Jag erkänner.

Jag har underskattat David Ferrer. Som man så lätt och ofta alltför lättvindigt gör. Jag trodde inte ens att han skulle ta sig till kvartsfinal – än mindre att han skulle kunna rå på Novak Djokovic.

Nu är jag plötsligt riktigt osäker.

Med Australiska öppna-kvarten färskt i minnet (”Djoko” utklassade en hårt kämpande Ferrer i tre raka set) är det i ärlighetens namn svårt att tippa Ferrer som vinnare i den här matchen.

Men det var Grand Slam – det här är en av många 1000-turneringar på touren. För en gigant som Djoko nästan en vanlig dag på jobbet. Inte samma stjärnglans, inte samma sprakande festlighet, inte samma press på att leverera.

Djokovic har så här långt inte tappat ett enda set på tre matcher. Det har inte Ferrer heller. Det är alltså två toppspelare som under bästa möjliga förutsättningar kliver ut på banan i Miami i natt. Det kommer tveklöst att bli en riktigt riktigt bra match – som känns helt öppen. Kan bli storseger för endera spelare, om den ene tidigt lyckas få den andre ur balans. Eller så blir det ett gastkramande drama där varenda boll och varenda millimeter gör skillnad.

Det är nästan så nackhåren reser sig.

Jag har ändå trott på Djokovic under hela den här säsongen och finner egentligen ingen anledning att ändra mig nu. Det kan lika gärna bli seger för Ferrer – men jag satsar mina slantar på världsettan.

* * *

Den andra kvartsfinalen, mellan Juan Monaco och Mardy Fish, känns inte på långa vägar lika het.

Mardy Fish har imponerat i det tysta – han har en säregen och nästan kuslig förmåga att vinna utan att glänsa det allra minsta. Ja, det ser ofta till och med ut som att han går mot tvärsäkert magplask, men står ändå där till slut med knuten näve mot skyn i en segergest. Han förbluffar mig, den gode Fish.

Hans motståndare Juan Monaco har milt uttryckt blandat och gett under året: 27-åringen vann i februari sin första titel (i chilenska Viña del Mar) sedan 2008 – och bröt därmed en svit på sju raka finalförluster. Han chockbesegrade både David Ferrer och hans landsman Nicolas Almagro i 500-turneringen Valencia Open förra året, men föll mot Marcel Granollers i finalen.

I år har han varvat förluster mot betydligt sämre spelare med rena skrällsegrar (Gaël Monfils och Andy Roddick här i Miami, till exempel).

Om Juan Monaco lyckas ta sig hela vägen till semifinal kan det inte ses som någonting annat än en sensation av rang – och jag har svårt att se Mardy Fish vika ner sig på samma sätt som landsmannen Roddick i kväll.

* * *

Hann dessvärre inte få ut det här inlägget innan semifinalen mellan Caroline Wozniacki och Maria Sharapova drog i gång. Måste motvilligt erkänna att jag på förhand höll Sharapova som favorit, trots återuppståndna Wozniackis grymma form. I skrivande stund pågår andra set. Wozniacki tog hem första – efter att ha legat under med 1-4. Kom igen nu, Sharapova!

Jo-Wilfred Tsonga föll som bekant tungt mot världstvåan Rafael Nadal i kvartsfinalen i Miami Masters i natt. Redan under matchen visade Tsonga sitt missnöje över vissa domslut – och efter förlusten går världssexan till hårt angrepp mot domaren.

– Det är inte rättvist. Om en boll går riktigt nära linjen skulle han aldrig döma till Rafas nackdel. Om Rafa slutade gilla honom skulle han inte få döma många semifinaler och finaler, säger han enligt amerikanska ESPN.

Enligt Tsonga förlorade han koncentrationen under matchen eftersom han ”tvingades fokusera på att hålla koll på linjerna” för att utmana eventuella misstag från domaren.

Nadal själv slår ifrån sig kritiken.

– Generellt tror jag att domarna känner att de inte har samma press på sig i dag i och med hawk-eye. De tar inte risken att ändra linjedomarnas beslut. Så han har rätt på en punkt – men fel på en annan, säger han om Tsongas anklagelser.

Diskussion på redaktionen med kollegan Hampus om Rafael Nadal:

”Du gillar inte Nadal, va?”

”Nej, jag gillar elegans.”

”Nadal är ju elegant.”

”Jag ser inte det. Jag ser bara en dopad strandraggare.”

Case closed.

Hörrni förresten, ni har väl läst Thomas Tynanders gedigna dokument om tennisens bad boys (”Så skapade Borg, Nastase, Connors & co popsporten nr 1”)? Publicerades på Sportbladet den 22 januari. Riktigt trevligt läsgodis! Bjuder här på ingressen:

Phew. Nattens kvartsfinaler bjöd på två rysare.

När jag tvingades kasta in handduken runt 22.30 i går kväll låg Andy Murray under med 3-2 i andra set efter att ha förlorat första set med 6-4 i matchen mot Janko Tipsarevic. Kan villigt erkänna att jag vacklade ordentligt då – och förberedde mig mentalt för en total pudel här i bloggen efter mina ”heta” tips.

