Sommaren är slut och i dag klev jag in på redaktionen efter några veckors semester. Sommartid är ju, som bekant, läsetid och just i sommar har jag bland annat passat på att läsa Anders Jallais tre böcker om Anton Modin; ”Spionen på FRA”, ”Landsförrädaren” och ”Natoagenten”.

Vad det är för typ av böcker? Kackigt skriven, sossefobisk, totalkonspiratorisk underrättelsetjänst-machoismo. Men, det är driv i berättandet och det är rätt spännande. Och stycket där en karaktär i boken, en homosexuell man, fluktar på blonda tonårstjejer med ”onaturligt stor byst” – ”de är ju så söta!”, enligt karaktären – är närmast lyteskomik.

Väl värt en läsning, om inte annat för att förstå hur delar av svensk gammelborgerlighet ser på världen. Ni minns väl att Skånska Dagbladets Carin Stenström läste Jallais romanserie – där Raoul Wallenbergs försvinnande, DC3:an, Cats Falck, Palmemordet, Wennerströmaffären, Estoniakatastofen och ubåtskränkningarna är del i samma konspiration – som vore det en dokumentär?

När vi ändå är inne på aparta tankegångar så har en läsare tipsat mig om en text från vårt grannland i sydväst.

Morten Uhrskov Jensen som driver bloggen ”Set fra høyre” på Jyllands-Postens sajt tycker att jag var elak mot Jimmie Åkesson när jag härförleden beskrev SD-ledaren som en välavlönad rasist. Han skriver:

En lignende udtalelse i en dansk avis ville have været en strafbar injurie og ville være blevet dømt som en sådan, var journalisten blevet trukket i retten. Men det er ikke Danmark, det her. Det er Sverige, og dér gælder andre regler.

Känsligt, tydligen.

Uhrskov Jensen bjuder sedan på en klagovisa om hur vedervärdig Aftonbladet i allmänhet är. Den danske tvärviggen har letat vildsint på ledarsidan, på debattsidan, på nyhetssidorna och han har inte hittat en enda frejdig reaktionär drapa. Uhrskov Jensen – som tidigare varit redaktör för nationalkonservativa (!) tidskriften Nomos – känner sig inte hemma.

Han slår ihop Aftonbladet med en fnysning och kommer till den självklara slutsatsen att – håll i er nu! – Sverige inte är en demokrati (”Sverige anno 2012 er på et afgørende punkt ikke for et demokratisk land at regne”).

Jo, jag tackar jag.

Bindgalna konspirationsteorier, brukar vi kalla det där i Sverige. Men det är inte Sverige, det här. Det är Danmark, och där gäller andra regler.

Daniel Swedin

”Låt inte 2014 bli ett nytt kosackval”, varnar Folkbladets S-märkte chefredaktör Widar Andersson på Dagens Nyheters debattsida i dag.

Andersson menar att om Socialdemokraterna hamnar i en ”vinstförbjudande position” och  gör 2014 till ett val om välfärdsvinster så kommer man att förlora igen.

”’Vinstvalet 2014’ skulle kunna komma att adderas till Kosackvalet 1928 och Löntagarfondsvalet 1976. När socialdemokratin gör häftiga vänstergirar på folkfrämmande och osaklig grund så går det kort sagt illa.”

Nåja. Tolv procent av svenskarna anser att välfärdsbolagen ska få plocka ut skattepengar som vinst. Två procent  av de rödgröna väljarna tycker att vinst ska få plockas ut. Och, håll i hatten, 63 procent av de borgerliga väljarna anser att eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.

Så om nu Socialdemokraterna landar i att man, som LO, ska verka för en non-profitprincip inom välfärden så behöver nog herr Andersson – som också råkar vara ordförande i ett stort utbildningsföretags rådgivande kommitté – inte oroa sig.

Daniel Swedin

”Korvkriget trappas upp”, rapporterar Aftonbladet i dag.

Tydligen har skånska distriktsordföranden i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, KDU, gått runt i Simrishamn och sugit på varmkorvar för att solidarisera sig med en uppmärksammad korvkiosk.

KDU är det minsta riksdagspartiets ungdomsförbund. KDU har cirka 2 000 medlemmar. Och nu trappar de upp korvkriget. Ungefär som San Marino trappade upp Andra världskriget när de förklarade krig mot Nazityskland i slutet av september 1944.

Daniel Swedin 

Jag trodde att Dagens Nyheters ledarsida var oberoende liberal. Det är liksom inget jag har kontrollerat – jag läser bara oberoende moderata, gärna norskägda, morgontidningar på papper – men kollegan Sima visade mig något intressant i dag.

I sidhuvudet på sidan fyra i Dagens Nyheter står det: ”DN står fri från alla partier och verkar i en humanistisk upplysningstradition – för tolerans, demokrati och en fri ekonomi”.

