Så, då har det äntligen blivit dags för kvartsfinaler i OS-tennisen. Åtta av 16 kvartsfinalister i herrarnas och damernas singelturnering är Grand Slam-vinnare (Roger Federer, Novak Djokovic, Juan Martín del Potro, Victoria Azarenka, Maria Sjarapova, Serena Williams, Kim Clijsters, Petra Kvitová). Så het är tennisen i OS-London 2012.

Intressant också att fem av kvartsfinalisterna på herrsidan är topp tio-spelare (Federer, Djokovic, Murray, Tsonga och del Potro) och att 17-rankade Kei Nishikori är den lägst rankade av kvarvarande åtta spelare.

De riktigt stora skrällarna har uteblivit, helt enkelt. Kanske kommer de i dag?

Låt oss ta en titt:

HERRARNAS SINGEL:

Novak Djokovic (rank 2) – Jo-Wilfried Tsonga (6)
Det psykologiska övertag Tsonga en gång hade över Djokovic, med fem segrar på deras sju första möten, är sedan länge utraderat. Sedan 2010 har världstvåan utjämnat och leder nu med 6-5 i inbördes möten (borträknat Djokovics walk over i Paris förra året). Tsonga trivs dock på gräset där han får maximal utdelning på sin tunga serve och har sett stark ut både i Wimbledon och OS, samtidigt som Djokovic sett svajig ut i två av tre matcher hittills i turneringen. Bland annat med den episka kvartsfinalen i Franska öppna färskt i minnet är det svårt att inte hålla Djokovic som favorit, men formatet och världstvåans ojämna form ger tveklöst Tsonga skrällpotential. Lär bli en jämn match. Tror Djokovic bärgar segern i tre set – om han inte lyckas stänga matchen i två tiebreak.

Roger Federer (1) – John Isner (11)
Chockförlusten i Davis Cup tidigare i år har Federer kommit över för länge sedan. Följde ju upp den med en finalseger i Indian Wells – på Isners ”hemmaplan” (om hela USA nu kan räknas som sådan), där den reslige amerikanen i regel spelar sin allra bästa tennis. Inte jätteförvånande att Isner är i kvartsfinal med tanke på den enkla lottningen, men å andra sidan inte varit särskilt förvånande om han klappat ihop redan i första eller andra omgången. Personligen tror jag att hans oförmåga att stänga matcher tidigt (det vill säga före tiebreak) talar emot honom i en kvartsfinal mot Roger Federer, som har betydligt fler vapen i sin arsenal. Federer har lyckats utmanövrera mammutservaren Milos Raonic i tre jämna matcher i år (Indian Wells, Madrid, Halle) som alla gick till tre set, och med tanke på schweizarens iskyla i de matcherna tror jag att han grejar även Isner – hur bra han än servar.

Andy Murray (4) – Nicolás Almagro (12)
Har inte mött varandra sedan Indian Wells 2010, Murray leder med 2-1 i inbördes möten. Inte mycket att gå på där helt enkelt. Sett till formen har Andy Murray tveklöst varit den som imponerat mest, men även grusspecialisten Almagro har  sett oväntat stark ut på gräset. Om Almagro spelar på topp kan han möjligen plocka första set från trögstartade världsfyran, men det är inte orimligt att anta att hemmafavoriten tar sig till semifinal i två raka set.

Juan Martín del Potro (9) – Kei Nishikori (17)
En repris från tredje omgången i årets Wimbledon, där del Potro slutligen utmanövrerade japanen i tre raka set (6-3, 7-6, 6-1). I OS har argentinske världsnian ångat på med imponerande segrar över Andreas Seppi och Gilles Simon. Nishikori skrällde dock mot en formtoppad David Ferrer, som gjort sin bästa säsong någonsin i år, och ska inte alls räknas ut i den här matchen. Kan bli dagens jämnaste kvartsfinal på herrsidan. Tror dock del Potro grejar det till sist. Tack vare formatet har han inte alls sett lika sliten ut som i Wimbledon, där han åkte på pumpen i tre raka set mot Ferrer i åttondelsfinalen.

DAMERNAS SINGEL:

Victoria Azarenka (1) – Angelique Kerber (7)
Kerber har verkligen fått sitt stora genombrott i år och börjar bli en seriös utmanare till de stora titlarna på WTA-touren. Imponerade mot Venus Williams, som spelat sin bästa tennis i år just i OS, och har kapaciteten att gå långt. Samtidigt har Azarenka studsat tillbaka efter minihaveriet mot Irina-Camelia Begu och jobbade undan Nadia Petrova i två jämna set: 7-6(6), 6-4. Världssjuan har absolut skrällpotential, men svårt att inte hålla Azarenka som favorit i den här matchen.

Maria Sjarapova (3) – Kim Clijsters (36)
Clijsters har gått lite under radarn i den här turneringen, medan Sjarapova sluggat sig ur ett tufft underläge mot Sabine Lisicki (6-7, 6-4, 6-3). Clijsters leder med 5-3 i inbördes möten, men av de sju matcherna har sex spelats 2007 eller tidigare. Senast de möttes var i Cincinnati 2010, då Clijsters vann i tre set (2-6, 7-6, 6-2). Fyrfaldiga Grand Slam-vinnaren Clijsters trivs ganska bra på gräset och tog sig till åttondelsfinal i årets Wimbledon – där hon dock kollapsade och bara lyckades ta två game mot Angelique Kerber. Givet hur extremt taggad (och framför allt i avgörande lägen kylig) Sjarapova sett ut hittills har jag dock svårt att se hur veteranen ska kunna störa världstrean så pass mycket att det leder till en skräll.

