Fyra skrällfyllda tävlingsdagar är undanstökade.

Och vi har mycket härlig Grand Slam-tennis framför oss.

Låt oss ta en titt vad dagens buffé bjuder på.

Men först några rader om gårdagen, förstås. Turneringens överlägset största skräll svarade 20-åriga, 35-rankade Garbine Muguruza för, när hon utklassade regerande mästaren Serena Williams i raka set: 6-2, 6-2.

Att Muguruza har hög kapacitet visste vi redan, men att hon skulle slå ut Williams ur Franska öppna var det nog få som förutsåg. Knappt ens hon själv.

– Det är en dröm, självklart. Sedan jag var barn har jag alltid tänkt att ”åh, jag vill spela mot Serena på centre court”, och i dag var dagen. Jag tyckte att jag skötte mig väldigt bra, säger hon efter chocksegern.

Och ja, det gjorde hon förstås. Men vad gjorde Williams?

Well, hon ställde ut sina suveräna skor på banan. De hade uppenbarligen ingen lust att göra allt jobb åt henne. Så enkelt är det egentligen. Ja, Muguruza spelade aggressivt och i väldigt högt tempo, men det finns det fler som gör mot Williams utan att lyckas. De oprovocerade misstagen stod som spön i backen. Mentalt vad hon någon annanstans, helt enkelt.

”Någon borde tala om för henne att hon inte riskerar att möta Venus” (som fick pisk av 56-rankade Anna Schmiedlova strax innan syrrans magplask), som någon skrev på Twitter.

* * *

Desto häftigare, rent spelmässigt, var det att se svenskhoppet Johanna Larssons slitseger mot 12:e-seedade Flavia Pennetta.

Hon spelade ju riktigt bra i första set, Larsson – men när läget väl kom darrade hon som ett asplöv. 5-4, 30-0 i egen serve blev 5-7 och underläge med 1-0 i set. Ingen överdrift att säga att den enkla missen vid 30-0 i det gamet blev avgörande. Gav Pennetta energi och sådde ett frö av tvivel hos Larsson. Inte lätt att resa sig efter något sådant.

Och till en början såg det inte heller ut som att hon skulle lyckas göra det. Hon hamnade i bakvattnet direkt och befann sig snart i ett 3-0-underläge med dubbla break. Såg ut som att hon redan packat väskorna mentalt.

Men så bet hon ihop och tog tillvara på några missar från Pennetta, när italienaren tycktes slappna av med sin trygga ledning. Fyra game senare stod det 4-3 och så småningom kunde Larsson gneta till sig andra set via 6-4.

Oerhört starkt att komma tillbaka från det underläget. Pennetta var verkligen överlägsen från slutet av första set och fram till 3-0. Pressade svensken långt bakom baslinjen och följde upp med stoppbollar.

Men det märktes också att hon blev trött. Genom att hålla duellerna vid liv lyckades Larsson nöta ner henne, och i avgörande set var det svensken som dikterade villkoren fullständigt. Då räckte inte Pennettas spelsinne (oj så bra hon läste Larsson i ett och ett halvt set).

Gillar faktiskt Larssons positionering i banan. Många klagar på att hon står för långt bakom baslinjen, men det finns det fler som gör (en viss Rafael Nadal, till exempel). Eftersom hon är snabb som en vessla ger det henne mer tid att springa ikapp bollarna och hålla duellerna vid liv. Hon väntade sedan på rätt läge och jobbade sig inåt i banan. Det var just det jag gillade, avvägningen. Nej, man kan inte simma tre meter bakom baslinjen en hel match – men man kan göra det i perioder, och kliva fram när tillfälle ges. Problemet många gånger var att hon inte alltid litade på sin backhand utan klev ofta runt och slog en rak inside out-forehand i backhandrutan, vilket öppnade enorma ytor i banon som Pennetta kunde exploatera.

Hur som helst: Det där att det generellt anses passivt att spela från långt bak i banan, det är ju väldigt överdrivet. Måste prata mer om det vid tillfälle.

Hon fick hur som helst ordning på allt det där och bärgade gnetsegern: 5-7, 6-4, 6-2.

Johanna Larsson därmed klar för tredjerundan i en Grand Slam-turnering för första gången i karriären. Mycket imponerande. Dessutom inga dussinspelare hon slagit. Nu hade visserligen Maria Kirilenko spelat blott tre matcher i år inför förstarundan och var egentligen inte i spelbart skick, men ändå. Starkt.

* * *

På herrsidan hände egentligen ingenting anmärkningsvärt. Alexandr Dolgopolov förlorade trots 2-0 i set mot Marcel Granollers, men han blev enligt egen uppgift skadad i fjärde set.

Mikhail Juzjnyj gjorde en rätt så dålig match mot Radek Stepanek. 6-0, 6-3, 3-6, 6-4 till tjecken.

Novak Djokovic körde över Jeremy Chardy: 6-1, 6-4, 6-2.

Diego Sebastian Schwartzman stod upp riktigt bra mot Roger Federer, men föll likväl i raka set: 6-3, 6-4, 6-4. Tyckte inte Federer såg särskilt pigg alls ut i den matchen. Känns inte som något oroväckande. Inte ovanligt att han ser lite trög ut inledningsvis i Grand Slam-turneringar. Dessutom hade han ju inga bekymmer mot Schwartzman, som trots allt gjorde en bra match.

Med det sagt går vi raskt vidare till dagens smörgåsbord:

* * *

RAFAEL NADAL – DOMINIC THIEM

Nadal slaktade ju Robby Ginepri i sin öppningsmatch (6-0, 6-3, 6-0).  På papperet en relativt enkel match för honom. I verkligheten? Thiem kommer att kunna stå upp bra mot Nadal. Under hela våren har han faktiskt inte förlorat en enda match utan att ta set (under året totalt sett är det bara Peter Gojowczyk i Doha, Julien Benneteau i Indian Wells och Tommy Robredo i Miami som slagit honom i raka, men samtliga matcher var tajta).

På ett teoretiskt plan är ju det här en sådan där match där underdogen, Thiem, kan gå för fullt och spela helt utan press. När underdogen dessutom har så pass hög kapacitet, ja då kan det plötsligt bli intressant. Nu lär visserligen Nadal reda ut det här, men jag tror inte att det blir en kross.

* * *

ANA IVANOVIC – ELINA SVITOLINI

3-0 i inbördes möten för Ivanovic, men det blev en tajt tresetare sist de möttes, i Indian Wells. Svitolina gjorde dessutom en rätt bra turnering i Nürnberg förra veckan (föll i semifinalen mot formstarka Karolina Pliskova). Kan säkert plocka ett set om Ivanovic vaknat på fel sida, men stalltipset är ändå att forna världsettan förhindrar en ny skräll.

* * *

RICHARD GASQUET – CARLOS BERLOCQ

Gasquet körde visserligen över Bernard Tomic i raka set i sin öppningsmatch, men Tomic såg ju ut att ha gett upp redan innan matchen drog i gång. Fortfarande lite frågetecken kring Gasquets fysiska status, och då kan ju en spelare som Berlocq ställa till besvär. Berlocq kommer sin vana trogen sannolikt att mota boll och tvinga fram misstag. Och ju längre duellerna blir, desto mer missgynnar det Gasquet. Om fransmannen är fit for fight ska han så klart vinna det här, men skrällvarning utfärdas.

* * *

PETRA KVITOVÁ – MARINA ERAKOVIC

Erakovic är inte i jättebra form och har haft vissa skadebekymmer i år, men hon har ställt till det för toppspelare förr. Såvida inte Kvitová bjuder på en typisk härdsmälta ska hon dock vinna förhållandevis enkelt.

* * *

ANDY MURRAY – MARINKO MATOSEVIC

Matosevic vann sin första Grand Slam-match någonsin för ett par dagar sedan, mot Dustin Brown. 0-12 hade han i GS-facit inför den matchen. Stabil topp 100-spelare, men har inte kapacitet att störa Murray. Borde bli seger i raka set för skotten, om han inte somnar någonstans i mitten (som mot Andrej Golubev i 1R).

* * *

SIMONA HALEP – HEATHER WATSON

Tungt år för Watson. Har kvalat in till en drös WTA-turneringar men torskat i tre förstarundor (till och med i förstarundan till kvalet i Acapulco). Varit nere och spelat på ITF-nivå sedan slutet av 2013, vilket nog var helt rätt beslut. Tror inte att hon kan störa Halep här.

