poäng mot Atlético, medan Deportivo och Celta förlorar, och Mallorca tar max en pinne.

—

Sist men inte minst finns fortfarande Mallorca kvar i fighten om förnyat kontrakt i La Liga. Men efter en genomgående dålig säsong lever man knappast med de bästa förutsättningarna inför den sista omgången, där man möter Valladolid. Mycket måste träffa rätt för att Mallorca inte ska spela fotboll i Segundan nästa säsong.

Mallorca – Zaragoza totalt 3-4 (2-3 borta, 1-1 hemma)
Mallorca – Celta totalt 2-1 (1-0 hemma, 1-1 borta)
Mallorca – Deportivo 2-4 (2-3 hemma, 0-1 borta)

För att Mallorca skall fixa nytt kontrakt krävs att följande inträffar:
* Att man slår Valladolid, medan Deportivo förlorar sin match, och Celta & Zaragoza tar max en poäng i sina respektive matcher.

—

Varje spark, varje duell och varje minut kommer vara livsviktig på lördag. Sett till förutsättningarna har Deportivo La Coruña allt i sina egna händer, men då man samtidigt möter Real Sociedad, som jagar Valencia i kampen om den sista Champions League-platsen, har man också den tuffaste matchen på pappret. Celta Vigo och Mallorca har på förhand de enklaste matcherna, även om det inte finns några sådana i detta läget.

Mitt tips: det är, som alltid, fruktansvärt svårt att tippa i ett sådant här läge, där varje mål kan ändra om precis allting. Men jag tror inte, trots att Riazor kommer koka, att Deportivo slår Real Sociedad. Det skulle i sådana fall öppna upp för Celta Vigo, som dels har fördel vad gäller inbördes statistik på Zaragoza som ligger på samma poäng, och även har en på pappret enklare match. Så utefter förutsättningarna tror jag att Celta Vigo fixar nytt kontrakt, medan Deportivo, Zaragoza och Mallorca får lämna finrummet för den här gången.

I somras var jag på plats i Kiev och såg Zlatan Ibrahimovic fantastiska volleymål mot Frankrike i EM. Ett mål som i sig inte blev så betydelsefullt, men som rullats på TV-skärmar runt om i världen om och om igen. Och faktum är att ett mål inte alltid behöver betyda viktiga poäng eller en titel för att vara betydelsefullt.
I helgen såg jag Mallorca-Rayo på plats på Iberostar i Palma, och fick se ett närmast identiskt volleymål fast från andra kanten, med skillnaden att det var Rayo och Piti som gjorde det.

Och det var just Piti som var den stora ledstjärnan för Rayo mot Mallorca, och den spelare som visade överlägset mest kvalité matchen igenom. Sedan Michu försvann till Swansea i somras och Diego Costa återvände till Atlético Madrid har Piti verkligen tagit på sig större ansvar och levererat. Hans sagolika volleymål efter bara några minuters spel tar dock hem priset som hans klart läckraste mål, i alla fall den här säsongen. Och det var inte bara det perfekta inlägget och avslutet som var bra – hela anfallet, som började med målvakten Rubén, var enligt skolboken.

Mallorca replikerade dock snabbt genom Alejandro Alfaro, och därefter bjöds det på massvis med chanser åt båda håll utan att bollen hittade in i nätmaskorna. Det var dock inget snack om vilket lag som var det klart bättre. Rayo var betydligt mer kreativa och mer på tårna än Mallorca hela matchen, och med lite marginaler på sin sida (man hade tre stolpträffar) hade man tagit en ganska bekväm seger. Ö-laget var däremot inte ofarliga heller. Man hade en tydlig matchplan där man pressade Rayo högt och försökte ställa om snabbt med Giovani dos Santos som en länk till det mesta i offensiv väg.

För Rayo kommer kommer det bli tufft att nå Europa League nästa säsong, men hoppet finns där och det råder sannerligen inga tvivel om att det finns tillräckligt med potential och kvalité i laget. Dessutom har man redan presterat långt över förväntan och kan således spela utan större press i avslutningen av säsongen, vilket borde innebära fördel. Mallorca måste å sin sida höja sig ett eller två snäpp för att klara av att ta sig över strecket och spela i La Liga även nästa säsong. Känslan, med utgångspunkt från de senaste tre-fyra matcherna i synnerhet, är att ett otroligt stort ansvar vilar på Giovani dos Santos axlar. Det är han, om någon, som kan göra det för Mallorca.