Se där! Efter att det liberala samhällsmagasinet Neo i månadsskiftet bestämde sig för att bli ett borgerligt samhällsmagasin så har liberala slagskeppet DN bestämt sig för att stå upp för ideal som alla från Robespierre till Rasputin kan stå upp för.

Den där fisljumna catch-all-strategin har en viss lockelse, det ska medges.
På Aftonbladets ledarsida är vi oberoende socialdemokratiska, men jag ska föreslå för chefen att vi ändrar inriktning så fort hon kommer tillbaka från semestern.

Vad tror ni om något sådant här?

Aftonbladets ledarsida formulerar korrekta åsikter och bildar opinion för korrekta åsikter. Aftonbladets ledarsida verkar i en tradition av korrekta åsikter. Korrekta åsikter läser du på Aftonbladets ledarsida.

Daniel Swedin 

Ah, äntligen någon som tar upp Reinfeldts kastade rymdhandske från i fjol. När Stefan Löfven gör Almedalsdebut så pratar han om Higgs partikel, el och uppodlade kontinenter. Ja, nog känns det lite som om astrosossen landet i Visby.

Fast huvudsakligen är den forne metallmannen mycket jordnära. Konkret, framåtblickande och klart rotad i traditionella socialdemokratiska värderingar. ”En gemensam välfärd är framtidens verktyg för att människor ska kunna jobba, men också för att säkra den sociala hållbarheten, jämlikheten och friheten”, sa han bland annat.

Med Löfven har avståndet mellan retorik och praktisk politik minskat. När han pratar om barnfattigdom, ungdomsarbetslöshet, ekologisk hållbarhet, näringspolitik så presenterar han – ofta – politiska lösningar. Talet ger stukade socialdemokrater en liten förhoppning om att partiet är på väg att återfå sin känsla för samtiden och återigen börja leverera trovärdig och sammanhållen politik.

Löfven drar sina politiska förslag, med pondus och styrka.Han talar om ”hållbar frihet”, ett  kontrakt där medborgarna utbildar sig, arbetar och betalar skatt. Politiken då skapa ett ett samhälle som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart.

Om Annie Lööf har visioner för Alliansen så har Stefan Löfven visioner för Sverige. Eller, för att citera Miljöpartiets kanslisekreterare i riksdagen, Axel Sandin: ”Socialdemokratisk knock out. På scenen i Almedalen står Sveriges nästa statsminister och alla känner det”.

Tema: Jag är Sveriges näste statsminister.
Retoriskt knep: Jag är Sveriges nästa statsminister.
Vad han vill att du ska tänka: Han är Sveriges näste statsminister.
Vad han inte vill att du ska tänka: Han borde prata mer om kärnkraft.

Daniel Swedin

Du har fått kritik från flera håll för att använda för mycket klyschor när du talar, är det något du tagit till dig?

– För mig som engagerad, passionerad och visionär politiker så tycker jag att det behövs mer visioner i svensk politik, men det måste givetvis kopplas till väldigt konkreta åtgärder. När jag blev partiledare så höll jag mitt tal i Åre väldigt medvetet på ett visionärt plan för att jag tyckte att den politiska debatten var väldigt andefattig på ideologiska värderingar, för det är ju det som är växtkraften.

Kan du förstå kritiken?

– Vilken kritik menar du?

Att du ofta använder klyschor.

– Jag tror alltid att man behöver jobba med att bli mer personlig i sitt tilltal och jag vet att de som träffar mig möter en väldigt passionerad politiker. Det är viktigt att just den bilden också finns i mina längre tal och mediefrämträdanden.

Intervjun med Annie Lööf (C) i Dagens Nyheter har vevats runt en hel i dag. Vi har skrattat, vi har fnissat. Vi har frågat oss själva om det faktiskt är på allvar. Det måste vara satir!

Men nej. Det är på fullaste allvar. Floskel- och klyschmaskinen Annie Lööf har just gått av scenen i Almedalen och, well, hon har inte lyckats blivit jättepersonlig i sitt tilltal. Näringsminister Annie Lööf gör sitt första tal i Visby och det var inte bra. Inte bra alls.  Däremot var det floskulöst.

Näringsministern vill ”se och lära nytt”, hom använder breda penslar och berättar om allt från Syrien, ungdomsarbetslöshet, sin reformiver och hur ödmjuk hon är.  Ditt är dåligt, datt är bra.Men hon slutför aldrig resonemangen.

En stor del av talet använder hon till att berätta om vilka höga förväntningar hon har på Socialdemokraternas Stefan Löfven. Det är lätt att få intrycket att Sveriges näringsminister redan befinner sig i ett läge där Löfven redan är statsminister.

Och det folk kommer att minna från talet är att hon deklarerade att alliansprojektet tappat styrfart och glöd. CUF:arna framför scenen kippade nog efter andan: ska vi inte vara Reinfeldts kompisar längre? Men jodå. Det ska de vara. Men Lööf ska bjuda in Reinfeldt, Hägglund och Björklund till lite mys i Småland och sedan blir det åka av.