* * *

FABIO FOGNINI – THOMAZ BELLUCCI

Bellucci står i nästan 5,00 gånger pengarna. Inte så jättekonstigt kanske, med tanke på att Fognini ligger nästan 100 placeringar över honom på världsrankningen och dessutom mosade honom i München. Tycker ändå att oddset känns lite högt. Fognini är som bekant en av världens mest lynniga spelare, och Bellucci är på intet sätt oäven. Att han ligger så lågt på rankningen har andra orsaker. Tycker det finns viss skrällpotential här.

* * *

JACK SOCK – STEVE JOHNSON

Johnson krånglade sig vidare efter 2-0-underläge i set mot hemmafavoriten Laurent Lokoli. Sock åkte räkmacka till 2R efter att Nicolás Almagro tvingades avbryta deras öppningsmatch på grund av skada. På förhand känns det hugget som stucket vem som vinner. Johnson har tagit stora kliv framåt i år och gått om Sock på rankningen (Johnson 65, Sock 75). Jämnt i inbördes möten, 2-2 (Challengers inkluderat). Sock vann deras hittills enda ATP-möte, i Atlanta 2012.

Spelmässigt påminner de ganska mycket om varandra. Typiskt ”transatlantiska” spelare med emfas på serve, forehand och överlag tunga grundslag.

Frågan är vem som missgynnas mest på grus? Inget favoritunderlag för någon av dem. Sock är generellt lite snabbare än Johnson, men Johnson är nog i bättre form rent fysiskt. Orkade ju kämpa sig igenom den där femsetaren mot Lokoli, medan Sock inte direkt är känd för sitt hårda slit i gymmet.

Äh, skitsvårt att tippa en segrare här. Jag har en känsla av att det blir Sock, men tycker ändå att det ska vara ett svagt övertag för Johnson.

* * *

ANDREAS SEPPI – JUAN MÓNACO

Med tanke på Mónacos dåliga form det senaste året tycker jag att Seppi ska ha en riktigt god chans att ”skrälla” här. Vet inte riktigt varför Mónaco är favorit hos oddssättarna ens. Seppi gjorde trots allt en bra match mot Santiago Giraldo i förstarundan. 2-1 i inbördes möten till Mónaco, men 1-1 på grus. Seppi vann i raka set i Hamburg 2008, Mónaco i tre i Rom 2011. Kan hur som helst bli en underhållande match. Seppi har inga problem med att spela i högt tempo. Inte alls osannolikt att han försöker få formsvaga Mónaco att slå bort sig.

* * *

Alla gårdagens resultat hittar ni här

Skrällfest i Paris.

Ja, så kan väl de Franska öppna bäst sammanfattas hittills.

Och för minst en spelare har detta faktum kommit som en julklapp i förskott: Andy Murray.

Nu tänker du kanske att rubriken syftar på att Stanislas Wawrinka åkte på pumpen mot Guillermo Garcia Lopez i förstarundan, och därmed lämnar fältet öppet för Andy Murray på den kvartsfinalhalvan?

Du har delvis rätt, i så fall.

De hål som nu uppstått i lottningen i och med ett gäng seedade spelares fall ska vi titta lite närmare på, men först vill jag prata om en helt annan turnering:

Wimbledon.

Det står nu nämligen klart att regerande mästaren Andy Murray i sämsta fall blir seedad fyra när han ska försvara sin titel i sommar. Förmodligen till och med så högt som trea.

Ni minns kanske att jag skrev om detta för några veckor sedan?

Där fick ni ju alla siffror ni behöver, egentligen.

Och när nu Stan Wawrinka åkt ut redan i 1R i Franska öppna står det alltså klart att han går om schweizaren i seedningen – och kanske även hans landsman.

I skrivande stund ser det nämligen ut så här på rankningen:

Roger Federer har som ni vet 5,125 poäng på den officiella världsrankningen, men om han skulle åka ut i 2R skulle han stanna på 4,810 (eftersom han har en kvartsfinal från i fjol att försvara).

Om ni läst inlägget jag refererar till ovan så vet ni också att Wimbledons seedningssystem skiljer sig från Grand Slam-turneringars. I och med att Murray i skrivande stund har 3,712 ”gräspoäng” inför seedningen skulle han landa på 7,842 poäng (om vi utgår ifrån att han försvarar sin titel i Queen’s). Eftersom Wawrinka knappt har några gräspoäng alls går skotten således om schweizaren – och det med råge.

Federer då? Han har 2,132 gräspoäng (om vi utgår ifrån att han försvarar sin titel i Halle) och skulle därmed stanna på 6,942 vid förlust i 2R.

Detta innebär i sin tur att Federer i princip måste ta sig till final, allra helst vinna, för att kunna bli seedad trea i Wimbledon. Vilket i och för sig inte spelar någon som helst roll – det viktiga är ju att bli semifinalseedad. Om man sedan är trea eller fyra är egentligen helt irrelevant.

Alla spelare under Murray och Federer har så snålt med gräspoäng att det egentligen bara är David Ferrer som har en teoretisk chans att gå om, men det skulle krävas att han vinner Franska öppna medan Federer åker ur i 2R och tappar alla sina poäng i Halle…

Och med det sagt – låt oss nu ta en titt på vad som hänt i Paris så här långt:

* * *

Det hela inleddes ju egentligen redan i söndags, när vårt svenskhopp Johanna Larsson slog ut Maria Kirilenko i raka set (en inte helt oväntad skräll, med tanke på att Kirilenko bara spelat tre matcher i år och förlorat två av dem), men det var först i måndags som de stora skrällarna kom. Först ut var Kei Nishikori, som åkte ut i raka set mot Martin Klizan. Ingen jättestor överraskning i och för sig. Klizan har lyckats pricka in formen inför Franska öppna och Nishikori var inte fit for fight. Sade tydligen till japanska medier att han aldrig ens övervägt att ställa upp om det inte varit en Grand Slam-turnering.

7-6(4), 6-1, 6-2 blev hur som helst skrällsiffrorna.

Senare den kvällen åkte nästa seedade spelare ut med huvudet före: Stanislas Chokerinka. Förlåt, Stanley Wowrinka. Förlåt, Stan Wawrinka…

Inte lätt när han byter namn och skiftar karaktär som en annan byter underkläder. Från Grand Slam-champ, back-to-back-segrar mot Rafael Nadal, Novak Djokovic och Roger Federer, och Masters-titel i Monte Carlo – till tre raka magplask.

Den här gången kom det mot Guillermo Garcia Lopez på Roland Garros: 6-4, 5-7, 6-2, 6-0.

Otroligt dålig match av Wawrinka. Såg stel ut och uppträdde stressat under i stort sett hela matchen. Vågar påstå att han gav bort två av de där seten på en silverbricka. Jag och min poddkollega Andreas Käck har ju vid några tillfällen tidigare i år rest frågetecken kring hur han hanterar pressen av att vara favorit. Jag trodde att vi fick svaret i Monte Carlo, där han tog sig till final som en av de stora förhandsfavoriterna (och väl där slog han Federer, fast då som lite av en underdog). Men nej, svaret har vi i stället fått i Madrid, Rom och Paris. Tillbaka till ritbordet för Magnus Norman.

När sedan Grigor Dimitrov fick stryk av en pånyttfödd Ivo Karlovic i raka set (6-4, 7-5, 7-6), Tommy Haas kastade in handduken mot Jürgen Zopp (vid ställning 2-5) och Nicolás Almagro avbröt sin match mot Jack Sock (vid 0-5) skapades omgående ett par stora hål i lottningen.

Det första är det som Haas och Almagro lämnar efter sig. Här är det nu alltså 75-rankade Jack Sock, 335-rankade Jürgen Zopp, 83-rankade Dusan Lajovic och 64-rankade Steve Johnson eller 406-rankade Laurent Lokoli (deras match avbröts vid ställning 4-6, 6-7, 7-6, 6-3, 3-1 – helgalen match, för övrigt! 19-årige Lokoli, som aldrig ens vunnit en ATP-match, ledde med 2-0 i set, hade både 4-0 och 5-2 i tredje set och har bränt tre matchbollar. Ligger nu alltså under med 3-1 i avgörande set) som gör upp om en plats i åttondelsfinalen. Crazy.

I Wawrinkas sektion är 26-seedade Feliciano Lopez den högst rankade spelare som kan gå till åttondel. Där ställs han, eller någon av hans lägre rankade utmanare, troligen mot Gaël Monfils eller Fabio Fognini.