Serena Williams (4) – Caroline Wozniacki (8 )
Oddsen – 8.00 gånger pengarna på Wozniacki – säger väl egentligen allt. Serena har i princip slaktat allt motstånd hittills i OS. Visst, Wozniacki plockade ett set från forna världsettan i Madrid, men det var tre månader sedan på ett aldrig tidigare prövat underlag. På gräset i Wimbledon är Williams omutlig, och det ska så otroligt mycket till för att Wozniacki ska kunna vinna den här matchen att jag är benägen att kalla det ett omöjligt uppdrag för danskan.

Petra Kvitová (6) – Maria Kirilenko (15)
Det har inte pratats så mycket om Kvitová så här långt i OS, men jag slog redan inför den här turneringen fast att hon har kapaciteten att nå final. När det nu kan vara Sjarapova och inte Lisicki som står för motståndet i en eventuell semifinal blev oddsen genast lite högre, men Kirilenko tycker jag att hon borde slå utan större bekymmer. I deras två senaste möten har hon bara tappat fyra game (6-2, 6-2 i Fed Cup förra året och 6-0, 1-0 i årets Australiska öppna). Mot Flavia Pennetta tappade hon bara tre game (6-3, 6-0) i går, efter att ha pressats av Shuai Peng i andra omgången (7-5, 2-6, 6-1).

Andy Murray har vi redan pratat om. Viktig arbetsseger mot Marcos Baghdatis i dag. Bådar gott inför en eventuell semifinal mot Novak Djokovic. Okej, han är inte där än – men visst ska världsfyran, framhejad av en fanatisk hemmapublik, greja Nicolás Almagro på gräset i Wimbledon? Ja, det tycker jag.

* * *

I går pulvriserade han forne världsettan Andy Roddick. I dag hängde Djokovic löst mot en annan (och nu för tiden betydligt ”lättare”) världsetta – Lleyton Hewitt.

Det såg inte bra alls ut i det där första setet. Tyckte inte superserben kom i gång förrän i mitten av andra. Det är oroväckande. Särskilt med tanke på att han möter Jo-Wilfried Tsonga i kvarten. Jag håller ”Djoker” som favorit framför Tsonga alla dagar i veckan, men givet Tsongas starka insats hittills i turneringen, för att inte tala om Djokovics lilla OS-frossa, känns en semifinal inte alls lika självklar längre.

Tror visserligen fortfarande på en drömsemifinal mellan Murray och Djokovic, men världstvåan måste få bukt med sina inre demoner om han ska ta sig förbi Tsonga.

* * *

London-OS 2012 är över för Serena Williams del. Matchen mot Angelique Kerber blev nästan så episk som jag trott: 7-6(5), 7-6(5). Det enda som saknades var väl egentligen ett rekordlångt skiljeset.

Kul att framtidshoppet Kerber tar sig långt igen. Trist att inte få se mer av Venus under OS.

I kvartsfinalen möter hon ingen mindre än Victoria Azarenka. Förlorade i två raka set i deras hittills enda möte (4-6, 3-6 i Indian Wells). Azarenka hade lite bekymmer mot Nadia Petrova men bärgade till slut segern i två set: 7-6(6), 6-4.

* * *

Maria Sjarapova. Vilken fajter! Verkligen ingen lätt match för henne i dag, med tanke på att det var just Sabine Lisicki som satte stopp för hennes resa i årets Wimbledon. 20-rankade tyskan var nära att upprepa bedriften, men fick till slut se sig besegrad efter skiljeset: 6-7(8), 6-4, 6-3 till kämpen Sjarapova, som alltid tycks vara som allra bäst med kniven mot strupen.

Världstrean möter veteranen Kim Clijsters, som sett oväntat pigg ut så här långt i turneringen, i kvartsfinalen.

Clijsters slog forna världsettan Ana Ivanovic i raka set: 6-3, 6-4.

* * *

Det blev, tro det eller ej, ett tiebreak som avgjorde matchen mellan John Isner och Janko Tipsarevic. I övrigt bjöd matchen på totalt ett servegenombrott – och det stod Isner för, i första set.

Matchsiffrorna blev slutligen 7-5, 7-6(14) efter att Tipsarevic slagit matchbollen i nät.

Blir intressant att se hur världselvan hanterar Roger Federer i kvartsfinalen. Isner må ha en monsterserve och ett närmast omänskligt övertag i tiebreaks, men på förhand känns det troligare att Federer bryter Isners serve än tvärtom.

Och det kan bli helt avgörande i den matchen. Jag kan nästan svära på att ett servegenombrott per set räcker för att Federer ska vinna.

* * *

Kei Nishikori slog David Ferrer i en svängig tresetare. Väldigt oväntat, måste jag säga. Nishikori gjorde ju en ganska platt match mot Juan Martín del Potro i Wimbledon medan David Ferrer aldrig någonsin spelat så bra på gräs tidigare.

Matchsiffrorna blev slutligen 6-0, 3-6, 6-4. Blir riktigt intressant att se vad Nishikori kommer att ha för taktik mot del Potro i kvartsfinalen.

* * *

Ja, som antyds här ovan vann alltså del Potro över Gilles Simon: 6-1, 4-6, 6-3. Inga konstigheter.

* * *

Federer hade oväntat svårt mot Denis Istomin, men vann slutligen i raka set: 7-5, 6-3.

