Arkiv för kategori Serena Williams

- Sida 3 av 12

Vem gynnas mest av snabbare banor i Australiska öppna?

av Henrik Ståhl
Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN
Roger Federer. FOTO: BILDBYRÅN

Att Brisbane International gjorts snabbare har under veckan gått från förhandssnack till hårdkokt fakta. Om inte annat har vi ju nu själva kunnat se matcherna och bedöma tempoökningen i duellerna.

Brisbane – och framför allt Apia International i Sydney – brukar höra till de snabbaste 250-turneringarna på ATP-touren, men just i Brisbane är det ändå märkbart att någon typ av förändring gjorts.

Om det är bollarna eller underlaget låter jag tills vidare vara osagt – men enligt Lleyton Hewitt är det både och:

– Bollarna är definitivt annorlunda jämfört med förra året. De var mycket tyngre förra året, och banorna var grynigare. Banorna är inte alls så i år. Jag tror att spelet blir lite långsammare under kvällen och när det är högre luftfuktighet, så klart, men några av matcherna på dagen i hettan är riktigt snabba, säger han enligt 10sballs.com.

Enligt Marin Cilic är underlaget i årets upplaga av Brisbane International ”det snabbaste han någonsin spelat på” – och jämför det med inomhusturneringen Paris Masters.

Den senaste tiden har även rykten om att Australiska öppna i Melbourne, årets första Grand Slam-turnering, justerat sina banor.  Inga officiella tester har ännu genomförts, men flera spelare som tränat i Melbourne hävdar att underlaget är betydligt snabbare än vanligt.

Vilket inte vore särskilt förvånande i och med att Tennis Australia arrangerar både Brisbane och Australiska öppna.

Rod Laver Arena.
Rod Laver Arena.

Men vad har då detta för betydelse för turneringen?

Ganska mycket, förstås.

Australiska öppna har under sina 25 år på hardcourt alltid varit den långsammare av de två Grand Slam-turneringarna på underlaget (US Open är betydligt snabbare). Inför 2008 års upplaga bytte man från det grönskimrande Rebound Ace till dagens Plexicushion i ett försök att minimera skador och göra bollstudsen både lägre och mer förutsägbar (spelare hade klagat på att banorna blev ”klibbiga” och att det i kombination med oförutsägbar bollstuds föranledde skador). Rent tekniskt påminner Plexicushion om US Opens Deco Turf, men Plexicushion har betydligt mer dämpning.

Beslutet att göra Australiska öppna snabbare – om detta nu verkligen stämmer, ska tilläggas – sätter omedvetet de konspiratoriska kugghjulen i rörelse: Vill man från arrangörens sida se en annan vinnare än Novak Djokovic, efter att serben bärgat tre raka titlar och vunnit turneringen fyra av de senaste sex åren (2008, 2011-2013)?

Eller ger man efter för de ibland högljudda protesterna från många tennisfans, som tröttnat på långa malande dueller och i stället efterfrågar snabbare (och offensivare) spel?

Jag tror nog mer på det sistnämnda. Det är visserligen ingen hemlighet att Djokovic föredrar utomhusturneringen i kategorin medium fast, men jag tror inte att man medvetet försöker missgynna en av sportens just nu mest dominanta spelare. Arrangörer av Grand Slam-turneringar gör inte förändringar av det här slaget på individnivå.

Själv välkomnar jag försiktigt den eventuella förändringen. Australiska öppna har ibland varit parodiskt långsam, särskilt under svala kvällsmatcher, och påmint mer om grus än hardcourt. På lång sikt är all typ av homogenisering av ondo. Varför ens spela på olika underlag om de erbjuder så lite variation?

Okej, nu är det inte bara bollstuds och hastighet som skiljer underlagen åt, men ni förstår vad jag menar. Där grus premierar tät defensiv och bollsäkerhet borde hardcourt premiera kraftfull offensiv och intensitet mer än vad som nu är fallet.

Jag tror inte heller att vi behöver oroa oss för att Australiska öppna ska bli för likt US Open. Klimatet i Australien tillför ännu en dimension till spelet på Rod Laver Arena, till exempel.

Men vilka gynnas och missgynnas då?