Det var för övrigt kul att se att hemmapubliken verkligen stod bakom sitt lag nu när de som mest behöver stöttning. Med ett arrangerat tifo inför matchen och livat på läktarplats under densamma där ”si se puede” (fritt översatt till ”vi kan göra det”) säkert sjöngs ett 40-tal gånger eldade man på sitt lag ordentligt. Det är något som även kommer behövas i fortsättningen.

Som neutral åskådare under matchen är det dock Pitis mål jag haft match på näthinnan efteråt. Det tål att ses några gånger.

—

Lite annat från helgen;
Valencia fick revansch på Málaga, som vann höstens möte lagen emellan med 4-0, när man krossade andalusierna med hela 5-1. Champions League-hoppet till hösten blev plötsligt mycket större för Valencia-supportrarna.

Éric Abidal var tillbaka från start för Barcelona när man tog sig an Levante hemma på Camp Nou. Spelmässigt ingen höjdare till match, där katalanerna till slut vann med uddamålet, men Abidal bevisade att han fortfarande är i gammalt slag, och fortsätter han på samma spår lär klubben inte behöva värva in en dyr mittback till sommaren.

I december var Espanyol ligajumbo. Men, sedan Javier Aguirre tagit över som tränare har man lyft som en raket i tabellen, och efter den blytunga 2-0-segern borta mot Getafe i helgen är man nu bara två poäng bakom Rayo, som ligger åtta. Ytterligare tre poäng är sedan upp till Betis på sjunde plats. Håller formen i sig kan Espanyol mycket väl ta en Europa-plats.

Bottenstriden i Spanien är på sedvanligt vis ruskigt jämn när säsongen går in på slutspurten. Här kommer en liten sammanställning om hur det ser ut för de sex klubbarna som i första hand är inblandade i striden. Efter 31 omgångar ser läget ut som följer i botten av tabellen;

15. Osasuna, 31 poäng (-10 målskillnad)
16. Deportivo La Coruña, 29 poäng (-21)
17. Granada, 28 poäng (-23)
18. Zaragoza, 27 poäng (-21)
19. Mallorca, 27 poäng (-30)
20. Celta Vigo, 24 poäng (-17)

—

Celta Vigo
Den galiciska klubben förlorade på måndagskvällen bottenmötet med Mallorca, en förlust som kan bli väldigt ödesdiger i slutändan. Celta har för tillfället 24 inspelade poäng, och Mallorca som ligger närmast i tabellen har 27. Vigo-klubben har lidit när Iago Aspas inte varit tillgänglig, eller när han inte levererat i offensiv väg. Som tur är för Celtas del kommer anfallaren finnas tillgänglig i slutet av säsongen, och är det någon som skall leda dem till nytt kontrakt så är det han. De två kommande matcherna mot Zaragoza (hemma) och Levante (borta) kommer bli direkt avgörande för Celtas framtid. Förluster i båda matcherna och man kan börja förbereda sig inför spel i Segundan nästa säsong.

Mitt tips: Celta har redan förlorat för många matcher mot direkta konkurrenter och någonting akut måste hända för att man skall ta sig upp på säker mark när säsongen summeras. Jag tror tyvärr Celtas comeback i Spaniens finrum blir ettårig.

Spelprogram resten av säsongen: Zaragoza (h), Levante (b), Athletic (h), Betis (b), Atlético (h), Valladolid (b) och Espanyol (h).

—

Mallorca
När Gregorio Manzano tog över Mallorca (för tredje gången i sin tränarkarriär) började man genast prestera bättre resultat. Men allt eftersom det satt sig har Manzanos manskap gått ned sig och de senaste månaderna verkligen dalat i form. Däremot lyckades man vinna den livsviktiga matchen mot Celta Vigo i måndags, och möjligen kan det vara en vändpunkt. Man har också ett överkomligt spelprogram kvar där bortamatchen mot Zaragoza om ett par veckor kommer bestämma mycket om framtiden.

Mitt tips: Efter Giovani dos Santos mål på tilläggstid mot Celta Vigo höjdes Mallorcas chanser för nytt kontrakt betydligt. Men det är fortfarande uppförsbacke och som det sett ut i de senaste matcherna finns det inte mycket som talar för att det blir spel i högsta divisionen nästa säsong. Jo, möjligen att Gregorio Manzano gjort det förr med Mallorca. Jag tror dock man ryker.

Spelprogram resten av säsongen: Rayo (h), Zaragoza (b), Levante (h), Athletic (b), Betis (h), Atlético (b), Valladolid (h).