För Andy Murray, som i dag slog Andrej Golubev i fyra set (6-1, 6-4, 3-6, 6-3) utan att imponera, utgör både Philipp Kohlschreiber, Fernando Verdasco och Richard Gasquet potentiella hot inför en kvartsfinal, men tar han sig bara dit lär han vara tacksam över att slippa Wawrinka.

På den nedre halvan ser vi bara en tydlig effekt av Nishikoris tidiga uttåg, och det är att Raonic slipper honom i en eventuell åttondel.

Om han ens tar sig dit – han måste trots allt med stor sannolikhet kriga sig förbi Gilles Simon först. Eller kan Jiri Vesely sätta käppar i kanadensarens hjul redan i morgon? Nja. Inte som Raonic spelat hittills under grussäsongen. Han har verkligen imponerat. Och om Karlovic kan slå Vesely i raka set (som han gjorde i Düsseldorf), ja då tror jag inte att tjecken får det så mycket lättare mot Raonic.

Fantastisk match han gjorde i dag förresten, Karlovic. Det var oerhört länge sedan jag såg honom spela så bra. Faktum är att det nog var en av hans överlägset bästa matcher i karriären. Som ni vet har ju inte den reslige kroaten mycket till spel alls utöver sin serve, men i dag hängde han faktiskt med bra i spelet. Klippte till med sin blytunga forehand så fort han fick chansen, och det stressade Dimitrov (som skyllde på ”personliga problem” efter matchen).

Huruvida Dimitrov hade tankarna på annat håll låter jag vara osagt, men jag tycker inte att han gjorde en så bedrövlig match som siffrorna 6-4, 7-5, 7-6(4) tyder på. Han hade bara ingenting att säga till om i Karlovics serve och uppträdde stelt och nervöst i några avgörande lägen. Vi ska också komma ihåg att det inte är lätt att möta servekanoner redan i första omgången, och jag varnade faktiskt för Karlovic inför turneringen. Jag är övertygad om att matchbilden sett annorlunda ut om de mötts i andra- eller tredjerundan, när Dimitrov hunnit bli varm i kläderna.

* * *

Vad mer?

Well, världstvåan Li Na är utslagen. Kristina Mladenovic bärgade den hittills största skrällen på damsidan via 5-7, 6-3, 6-1. Damnit, vilket magplask. Slog bort sig som om det vore 2012. Vilket innebär att båda Australiska öppna-mästarna – Wawrinka och Li Na – får respass i Franska öppna redan i 1R. Första gången någonsin det händer, faktiskt.

Senast en manlig Aussie-champ förlorade i 1R på Roland Garros var 1998, då Petr Korda föll mot kvalspelaren Mariano Zabaleta. Motsvarande magplask för en damspelare skedde senast 2000, när Lindsay Davenport förlorade mot Dominique Monami (fd Van Roost).

I övrigt gick det mesta som planerat. Caroline Wozniacki fick visserligen stryk mot Yanina Wickmayer (7-6, 4-6, 6-2), men det kom inte som någon stor chock. Hon har haft både skadeproblem och privata bekymmer på sistone. Tror dock att det främst var skadebesvären som fällde avgörandet här.

* * *

Alla dagens resultat hittar ni här

Han älskar sitt jobb, skulle tacka nej till att coacha Andy Murray och är övertygad om att vi har minst två svenska topp 100-spelare inom fem år.

Möt Fidde Rosengren, Sveriges förbundskapten i tennis.

Äntligen!

Två gånger om har vi avslutat Tennispodden med en kittlande cliffhanger.

I avsnitt 19 är det så äntligen dags för oss att avslöja vår hemliga gäst: Fidde Rosengren.

Hur mår svensk tennis? Vilka spelare har utvecklats mest under hans dryga 18 månader som förbundskapten? Hur viktigt är Davis Cup ur ett svenskt perspektiv? Vem är Sveriges just nu bästa spelare – och vilka kommer att slå sig in på topp 100 inom 3 till 5 år?

Dessutom får Fidde Rosengren svara på den kritik som riktats mot honom. En del nöjer sig med att såga hans uttagningar till DC-laget, andra hävdar att han favoriserar vissa spelare.

Allt detta och ännu mer i det här en timme och 15 minuter långa specialavsnittet.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt19.mp3

Den här texten skulle ha skrivits för ett par dagar sedan, men så blev jag givetvis magsjuk.

För tredje gången på fyra månader.

Vad är oddsen för det?

Nåväl. Många förstarundor har redan spelats, men det kan inte hjälpas.

Sent omsider: här har ni min analys av damernas lottning:

* * *

DAMER

ÖVRE HALVAN:

FÖRSTA SEKTIONEN

Serena Williams hade, som väntat, inga problem i sin öppningsrunda. Kan Garbine Muguruza ställa till besvär i andra omgången? Tveksamt va? Hon har hög kapacitet, Muguruza, men har inte riktigt presterat hittills i år. Skulle ändå vilja höja ett litet varningens finger. Helt enkelt för att jag är ganska osäker på Williams i årets Franska öppna.

Hur som helst troligt att det blir en 3R mellan systrarna Serena och Venus Williams. Möttes faktiskt så sent som förra året, på gruset i Charleston. Slutade 6-1, 6-2 till Serena. En match som Serena ska vinna hyfsat enkelt, kan man tycka.

Därefter väntar troligen Sabine Lisicki. Eventuellt Mona Barthel eller Jaroslava Sjvedova. Ingen av dem är något riktigt hot.

Först i kvarten kommer första riktiga utmaningen i form av Maria Sjarapova. Hyfsat enkel väg även för världssjuan. Möter troligen Dominika Cibulkova eller möjligen Samantha Stosur i åttondelen. Överkomliga hinder båda två, även om Cibulkova har skrällpotential.

Väldigt tråkigt att Sjarapova hamnade på den här halvan, för övrigt. Nu möts liksom förhandsfinalisterna redan i kvarten. Känns som att den matchen faktiskt kan bli den moraliska finalen, precis som herrarnas semifinal förra året (Rafael Nadal mot Novak Djokovic).

Hon går vidare till semifinal: Williams.
Skrällvarning: Sjarapova.
Bubblare: Cibulkova, Lisicki.

* * *

ANDRA SEKTIONEN:

Agnieszka Radwanska och Angelique Kerber de högst seedade spelarna på den här delen. Världstrean har presterat fin grustennis hittills i år, medan världsåttan haft en tung period på sistone: svaga 2-4 i WTA-sammanhang sedan Miami (exklusive två segrar i Fed Cup). Tveksamt att hon tar sig särskilt långt i den här turneringen.

Radwanska ska rimligtvis ta sig till åttondel, men väl där kan det mycket väl bli förlust mot Carla Suarez Navarro. På den nedre delen tror jag främst på framtidslöftet Eugenie Bouchard. Julia Görges ska inte vara några problem, och därefter väntar Flavia Pennetta eller Johanna Larsson. Fin seger för Larsson, förresten: 6-2, 6-2 mot Maria Kirilenko. Nu har hon visserligen plågats av skador och bara spelat tre matcher hittills i år, men ändå.

Pennetta kan så klart sätta käppar i hjulet för Bouchard, men jag tror likväl på en kvartsfinal mellan Bouchard och Radwanska.

Hon går vidare till semifinal: Bouchard.
Skrällvarning: Suarez Navarro.
Bubblare: Pennetta.

* * *

UNDRE HALVAN

TREDJE SEKTIONEN:

Den överlägset mest intressanta sektionen. Här trängs Simona Halep, Ana Ivanovic, Sloane Stephens och Petra Kvitová. Av dessa fyra är Halep den mest pålitliga, utan tvekan – men Ivanovic har kanske varit den som imponerat mest den här säsongen.

Kvitová kan så klart ryka redan mot Marina Erakovic i 2R, eller mot Svetlana Kuznetsova i 3R, men om Ivanovic tar sig förbi sin förstarunda är hon självskriven i åttondelen. Hemmahoppet Caroline Garcia möter hon i sin öppningsmatch, Ivanovic. Det kan bli riktigt jobbigt för serben. Inte bara för att Garcia har talang, utan främst för att hemmapubliken lär gå bananas.

Vore för övrigt väldigt kul om Bojana Jovanovski smällde till med en plats i åttondelen.

I den andra åttondelen känns Halep självskriven. Hennes motståndare lär bli antingen Stephens eller Ekaterina Makarova.

Och kvarten då?