* * *

Serena Williams har vi redan pratat om i dag. Ser onekligen ut som att Caroline Wozniacki, som slog Daniela Hantuchova (6-4, 6-2), kommer att bli en munsbit för Wimbledon-mästarinnan i kvartsfinalen.

* * *

Petra Kvitová kämpar på lite i det tysta. Har inte hört särskilt mycket sägas om henne under detta OS. Har inte fått spelet att stämma hundraprocentigt än, med två tresetare som resultat, men tappade bara tre game mot Flavia Pennetta: 6-3, 6-0.

Hon borde rimligtvis ha en god chans mot Maria Kirilenko, som slog ut Julia Görges (7-6, 6-3), i kvartsfinalen.

* * *

Nu är tyvärr samtliga svenska spelare utslagna ur OS-tennisens turnering. Det började med att Johan Brunström/Robert Lindstedt föll mot kroaterna Marin Cilic/Ivan Dodig (3-6, 2-6) och Lindstedt följde sedan upp den förlusten mot en ny tillsammans med Sofia Arvidsson mot italienarna Daniele Bracciali och Roberta Vinci: 3-6, 6-4, 8-10.

What a bummer…

* * *

Titelförsvarna Roger Federer och Stanislas Wawrinka har gjort sitt i OS-dubbeln. 6-1, 6-7, 3-6 blev setsiffrorna mot israelerna Erlich/Ram.

* * *

Alla dagens resultat:

Att Andy Murray ”inte stod att känna igen” i första set är givetvis en grov överdrift. Att han inte fick spelet att stämma däremot, det är ett rättvist påstående.

Till saken hör nämligen att Murray, likt världstvåan Novak Djokovic, ofta har en ganska lång startsträcka – samt att Marcos Baghdatis av någon anledning alltid lyckas plocka fram det spel som tog honom till final i Australiska öppna 2006 (förlust mot Roger Federer) just mot Andy Murray.

I årets Wimbledon höll han på att ställa till det ordentligt för brittiske världsfyran, som fick slita hårt för sin 7-5, 3-6, 7-5, 6-1-seger.

I dag lade han omgående beslag på taktpinnen i första set. Han pressade tillbaka Murray långt bakom baslinjen, stängde effektivt ytorna med stabilt nätspel och djupa crossbollar, och tog tillvara på hemmahoppets misstag. Hans aggressiva offensiv gav utdelning, först i form av ett servegenombrott i matchens allra första game och sedan med ett stabilt servegame vid ställning 5-4.

Som väntat justerade Murray sin taktik inför andra set; han varierade sin serve mer, försvarade sig bra med djupa slicebollar (som när de utförs med precision är särdeles effektiva mot just Baghdatis, eftersom han tenderar att röra sig precis på baslinjen och har problem att justera sin position bakåt när bollarna skickas upp djupt), växlade tempo och kalibrerade sin forehandslägga.

I första set gjorde han det väldigt lätt för Baghdatis att läsa spelet då han i nio fall av tio spelade crosscourt på både backhand- och forehandsidan. I andra, och framför allt tredje, nyttjade han sin fint maskerade stoppboll och raka forehand/backhand oftare och med bättre precision.

Samtidigt kändes det som att luften gick ur Baghdatis när Murray drog ifrån i andra set, vilket (tillsammans med publikens massiva stöd) skapade ett stort momentum för hemmafavoriten inför tredje set samtidigt som de enkla ofokuserade misstagen från andra set hängde med Baghdatis in i avgörande set.

Givet allt detta känns 4-6, 6-1, 6-4 som ett helt rättvist resultat. En arbetsseger för Murray, som verkligen börjar få bukt med sitt heta temperament, mot en lurig spelare som nästan alltid är jobbig att möta.

Det är framför allt världsfyrans nyligen upptäckta förmåga att hålla huvudet kallt – till skillnad från tidigare i karriären då vinnarskallen varit lika bräcklig som ett korthus på Kebnekaise – som imponerar. Därför kände jag att den här matchen förtjänade en ordentlig analys, trots att många på förhand nog såg den som en smula avslagen. Ett viktigt styrkebesked inför en eventuell semifinal mot Novak Djokovic.

* * *

… som inte hade det lätt mot forne världsettan Lleyton Hewitt. 4-6, 7-5, 6-1 känns som en märklig siffra i sammanhanget. Hewitt har visserligen prickat in en rätt fin form inför OS och kan vara, när allting klaffar, giftig just på gräs, men mot självaste herr Djokovic ska han givetvis inte ha mycket att hämta i dessa sammanhang.

Ett tecken på OS-frossa? Kanske. Tyckte han såg väldigt besvärad ut i de första två seten. Fick inte spelet att stämma ordentligt förrän i tredje set – och den enorma segeryran efter matchbollen tyder så klart på att han inte på något sätt kände sig helt säker på att han skulle vinna den här åttondelsfinalen.

Enbart sett till kapacitet är ju Djokovic helt överlägsen på den här halvan, trots den svåra lottningen, men det känns som att han står i vägen för sig själv ibland. Han måste verkligen höja sitt spel ett par snäpp i kvartsfinalen mot Jo-Wilfried Tsonga (som trots sin rekordlånga maratonmatch i går förhållandevis enkelt utmanövrerade Rafael Nadals ersättare Feliciano Lopez: 7-6, 6-4).

* * *

Serena Williams var helt skoningslös i sin match mot Vera Zvonareva, som inte hade någonting att säga till om i deras åttondelsfinal. Siffrorna talar sitt tydliga språk: 6-1, 6-0. Tolv ess i sex servegame. Sex servegenombrott. 53-23 totalt i poäng.