—

Zaragoza
Innan förra omgången hade Zaragoza inte legat på nedflyttningsplats eller Europa-plats vid ett enda tillfälle under säsongen. Det var alltså innan Deportivo La Coruña körde över Levante samtidigt som Zaragoza åkte på pumpen hemma mot Barcelona. Det som såg ut att gå mot en stabil säsong har nu blivit det omvända. Det som talar för Zaragoza är ett klart överkomligt spelprogram där man har många matcher mot bottenkonkurrenterna, och dessutom hemmamatcher där man på förhand bär favoritskapet i de flesta.

Mitt tips: Zaragoza klarar sig kvar, men man gör det på håret. De kvarvarande hemmamatcherna kommer bli nycklar.

Spelprogram resten av säsongen: Celta (b), Mallorca (h), Rayo (h), Levante (b), Athletic (h), Betis (b), Atlético (h).

—

Granada
Laget såg ut att få en nytändning efter januarifönstret med dels ett par starka nyförvärv och framför allt nye tränaren Lucas Alcaraz. Man slog bland annat Real Madrid hemma och krossade Deportivo borta, men därefter har formen sjunkit ordentligt. Just segern mot Deportivo den nionde februari är lagets senaste vinst. De senaste två omgångarna har man 1-10 i målskillnad. Som om det inte var tufft nog har man inte heller något enkelt spelschema framöver.

Mitt tips: Tränareffekten hade behövt vara lite längre för att Granada skulle känna sig tryggare. Man må ligga över nedflyttningsstrecket i nuläget, men med den form man visat upp på sistone lär det inte dröja många veckor innan man ramlat ner en placering eller två. Det blir spel i Segundan för Granada nästa säsong.

Spelschema resten av säsongen: Valladolid (h), Esppanyol (b), Málaga (h), R.Sociedad (b), Osasuna (h), Valencia (b), Getafe (h).

—

Deportivo La Coruña
Zaragozas vändning förra säsongen, från att vara total jumbo och uträknad av alla, till att klättra över strecket och klara sig kvar var unikt. Deportivo låg inte lika långt efter som Zaragoza gjorde ifjol, men har varit uträknade av många. Fyra raka segrar senare och A Coruña-klubben är nu över nedflyttningsstrecket och har visat en storslagen form. Det återstår däremot många tuffa matcher, men fortsätter man på det inslagna spåret kommer inget lag ta några enkla poäng mot Deportivo.

Mitt tips: Med den stigande formkurva man visat och den framgångsvåg laget just nu surfar på lär poängen inte sluta trilla in nu. Även om det återstår flera tuffa matcher tror jag man tar tillräckligt för att klara sig kvar.

Spelschema resten av säsongen: Athletic  (h), Betis (b), Atlético (h), Valladolid (b), Espanyol (h), Málaga (b), R.Sociedad (h).

—

Osasuna
På de första 21 omgångarna var Osasuna över nedflyttningsstrecket ynka tre gånger. Men, Pamplona-klubben har gnuggat på och allt eftersom vuxit under säsongen. Den senaste månaden har dock formen dippat igen och man är långt ifrån säkrade spel i Primeran även nästa säsong. Faktum är att man av samtliga bottenlag har det på pappret klart tuffaste spelprogrammet.

Mitt tips: Det tuffa spelprogrammet till trots, de poängen Osasuna ligger före sina konkurrenter i dagsläget kommer bli avgörande i slutändan. Man klarar sig kvar med nöd och näppe.

Spelschema resten av säsongen: R.Sociedad (h), Rayo (b), Valencia (b), Getafe (h), Granada (b), Sevilla (h), R.Madrid (b).

—

Summering
Varje mål, match och poäng kommer bli oerhört viktiga fram tills säsongens slut. Förmodligen kommer det inte vara avgjort förrän sista sparken i den sista matchen.

Får jag ge mig på en chansning tror jag Celta Vigo och Mallorca, som redan ni ligger under strecket, samt Granada, som har usel form, spelar i Segundan nästa säsong. Det skulle alltså betyda att Zaragoza, Deportivo och Osasuna klarar sig kvar.

Barcelona krossade stackars Mallorca hemma på Camp Nou med hela 5-0 sent igår kväll. Slutresultatet var detsamma som när lagen möttes på samma arena förra säsongen. Även den gången var glädjeämnena för Barcelona väldigt många. Leo Messi gjorde ett hattrick, Isaac Cuenca gjorde sitt första mål i A-lagströjan och supertalangen Gerard Deulofeu – som även fick speltid igår – gjorde efterlängtad debut.

Men ingenting kan ens jämföras med hur alla bitar föll på plats för Barça igår. I Messis frånvaro klev Cesc Fàbregas fram i rollen som ”falsk nia”, och stod för ett hattrick och en målgivande passning. Dessutom var han i allra högsta grad inblandad i även det femte målet.