Där vill jag ju säga Halep mot Ivanovic. Känns som en väldigt öppen tillställning. Men vad sägs om Halep i semifinalen? Vore riktigt kul, tycker jag.

Hon går vidare till semifinal: Halep.
Skrällvarning: Ivanovic.
Bubblare: Kvitová, Stephens, Jovanovski.

* * *

FJÄRDE SEKTIONEN:

Autobahn till kvartsfinalen för Li Na, och väl där möter hon troligen Sara Errani eller Jelena Jankovic. Jag skulle säga Errani, om det inte vore för att hennes fysiska status i nuläget är väldigt oklar. Jankovic hotas väl egentligen bara av Sorana Cirstea inför åttondelen, som ju inte direkt är jämnheten personifierad.

Frågan är vem som tar Erranis plats om hon åker ur tidigt. Kirsten Flipkens? Madison Keys? Då känns ju en kvartsfinalplats för Jankovic rätt så given.

Hur som helst svårt att inte lyfta fram Li Na som den stora finalfavoriten, oavsett om hon möter Jankovic eller Errani i kvarten. Förlorade visserligen mot Errani i Rom, men var sjuk i den matchen. Om det stämmer att hon kräktes inför matchen var det ju otroligt starkt att ens ta ett set.

Hon går vidare till semifinal: Li Na.
Skrällvarning: Errani, Jankovic.
Bubblare: Flipkens, Cirstea, Keys.

SEMIFINALERNA: Williams slår Bouchard, Halep slår Li Na.

FINALEN: Halep slår Williams.

Ja vad säger ni, känns det där som ett troligt scenario? Nja, egentligen inte va? Men det är ju som man brukar säga: friskt vågat, hälften vunnet. Symboliserar kanske mer min osäkerhet kring Williams än något annat. Tror inte hon försvarar sin titel i år, helt enkelt.

I dag smäller det!

Två veckor framöver har vi fantastisk Grand Slam-tennis att se fram emot.

Tennispodden synar givetvis herrarnas respektive damernas lottningar – och vaskar fram två vinnare samt ett knippe utmanare.

Tidigare i veckan tog vi en titt på seedningen och tog tempen på spelarna inför Franska öppna 2014.

Nu räknar vi ner minuterna till matchstart. Både Roger Federer och Serena Williams är i hetluften denna första matchdagen, bland andra.

Vem av Rafael Nadal och Novak Djokovic ska ses som favorit i år? Vilka kan hota dem? Är Serena Williams lika given favorit på damsidan? 

Dessutom listar i de bästa tenniskommentatorerna i NÖRDKOLLEN! Topp 3 bland svenska kommentatorer, och topp 3 bland internationella.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt18.mp3

Äntligen!

Lottningarna i Franska öppna 2014 offentliggjordes tidigare i dag.

Så, vem är nu den stora favoriten på herrsidan – Rafael Nadal eller Novak Djokovic? Och vem kan rubba suveräna Serena Williams?

Låt oss dyka ner i lottningsträsket.

Först ut: Herrarnas.

* * *

HERRAR

ÖVRE HALVAN:

FÖRSTA SEKTIONEN:

Rafael Nadal får alltså Stan Wawrinka (som officiellt bytt namn från Stanislas till Stan), David Ferrer och Andy Murray på sin halva. Ingen drömlottning direkt. Inför en eventuell kvartsfinal kan han dessutom stöta på Dominic Thiem (i 2R) och Nicolás Almagro (i åttondelen).

Typ så här: Robby Ginepri-Thiem-Teymuraz Gabashvili-Almagro-Ferrer-Wawrinka. Till exempel.

Men om vi börjar med åttondelssektionen så ska ju ingen kunna rubba Nadal här. För Ginepri handlar det om strögame, Thiem kan säkert bjuda upp till kamp men ska på papperet inte hota spanjoren i de här sammanhangen och Almagro må ha spöat honom i Barcelona, men här står betydligt mer på spel (vilket brukar innebära att Nadal höjer sig, medan pressen får Almagro att implodera).

Kan för övrigt bli Tommy Haas som kniper åttondelsbiljetten. Bör rimligtvis stå mellan honom och Almagro. Förutom de två är det inte mycket att hänga i julgranen (som vanligt finns det dock alltid en poäng i att hålla ett öga på Jack Sock och Steve Johnson, även om de troligtvis inte åstadkommer särskilt mycket).

Den andra åttondelssektionen känns lite mer öppen. Grigor Dimitrov möter en formtoppad Ivo Karlovic (som spelar final i Düsseldorf i morgon) redan i sin öppningsmatch. Ska normalt vara en relativt enkel seger för Dimitrov på grus, men likväl en jobbig förstarunda. Bra lottning för Kevin Anderson, men det förvånar mig om han tar sig förbi 3R. Ingen grusspelare av rang, om man säger så.

Andreas Seppi ska däremot kunna störa. Lite halvdan säsong för honom hittills, men man kan inte räkna ut honom. Santiago Giraldo har visat bra form så här långt i år. Kan bli en riktigt intressant öppningsmatch mellan de två. Juan Mónaco? Har väl varit i lite bättre form nu de senaste veckorna, men marginellt. Ska inte kunna hota Ferrer.

Men kan Ferrer hota Nadal? Ja, jag tror inte att Nadal är jättenöjd med hur den kvartsfinallotten föll. Ferrer har hittat ett spel som biter på sin historiskt överlägsna landsman. En aggressiv och spelförande strategi. Effektiv. På förhand känns det inte som att Ferrer ska kunna slå Nadal på Roland Garros, men det är svårt att komma ifrån att han är ett potentiellt hot. Ett större sådant än Almagro, eller någon annan före semifinalen, skulle jag vilja säga.

Han går vidare till semifinal: Nadal.
Skrällvarning: Ferrer, Dimitrov.
Bubblare: Almagro, Haas.
Håll utkik efter: Thiem, Sock, Johnson.

* * *

ANDRA SEKTIONEN:

Här trängs alltså Wawrinka och Murray. Murray i bra form, att döma av hans insats i Rom. Wawrinka, not so much. Respass direkt i öppningsmatchen i Madrid, torsk i andrarundan mot Haas i Rom. Klagade dessutom på ryggskada. Högst oklar status på schweizaren, men det var det ju även förra året – och då tog han sig till kvartsfinal.

I år möter han hur som helst Guillermo Garcia-Lopez i förstarundan, sedan Adrian Mannarino eller Yen-Hsun Lu, därefter troligen Feliciano Lopez. Garcia-Lopez är ingen busenkel öppningsmatch, men jag skulle inte heller säga att den är så himla tuff. Wawrinka borde ta sig till åttondelsfinal utan större bekymmer.

Väl där väntar… Fabio Fognini? Kan ju faktiskt åka på Thomaz Bellucci i andra omgången, och som Fognini spelat på sistone är det stor risk att han åker ut före 3R. Tar han sig till tredjerundan är det inte orimligt att Gaël Monfils väntar där. Åkte ju på en vristskada i Bukarest och har inte spelat sedan dess men är han bara i fysisk form ska han ta sig till 3R, för det är inga skräckinjagande spelare han möter på vägen dit: Victor Hanescu och Albano Olivetti/Jan-Lennard Struff.

Möts Wawrinka och Fognini i en åttondelsfinal håller jag Wawrinka som solklar favorit.

Richard Gasquet möter Bernard Tomic i sin öppningsmatch. Det kan bli något det. Gasquet har plågats av skador hela säsongen och Tomic har inte jobbat sig ur formsvackan han hamnade i för drygt ett år sedan.

Murray har enkel resa fram till 3R, men väl där kan han möta Philipp Kohlschreiber. Kohlschreiber är en mycket kompetent grusspelare. Att han spelar final i Düsseldorf ligger honom så klart i fatet. Likaså att Murray tycks ha prickat in formen och hittat sitt spel lagom till Paris. Är ändå att betrakta som ett hot mot skotten.

Spontant känns det som att det ändå blir en kvart mellan Wawrinka och Murray, med Kohlschreiber som främsta utmanare. Monfils och möjligen Fernando Verdasco bubblare.

Han går vidare till semifinal: Wawrinka.
Skrällvarning: Murray, Kohlschreiber.
Bubblare: Monfils, Verdasco.
Håll utkik efter: Tomic.