Vi börjar med dem som gynnas:

Maria Sjarapova. FOTO: BILDBYRÅN
Maria Sjarapova.
FOTO: BILDBYRÅN

Servekanoner. Generellt gynnas alltid servekanoner som John IsnerMilos Raonic och Ivo Karlovic av snabbare underlag, eftersom de får mer utdelning i egen serve och duellerna är kortare. Om Australiska öppna blir snabbare i år kan vi räkna med en och annan skräll.

• Sluggers. Offensiva spelare med hård serve och tunga grundslag, som Ernests GulbisMarin CilicTomás BerdychJerzy Janowicz och Jo-Wilfried Tsonga på herrsidan, Serena Williams, Maria SjarapovaLi NaPetra Kvitová och Laura Robson på damsidan, trivs av naturliga skäl bra på snabbare underlag, eftersom det är lättare för dem att slå igenom sina motståndare än på långsammare banor.

• Volleyspecialister. Visserligen ett utdöende släkte, men man kan väl säga som så att allroundspelare med bra serve, bra offensivt spel och bra volley gynnas, helt enkelt för att det ger mer att söka sig fram på nät.

• Pushers. Nu finns det i och för sig väldigt få renodlade pushers på touren, men typ Andy MurrayGilles Simon och Lleyton Hewitt är defensiva specialister som i regel trivs bra på snabba underlag. Variation är nyckeln för den här typen av spelare, och de drar ofta nytta av motståndarens kraft (i stället för att sätta fart på bollen själva absorberar de farten från motståndarens slag, enkelt uttryckt).

På individnivå är det ingen hemlighet att den här typen av förändring gynnar Roger Federer, som föredrar snabbt tempo och korta dueller (vilket han inte minst visat prov på i Brisbane under veckan). Det är därför inte särskilt konstigt att schweizaren välkomnar en eventuell förändring:

– Jag gillar de lite snabbare underlagen. Det är härligt när ens slice går lågt och motståndaren inte bara kan äta upp den, även om det är en bra slice. Så jag tycker att det är bra att underlaget är lite snabbare här, har han sagt om banorna i Brisbane.

Det kan också nämnas i sammanhanget att Federer, tillsammans med Lleyton Hewitt, var en av dem som var mest negativa inför skiftet från Rebound Ace till Plexicushion.

– Jag tycker att underlaget är för långsamt. Allting görs redan långsammare. Alla klagar på att det är för mycket spel från baslinjen. Vi kommer se ännu mer av det i Australien, det är en sak som är säker, var Federers omdöme inför 2008 års upplaga av turneringen.

Även Murray gynnas som sagt, om han nu hinner pricka in formen lagom till årets första Grand Slam. Berdych har säkert chansen att ta sig till sin första semifinal i Melbourne om det går lite snabbare. Tsonga, Raonic, Gulbis. Stanislas Wawrinka? Ja, han hade ju som bekant inga problem med hastigheten i US Open i höstas. Men om han skulle gynnas av att underlaget snabbas upp, det vet jag inte om man kan påstå. Kanske att de kortare duellerna gynnar honom fysiskt, men å andra sidan brukar ett lite lägre tempo passa honom bättre eftersom han då har mer tid på sig att förbereda sig inför svingen.

Och så tar vi dem som missgynnas:

Agnieszka Radwanska. FOTO: BILDBYRÅN
Agnieszka Radwanska.
FOTO: BILDBYRÅN

• ”Grusspelarna.” Ja alltså, de som i princip spelar grustennis på hardcourt och kommer undan med det. Typ Carlos BerlocqPablo AndújarGuillermo Garcia-Lopez och Juan Mónaco, för att nämna några. Vissa så klart bättre än andra på hardcourt, men ni fattar poängen.

• Baslinjenötarna. Typ David FerrerTommy RobredoKei Nishikori och till viss del Rafael Nadal på herrsidan, främst Agnieszka Radwanska på damsidan. Nu har visserligen alla de offensiva kvaliteter också, men deras spel bygger i grunden på att med solid försvarsmur och hög bollsäkerhet stressa fram misstag från och trötta ut sina motståndare. 

På individnivå är Nadal ett gränsfall. Jag har tidigare förklarat det klassiska missförståndet att Nadal skulle ha problem på snabbare underlag enbart på grund av det högre matchtempot. Det är ingen slump att han rönt större framgångar i US Open än i Australiska öppna – och har 2-1 i finalfacit mot Djokovic på Flushing Meadows.