Alexis Sánchez, som stått för en miserabel säsong, verkade vaknat upp på rätt sida och allt gick chilenarens väg. Två mål och två assist noterades anfallaren för, vilket kan betyda otroligt mycket för Barcelona inför säsongsavslutningen.

Även unga spelare som Martín Montoya, Marc Bartra & Cristian Tello fick välbehövlig speltid och gjorde det bra. Till och med Alex Song gjorde en storartad insats på det defensiva mittfältet. Ja, glädjeämnena var många, och samtidigt som många fick nyttig speltid kunde också nyckelspelare vilas.

Som grädden på moset gjorde Éric Abidal efterlängtad comeback efter 14 månaders frånvaro. Han fick tjugo minuter, rörde bollen tolv gånger, och vann boll tre gånger. I princip alla på Camp Nou ställde sig upp för att hylla fransmannen när han äntrade planen – till och med de tillresta bortasupportrarna, vilket var mäktigt att se.

Barcelona fick precis rätt svar inför returmötet med PSG på tisdag. Hinner inte Messi bli spelklar råder inga tvivel om vem som kommer ersätta honom – Cesc Fàbregas. I mittförsvaret gjorde Gerard Piqué och Marc Bartra en bra insats, trots att de inte fått så mycket speltid tillsammans tidigare. Om inte Adriano hinner bli helt återställd efter sin skada lär det bli den nyss nämnda duon från start mot PSG.

—

Gårdagens annars mest intressanta matcher spelades i A Coruña respektive San Sebastián. I den förstnämnda staden tog hemmalaget Deportivo emot bottenkonkurrenten Real Zaragoza, och trots många om och men lyckades A Coruña-klubben knipa alla tre poäng efter totalt 3-2.

Att säga att segern för Deportivo vore välbehövlig och livsviktig vore en underdrift. Det hade förvisso inte varit kört om man hade tappat poäng eller till och med förlorat, men sitter man i klistret och kämpar för sin överlevnad är det precis i det matcherna mot direktkonkurrenterna man skall ta sina poäng. Det är just det Depor gjort. Först slog man Celta Vigo i derbyt, innan Mallorca besegrades på bortaplan i förra omgången.

Deportivo har nu lämnat 20:e platsen efter totalt tio omgångar som jumbo. Sedan den sjätte omgången har Depor bara legat över nedflyttningsstrecket vid två tillfällen. Nu har man gått förbi såväl Mallorca som Celta Vigo. Att dessutom Celta förlorade dagens match hemma mot Rayo och Granada, numera två poäng före Deportivo, också förlorade i helgen när man på hemmaplan släppte in fem baljor mot Real Betis gynnar A Coruña-klubben till max.

Nu är det bara en poäng upp till Zaragoza, och alltså ytterligare en till Granada. Från att det sett i närmast omöjligt ut har nu Deportivo införskaffat sig ett riktigt bra utgångsläge inför de åtta avslutande omgångarna.

Räkna med att bottenstriden återigen kommer bli ruggigt rafflande.

—

Den andra mest intressanta matchen på förhand var den mellan Real Sociedad och Málaga på Anoeta. La Real på fjärdeplats och en pinne före Málaga inför matchen, skulle vid vinst göra ett litet ryck i kampen om Champions League-kvalplatsen. Det var precis vad man gjorde, och det med besked.

Málaga ställde visserligen upp med ett väldigt reservbetonad lag med anledning för Champions League-returen mot Borussia Dortmund på onsdag, men det räcker inte som ursäkt. Real Sociedad körde fullkomligt över andalusierna i den första halvleken och hade en 3-0-ledning redan efter en halvtimme. Att Málaga reducerade strax innan paus spelade ingen roll då Iñigo Martínez nickade in 4-1 per omgående i andra.

Carlos Vela, Antoine Griezmann, Asier Illarramendi, Markel Bergara och Alberto De La Bella var alla strålande i hemmalaget. Real Sociedad har skaffat sig ett drömläge inför säsongsavslutningen att knipa den sista CL-platsen och man har definitivt ett tillräckligt bra lag för att klara av det.

Gissningsvis kommer matchen mot Valencia på Anoeta om några veckor bli väldigt avgörande.

Söndagens ligamatch mot Rayo Vallecano var ingen undantag gentemot tidigare. Raphaël Varane stod för en utomordentlig insats i Real Madrids 2-0-seger, och nu borde han ha spelat till sig en ordinarie plats i startelvan.