Här snackar vi utklassning.

* * *

Står just nu 7-5, 6-6 till John Isner mot Janko Tipsarevic. Kan världsåttan vända? Amerikanen är ju som bekant rysligt effektiv i tiebreak. För övrigt Isners tredje tiebreak på lika många matcher.

* * *

Robert Lindstedt och Sofia Arvidsson spelar sin första match i mixed doubles (mot italienska paret Vinci/Bracciali) 21.30.

* * *

Stay tuned! Kör en lite längre sammanfattning när tävlingsdagen är över.

På grund av andra åtaganden och bestyr blev det inget bloggande i går. Lite typiskt, när vi nu bjöds på det längsta OS-setet någonsin.

6-3, 3-6, 25-23 blev slutligen matchsiffrorna i maratonmatchen mellan Jo-Wilfried Tsonga och Milos Raonic. En rekordmatch som bjöd på totalt 40 servess och blott tre servegenombrott på 66 game.

– Det här är det enda sättet för mig att skriva mitt namn i historieböckerna för tillfället, sa vinnaren Tsonga efter matchen och syftade på Roger Federers, Novak Djokovics och Rafael Nadals dominans i Grand Slam-sammanhang.

Och han väljer att hylla sin 21-åriga motståndare efter rekordmatchen:

– Det är svårt att spela mot honom för hans serve är perfekt. Jag är nöjd med hur jag spelade för det var inte lätt för mig, säger han.

Raonic må ha förlorat den längsta OS-tennismatchen sedan bronsmatchen mellan Fernando Gonzales och Taylor Dent 2004 (16-14 till Gonzales i skiljeset) men är nöjd med sin utveckling på tennisens stora scen.

– Jag har knackat på dörren. Förhoppningsvis kan jag sparka in den nästa gång, säger han.

Tsonga möter Feliciano Lopez, som slog ut Juan Mónaco (6-4, 6-4), i nästa omgång.

* * *

Andy Roddick hängde med i de fyra inledande gamen i första set – sedan trampade Novak Djokovic plattan i mattan och fullkomligt massakrerade amerikanen. 6-2, 6-1 blev matchsiffrorna i en match vars underhållningsvärde helt och hållet bestod i Djokovics ursinniga dominans.

Den som tvivlat på superserben i den här turneringen borde tänka om. För varje game han spelar kommer han allt närmare den där drömfinalen mot Roger Federer. I nästa omgång möter han veteranen Lleyton Hewitt, som slog Marin Cilic (6-4, 7-5).

Blir riktigt intressant att se om någon (läs: Tsonga eller Andy Murray kan stoppa honom).

* * *

Precis som i Wimbledon 2011 tvingade Storbritanniens Laura Robson fram ett tiebreak i första set men orkade inte hålla ångan uppe i andra mot Maria Sjarapova: 7-6(5), 6-4.

Nästa omgång blir en favorit i repris från årets Wimbledon – Sjarapova mot Sabine Lisicki. Lisicki slog som bekant ut Sjarapova i två raka set i åttondelsfinalen (6-4, 6-3). Mot Jaroslava Sjvedova hade tyskan dock en del besvär och bärgade segern i tre set med vissa om och men: 4-6, 6-3, 7-5.

Blir turneringens hittills tveklöst mest intressanta match på damsidan.

* * *

Världsettan Victoria Azarenka samlade ihop sig efter det lilla haveriet mot Irina-Camelia Begu och avfärdade Spaniens Martina José Martinez Sanchez busenkelt: 6-1, 6-2. Inga konstigheter alls.

Azarenka möter forna världstrean Nadia Petrova, som krånglade sig förbi Ana Tatishvili (6-3, 6-7, 6-2) i nästa omgång.

* * *

Andy Murray slog Jarkko Nieminen utan större bekymmer. Ett break i båda setens första game och fortsatt stabilt servande var egentligen allt som krävdes för att hemmafavoriten skulle vinna: 6-2, 6-4.

Skotten möter Marcos Bagdhatis, som slog Richard Gasquet (6-4, 6-4), i nästa omgång.

* * *

Kei Nishikori hamnade i underläge direkt i sin match mot forne världstrean Nikolaj Davydenko, men vände på steken och grejade slutligen segern: 4-6, 6-4, 6-1. Möter världsfemman David Ferrer, som slog Sloveniens Blaz Kavcic enkelt (6-2, 6-2), i nästa omgång.

* * *

Behöver jag nämna att vädret i London lämnar en del utrymme för förbättring, diplomatiskt uttryckt?

* * *

Alla gårdagens resultat:

Victoria Azarenka hade en dålig dag, men samlade ihop sig och sluggade sig vidare till andra omgången med viss möda.

Världsettan måste verkligen jobba på sitt humör om vill bli långvarig i den här turneringen.

* * *

Roger Federer avfärdade Julien Benneteau enkelt i andra omgången. Såg riktigt stark och fokuserad ut efter minikollapsen mot Alejandro Falla i öppningsmatchen.

Federer möter Denis Istomin – som krånglade sig förbi Luxemburgs Gilles Müller 6-7(4), 7-6(3), 7-5 – i tredje omgången.

Istomin har hittills inte lyckats ta ett set mot Federer på två möten. I deras senaste match (i Cincinnati 2010) tvingades dock Istomin kasta in handduken vid underläge 2-5.