* * *

UNDRE HALVAN:

TREDJE SEKTIONEN:

Det vore väl själve f-n om inte Tomás Berdych tar sig lite längre än till andrarundan den här gången. Torsken mot Monfils i första omgången förra året var inget episkt magplask, men likväl en liten besvikelse. I år kommer första prövningen i 3R, där han troligen möter Roberto Bautista Agut. Inget oöverkomligt hinder, det.

John Isner och Nicolas Mahut kan mötas i andrarundan. Bevare oss väl… Bara formlösa och/eller ofarliga spelare i den lilla del där Isner härjar. Tommy Robredo mot Isner en trolig tredjerunda. Pånyttfödde Robredo som verkar ha somnat in igen. 4-5 i matchfacit under grussäsongen är givetvis under all kritik. Som upplagt för att Isner ska ta sig till sin första åttondelsfinal i Paris någonsin.

Mikhail Juzjnyj möter Pablo Carreno-Busta i första omgången. Kan bli en kul match. Talangen Carreno-Busta brukar visserligen stå sig slätt mot spelare av Juzjnyjs rang, men ryssen har inte direkt varit i toppform den här säsongen (vilket 6-9 i matchfacit så här långt skvallrar om).

Att Ernests Gulbis valde att ställa upp i Nice den här veckan är för mig en gåta. Signalerar det att letten inte planerar att gå för fullt i Paris? Svårt att avgöra, men det reser alltid varningsflagg när kompetenta spelare väljer att lira i de mindre turneringarna inför en Grand Slam. Väldigt ovanligt att man går långt i en GS om man spelat veckan innan.

På papperet ska han dock ta sig till en åttondel mot Roger Federer. Relativt svagt motstånd på vägen dit. Med reservation för att han kanske inte ens är särskilt intresserad av att spela Franska öppna. Man vet aldrig riktigt med Gulbis.

Federer känns hur som helst självskriven. Lukas Lacko i öppningsmatchen och därefter en kvalspelare. Väldigt trevlig lottning för schweizaren. Åtminstone fram till åttondelen. Om Gulbis nu skulle vara på sitt allra bästa spelhumör, då kan Federer få det svårt. Är det någon annan som står för motståndet så är det bara att säga grattis till kvartsfinalplatsen.

Berdych-Federer i kvarten? Låter både rimligt och spännande. Enligt rapporterna har Federer sett väldigt rapp ut på träningarna i Paris. Lite större frågetecken kring Berdych. Dels för att han av någon anledning aldrig riktigt levererar på Roland Garros (bortsett från 2010, då han tog sig till semifinal; förlust mot Robin Söderling) och dels för att han varit aningen ojämn under grussäsongen.

Tycker hur som helst att Federer borde vara nöjd med den här lottningen.

Kan för övrigt nämnas att Benoit Paire är lottad mot Berdych i en eventuell 3R, men det är inte helt troligt att han går dit. Har plågats av en knäskada hela säsongen och det är i nuläget oklart om han ens kommer till start.

Han går till semifinal: Federer.
Skrällvarning: Berdych, Gulbis.
Bubblare: Bautista Agut, Isner.
Håll utkik efter: Carreno-Busta, Paire, Facundo Arguello (114-rankad 21-åring som gjort hyfsade resultat i år och klättrat drygt 100 placeringar sedan 2013).

* * *

FJÄRDE SEKTIONEN:

Joao Sousa-Jeremy Chardy-Marin Cilic-Jo-Wilfried Tsonga-Kei Nishikori-Roger Federer.

Det är en inte helt otrolig väg till final för Novak Djokovic. Har sett att många pekat ut det här som en svår lottning. Och ja, det ser den ju ut att vara, på papperet.

Men Sousa kommer han ju att mosa (precis som i US Open i höstas), Chardy borde inte ha mycket att säga till om, Cilic är inget hot mot serben på grus, Tsonga har tappat enormt i kapacitet sedan han slog Federer i raka set förra året (och de tre matchbollar han hade mot Djokovic i Franska öppna-kvarten 2012 är inte mycket mer än ett bleknat minne nu) och Nishikoris fysiska status är väldigt oklar.

Med det sagt, och givet att Djokovic går in i turneringen med formkurvan pekande spikrakt uppåt, tycker jag att han är en solklar finalist på förhand. Om Federer spelar som han gjort hittills i år ska han kunna bjuda upp till dans, men att slå Djokovic? På grus? Över fem set? 2014? Nej, jag tror inte det.

Här känns Nishikori som det mest potenta hotet. Har han hunnit återhämta sig ordentligt efter ryggskadan i Madrid och hittar matchformen snabbt, då blir han väldigt farlig. För jisses, vilken bra tennis han bjöd på innan den där skadan satte käppar i hjulet för honom. Tycker faktiskt att han är Nadals och Djokovics huvudutmanare, tillsammans med Wawrinka.

Rätt så tuff öppningsmatch för Nishikori, dock. Martin Klizan har nämligen börjat hitta tillbaka efter raset 2013. Slovaken har ju hög kapacitet, som ni vet. Ser gärna en tredjerunda mellan Nishikori och Alexandr Dolgopolov. Inte säkert att ”Dolgo” tar sig dit: Albert Ramos i 1R och Ivan Dodig/Marcel Granollers i 2R är ingen barnlek på grus när man är så ojämn som ukrainaren.

Milos Raonic möter Nick Kyrgios i sin öppningsmatch! Turneringens klart roligaste förstarunda. Kan i och för sig ha att göra med att jag har ett gott öga till båda och gillar kraftmätningar mellan unga framtidslöften. Raonic klar favorit på förhand där, förstås. Och precis som jag ”varnade för” i Tennispodden kan det alltså bli Raonic-Nishikori i åttondelsfinal – vilket är väldigt ironiskt då det innebär att Raonics kvartsfinalseedning var i princip helt meningslös (de hade ju lottats mot varandra även om Nishikori varit åttondeseedad).

På vägen mot åttondelsfinal måste Raonic förresten ta sig förbi Lukas Rosol/Jiri Vesely (troligen Vesely) och Gilles Simon. Ingen busenkel uppgift. Känns inte som någon skräll alls om kanadensaren ryker relativt tidigt.

Överlag rätt intressant sektion, det här. Jürgen Melzer har visat gryende form. Kul att se David Goffin i huvudturneringen, även om han inte direkt briljerat i år heller. Och så de som redan nämnts.

Ett troligt scenario är hur som helst att det blir Djokovic vs Tsonga och Nishikori vs Simon i åttondelsfinalerna. Hoppas så klart på Raonic-Nishikori, men jag litar inte riktigt på kanadensaren i Grand Slam-sammanhang. Och Simon är knepig att möta på fransk mark.

Hoppas verkligen på en kvart mellan Djokovic och Nishikori. Den matchen har potential att bli riktigt riktigt bra.

Jerzy Janowicz är för övrigt 22-seedad. Hur det går för honom? Tycker att det sammanfattas bäst i en sarkastisk tweet av tennisbloggaren och twittraren @FootSoldiersofT:

Jerzy Janowicz's projected route through French Open: R1 Estrella R2 Charles de Gaulle Airport

— FootSoldiersofTennis (@FootSoldiersofT) May 23, 2014

Han går vidare till semifinal: Djokovic.
Skrällvarning: Nishikori, Tsonga, Raonic.
Bubblare: Simon, Dolgopolov, Cilic.
Håll utkik efter: Kyrgios, Vesely, Klizan, Goffin, Melzer.

SEMIFINALERNA: Nadal slår Wawrinka, Djokovic slår Federer.

FINALEN: Nadal/Djokovic slår Djokovic/Nadal.

Hahaha, den var rolig va? Jag tycker bara att det är så sjukt svårt att plocka ut en favorit mellan Nadal och Djokovic. Djokovic är i bäst form, slog Nadal i Rom, har jagat Franska öppna-bucklan i flera år – medan Nadal är King of Clay och herre på Roland Garros-täppan, har sanslösa 59-1 i matchfacit i Franska öppna och trots allt spelat två raka Masters-finaler trots svag form… Dessutom har Djokovic en på papperet lite tuffare lottning, måste man väl ändå säga.

Inte lätt det här alltså. Men om jag måste peka ut en favorit på förhand, typ 51-49, då säger jag Djokovic. 2011 var han i kalasform men åkte på en chocktorsk mot Federer i semin. 2012 tog han sig äntligen till final, men pressen var för stor. 2013 var han så nära att slå Nadal i semifinalen och ge sig själv ett gyllene läge att jogga hem titeln mot Ferrer i finalen, men föll på målsnöret.