Annars handlade det mycket om två andra spelare i derbyt mot Rayo, nämligen lagkaptenen Sergio Ramos och ynglingen Álvaro Morata. Den sistnämnde gjorde sin första La Liga-start någonsin – och tackade för det förtroendet genom att sätta 1-0 redan efter tre minuter. Ramos å sin sida prickade också in sig i målprotokollet, detta efter drygt tolv minuter, men fick bara några moment senare syna det röda kortet efter sin andra ostskiva för dagen. Hårt dömt? Ja, speciellt med tanke på att hans första gula kort var aningen tveksam. Rayos fördel av en man mer ändrade matchbilden helt, och gänget från Vallecas blev genast bollförande. Det blev däremot aldrig någon riktig spänning, då Madrid och Diego López höll nollan intakt.

Daniel Larsson gjorde en fin debut
Under våren (och förhoppningsvis även i framtida säsonger) kommer vi ha den äran att få se en svensk i La Liga. Daniel Larsson kritade på för Valladolid tidigt i höstas, men blev inte spelklar förrän i januari. I helgens ligamatch mot Celta Vigo fick den före detta MFF-anfallaren chansen från start – och tog väl till vara på den. Hade Javi Varas i Celta-målet haft en sämre dag på jobbet hade Larsson dessutom blivit målskytt, nu fick han nöja sig med 90 minuter och en bra genomkörare inför framtiden. Och man vet alltid vad man får av svensken – hårt jobb och en väldigt skön spelare att ha i laget. Han kommer inte bjuda på några spektakulära finter eller fyrtio överstegsfinter, utan kommer göra det enkla.

Annars var matchens kung Iago Aspas. Celta Vigos skyttekung stod för två av målen i 3-1-segern och var ständigt ett hot mot Valladolids backlinje. Aspas är totalt uppe på åtta fullträffar i ligan den här säsongen, och det skulle förvåna mig väldigt mycket om han blev kvar till hösten. Jag håller bara tummarna att han inte lämnar landet, för där kan vi som en kontrast till Daniel Larsson snacka om spektakulär spelare.

Barcelona just nu övermäktiga
4-0 efter 29 minuter. Sedan var det färdigspelat i Barcelona-derbyt. Espanyol brukar annars kunna störa ”storebror” emellanåt, och även om skillnaderna lagen emellan den här säsongen har varit större än vanligt, trodde jag de blåvita skulle bjuda upp till bättre motstånd. Eller är det helt enkelt så att Barça just nu är övermäktiga? Jag tror på en blandning. För samtidigt som Espanyol säkerligen var motiverade till hundra, upplever vi just nu ett sanslöst bra FC Barcelona. Att Tito Vilanova dessutom befann sig på bänken efter sin sjukdomsfrånvaro gjorde nog inte spelarna mindre taggade.

Det mest noterbara i övrigt är Pedros återkomst i målprotokollet. Kanariern hade inte gjort mål för Barça sedan augusti innan han slog till två gånger om mot lokalkonkurrenten. Pedro som annars fått väldigt stort förtroende av Vilanova och startar i princip varje match av högsta betydelse. Därför kom nog dessa målen som ett brev på posten och innebär troligtvis inte att Pedro gör en sämre vår än höst. Att han med sin enorma löpvillighet är viktig för Barcelona råder inga tvivel om, men får han dessutom i gång sitt målskytte kommer han bli en än viktigare pjäs för laget under säsongen.

Málaga saknar en vass spjutspets
Efter segern mot Real Madrid precis innan juluppehållet åkte Málaga på en ny förlust. Detta mot ett Deportivo, som med kniven mot strupen vann med 1-0 inför ett kokande Riazor. Och det var egentligen inget snack om saken. Depor visade mer vilja och var betydligt vassare framåt – även om Málaga stundtals spelade bra fotboll. Och det är just effektiviteten som man ofta faller på. Spelmässigt har Málaga spelat otroligt underhållande hela säsongen, men framåt så saknas man en riktigt vass spjutspets. Både Javier Saviola och Roque Santa Cruz har passerat sina respektive bäst-före-datum och håller ingen särskilt jämn nivå.

Får Málaga behålla sitt nuvarande lag och krydda det med en sylvass anfallare, då hade man kunnat utmana övriga topplag på ett helt annat sätt.

Deportivo då? Jo, nye tränaren Domingos Paciencia – närmast från Sporting Club de Portugal – fick en drömstart med både tre friska poäng och en match där man höll tätt bakåt. Det är olidligt jämnt i botten och Deportivo, liksom alla andra lag, kan inte räknas ut. Det är vidöppet inför framtiden.