* * *

John Isner behövde (tro det eller ej!) ett tiebreak mot ”Tunisiens David Nalbandian” Malek Jaziri. I det där tiebreaket, som så ofta i första set, tappade amerikanen dock bara en poäng – och krossade sedan sin motståndare i andra set, 6-2.

I tredje omgången ställs världselvan mot sin första riktigt värdiga motståndare hittills i turneringen, världsåttan Janko Tipsarevic. Tipsarevic krånglade sig förbi tyske Philipp Petzschner efter att ha tappat första set – 3-6, 6-3, 6-4.

Blir riktigt intressant att se hur den något ojämne Tipsarevic hanterar Isners monsterserve och skarpladdade bössa.

* * *

Sara Errani hade inte mycket att komma med mot trefaldiga OS-guldmedaljören (singel 2000, dubbel 2000 och 2008) Venus Williams: 6-3, 6-1.

I andra omgången möter Williams 24-åriga kanadensaren Alexandra Wozniak (som hon slog i tre jämna set i Miami tidigare i år).

* * *

Lillasyster Serena Williams har hittills bara tappat nio set. Mot Urzula Radwanska blev det klara 6-2, 6-3. Hon är verkligen on fire, Serena.

* * *

21-årige talangen David Goffin hade, aningen oväntat, ytterst lite att sätta emot nye världstian Juan Mónaco: argentinaren vann enkelt med 6-1, 6-3.

Mónaco möter Rafael Nadals ersättare Feliciano Lopez i andra omgången. Kan bli ett riktigt intressant möte – dels för att de aldrig spelat mot varandra på gräs tidigare, dels för att Lopez slog Mónaco på hans favoritunderlag grus sist de möttes (i Belgrad förra året: 6-4, 7-5). Står 2-2 i inbördes möten.

* * *

Vi har ett hett möte mellan de forna världsettorna Andy Roddick och Novak Djokovic att se fram emot, efter att amerikanen utmanövrerat Slovakiens Martin Klizan i raka set: 7-5, 6-4.

Roddick har verkligen lyckats toppa formen efter den stora härdsmältan i våras (sex raka förluster efter skrällsegern över Roger Federer i Miami).

Om Roddick får fason på sin farliga serve utgör han verkligen ett hot mot superserben. Visserligen ska Djokovic normalt sett avväpna Roddick förhållandevis enkelt, men dels har ”Nole” inte sett ut att trivas särskilt bra på Wimbledons gräs i år och dels öppnar formatet för en skräll från ”A-Rod”.

* * *

23-årige Marin Cilics fina form håller i sig. Kroaten slog fjolårets världsåtta Jürgen Melzer i raka set: 7-6(5), 6-2. Möter veteranen Lleyton Hewitt, som slog Sergiy Stakhovsky med 6-3, 4-6, 6-3.

* * *

Juan Martín del Potro ser starkare ut på gräset i OS än under Wimbledon. Första set dundrade han hem med 6-3 och var sedan omutlig i andra sets tiebreak, som slutade 7-2. Möter Gilles Simon, som slog Grigor Dimitrov med 6-3, 6-3, i tredje omgången.

Lär bli en jämn match, som det brukar bli när de två möts. Enda matchen de spelat mot varandra på gräs (Wimbledon 2011) vann del Potro i tre raka men jämna set: 7-6(8), 7-6(5), 7-5.

* * *

Danska Caroline Wozniacki fick kämpa hårt mot belgiska Yanina Wickmayer men vann slutligen i tre set: 6-4, 3-6, 6-3. Möter 33-rankade Daniela Hantuchova, som hon leder över med 3-1 i inbördes möten, i nästa omgång – och riskerar sedan att möta suveräna Serena Williams om hon vinner den matchen.

* * *

Alla dagens resultat:

Våra dubbelsvenskar fick som bekant sämsta tänkbara lottning sett till öppningsmatchen: singelvärldstvåan Novak Djokovic och forne världstolvan Viktor Troicki.

Men det skrämde inte Robert Lindstedt och Johan Brunström.

– Vem som står på andra sidan bryr jag mig inte om. Även om han självklart är jättebra i dubbel så är han ju inte lika bra som i singel. Då kan ju dåliga lirare som jag faktiskt besegra honom, säger Lindstedt efter skrällsegern.

7-6(8), 6-3 blev slutligen setsiffrorna. Lindstedt och Brunström möter kroaterna Marin Cilic och Ivan Dodig i nästa omgång.

Vågar vi hoppas på en svensk OS-medalj i tennis igen?

Dagen inleddes med en ordentlig skräll – världstvåan Agnieszka Radwanska fick respass i första omgången mot tyska Julia Goerges: 5-7, 7-6(5), 4-6.

Visserligen en svår öppningsmatch för Wimbledon-finalisten, men likväl en tung förlust för nya världstvåan – som bara ligger 160 poäng före Maria Sjarapova på rankningslistan.

Sjarapova å sin sida sluggade sig enkelt förbi 49-rankade Shahar Peer: 6-2, 6-0. Bortsett från den lite kackiga starten, då Peer bröt Sjarapovas serve direkt, var det genom hela matchen spel mot ett mål (för att låna ett fotbollsuttryck).

Särskilt i andra set var ryska världstrean rysligt effektiv: 13-1 i winners och 29-13 i poäng totalt säger det mesta om hennes fullständiga dominans. Och det mot en spelare som faktiskt krigade på ordentligt och aldrig lät hoppet försvinna. Sjarapova var helt enkelt bara ett nummer för stort med sitt tunga baslinjespel och sin hårda, välplacerade serve.