Vad är det som ska hända, Lööf? ”Vi måste trycka på den stora knappen… RE-FRESH!”.  VA? Ja, det gäller ju att påminna tanterna i Centern om att de valt en ung tjej som kan det här data.

Ja, just ja. Hon lanserar också ”Alliansen två komma noll” som jag tror syftar på opinionssiffror.

Tema: REFRESH!
Retoriskt knep: Alliansen har gjort sitt.
Vad hon vill att du ska tänka: Jag kan jättemycket om datorer.
Vad hon inte vill att du ska tänka: Jag kan inget om något annat.

Daniel Swedin

Annie Lööf är en mycket medial politiker. Hon syns mycket och tidningar och magasin tycker om att ha henne på sina omslag. Lööf själv sa i våras att hon var trött på det där, men i dag – när Centerpartiet mäter 3,5 procent i Demoskop – är det ändå värt att påminna om de fem bästa Annie-omslagen:

Daniel Swedin

The winner takes it all spelas i högtalarna innan Jan Björklund träder upp på scenen.
Aldrig har väl ett låtval varit lika malplacé. Mycket kan man ju säga om Sveriges vice statsminister, men någon vinnare är han inte.
Sedan 2002 har Folkpartiet inte gjort ett framgångsrikt val och i opinionsmätningarna just nu ligger partiet runt sex procent. Det är inte kris, men inte fan mår partiet bra.

I morse krävde det Liberala Ungdomsförbundet, som under nuvarande ordföranden Adam Cwejman varit Folkpartiets lydiga knähund, att Björklund skulle lämna plats för Birgitta Ohlsson.
Björklund är inte på det humöret. I inledningen av sitt tal lät han i stället berätta om vilken lysande socialliberal han är. Han markerade lojt mot Sverigedemokraterna och andra högerextremister, som om han vill berätta att han minsann är en lika bra Birgitta Ohlsson som Birgitta Ohlsson.

Men det där är ju bara en transportsträcka. Björklund can’t wait to get down to business, han vill prata om det som är viktigt på riktigt: att Andra världskriget och Kalla kriget var otäcka perioder i Europas historia och att Euro-samarbetet är vår enda möjlighet att inte få se Hitler och DDR igen.

Sen kryssar han vidare. Han säger några självklarheter och forsknings- och innovationspolitik. Han sågar LO – trots Reinfeldts jobbpakt – och han säger att Jonas Sjöstedt är en grekisk kommunist. Dessutom var Göran Persson en mycket ond man.
Björklund tycker Östersjön är vacker och Björklund tycker inte att han själv är någon populist.
Ja, det är samma tal som han höll i fjol.
Eller, nej, han glömde ju att prata om Nato.
Störst jubel får vice statsministern när han ryar om att löneskillnaderna i Sverige måste bli större. Det blir lite dålig stämning när en LUF:are skriker ”Sparka Björklund!” (tur att Folkpartiet nu är för en förbättrad a-kassa!). Men sen blir alla liberaler jätteglada igen, för Björklund säger att 2000-talet tillhör liberalismen.

Tema: Allt är Göran Perssons – och kommunisternas – fel.
Retoriskt knep: Det är ju lite charmigt med dialekt.
Vad han vill att du ska tänka: Wow, han har verkligen åsikter om allt.
Vad han inte vill att du ska tänka: Var fan är Birgitta Ohlsson?

Daniel Swedin

Chipsmannen och finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) berättar nu hur han har tänkt sig att Stockholms tunnelbana ska byggas ut i framtiden. Enligt Rosdal ska privata företag få bygga ut tunnelbanan och sedan sköta driften på de nybyggda sträckorna. Och på dessa sträckor ska sedan inte SL-kortet gälla.

Tidningen Affärsvärlden citerar Rosdahl från ett seminarium i Almedalen:

– Om vi nu ska ha tunnelbana i varje väderstreck kanske vi ska ha en finansiär som bygger åt ett väderstreck? Den delen av tunnelbanesystemet behöver inte nödvändigtvis ingå i SL-kortet. Folk är kanske beredda att betala lite extra för att få tillgång tunnelbanan.

Lite som ett nytt Arlanda Express i tunnelbanan, alltså.

Daniel Swedin

Göran Greider, Dala-Demokratens socialdemokratiska chefredaktör, har en bra mediedag i dag. I dagens Aftonbladet skriver han först ett uppslag om varför en popfestival i Borlänge är bättre än den pågående mingelfestivalen i Visby. På nästa sida skriver han en debattext om varför han (ännu) inte är vänsterpartist.

Därför handlar dagens lista om vad Göran Greider (ännu) inte är.

• Göran Greider är (ännu) inte skribent på Aftonbladets ledarsida.
• Göran Greider är (ännu) inte på BB med Eskil Erlandsson.
• Göran Greider är (ännu) inte i brist på sundhetstecken.
• Göran Greider är (ännu) inte förlåten av Mona Sahlin.
• Göran Greider är (ännu) inte förlåten av mig.

Daniel Swedin