Piatti gjorde sin bästa match i Valencia-tröjan
Pablo Piatti värvades av Valencia med enorma förväntningar inför förra säsongen. Det gick så där, för att uttrycka det milt. I höstas har argentinaren dragits med skador och annat elände och först nu den senaste månaden har han börjat spela mer regelbundet. Den nya Valencia-tränaren Ernesto Valverde verkar i alla fall ha sett potentialen i Piatti, och gett honom mycket förtroende. I matchen mot Granada gav så den lille yttern tillbaka för förtroendet och blev stor matchhjälte för Valencia. Först assisterade han till Jonas 1-1-mål, innan han själv prickade in segermålet tio minuter från slutet.

Utöver det var han pigg hela matchen och utgjorde ett ständigt hot på sin kant. Kan det vara så att Valverde äntligen fått i gång Piatti nu? Potentialen har han, och kapaciteten finns där. Det har han om inte annat visat i Almería. Får han bara ut allt så har Valencia en riktig magiker att kunna njuta av under våren. Förhoppningsvis blommar han ut nu.

Atlético led utan Falcao & Arda
Ligatvåan Atlético Madrid tappade två poäng i toppen efter 1-1 borta mot Mallorca. Men efter Raúl Garcías ledningsmål i mitten på andra halvlek såg det länge ut att bli tre poäng till huvudstadsklubben – som var det bättre laget matchen igenom. Sedan utjämnade Kevin med bara ett par minuter kvar vilket gav delad pott.

Atléico saknade såväl Radamel Falcao, Arda Turan men också mittbacken João Miranda på grund av avstängningar. Och det syntes tydligt att man led utan sina två största stjärnor i offensiven. Raúl García och Adrián är duktiga spelare, men ingen av dem kan axla den kreativitet som Arda bidrar med. Detsamma gäller Diego Costa, som inte är lika vass framför mål som Falcao.

Det är många spelare som utmärkt sig på ett positivt sätt under hösten. Men det finns ju så klart också en del spelare som gjort detsamma – fast åt andra hållet. Därför har jag plockat ut höstens flopp-elva.

Med tanke på att uppställningen blev väldigt offensiv kör jag ett klassiskt 4-4-2 á la Sverige, med tre riktigt offensiva mittfältare, där samtliga tre lika gärna kan stå som anfallare i sina klubblag.

Gorka Iraizoz (Athletic)
—
Antonio Barragán (Valencia)
Adil Rami (Valencia)
Carlos Marchena (Deportivo)
Joan Capdevila (Espanyol)
—
Alexis Sánchez (Barcelona)
Javi Hervás (Sevilla)
Iker Muniain (Athletic)
Andrés Guardado (Valencia)
—
Antonio Floro Flores (Granada)
Javi Guerra (Valladolid)

—

Målvakt: Gorka Iraizoz (Athletic Club)
Motivering: Gjorde i fjol en stark säsong när hans Athletic tog Europa med storm. Annars är ju Iraizoz känd för att blanda och ge väldigt mycket. Tyvärr har han varit väldigt dålig med att blanda bra prestationer med de annars vanligt förekommande usla. Gorka har stått för alldeles för många pojklagsmisstag som helt enkelt inte tål att göras på den här nivån. Många gånger har det inte bara kostat baklängesmål, utan också värdefulla poäng. Dags att ge unge Raúl Fernández chansen, kanske?

Högerback: Antonio Barragán (Valencia)
Motivering: Kanske det mest givna valet i den här laguppställningen. Barragán är inte bara alldeles för dålig för Valencia – han är alldeles för dålig för att spela i den spanska högsta divisionen. Med tanke på hans ständiga problem i defensiven är det en gåta varför han är försvarare. Lär inte bli långvarig hos ”fladdermössen”.

Mittback #1: Adil Rami (Valencia)
Motivering: Första hösten i Valencia sedan flytten från Lille höll Rami världsklass. Han var överallt – bröt, agerade säkert, och tog på sig rollen som lagets ledare. Under våren gick han ner sig något – och den här hösten har man inte sett skuggan av de prestationerna som nu är ett år gamla. Inger inte alls samma lugn som tidigare.

Mittback #2: Carlos Marchena (Deportivo La Coruña)
Motivering: Jag skulle egentligen kunna plocka ut hela Deportivos backlinje, men Marchena får bli det svarta fåret. Den forne storbacken har gått ner sig enormt och hänger inte alls med i de kvicka svängningarna längre. Hans svaga höst personifierar Deportivos dåliga defensiv, som varit under all kritik.

Vänsterback: Joan Capdevila (Espanyol)
Motivering: Apropå gammal storback, så har Joan Capdevila inte heller rosat marknaden med fenomenala prestationer i höst. Snarare tvärtom, tyvärr. Efter VM-guldet 2010 har Capdevila inte ens kommit upp i en hygglig standard, vilket är beklämmande. Misslyckades stort i Benfica, och har inte heller lyckats ta en fast plats i Espanyol.

