Den forne världstrean Ivan Ljubicic har en teori om de fyra giganterna Novak Djokovics, Rafael Nadals, Roger Federers och Andy Murrays dominans: Det beror på deras snudd på ogenomträngliga försvarsspel snarare än extraordinära offensiv.

– Om de unga talangerna vill ta upp kampen mot Djokovic, Nadal och Murray så måste de vara offensiva. De kan inte försvara bättre än dem, det är inte möjligt. Så de måsta attackera. Jag tror att det taktiska spelet kommer att förändras och att spelarna de närmaste tio åren kommer att vara stora och förmodligen aggressiva killar, säger Ljubicic till New York Times.

Där håller jag inte med veteranen, som planerar att pensionera sig efter Masters-turneringen i Monte Carlo. Samma sak har sagts i omgångar åtminstone sedan 1990-talet – och än har inte den analysen blivit verklighet.

Tvärtom tror jag att framtidens spel kommer att handla mer och mer om just försvarsspelet. Har man väl nött in ett stabilt offensivt spel i egen serve måste man följaktligen fokusera på att förbättra sitt returnerande och sin defensiva strategi i motståndarens servegame. Tycker faktiskt att gårdagens kvartsfinal mellan Kevin Anderson och Juan Monaco i Houston visade prov på det: Båda hade rysligt svårt att försvara sig mot varandras kanonservar. Inte förrän 25-årige Kevin har slipat och finjusterat sitt taktiska försvarsspel kommer han att kunna utföra några storverk på touren.

För det är ju, precis som Ljubicic säger, försvarsspelet som ligger till grund för de fyra giganternas dominans – en stabil defensiv leder ofta till misstag från motståndaren och så småningom till öppna kontringslägen. I ett varierat spel, som är ett måste för att förvåna och hitta luckor i motståndarens taktik, är försvarsspelet en ovärderlig kugge. Det förstod Nadal för länge sedan, och det har hittills gett honom tio Grand Slam-bucklor och 19 Masters-titlar.

Det har även Djokovic, äntligen, förstått. Det har hittills gett honom fyra Grand Slam-titlar på fem försök och en förkrossande ledning på världsrankingen.

Världstvåan Rafael Nadal tränar igen efter knäskadan han ådrog sig under Miami Masters, då han tvingades lämna walkover inför semifinalmötet med världsfyran Andy Murray. Enligt Tennis.com började spanjoren slå bollar hemma i Mallorca under onsdagen.

Nadal befinner sig sedan i går i Monte Carlo, där han siktar på att försvara sin titel i kommande Masters-turnering.

– Om jag vinner eller inte beror på flera olika saker. Det enda jag kan göra är att jobba hårt för att nå toppform och hoppas på att allt går bra, säger han.

Nä, rubriken syftar förstås inte på thrash metal-suveränerna Metallica, Megadeth, Slayer och Anthrax – utan på bolltrollarna Novak Djokovic, Rafael Nadal, Roger Federer och Andy Murray. I det här sällskapet är det givetvis, trots ”Djokos” nuvarande dominans, Federer som motsvarar rockgiganterna Metallica, men det är en annan historia som kan berättas någon annan gång.

Världsettans seger i Miami Masters i går innebär att någon ur The Big Four vunnit de senaste elva ATP Masters 1000-turneringarna – och 17 av 18 sedan turneringen i Monte Carlo 2010.

Den enda spelaren utanför detta dominanta sällskap som vunnit en 1000-turnering de senaste två åren är Robin Söderling, i Paris 2010. Söderling var då världsfemma.

Det säger en hel del om det järngrepp de fyra största håller över tennisen på herrsidan.

Världsfyran Agnieszka Radwanska vann alltså finalen mot Maria Sharapova med setsiffrorna 7-5, 6-4. En mycket överraskande seger av en spelare som lite obemärkt seglat upp i WTA-toppen. Radwanska, som jämförts med legendariska spelarne Martina Hingis och vars spelstil ofta benämns ”gammaldags”, dansade igenom turneringen i Miami utan att tappa ett set.