Samma sak när jag i morse fick se Rafael Nadal först förlora andra set mot Jo-Wilfred Tsonga med 7-5 – för att därefter ligga under med 3-2 i avgörande set. Riktigt nervdaller där, särskilt också som Tsonga spelade riktigt bra medan ”Rafa” stundtals visade prov på den där krampaktigheten som plötsligt slog till i åttondelsfinalen mot Kei Nishikori.

Skönt då att han, efter att ha räddat breakboll vid ställning 5-4, slutligen sluggade sig vidare till semifinal – där han ställs mot just Murray. Blir lite av en Clash of the Titans, där vinnaren sedan har goda chanser att få den förmodade finalisten Novak Djokovic på fall.

Skönt också att mina tips inte gick helt åt fanders. Var ju minst sagt ute och cyklade i matcherna Williams-Radwanska (4-6, 1-6) och Azarenka-Bartoli (3-6, 3-6). Victoria Azarenkas första förlust den här säsongen, för övrigt.

Nu ska jag, förutom att sköta mitt jobb som webbredaktör på Sportbladet, ladda inför den fenomenalt heta kvarten mellan Djokovic och David Ferrer. På återseende!

Resultaten:
Andy Murray – Janko Tipsarevic 4-6, 6-3, 6-4
Rafael Nadal – Jo-Wilfred Tsonga 6-2, 5-7, 6-4
Marion Bartoli – Victoria Azarenka 6-3, 6-3
Agnieszka Radwanska – Venus Williams 6-4, 6-1

Förra världsettan Kim Clijsters har ådragit sig en höftskada och blir borta från spel i fyra veckor. Det skriver USA Today.

Skadan har besvärat Clijsters under Miami Masters, där hon förlorade mot Yanina Wickmayer i omgång tre. Hon hoppas kunna återvända lagom till Madrid Open i maj.

Kim Clijsters har tidigare deklarerat att hon planerar lägga tennisracketen på hyllan efter sommarens OS-turnering i London.

Ja, så var det äntligen dags för dagens tips! Herrarnas första kvartsfinaler och damernas semifinaler i singel väntar ju. Nu är det verkligen läge att gnugga geniknölen ordentligt, alltså.

Janko Tipsarevic (rank 9) – Andy Murray (4)
Andy Murray har varit förvånansvärt lugn och stabil så här långt. Tipsarevic har visserligen bara tappat ett set så här långt (mot Dolgopolov i omgång tre), men om inte brittiske världstvåan kollapsar totalt borde han ta hem det här. Sedan de möttes första gången i London 2006 har de i princip turats om att vinna (4-3 till Murray i inbördes möte), och om den trenden håller i sig är det Tipsarevics ”tur” att vinna. Men statistik är ju som bekant ett förbannat djävulskap, så den ska vi inte stirra oss blinda på i dag. Jag tippar Murray.

Jo-Wilfred Tsonga (6) – Rafael Nadal (2)
Nadal har varit ett monster i den här turneringen – med andra set i mötet med Kei Nishikori som enda undantag. Marginalerna i den här matchen är mycket mindre, och spelar han lika krampaktigt i dag kan han få det riktigt svårt mot Tsonga som imponerat så här långt (ja jag vet, jag trodde inte fullt ut på honom mot Florian Mayer – men man har väl rätt att ändra sig?). Jag kan ändå inte annat än tippa seger för Nadal. Baserat på vad han presterat hittills vore något annat snudd på tjänstefel.

Venus Williams (33) – Agnieszka Radwanska (5)
Oj. Otroligt svårtippat. Venus har ju gjort en helt makalös resa efter sin långvariga skada och slagit tennisvärlden (och oddssättarna) med häpnad här i Miami. Har 5-1 i inbördes möten mot Radwanska, som enligt flera spelsajter är lågoddsaren i dag. Vill ändå någonstans tro att Williams viljestyrka är tillräckligt stor för att hon ska greja det här.

Victoria Azarenka (1) – Marion Bartoli (7)
Jamen det här ska väl världsettan fixa, va? Tycker att Bartoli har imponerat, men inte tillräckligt för att rå på Azarenka.

Okej, så jag prickade alltså in fem av nio tips. Knappt godkänt. Å andra sidan var matchen Tsonga-Mayer en helgardering – skrev ju bara att om en toppspelare ryker så blir det Tsonga. Vågar påstå att jag är värd en halv pinne för den.

Största flopptipset: Andy Roddick.

Ja, vad ska man säga egentligen? Han tar i från tårna och åstadkommer en snudd på omöjlig seger över sin nemesis Roger Federer, vars formkurva pekat spikrakt uppåt den här säsongen. Hur han följer upp den smått sensationella insatsen? Med ett totalt magplask – 5-7, 0-6 – mot 21-rankade Juan Monaco. Förstås. Det borde man ju ha anat.

Är i övrigt lite besviken på Del Potros insats, måste jag säga. Ingen skam i att förlora mot en hårt krigande David Ferrer, men med 6-3, 6-3? Nej, det borde ha varit en tätare match. Styrkebesked från Ferrer när turneringen går in i slutskedet, dock.