Högerytter: Alexis Sánchez (Barcelona)
Motivering: Chilenaren värvades inte för stora summor för att slita hårt. Visst, det är också en otroligt viktig del som inte får glömmas bort. Presspelet är en vital del i Barcelonas spel. Men som anfallare måste man också leverera framåt, och det har inte Alexis gjort. Har inte helt fått bukt på sina bristningsskador – vilket kan vara en del i de bleka prestationerna. Totalt ett mål under hela hösten är riktigt uselt.

Defensiv mittfältare: Javi Hervás (Sevilla)
Motivering: Var säsongens genombrott i Segundan förra säsongen när han ledde sitt Córdoba till en topplacering. Sevilla hade tuff konkurrens i kampen om Hervás – men till slut blev valet enkelt för 23-åringen, som inte behövde dra flyttlasset så långt till Sevilla. Väl där trodde de flesta han skulle utmana om en startplats. Resultatet? Sex ynka inhopp i ligaspelet, och totalt 75 minuter.

Offensiv mittfältare: Iker Muniain (Athletic Club)
Motivering: Förblir fortfarande en av de mest intressanta talangerna inom spansk fotboll, men den här hösten har inte Muniain strålat som han gjort tidigare. Vart är smörpassningarna? Energin? I stället för att prestera har Iker mest agerat gnällspik, och ändrar han inte inställning är jag rädd att han inte kommer bli lika bra som han har potential till. Det gäller att behålla fötterna på jorden.

Vänsterytter: Andrés Guardado (Valencia)
Motivering: Har fått, i mitt tycke, nästa oförskämt mycket speltid sett till prestationerna under sin debutsäsong i Valencia. Defensivt gör han ofta ett bra jobb, men han hittar sällan på något kreativt i offensiven och besitter i stort sett bara en känslig vänsterfot. Både Jonathan Viera och Juan Bernat har med sin kickhet och fina bollbehandling imponerat mer när de fått chansen. Nu på slutet har Guardado dock – på grund av alla skadeproblem – fått chansen som vänsterback, och klarat den uppgiften väldigt bra. Kanske en roll som passar mexikanen bättre?

Anfallare #1: Antonio Floro Flores (Granada)
Motivering: Skippar man träningar för skidsemester och dessutom inte ens är bra när man väl är på planen, ja då krävs det inte mycket mer till motivering. Många hade förhoppningar, men Floro Flores är kanske höstens största flopp i La Liga. Lämnar Granada under januari.

Anfallare #2: Javi Guerra (Valladolid)
Motivering: Förra säsongen var Javi Guerra Valladolids skyttekung i Segundan, och var en av de mest bidragande orsakerna till att de lila tog klivet tillbaka till La Liga. Den här säsongen gjorde han sitt första ligamål i årets sista match – mot Barcelona. Innan dess har han hunnit med att bränna X antal lägen, och dessutom tappa sin startplats till Manucho. Ingen succéhöst, med andra ord.

Bänken: Dudu Aouate (Mallorca), Sílvio (Atlético), Javier Mascherano (Barcelona), Andreu Fontàs (Mallorca), Lucas Wilchez (Real Zaragoza), Fernando Llorente (Athletic Club) & Adrián (Atlético).

Kommentar: Dudu Aouate kan naturligtvis inte lastas för alla Mallorcas insläppta mål, men israelen har långt ifrån varit lika säker som tidigare. Sílvio har sjunkit ännu längre ner i hierarkin i Atlético i stället för att konkurrera om en startplats. Inte heller Javier Mascherano har kommit upp i samma nivå som han tidigare haft. Barça-lånet Andreu Fontàs har stått för några riktigt dåliga insatser i Mallorca sedan ankomsten, medan Lucas Wilchez mest suttit och tittat på eller befunnit sig i sjukstugan för sitt Real Zaragoza. Jag vet att det är hårt att döma en spelare som varit mycket skadad som en flopp, men med tanke på förväntningarna på Wilchez innan han kom, samtidigt som han inte levererat när han väl fått chansen, gör det motiverande nog. Fernando Llorente är ett kapitel för sig, och även om han inte fått de chanser han borde har han inte heller levererat. Adrián kunde mycket väl tagit plats i elvan, men har trots uteblivna mål ändå gjort många godkända insatser. Däremot ett fruktansvärt stort steg bakåt jämfört med förra säsongen.