– Det var märkligt. I semifinalen mot Marion (Bartoli) var det bara brutna servegame. Jag tror inte ens att hon vann ett enda game i egen serve. Nyckeln var att returnera bra. I dag var nyckeln i stället serven. Jag förlorade inte ett enda game i egen serve och det var därför jag vann, säger Radwanska till Tennis.com efter finalen.

På sin resa mot finalen slog Radwanska ut en i turneringen sensationellt storspelande Venus Williams (kvartsfinal) och ovan nämnda världssjua Marion Bartoli (semifinal), som chockbesegrade världsettan Victoria Azarenka i sin kvartsfinal.

Det ska bli spännande att se hur långt Radwanska kan gå i kommande Grand Slam-turneringar – kan hon nå längre än till kvartsfinal, som i Australiska öppna?

* * *

Leander Paes och Radek Stepanek (som fick respass i singelns tredjerunda efter förlust mot Rafael Nadal) vann dubbelfinalen mot tredjeseedade paret Max Mirnyi och Daniel Nestor med siffrorna 3-6, 6-1, 10-8.

– Vi var det mer aggressiva och, tycker jag, mer kreativa laget i tiebreak. Det var därför vi vann, säger Radek Stepanek efter finalen.

Titeln är Paes 50:e dubbeltitel i karriären. Det är också hans tredje raka dubbeltitel i Miami Masters efter segrar med Lukas Dlouhy 2010 och Mahesh Bhupathi 2011.

* * *

WTA diskuterar att vidta åtgärder för att få bukt med den höga ljudnivån från spelarna på damtouren.

– Det har initierats på grund av en ökad negativ respons från fansen angående det högljudda ”grymtandet” och den ökade publiciteten. Vi är skyldiga fansen att titta på det, säger Andrew Walker, presschef på WTA.

WTA hoppas kunna övertyga Internationella Tennisförbundet att hjälpa till att utbilda spelare på juniornivå.

– Med rätt utbildning kommer det att lösa sig själv, säger Walker.

* * *

Rafael Nadals knäskada är inte lika allvarlig som under säsongen 2009, då han tvingades avstå från Wimbledon, där han var titelförsvarare. Enligt världstvåan gjorde sig den gamla skadan påmind under träning hemma i Mallorca i februari och eskalerade under turneringen i Indian Wells, där han förlorade i semifinalen mot ärkerivalen Roger Federer.

Spanjoren är optimistisk inför den kommande grussäsongen:

– Behandlingen fungerar väldigt bra, säger han.

Rafael Nadal tvingas dra sig ur kvällens semifinalmöte med Andy Murray på grund av en knäskada som besvärat världstvåan under i princip hela turneringen. Det meddelar arrangören bakom Miami Masters i dag.

– Jag har problem med mitt vänstra knä. Jag känner mig inte på topp. Jag vet inte hur nästa match kommer gå, för det är en väldigt viktig match mot en av de tuffaste motståndarna på touren, sa Nadal efter kvartsfinalsegern över Jo-Wilfred Tsonga natten till i går.

Via mikrobloggen Twitter skickar Nadal en hälsning till sina fans:

”Förlåt mig alla fans, ni som är här i Miami och runtom i världen. Mitt knä låter mig inte spela i dag.”

Riktigt riktigt tråkigt, naturligtvis – inte bara för att vi går miste om en grym tennismatch, utan för att skadan kan sätta käppar i hjulet för ”Rafa” i kommande turneringar…

Tre av de fyra största är vidare till semifinal i Miami Masters. Endast Roger Federer saknas, efter skrällförlusten mot Andy Roddick. Väldigt synd – en semifinal mellan honom och den hittills fläckfria världsettan Novak Djokovic hade varit oerhört intressant.