Och det ska ju i ärlighetens namn typ inte gå att vinna nio titlar i en och samma Grand Slam-turnering. Sannolikheten är liksom så extremt liten, särskilt med tanke på den mördande konkurrensen under det som många kallar för The Golden Era.

Men om någon kan göra det så är det Rafael Nadal.

Och om någon kan stoppa honom så är det Novak Djokovic.

Som på beställning – nytt avsnitt av Tennispodden!

Här snackar jag och Andreas Käck om Rom, toppspelarnas formbesked, seedningarna i Franska öppna och Christian Lindells nya triumf på svensk mark.

Bland annat.

Ja, ni minns säkert att jag lovade en lite mer djuplodande analys av seedningarna i Franska öppna i ett inlägg tidigare i dag.

Nu så!

Förutom att kortfattat förklara några detaljer kring själva seedningen går vi igenom några nitlotter toppspelarna kan råka ut för.

Dessutom nördar vi ner oss i ämnet ”shot selection”.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt17.mp3

Vi har redan tillryggalagt fem Masters-veckor sedan början av mars.

Franska öppna står för dörren och grussäsongen är nästan över.

Vad passar väl då bättre än att ta en titt på spelarnas formkurvor, aktuell världsrankning – och seedningen i Paris?

Till att börja med blev drömfinalen mellan Rafael Nadal och Novak Djokovic så där intensiv och bra som vi hoppats och förväntat oss.

Precis som jag skrev inför matchen tog Nadal kommandot i första set och utnyttjade det faktum att Djokovic är notoriskt trög i starten.

När serben väl tuggat sig in i matchen och hittat sin matchrytm var det dock inget snack om saken: 4-6, 6-3, 6-3 blev segersiffrorna för världstvåan. Han var visserligen ojämn matchen igenom, men hans högstanivå är som bekant inte att leka med. Den klart bättre spelaren sett till helheten.

Men, kanske ni undrar – lämnade Nadal några positiva besked alls i den här matchen?

Vi gör en formkoll:

* * *

RAFAEL NADAL (1)
Han pressades till tre set mot Gilles Simon, Mikhail Juzjnyj och Andy Murray. Både mot Juzjnyj och Murray var han i teorin illa ute – Juzjnyj hade 1-0 i set och break i andra och Murray hade break i avgörande set och var två game från segern, innan Nadal vände. Spanjoren gjorde sedan processen kort mot Grigor Dimitrov i semifinalen och svarade för en överlag bra insats mot Djokovic i finalen.

Det är därför ett aningen kluvet intryck man fått av Nadal under Masters-veckan i Rom. Å ena sidan är det starkt att kriga sig igenom de där tuffa matcherna – å andra sidan borde de inte ha varit så tuffa över huvud taget. Matchen mot Dimitrov var inte så imponerande eftersom bulgaren gjorde en förvånansvärt slät figur.

Nu kanske detta därför låter motsägelsefullt, men jag tycker att Nadal på det hela taget visar svagt stigande form. Jag baserar det helt och hållet på en successiv spelmässig förbättring under veckan. Det såg verkligen inte bra ut mot Simon och Juzjnyj, och att ha 0-5 mot Murray på grus är snudd på total katastrof, men han kämpade sig igenom motgångarna av egen kraft. Det handlade liksom inte om några haverier från nämnda spelare. Det är ändå ett positivt tecken. Inte tillräckligt positivt för att säga att han är i bra form, med sina mått mätt, men ändå.

För ja, han är långt ifrån storformen, det ska sägas – men i både Madrid och Rom har han ändå tagit steg i rätt riktning. Jag tror inte att han kommer gå in i Franska öppna med lika högt självförtroende som han brukar, men det tålamod han uppvisat känns betryggande. Det är inte långsökt att dra paralleller till 2011, då han med sargat självförtroende – efter två raka grusförluster mot Djokovic, i Madrid och Rom – tappade två set i öppningsmatchen mot John Isner på Roland Garros, för att sedan vinna titeln i överlägsen stil.

Summa summarum: Formkurvan pekar svagt uppåt.

* * *

NOVAK DJOKOVIC (2)
Fantastisk comeback från ”Nole”, efter skadan han ådrog sig i Monte Carlo och som tvingade honom att stå över Madrid. Något annat kan ju inte sägas. Serbens formkurva har egentligen pekat spikrakt uppåt sedan säsongsinledningen, då han åkte ut redan i kvarten i Australiska öppna, mot Stanislas Wawrinka. Segrar i Indian Wells, Miami och nu Rom talar sitt tydliga språk. Om han ska betraktas som favorit inför Franska öppna låter jag vara osagt, men i nuläget kan vi utan omsvep konstatera att han kommer vara en av de formstarkaste spelarna i Paris.

* * *

STANISLAS WAWRINKA (3)
Förlust mot 20-årige Dominic Thiem i Madrid och 36-årige Tommy Haas i Rom. Förlusten mot Haas skyllde han för övrigt på en mild ryggskada. Hur som helst svårt att säga annat än att Wawrinka hamnat i en formsvacka sedan triumfen i Monte Carlo. Om den är djup eller inte vet jag inte, men han går onekligen in i Franska öppna med ett väldigt dåligt facit de senaste veckorna.

Kanske är det så enkelt som att han inte brytt sig överdrivet mycket om de här två turneringarna, utan satsat allt krut på förberedelser inför Paris? Inte omöjligt, men faktum kvarstår: enbart sett till formen finns det i nuläget mer negativt än positivt att säga.

Enligt egen utsago var ryggskadan i Rom inte allvarlig. Det får vi verkligen hoppas. För vi har redan tröttnat på att se en underpresterande Wawrinka på grus.

* * *

ROGER FEDERER (4)
Matchen mot Jeremy Chardy var knepig. Chardy gjorde en jättebra match, vissa bollar studsade hans väg, vinden var inte att leka med och så vidare. Jag tycker med andra ord inte att man ska dra på för stora växlar av förlusten i Rom. Han tog sig trots allt till final i Monte Carlo, innan nya tvillingparet föddes och han därför stod över Madrid.

Det enda frågetecknet som jag ser det är hans motivation. Hur taggad är du att spela en Grand Slam-turnering som du genom åren, efter alla svidande nederlag, utvecklat något av en hatkärlek till? Kommer han verkligen att ge allt, eller kommer han att ha tankarna på annat håll?

Det tycker jag i så fall bekymrar mer, för formen i sig är det inga större fel på.

* * *

DAVID FERRER (5)
Han har blandat och gett den här säsongen, spanjoren. Förhållandevis svag säsongsinledning, när han fortfarande befann sig i en formsvacka. Sen har han fått med sig vissa riktigt bra resultat men inte riktigt spelat på samma nivå som under förra våren. Jag har ju argumenterar för att Ferrer tappat slagkraft överlag, och fortsätter göra det. Det var som att han kramade ur precis varenda liten droppe av sitt tenniskunnande förra året, och nu gått tillbaka till en mer rimlig nivå rent spelmässigt.

Gjorde till exempel riktigt bra matcher mot Kei Nishikori i Madrid och Djokovic i Rom, men nådde inte ända fram. Det kommer vi troligen få se mycket mer av i år.

Hur som helst har formkurvan pekat stadigt uppåt för spanjoren sedan inledningen av grussäsongen, i princip. Bara fiaskot i Barcelona som sticker ut, men det var en engångsgrej vad det verkar.

* * *

TOMÁS BERDYCH (6)
Ojämn säsong för Berdych hittills. Semifinal i Australiska öppna (förlust mot Wawrinka) är förstås väldigt bra, och sen hade han faktiskt 11 raka segrar (två i Davis Cup, fem i Rotterdam, fyra i Dubai). Därefter har det sedan gått lite knackigt: Förlust mot Roberto Bautista Agut i öppningsmatchen i Indian Wells, semifinal i Miami (vilket förstås är bra), förlust i åttondelen mot Guillermo Garcia-Lopez i Monte Carlo, förlust mot Carlos Berlocq i finalen i Oeiras, kvart i Madrid, åttondel i Rom.

Det är verkligen inte katastrofalt, men jag hade förväntat mig lite mer från tjecken under grussäsongen. Finalförlusten mot Berlocq i Oeiras var verkligen bedrövlig, och Garcia-Lopez ska han förstås besegra nio gånger av tio.

Fortsatt små frågetecken kring Berdych efter Rom, men jag vill inte påstå att han är i direkt dålig form. Han har bara inte hunnit vässa den inför Franska öppna.