Blir riktigt intressant att följa Sjarapova framöver, som såg ordentligt taggad ut efter den svaga insatsen i Wimbledon-åttondelsfinalen (förlust i två raka set mot Sabine Lisicki).

* * *

Andy Murrays fina form håller i sig. Britten hade inga större problem mot en ojämn Stanislas Wawrinka, som minst sagt blandade och gav under den drygt en och en halv timme långa matchen.

6-3, 6-3 blev setsiffrorna. Helt rättvist. I omgång två väntar Jarkko Nieminen, som slog 418-rankade Somdev Devvarman (fick ett wild card till turneringen) med klara 6-3, 6-1.

Murray och Nieminen möttes senast i årets upplaga av Franska öppna, där världsfyran trots skadekänningar detroniserade finländaren: 1-6, 6-4, 6-1, 6-2.

* * *

Världssexan Jo-Wilfried Tsonga hade det inte lika lätt i sin öppningsmatch mot Thomaz Bellucci. Den 40-rankade brasilianaren vann ett jämnt första set, som präglades av kassaskåpssäkert servande från båda herrarna, i tiebreak.

Dessförinnan hade Tsonga dammat av sin inte alltför träffsäkra enhandsbackhand, som han de senaste åren börjat använda med varierat resultat, vilket medförde en del oprovocerade misstag.

Bellucci tog dock inte tillvara på detta ypperliga läge att få världssexan ur balans, utan envisades med att mata bollar mot hans välfungerande och rysligt effektiva forehand. Efter ett break i mitten av setet kunde Tsonga kvittera matchen, 6-4.

I tredje set tog Tsonga över mer och mer, och efter tre missade matchbollar i Belluccis serve vid ställning 5-3 kunde han slutligen serva hem matchen: 6-7(5), 6-4, 6-4.

En arbetsseger för världssexan, som på ett märkligt sätt verkligen ser ut att trivas som allra bäst i svåra underlägen. Tsonga möter vinnaren i mötet mellan Milos Raonic och Tatsuma Ito i nästa omgång. Där hoppas vi så klart på Raonic. Blir en riktigt intressant åttondelsfinal i så fall.

* * *

Även Novak Djokovic fick skrämselhicka i sin öppningmatch, efter att Fabio Fognini väldigt oväntat bärgat första set i tiebreak (9-7). Som så många gångar förr kunde ”Djoker” dock genomgå den där från-timid-Bruce-Banner-till-rasande-Hulken-förvandlingen och följa upp med en total utklassning.

6-7(7), 6-2, 6-2 blev slutligen setsiffrorna.

* * *

På grund av regn tvingades en tvingades en jäkla massa matcher avbrytas. En del återupptogs och avslutades, andra inte. Typiskt.

* * *

Alla dagens resultat:

Givet världstrean Rafael Nadals frånvaro och turneringens skrällvänliga format (på Wimbledons gräs i bäst av tre set i alla omgångar utom finalen) vågar jag påstå att det här var årets hittills mest spännande lottning på förhand.

Så, låt oss nu i vanlig ordning gå igenom och analysera alltihop steg för steg:

FÖRSTA SEKTIONEN

Världsettan Roger Federer är tveklöst den av spelarna i toppkvartetten som dragit vinstlotten. Ingen av spelarna i de tre första omgångarna ska normalt sett rå på honom (trots att Frankrikes Julien Benneteau ledde med 2-0 i set i tredje omgången av Wimbledon). Federer har överlägsna 32-1 i matchfacit mot de sju spelarna i sektionens övre halva – enda förlusten kom mot just Benneteau i Paris 2009. Att Federer inte går vidare till kvartsfinal är således lika troligt som att Barcelonas trollkarl Leo Messi skriver kontrakt med IK Oddevold inför nästa säsong. Även den undre halvan av denna sektion är lite ljummen. Världselvan John Isner och världsåttan Janko Tipsarevic borde mötas i åttondelsfinalen. Har svårt att se någon av de andra spelarna som egentliga hot, möjligtvis bortsett från David Nalbandian. I en eventuell åttondel mellan Tipsarevic och Isner har amerikanen rimligtvis fördel – om inte annat så tack vare sin enormt tunga serve. Å andra sidan vet man aldrig vilket spelhumör Isner är på när det vankas matcher i Europa…
Fotnot: Monsterservaren Ivo Karlovic är skadad och ersätts av Tysklands Philipp Petzschner.

Han går vidare till semifinal: Roger Federer.
Skrällvarning: Janko Tipsarevic.
Bubblare: John Isner.

ANDRA SEKTIONEN

Till att börja med: Tyske Philipp Kohlschreiber är vidare till semifinal i den österrikiska 250-turneringen i Kitzbühel. Går han vidare till final är det ytterst tveksamt om han ens får spela OS, eftersom det kan strida mot ATP:s regler om överlappande turneringar. Hur som helst. En väldigt intressant sektion, det här. David Ferrer har en grym säsong bakom sig och efter uppvisningen i Wimbledon borde han inte ha några större problem att ta sig till kvartsfinalen. Frågan är bara vem han möter där? Juan Martín del Potro har haft sviktande form sedan titeln i Estoril och efterföljande semifinal i Madrid (förlust mot Tomáz Berdych). Gilles Simon ser jag inte som något överdrivet stort hot. Grigor Dimitrov har förvisso visat god form och förbättrat självförtroende på sistone, men kan han fälla någon av de tyngre pjäserna i en OS-turnering? Tveksamt. Vill dock höja ett varningens finger för japanen Kei Nishikori, som gjort riktigt bra ifrån sig efter skadan som stoppade honom från spel i två månader och kan bli gruset i Ferrers maskineri. Det enda någorlunda självklara i den här sektionen måste ändå vara att amerikanen Donald Young inkasserar sin inte alltför smickrande 15:e raka förlust. Har svårt att se honom slå Andreas Seppi, som svarat för sin bästa säsong någonsin i år.