Djokovic gjorde som väntat sitt jobb i går och fällde världsfemman David Ferrer i två raka set – vilket innebär att ”Nole” vunnit åtta raka set så här långt i turneringen. Imponerande.

Han har sett riktigt stark ut, särskilt i jämförelse med Indian Wells i början av mars, och frågan är om vare sig Rafael Nadal eller Andy Murray rår på honom i finalen.

För den av de två som tar sig vidare till final lär ställas mot just Djokovic. Juan Monaco har gjort en sällsamt skrällbetonad resa hela vägen fram till semifinal i Miami, men att vilt sluggande klå en blek Mardy Fish är inte samma sak som att få kolossen Djokovic på fall. John Isner lyckades med det i Indian Wells – men han har ett taktiskt spelsinne som Monaco saknar.

Monaco är en väldigt fysisk spelare som nästan dumdristigt går in för att vinna varenda boll, och som rör sig upp mot nät oftare än de flesta av dagens spelare. När allt klaffar är han en erkänt giftig spelare som många av toppspelarna ogärna möter (fråga Gaël Monfils och Mardy Fish), men likt talangen Milos Raonic är han inte lika varierad i sitt spel som Djokovic, Federer och Nadal. Hamnar han i obalans har han rysligt svårt att plocka fram en väl fungerande plan b.

I kväll gäller det för Monaco att hela tiden spela på marginalerna och således ta enorma risker för att kunna störa stabile Djokovic.

Mitt tips: 2-0, möjligtvis 2-1, i set till Djokovic.

* * *

Rafael Nadal har svajat betänkligt i sina två senaste matcher – medan Andy Murray visade prov på enorm mental styrka när han vände den oväntat täta matchen mot Janko Tipsarevic. Andy Murray har liksom smugit sig igenom den här turneringen. Kanske för att man dömde ut honom lite på förhand efter fiaskot i Indian Wells.

Jag är dock inte överdrivet orolig för ”Rafa”. Han har alltid en extra växel att lägga i när det verkligen gäller – och det är nu det verkligen gäller. Nadal har aldrig vunnit Miami Masters, och efter tre finalförluster (2005 mot Federer, 2008 mot Nikolai Davydenko och 2011 mot Djokovic) borde han vara grymt motiverad.

Mitt tips: 2-1 i set till Nadal.

* * *

Resultat torsdag:
Djokovic vs. Ferrer 6-2, 7-6(1)
Monaco vs. Fish 6-1, 6-3
Radwanska vs. Bartoli 6-4, 6-2
Sharapova vs. Wozniacki 4-6, 6-2, 6-4

Jo-Wilfred Tsonga föll som bekant tungt mot världstvåan Rafael Nadal i kvartsfinalen i Miami Masters i natt. Redan under matchen visade Tsonga sitt missnöje över vissa domslut – och efter förlusten går världssexan till hårt angrepp mot domaren.

– Det är inte rättvist. Om en boll går riktigt nära linjen skulle han aldrig döma till Rafas nackdel. Om Rafa slutade gilla honom skulle han inte få döma många semifinaler och finaler, säger han enligt amerikanska ESPN.

Enligt Tsonga förlorade han koncentrationen under matchen eftersom han ”tvingades fokusera på att hålla koll på linjerna” för att utmana eventuella misstag från domaren.

Nadal själv slår ifrån sig kritiken.

– Generellt tror jag att domarna känner att de inte har samma press på sig i dag i och med hawk-eye. De tar inte risken att ändra linjedomarnas beslut. Så han har rätt på en punkt – men fel på en annan, säger han om Tsongas anklagelser.

Diskussion på redaktionen med kollegan Hampus om Rafael Nadal:

”Du gillar inte Nadal, va?”

”Nej, jag gillar elegans.”

”Nadal är ju elegant.”

”Jag ser inte det. Jag ser bara en dopad strandraggare.”

Case closed.

Phew. Nattens kvartsfinaler bjöd på två rysare.