* * *

ANDY MURRAY (8)
Nu så, nu börjar skotten äntligen hitta tillbaka efter ryggoperationen i höstas. Han har verkligen inte imponerat hittills i år, och det var det väl få som förväntade sig. Det tar tid att komma i form efter ett sådant ingrepp, helt enkelt. Bara att finna sig i – och det verkar ju Murray ha gjort. Där han inte övertygat på ett spelmässigt plan har han i stället gjort det på ett psykologiskt. Tycker det tålamod han visat upp är ett positivt tecken.

I Franska öppna kommer han troligen inte att kunna göra så jättemycket skada, grus är trots allt inte hans hoods, men han lär gå in i turneringen med självförtroendet på topp efter uppvisningen i Rom.

* * *

MILOS RAONIC (9)
Inte en överdrivet bra säsong för Raonic heller så här långt, men nu verkar det som att mammutservaren börjat vakna. Gjorde överlag en riktigt bra turnering i Rom och en fantastisk semifinal mot Djokovic. Han rör sig oerhört mycket bättre på gruset i år än tidigare. Det hårda slitet har börjat ge resultat. Och det kan ju ofta vara så där: När man lägger om sin träning, som jag tror att Raonic gjort, då kan vissa delar av spelet temporärt bli lidande.

Det vore onekligen en enorm bedrift om kanadensaren lyckas ta sig till sin första Grand Slam-kvartsfinal i karriären på grus av alla underlag, men en total omöjlighet är det inte. Han blir nämligen seedad 8 i Franska öppna och har lämnat styrkebesked senaste veckan.

* * *

KEI NISHIKORI (10)
Var på gång ordentligt innan han blev skadad. Sannolikheten är stor att han faktiskt fällt Nadal i finalen i Madrid om inte ryggen gått sönder. Och bedömer vi bara det sista vi såg av japanen, ja då pekar formkurvan spikrakt uppåt. Spelade makalöst bra i Barcelona och Madrid. Ska bli oerhört intressant att se vad han kan åstadkomma i Paris. Hoppas bara att han hunnit återhämta sig ordentligt…

* * *

JO-WILFRIED TSONGA (14)
Vid den här tiden förra året var han världsåtta. Inget jättestort tapp, men han har trots allt varit en stabil topp 10-spelare sedan 2008 (med undantag av några perioder 2009 och 2011). Sedan skadan han ådrog sig i Wimbledon förra året har han inte varit sig lik. Har varken hittat sitt spel eller självförtroende, trots att det för några veckor sedan kändes som att han var på väg tillbaka.

Vilket är synd, för det han presterade förra året, fram till sommaren, det var riktigt bra. Särskilt på grus. Gjorde stora framsteg på underlaget och tog sig som bekant till semifinal på Roland Garros förra året. I år har han trillat tillbaka i gamla hjulspår. Får visserligen med sig en del resultat ibland, men är sällsynt uddlös mot tuffare motstånd. Svårt att säga att man har höga förhoppningar på honom inför Franska öppna.

* * *

… och så tar vi en titt på rankningen:

ATP-RANKNINGEN

• Inga stora förändringar inom topp 20. Raonic tar tillbaka sin position som världsnia från Nishikori, som stod över Rom. Dimitrov tar två steg närmare topp 10 och är nu världstolva för första gången i karriären. Bra utveckling där. Klättrat 11 platser sedan säsongsinledningen – och 36 sedan början på 2013. Skadade Richard Gasquet fortsätter tappa mark. Likaså formsvage Tsonga. Medan Haas hoppar upp två pinnhål – och petar ner Ernests Gulbis lika många.

• Dominic Thiems succé fortsätter. Hoppar upp  tre steg trots att han stod över Rom och återfinns nu på plats 58. Oerhört stark utveckling från en spelare som vid den här tiden förra året var rankad 279 i världen…

• Nikolaj Davydenko tappar åtta placeringar – och är nu på väg att trilla ur topp 100 för första gången sedan 2001. Fritt fall för ryssen.

Säsongsrankningen:

• Nadal fortfarande etta, trots sin formsvacka. Det är så klart ett styrkebesked om något, att kriga sig igenom motgångarna och få med sig resultaten trots att spelet inte är hundra. Ska förstås sägas att Djokovic sannolikt spelat in mer poäng om han inte tvingats stå över Madrid. Inte omöjligt att han varit i topp på säsongsrankningen om han inte åkt på den där handledsskadan.

• Vad kan sägas i övrigt då? Topp 4 överensstämmer just nu exakt med den officiella världsrankningen. Väldigt tajt inom topp 10 så här långt, faktiskt. Big Four-dominansen har onekligen brutits. Murray bara på nionde plats, men det går åtminstone sakta men säkert uppåt. Att Fabio Fognini är topp 10 vid årets slut håller jag inte för troligt. Däremot är det absolut ingen omöjlighet att både Nishikori och Dimitrov är det.

• Marin Cilic fortfarande strax utanför topp 10 på världsrankningen och nu även på säsongsrankningen. Likaså Ernests Gulbis. Intressant att han kunnat hålla sig så relativt jämn under snart ett och ett halvt års tid. Förväntade mig någonstans en härdsmälta om inte framgångarna kom ögonblickligen. Känns som att han faktiskt bestämt sig för att ha tålamod och jobba sig fram till resultaten.

• Raonic upp fyra snäpp, till plats 14. Den här semifinalen i Rom var viktig för honom. Man vill inte hamna i kölvattnet, för då krävs det en enskild succé som smäller högt för att man ska behålla sin plats på världsrankningen. Som förra året, när finalen i Montréal räddade upp en överlag sval säsong för kanadensaren. Skiljer för övrigt knappt 200 poäng mellan nian Murray och Raonic. Tajt var ordet.

* * *

WTA-RANKNINGEN

• Oförändrat i den absoluta toppen, som ni ser. Serena Williams ohotad etta, Li Na klar tvåa. Simona Halep hugger underifrån, men trean Agnieszka Radwanska har ändå en rätt betryggande ledning där. Världsfyra nu alltså, Halep. Vem hade trott det för ett år sedan? Inte jag i alla fall. Nej, det kan inte ha varit många som förutsåg det. Fantastisk utdelning för rumänskan. Och riktigt kul att det börjar röra på sig inom topp 10 igen, efter två relativt stagnerade säsonger.

• Fritt fall för Victoria Azarenka. Världsfemma nu, men efter Franska öppna (som hon tvingas stå över på grund av fotskada) kommer hon i bästa fall att vara sexa – troligen så lågt som 8-9 – eftersom hon tappar 900 poäng.

• Ana Ivanovic fortfarande strax utanför topp 10, och nu har Sara Errani börjat knacka på dörren igen. Nästan förvånande att Caroline Wozniacki fortfarande bara är några placeringar från topp 10. Känns inte som att hon kommer slå sig in där igen, om inget radikalt händer. Och Sloane Stephens ”kräftgång” fortsätter. Visserligen bra att hålla sig inom topp 20, men visst önskar man sig mer än så av talangen.

* * *

Och så, avslutningsvis: Seedningen i Franska öppna!

* * *

HERRAR

• Raonic åttondeseedad eftersom Juan Martín del Potro står över på grund av handledsskada. Argentinaren stod över även förra året och kommer därför inte tappa några poäng på rankningen. Helt sjukt egentligen. Han har liksom bara spelat in 385 poäng hittills i år och ligger på plats 51 på säsongsrankningen, men har ändå tillräckligt med poäng för att behålla sin plats inom topp 10. Detta så klart i och med att han spelade in grova poängsummor under andra halvan av 2013. Hur som helst bra för Raonic, som behöver stadiga framgångar i de större turneringarna för att kunna stabilisera sig som topp 10-spelare.

• Jerzy Janowicz 22-seedad, trots sin dåliga form. Det är bara att tacka och ta emot.

• Roberto Bautista Agut seedad i en Grand Slam-turnering för första gången i karriären. Inte illa!

• Vasek Pospisil 30-rankad. Troligen sista Grand Slam-turneringen han är seedad i den här säsongen, eller i alla fall näst sista. Sju raka förluster har han nu. Är i otroligt dålig form, med andra ord. Åker sannolikt ut tidigt.

* * *

DAMER

• Halep semifinalseedad, alltså. Riktigt bra. Som sagt, förmodligen inte många som hade väntat sig detta för ett år sedan. I övrigt inga konstigheter. Angelique Kerber kvartsfinalseedad i och med Azarenkas återbud. Hoppas hon åtminstone håller sin seedning. Har ju ryckt upp sig efter 2013, men inte kommit upp i samma nivå som 2012 än.