Han går vidare till semifinal: David Ferrer.
Skrällvarning: Kei Nishikori.
Bubblare: Grigor Dimitrov.

TREDJE SEKTIONEN

Förlusten mot Roger Federer i Wimbledon-finalen må ha varit svidande tung, men den lär ändå ha gett Andy Murray ett ordentligt stärkt självförtroende. Världsfyran var, tillsammans med David Ferrer, den som imponerade mest under hela turneringen (givet att de inte har samma höga förväntningar som topptrion). Murray kan mycket väl gå hela vägen till final även i OS – om han tar sig förbi Tomáz Berdych i kvartsfinalen. Det är nämligen rimligtvis de två som borde mötas där, om man tittar på lottningen. Berdych åkte visserligen på en chockförlust i första omgången av Wimbledon (mot Ernests Gulbis) och har varit lite under isen sedan finalförlusten mot Federer i Madrid, men har haft gott om tid på sig att förbereda sig inför det här. Med sitt tunga spel tillhör han dessutom den grupp sluggers som i OS borde kunna ”do some damage” för att låna ett slitet amerikanskt tennisbegrepp. Annars? Ryan Harrison har visat god form, men är fortfarande här mer för att lära än för att ställa till problem för eliten. Nicolas Almagro har även han höjt sitt spel den här säsongen men är alldeles för svag på gräs. Richard Gasquet har (fortfarande) talangen men inte attityden. Marcos Baghdatis kan visserligen bli farlig, men Murray har det psykologiska övertaget efter arbetssegern i Wimbledon (7-5, 3-6, 7-5, 6-1).

Han går vidare till semifinal: Andy Murray.
Skrällvarning: Tomáz Berdych.
Bubblare: Marcos Baghdatis.

FJÄRDE SEKTIONEN

Oj. Novak Djokovic, som vann brons i Peking-OS 2008, har verkligen inte fått en enkel lottning. Fabio Fognini slår han enkelt, men redan i andra omgången kan han tvingas möta en formtoppad Andy Roddick. Efter sex raka förluster vann Roddick titeln i grästurneringen i Eastbourne i juni, tog sig till tredje omgången i Wimbledon (förlust mot David Ferrer) och vann så sent som i förra veckan säsongens andra titel i Atlanta – bland annat efter seger över landsmannen John Isner. Tar han sig förbi Roddick kan han sedan stöta på formstarka Marin Cilic, nye världstian Juan Mónaco, mammutservaren Milos Raonic eller världssexan och Wimbledon-semifinalisten Jo-Wilfried Tsonga. Av de tror jag faktiskt att Raonic kan bli den riktigt stora mardrömsmotståndaren, eftersom det förmodade varma vädret gör spelet snabbare – vilket gynnar Raonic med sin snudd på otagbara serve och tunga spel. Det blir en riktigt kringelkrokig väg för Djokovic mot semifinalen, alltså.

Han går till semifinal: Novak Djokovic.
Skrällvarning: Milos Raonic, Andy Roddick.
Bubblare: Jo-Wilfried Tsonga.

SEMIFINALERNA: Federer slår Ferrer, Djokovic slår Murray.
BRONSMATCHEN: Murray slår Ferrer.
FINALEN: Federer slår Djokovic.

* * *

Tycker helt enkelt att det momentum Federer jobbat upp inför och efter Wimbledon i kombination med hans enkla/Djokovics tuffa lottning i mångt och mycket talar för meste mästaren. Även det snabbare spel som OS lär bjuda på gynnar Federer.

Vad som talar för Novak Djokovic? Att han i mina ögon fortfarande är den just nu bästa spelaren på touren, revanschlusten efter final- och semiförlusterna i Franska öppna och Wimbledon samt det faktum att serbiske världstvåan själv pekat ut OS som en av de turneringar han prioriterar högst den här säsongen.

* * *

Ska OS bli Milos Raonics stora genombrott, nu när inte Franska öppna eller Wimbledon blev det? Mja. Han är tveklöst en av dem som gynnas av formatet och de yttre omständigheterna, men förlusten mot kvalspelaren Benjamin Becker i grästurneringen Newport oroar. Har de höga förväntningarna fått honom att börja tvivla på sig själv?

Hoppas inte det.

* * *

Blir OS Andy Roddicks stora revansch efter den djupa formsvackan och fall from grace? Kan mycket väl bli det. Lottningen talar emot honom, men lyckas han sänka självaste Djokovic bevisar han onekligen att han har förmågan att slå precis vem som helst i den här turneringen.

Har dock lite svårt att förstå hur han resonerade när han valde att ställa upp i turneringen i Atlanta. Hemmaplan och god chans att ro hem en titel (vilket han också slutligen gjorde), visst. Men i en hardcourt-turnering i USA – veckan före OS i London? Inte den bästa av föreberedelser, kan tyckas.

Å andra sidan lär segern ha gett en välbehövlig injektion självförtroende, så det kanske går på ett ut.