Nu fick Betis-fansen något att sjunga för
Förra helgen blev Real Betis överkörda av stadsrivalen Sevilla med hela 5-1. Målvakten Adrián gjorde kanske sin sämsta insats i den grönvita-tröjan, och försvarsmässigt var det inte mycket som stämde.

Trots det i bagaget tog sig Betis an Real Madrid på bästa sätt under lördagskvällen. Och då ska man komma ihåg att man också saknade sina tre tre främsta mittbackar i form av Paulão, Damien Perquis och Mario.

Real Betis vann matchen med 1-0 sedan Beñat gjort matchens enda mål i den första halvleken. Adrián gjorde till skillnad från i Sevilla-derbyt en av sina främsta insatser i målet, medan försvaret stod för en heroisk prestation. Real Madrid saknade fantasi i offensiven. Även om han skapade rejält tryck i andra halvlek så föll inte pusselbitarna på plats. Cristiano Ronaldo försökte, men misslyckades. Karim Benzema blev antingen överlistad av Adrián eller avblåst för offside (även om han hade en boll i nät, felaktigt bortdömt). Det var helt enkelt inte huvudstadsklubbens kväll.

I stället fick Betis-fansen något att sjunga för. Förra helgen stod de för något helt magiskt när de, trots underläge 4-0 mot värsta konkurrenten, stod bakom och hyllade sina spelare med sånger. Under lördagen fick så supportrarna något att på allvar hylla sina spelare för, efter den imponerande segern.

Många av er ställer säkerligen frågan; är ligan avgjort nu? Nej, är mitt spontana svar. Men det är numera inte Real Madrid som i första hand utmanar Barcelona, utan ett annat lag från huvudstaden – Atlético. Falcao och hans kompanjoner ställs i morgon mot ett formstarkt Sevilla hemma på Vicente Calderón. Man har den här säsongen visat upp en helt annan mentalitet än man sett skuggan av på många år, och vid vinst mot Sevilla sätter man ytterligare press på Barcelona (som senare i morgon möter Levante på bortaplan). Dessutom kommer man – oavsett resultat mot Sevilla – fortfarande ligga som sämsta tvåa efter derbyt mot Real Madrid nästa helg.

Ännu har tåget inte gått för Real Madrid. Jag tror däremot det krävs att Levante tar poäng av Barcelona i morgon innan tåget rullar ifrån de regerande mästarna.

Iscos show på La Rosaleda
Ta er en titt på den här sekvensen från mötet mellan Málaga och Valencia under lördagen. Ungefär så kul hade Isco när fladdermössen från norr kom på besök.

Redan i den åttonde minuten slog Málaga till och gjorde 1-0 genom Francisco Portillo. Därefter var det aldrig något snack – överhuvudtaget. Det tog över en timme innan Valencia hade första skottet på mål. Något som kanske var ännu mer häpnadsväckande var att det då fortfarande bara stod 1-0. När Javier Saviola prickade in 2-0 en kvart från slutet sög det musten ur Valencia. Sedan gjorde inbytte Roque Santa Cruz 3-0 av bara farten – innan Adil Rami passade på att bli utvisad för gästerna. Därefter spikade Isco igen butiken med att, som planens bästa spelare, sätta 4-0.

Samme Isco som för ett par år sedan ansågs för valpig av Unai Emery hade under lördagskvällen stor show på La Rosaleda – med sina gamla lagkamrater. Snacka om revansch och ett långfinger åt Valencia som inte trodde fullt ut på honom. I Málaga har han nämligen bevisat att han håller världsklass, och med sina blott 20 fyllda år är det bara luta sig tillbaka och njuta – för den här showen kommer hålla på i lång tid framöver.

Léo Baptistão – säsongens stora överraskning
Utöver de två stora matcherna under lördagen spelades ytterligare två. Rayo tog emot Mallorca på hemmaplan i en match som länge såg ut att bli mållös. Sedan tog säsongens stora utropstecken i La Liga – Léo Baptistão – sakerna i egna händer och fixade tre poäng åt Rayo. Först gjorda han själv 1-0 med bara tre minuter av ordinarie matchtid kvar att spela. Därefter spelade han elegant fram Andrija Delibasic som satte slutresultatet 2-0.

Det verkar vara inne inom spansk fotboll att vara 20 år och fullständigt makalöst bra. Léo är nämligen, precis som Isco, född 1992 och hade många år framför sig på den absoluta toppnivån. Frågan vi nu kan ställa oss är vilken klubb han kommer hamna i härnäst.

Även Valladolid och Granada var i gång under veckans sjätte dag. En match som Valladolid, som imponerat under den inledande tredjedelen av säsongen, gick segrande ur sedan Manucho gjort matchens enda mål.