• Venus Williams seedad i en Grand Slam för första gången sedan Franska öppna 2013. Oseedad i tre raka Grand Slams, alltså.

* * *

Mer om seedningarna i nästa avsnitt av Tennispodden!

Tävlingsveckan är snart över.

På herrsidan bjuds vi på en blockbuster, på damsidan en på papperet sval tillställning.

Så hur tror vi att båda dessa kommer att utspela sig?

Gårdagens semifinaler blev inte riktigt som jag hade föreställt mig dem på förhand.

Till att börja med åkte Jelena Jankovic ut med huvudet före – och Sara Errani blev första hemmaspelaren på 30 år att ta sig till final på hemmaplan i Rom, via 6-4, 6-4. Dålig match av Jankovic. Sure, Errani spelade bra, men inte så bra. Fick mycket hjälp av Jankovics enkla missar.

Serena Williams–Ana Ivanovic blev en svängig historia. Williams tog första set med 6-1 men tappade sedan fyra raka game i andra. Förlorade så småningom setet med 6-3, för att sedan köra över Ivanovic på nytt i tredje: 6-1, 3-6, 6-1.

Som ni minns skrev jag inför gårdagens semifinaler att det hade varit en större skräll om Milos Raonic slagit Novak Djokovic än om Grigor Dimitrov besegrat Rafael Nadal.

Well.

Djokovic hade samma problem han alltid har mot servekanoner och stördes också rejält av vinden. Samtidigt gjorde Raonic en riktigt bra match. Han tar fortfarande kliv framåt i utvecklingen, trots att det ibland känns som att han står still. Hans överlägset bästa grusmatch i år.

Han är förstås fortfarande otymplig, men rör sig avsevärt mycket bättre nu än för ett par år sedan. Hängde med bra i spelet, vilket jag trodde skulle vara en fördel för Djokovic – men han lyckades långa stunder sätta ordentlig press på serben. Fortfarande de korta poängen som han fick mest utdelning i, men det är ändå positivt att han kan matcha Djokovic så här pass bra. 6-7(5), 7-6(4), 6-3 är bra förlustsiffror för honom. Desto sämre segersiffror för Djokovic, även om gnetsegrar alltid är imponerande i sig. Hade trots allt minibreak mot sig i andra sets tiebreak, men red ut stormen.

Några timmar senare ställde Grigor Dimitrov ut sina hajpade skor på banan – och fick sig en ordentlig lektion i Masters-tennis av Nadal.

Helt chanslös var han, Dimitrov. Nadal plockade isär hans backhand som en sjuåringen plockar isär lego och gav inte bulgaren andrum över huvud taget: 6-2, 6-2.

Stora segersiffror – men hur imponerande var egentligen Nadals seger? Inte överdrivet, det måste sägas. Hans spel påminde förvisso mer om det i tredje set mot Andy Murray än i första set (där han tappade fem raka game och var nära att bli nollad), men Dimitrov utgjorde inget hot alls den här kvällen. Att Nadal höll nere siffrorna över oprovocerade misstag – som haglat från hans racket under veckan – är därför ingen bedrift i sig. Han blev ju aldrig riktigt satt under press.

Samtidigt lämnar Djokovics insats mycket övrigt att önska. Som sagt alltid svårt att möta servekanoner, men den här segern satt lite för långt inne för att inte höja vissa frågetecken. Det är trots allt grus vi pratar om här. Ett underlag som Raonic normalt inte ska hota honom på, kan man tycka.

Så, hur påverkar detta dagens drömfinal?

Vi tar en titt:

* * *

RAFAEL NADAL – NOVAK DJOKOVIC

22-18 i inbördesmöten till Nadal. Inga andra spelare har mött varandra så många gånger – och ingen annan spelare har besegrat Rafael Nadal så många gånger.

Dock bara tre gånger på grus: Madrid och Rom 2011, Monte Carlo 2013. Känns nästan lite konstigt. Som att det borde vara några till. Kan han plocka sin fjärde i dag?

Knappast en omöjlighet. Om man struntade helt i gårdagens semifinaler och enbart bedömde matcherna fram till lördag, då skulle jag peka ut Djokovic som klar favorit. Typ 70-30.

Nu, efter semifinalerna, känns det snarare som 55-45. Eller kanske 60-40.

För det är trots allt svårt att inte hålla Djokovic som favorit. Han har överlag sett mest stabil ut, med undantag för matchen mot Dimitrov har Nadal haft en osedvanligt krånglig väg till final och Djokovic brukar som ni vet snudd på överprestera så fort han möter spanjoren.

Vädret kommer säkerligen bli en faktor, återigen. Djokovic har inte hanterat blåsten bra alls och Nadal har inte störts nämnvärt av den lite mer regntunga banan mot främst Murray (i alla fall inte i andra och tredje set) men även mot Dimitrov.

Båda har nog gått stärkta ur sina respektive semifinaler: Nadal för att han hittat sitt spel, Djokovic för att han krånglade sig ur en knepig match. Samtidigt ska nämnas att Nadal tillbringat uppemot 10 timmar på banan redan. Det kan givetvis påverka. Särskilt med tanke på att han spelade kvällsmatchen i går och inte fått lika mycket tid till återhämtning.

Hur blir finalen spelmässigt då?

Precis som mot Dimitrov kommer Nadal vilja ta kommandot omgående. Utnyttja det faktum att Djokovic brukar vara trög i starten. Om Djokovic såg matchen mellan Nadal och Murray så borde han försöka styra spelet mot spanjorens forehand. Mönstret backhand cross court mot Nadals forehand, sedan rak backhand mot Nadals backhand för att fånga världsettan i ett defensivt steg och avslutningsvis återigen sikta in sig på forehandrutan känns som ett troligt mönster. Skulle inte heller förvåna mig om Djokovic försöker sig på den raka forehanden i Nadals vänstra hörn, för att fånga honom på fel fot. Funkade bra för Murray.

Matchbilden kommer säkerligen bölja fram och tillbaka, men avgörande blir vem som dikterar spelet. Alltså inte vem som är mest aggressiv eller offensiv, utan vem som får sin motståndare dit han vill. Det var så Murray gjorde mot Nadal. Det handlade inte jättemycket om att han var mer aggressiv och offensiv, utan hur och när.  Alltså: hur han byggde upp poängen.

Den som blir poängens byggmästare kommer vinna finalen i dag.

Väldigt öppen match, många faktorer som kan bli helt avgörande – men jag säger ändå svag fördel Djokovic, 55-45.

Serben är faktiskt den enda förutom Juan Carlos Ferrero som besegrat Nadal i Rom. Ferrero gjorde det i andra omgången 2008, Djokovic i finalen 2011. Nadals sjätte raka final i Rom, nionde totalt. Sju titlar har han redan. Ett galet bra facit.

Dock inte lika galet som i Monte Carlo, där han hade åtta raka titlar.

Tills Djokovic satte stopp för honom i spanjorens nionde raka.

* * *

SERENA WILLIAMS – SARA ERRANI

Errani är på gång nu, skriver jag för hundrafemtielfte gången. Trots att Jankovic svarade för en blek insats i går är det likväl imponerande av världselvan att ta sig hela vägen till final.

Men här tar det stopp va?

6-0 i inbördes möten och 12-1 i setfacit talar sitt tydliga språk.

Ja, Errani trivs bättre på grus än Williams – men nej, det gör henne inte till en bättre spelare på grus. Williams har gått från klarhet till klarhet i Rom, enda riktiga vägbulan kom i andra set mot Ivanovic i går och det redde hon ändå ut med bravur.

Jag har svårt att se hur Sara Errani ska kunna stoppa hennes framfart. Det räcker liksom inte med att spela smart och på toppen av sin förmåga mot Williams. Hon måste dessutom spela ett spel hon inte riktigt har, det vill säga ett aggressivt och offensivt finslipat sådant. Errani har tillräckligt bra försvarsspel och slagregister för att kunna hänga med bra i spelet, men när Williams höjer tempot ska hon normalt blåsa världselvan av banan.

Jag hoppas på en intensiv match, att Errani överpresterar och gör sin bästa insats i år.

Men kommer det att räcka? Nej, jag tror inte det. Det lär krävas att Williams på ett eller annat sätt viker ner sig för att Errani ska kunna fullborda en skräll av den här digniteten.