* * *

John Isner. Vågar man hoppas att han tar sig förbi första omgången? Vore väl själva f-n annars. Lika bra att inte hoppas för mycket, dock. Det har man lärt sig av den reslige amerikanen, som på grund av sin ojämnhet borde tilldelas smeknamnet Gambit.

* * *

Håll utkik efter David Goffin och Martin Klizan. Två unga killar (21 respektive 23 år) som mycket väl kan vara framtidens toppspelare – tillsammans med Milos Raonic och, förhoppningsvis, Grigor Dimitrov.

Klizan spelar dock, liksom Kohlschreiber, i Kitzbühel och tog sig i dag vidare till semifinal. Vilket reser en del frågetecken även kring honom inför OS, alltså.

* * *

För övrigt saknar man ju Robin Söderling alldeles extra mycket just den här veckan.

* * *

Håll utkik i bloggen i morgon eller på lördag. Då kommer förhoppningsvis en liknande genomgång av damernas singelturnering, om ingenting oväntat skulle ske som hindrar mig.

Apropå det här med vem som är ”bäst”: Om tennisspelare var maskiner och inte människor så hade man säkert kunnat dra slutsatsen att ”en Novak Djokovic på topp” med lätthet skulle besegra ”en Roger Federer på topp” eller en Rafael Nadal dito.

Eller att Federer skulle göra slarvsylta av både ”Nole” och ”Rafa” om han varit fem år yngre.

Eller att ditt och datt och hepp och hopp.

Nu är ju, som tur är, tennisen en sport mellan spelare av kött och blod. På papperet kanske den ene är starkare än den andre på vissa underlag – men Nadal har bevisat att han kan slå Federer på gräs, Djokovic att han kan slå Nadal på grus, Federer att han kan slå Djokovic på hardcourt. Och så vidare.

Som exempel kan nämnas att det på papperet betydligt starkare Holland fick stryk av lilleputtlandet Danmark i herrarnas fotbolls-EM – och lyckades inte ta en enda poäng i sin grupp.

Det är helt enkelt en så ofantlig mängd faktorer att ta i beräkningarna under en match/turnering att det helt enkelt inte går att slå fast någonting med hundra procents säkerhet. Det är ju det som är tjusningen men sport, inte sant?

Den här debatten är således, som jag ser det, helt meningslös. Kan vi inte bara glädja oss åt att vi alla fått privilegiet att uppleva tre av sportens största utövare under en och samma generation?

Det var som (nästan valfri svordom).

Jag erkänner. Jag hade inte väntat mig detta. Jag hade det inte på känn. Visst, jag både trodde och visste att det kunde hända, jag var inte bombsäker på att Novak Djokovic skulle ta det, men likväl. 3-1 i set till Roger Federer i en Grand Slam-semifinal mot världsettan och rivalen.

Nej, det hade jag inte väntat mig. Helt enkelt.

Vad jag däremot hade väntat mig var att matchen i sig skulle variera i både tempo och kvalitet under resans gång. Att båda skulle gå ut starkt. Och att första set skulle bli väldigt viktigt.

Så blev det också. Federer bärgade det där första, snabba setet med 6-3 efter blott 24 minuter, Djokovic tog kontrollen i andra och med de längre bollduellerna kom också poängen.

6-3 till superserben.

Ganska mycket enligt planen.

Men därefter hände något. Federer klev fram mer, vågade mer, tog lite större risker, litade på sig själv och fortsatte spela stabilt i egen serve där Djokovic sviktade. Matchens hittills jämnaste set fixade Federer med 6-4. Helt rättvist.

Här trodde jag att Djokovic skulle tända till, förvandlas till den där skräckinjagande, gudomliga jätte han så ofta förvandlas till i svåra underlägen och dominera i vanlig ordning.

Men så blev det inte.

I stället blåste vinden åt Federers håll, medan marginalerna inte riktigt var på Djokovics sida. Federer utmanade och utnyttjade framgångsrikt luckorna i hans annars så täta försvar, och Djokovic blev mer och mer ängslig.

Han var inte sig lik, världsettan – därom borde vi icke tvista. Om det sedan berodde på att Federer lyckades vända på steken och krypa under skinnet på honom för en gångs skull eller för att han helt enkelt inte hittade sin matchrytm låter jag vara osagt, men faktum är att det såg ut som att Djokovic slutade tro på sig själv när Federer sprang ifrån till 3-0, 4-1 och 5-2.

Vilket så klart är väldigt synd. Om Djokovic fått med sig några övertygande, snygga poäng på samma sätt som i andra och tredje set hade den här matchen kunnat se annorlunda ut.

Viktigt att poängtera är dock att Federer gjorde det mesta rätt, såg avslappnad ut och spelade sitt spel utan att någonsin vika ner sig. Federer var helt enkelt den mentalt starkare av de båda i dag – trots att Djokovic många gånger faktiskt var den bättre spelaren. Efter andra set var jag nästan övertygad om att den där sedvanliga vändningen med efterföljande övertygande seger skulle komma.

Men den kom inte – och i samma veva visade Novak Djokovic att han faktiskt är en man av kött och blod. Att hålla så otroligt hög nivå som Djokovic i 99 matcher av 100 gör är ju närmast omänskligt. Det går bara inte. Någon gång måste man tappa garden efter ett antal jabbar och högerkrokar. I dag var en sådan dag.

Jag tycker att det är orättvist både mot Djokovic och Federer att hävda att det inte var Federer som vann matchen, utan Djokovic som förlorade den. Världsettan gjorde inte en dålig semifinal – det var helt enkelt världstrean som gjorde en bättre.