När jag tvingades kasta in handduken runt 22.30 i går kväll låg Andy Murray under med 3-2 i andra set efter att ha förlorat första set med 6-4 i matchen mot Janko Tipsarevic. Kan villigt erkänna att jag vacklade ordentligt då – och förberedde mig mentalt för en total pudel här i bloggen efter mina ”heta” tips.

Samma sak när jag i morse fick se Rafael Nadal först förlora andra set mot Jo-Wilfred Tsonga med 7-5 – för att därefter ligga under med 3-2 i avgörande set. Riktigt nervdaller där, särskilt också som Tsonga spelade riktigt bra medan ”Rafa” stundtals visade prov på den där krampaktigheten som plötsligt slog till i åttondelsfinalen mot Kei Nishikori.

Skönt då att han, efter att ha räddat breakboll vid ställning 5-4, slutligen sluggade sig vidare till semifinal – där han ställs mot just Murray. Blir lite av en Clash of the Titans, där vinnaren sedan har goda chanser att få den förmodade finalisten Novak Djokovic på fall.

Skönt också att mina tips inte gick helt åt fanders. Var ju minst sagt ute och cyklade i matcherna Williams-Radwanska (4-6, 1-6) och Azarenka-Bartoli (3-6, 3-6). Victoria Azarenkas första förlust den här säsongen, för övrigt.

Nu ska jag, förutom att sköta mitt jobb som webbredaktör på Sportbladet, ladda inför den fenomenalt heta kvarten mellan Djokovic och David Ferrer. På återseende!

Resultaten:
Andy Murray – Janko Tipsarevic 4-6, 6-3, 6-4
Rafael Nadal – Jo-Wilfred Tsonga 6-2, 5-7, 6-4
Marion Bartoli – Victoria Azarenka 6-3, 6-3
Agnieszka Radwanska – Venus Williams 6-4, 6-1

Ja, så var det äntligen dags för dagens tips! Herrarnas första kvartsfinaler och damernas semifinaler i singel väntar ju. Nu är det verkligen läge att gnugga geniknölen ordentligt, alltså.

Janko Tipsarevic (rank 9) – Andy Murray (4)
Andy Murray har varit förvånansvärt lugn och stabil så här långt. Tipsarevic har visserligen bara tappat ett set så här långt (mot Dolgopolov i omgång tre), men om inte brittiske världstvåan kollapsar totalt borde han ta hem det här. Sedan de möttes första gången i London 2006 har de i princip turats om att vinna (4-3 till Murray i inbördes möte), och om den trenden håller i sig är det Tipsarevics ”tur” att vinna. Men statistik är ju som bekant ett förbannat djävulskap, så den ska vi inte stirra oss blinda på i dag. Jag tippar Murray.

Jo-Wilfred Tsonga (6) – Rafael Nadal (2)
Nadal har varit ett monster i den här turneringen – med andra set i mötet med Kei Nishikori som enda undantag. Marginalerna i den här matchen är mycket mindre, och spelar han lika krampaktigt i dag kan han få det riktigt svårt mot Tsonga som imponerat så här långt (ja jag vet, jag trodde inte fullt ut på honom mot Florian Mayer – men man har väl rätt att ändra sig?). Jag kan ändå inte annat än tippa seger för Nadal. Baserat på vad han presterat hittills vore något annat snudd på tjänstefel.

Venus Williams (33) – Agnieszka Radwanska (5)
Oj. Otroligt svårtippat. Venus har ju gjort en helt makalös resa efter sin långvariga skada och slagit tennisvärlden (och oddssättarna) med häpnad här i Miami. Har 5-1 i inbördes möten mot Radwanska, som enligt flera spelsajter är lågoddsaren i dag. Vill ändå någonstans tro att Williams viljestyrka är tillräckligt stor för att hon ska greja det här.

Victoria Azarenka (1) – Marion Bartoli (7)
Jamen det här ska väl världsettan fixa, va? Tycker att Bartoli har imponerat, men inte tillräckligt för att rå på Azarenka.