Annars höll stjärnorna för favorittrycket – just Monaco är den enda utanför topp tio som rasslar vidare till kvartsfinalerna.  Mer om dem lite senare.

Herrar, singel, omgång 4:

Rafael Nadal vs. Kei Nishikori 6-4, 6-4.
Janko Tipsarevic vs. Grigor Dimitrov 7-6 (3), 6-2.
Mardy Fish vs. Nicolas Almagro 6-3, 6-7 (2), 6-3.
Novak Djokovic vs. Richard Gasquet 7-5, 6-3.
Andy Murray vs. Gilles Simon 6-3, 6-4.
Juan Monaco vs. Andy Roddick 7-5, 6-0.
Jo-Wilfried Tsonga vs. Florian Mayer 6-3, 6-2.
David Ferrer vs. Juan Martin del Potro 6-3, 6-3.

Damer, singel, kvartsfinal:

Maria Sharapova vs. Li Na 6-3, 6-0.
Caroline Wozniacki vs. Serena Williams 6-4, 6-4.

Rafael Nadal, alltså.

Denna sluggande virtuos. Denna tennisens candyman, som bara strösslar bländande forehands och omöjliga konstbollar omkring sig. En fröjd för ögat.

Matchen mot Kei Nishikori blev dock ingen dans på rosor – efter ett så där typiskt jämnt men övertygande första set (6-4) gick han tidigt i från i andra. Och så trodde man att han hade segern som i en liten ask, som så många gånger förr.

Men nej.

Nishikori krigade sig föredömligt in i matchen och vid ställning 5-4 till Nadal spelade världstvåan stundtals riktigt krampaktigt. Missade till och med matchboll. Usch. Såg faktiskt ut som att Nishikori skulle kunna vända på steken och tvinga fram ett tredje avgörande set.

Då gjorde Nadal så där som nästan bara Nadal kan göra – han vände på en ettöring och gick från uppskrämd kyckling till rasande blodhund. Pang, bom, matchboll, 6-4, lights out.

I och med det satte Nadal obarmhärtigt punkt för Nishikoris Miami-saga på strax över två timmar, utan att tappa ett set – för tredje matchen i rad.

Nadal har således vunnit sex raka set i Miami nu. Imponerande. Får se om Novak Djokovic tangerar den sviten i sin match senare i dag.

Är förresten two for two i mina tips så här långt – och Mardy Fish leder i skrivande stund över Nicolas Almagro, 6-3, 3-1. Det vore ju för jävla gött med ett prickfritt protokoll.

Snabbanalys inför dagens sammandrabbningar:

Kei Nishikori (rank 16) – Rafael Nadal (2)
Nadal vinner. Finns inte mycket mer att säga.

Novak Djokovic (1) – Richard Gasquet (17)
Om Gasquet vinner är det mer än en skräll – det är ett mirakel. I ordets rätta bemärkelse. Typ. Det händer inte en vanlig dag på touren. I dag är en sådan dag.

Andy Roddick (31) – Juan Monaco (21)
”A-Rod” borde vara sliten efter dusten med Federer i natt, vilket ger Monaco ett övertag. Det psykologiska övertag Roddick har efter att ha slagit sin store nemesis väger dock lika tungt. Oerhört svårtippat – men jag tror Roddick fixar det här.

Juan Martin Del Potro (11) – David Ferrer (5)
Riktigt intressant möte. Del Potro har gjort en fantastisk resa tillbaka till toppen efter skadan han ådrog sig i slutet av 2009 och har verkligen prickat in formen i år, men man gör nog rätt i att aldrig underskatta Ferrer. Tror ändå Del Potro är tillräckligt sugen på att ta hem den här turneringen för att slugga sig vidare.

Grigor Dimitrov (101) – Janko Tipsarevic (9)
Dimitrov tog sin första pinne mot en topp tio-spelare när han skrällbesegrade Tomas Berdych härom dagen. Chansen är tyvärr väldigt liten att han lyckas göra om den bedriften i dag, mycket på grund av sin orutin på den här nivån. Så: Hur mycket jag än hoppas på en ny skräll håller jag det för osannolikt.

Nicolas Almagro (12) – Mardy Fish (8)
Tungt möte – och om Fish inte fortfarande är grinig över att han konsekvent placeras på grandstand borde han gå segrande ur den här dusten.

Gilles Simon (13) – Andy Murray (4)
Andy Murray har fått extra vila efter Milos Raonics walkover. Bra eller dåligt? Svårt att säga, men det borde innebära att Murray hunnit förbereda sig mentalt på den här matchen. Håller han känslorna i styr borde han kunna avfärda Simon (som han leder över med 8-1 i inbördes möten) utan större bekymmer.

Jo-Wilfred Tsonga (6) – Florian Mayer (19)
Tsonga är en underhållande men något ojämn spelare. Mayer stabil, men inte lika tekniskt skicklig. Är det någon av topp tio-spelarna som ryker i dag så är det Tsonga, tyvärr.

Serena Williams (10) – Caroline Wozniacki (4)
Serena har dundrat fram som en bulldozer i den här turneringen. Behåller hon sin dominans i egen serve är redan halva matchen vunnen.