Att Djokovic missgynnas kan vi dock utan omsvep slå fast. Exakt hur mycket är svårt att säga. Marginellt, skulle jag spontant säga, med tanke på serbens allroundness. Men det är klart, har man vunnit en turnering tre år i rad är man säkert inte så sugen på spelmässiga förändringar.

För Radwanskas del har hon aldrig riktigt lyckats på Flushing Meadows, så hon vill knappast att Australiska öppna ska bli mer likt US Open.

ATP-tourens två giganter Novak Djokovic och Rafael Nadal kommer givetvis att vara förhandsfavoriter oavsett hur underlaget ser ut i Melbourne, men jag tror att de positiva effekterna av en eventuell förändring är att den öppnar för fler skrällar – vilket gör turneringen i sig intressantare och mer spännande att följa, och gynnar lägre rankade spelare.

På lång sikt kanske det också medför att fler hardcourt-turneringar på touren väljer att göra samma sak, vilket skulle bromsa den homogenisering av sporten som pågått sedan de stora förändringarnas år, 2002 och 2008.

Tennisgodis

av Henrik Ståhl
Ernests Gulbis. FOTO: BILDBYRÅN
Ernests Gulbis. FOTO: BILDBYRÅN

Vi bjöds på en del tennisgodis i dag.

Låt oss börja med Doha:

Ernests Gulbis. Det vore en massiv överdrift att påstå att han kom (tillbaka) från ingenstans förra säsongen, men det var samtidigt ytterst få som förutspådde hans återkomst till de stora scenerna efter den drygt ett och ett halvt år långa ökenvandringen.

Att han har enorm potential visade han redan för tre-fyra år sedan, men det är först nu som han verkligen börjar visa prov på sin kapacitet. Som ni vet pressade han Rafael Nadal till tre set i både Indian Wells och Rom (på grus!) förra året, och var då också långa stunder spelmässigt överlägsen. Nadal är dock extremt svårslagen, vilket Gulbis fick erfara två gånger om.

I kväll var det dags igen. Tredje mötet på drygt ett år. Personligen tyckte jag att en skräll låg i luften. Nadal övertygade inte mot vare sig Lukas Rosol eller Tobias Kamke, och Gulbis har de offensiva vapnen för att störa spanjoren.

Men så är ju också Nadal en riktig tjurskalle som aldrig kan räknas ut.

Gulbis spelade kanske inte riktigt lika bra som i Indian Wells och Rom förra året, men han dikterade spelet, pressade tillbaka Nadal i banan och hade det spelmässiga övertaget från start. (Bortsett från allra första gamet, som han slarvade bort i egen serve. Reparerade dock skadan redan i nästkommande game.)

Problemet för Gulbis och alla andra sluggers är att det alltid alltid alltid krävs minst ett extra slag för att vinna en duell mot Nadal. De måste liksom inte bara slå hårt utav bara h-vete – de måste dessutom göra det med djup och kirurgisk precision. Det går inte att bolla bort Nadal. Du måste blåsa honom av banan.

Lättare sagt än gjort.

Första set slutade 7-5 till Nadal. Gulbis räddade visserligen tre setbollar och vek inte direkt ner sig, men tappade lite fokus mot slutet av setet. Synd att han inte fick med sig ett tiebreak åtminstone, det hade kunnat bli något av en nagelbitare.

Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN

I andra set tog Gulbis ledningen med 3-0, hade chanser på 4-1 och stormade mot en kvittering – men som så många gånger förr krånglade Nadal sig ur det tuffa underläget, fick med sig de viktiga poängen och slutligen fem game i rad. Stängde sedan matchen i egen serve vid ställning 5-4.

Spelmässigt skilde sig inte just det här mötet så mycket från deras senaste. Gulbis dundrade på med sina blytunga grundslag, Nadal krigade och sprang och gnetade och försvarade sig. Att han har sådana bekymmer mot Gulbis beror till stor del på att letten är så pass komplett: Tung serve, stenhård forehand, grym backhand, snabba fötter och tätt försvarsspel. Just backhanden ställer till det lite extra för Nadal eftersom han är van vid att exploatera sina högerhänta motståndares backhands, vilket inte riktigt funkar mot Gulbis. Precis som mot en viss Novak Djokovic.

I det här avseendet är jag därför inte särskilt imponerad av Gulbis prestation i dag. Det är tvärtom Nadals prestation som imponerar, eftersom han gång på gång bryter ner letten trots spelmässigt underläge. Om inte annat så tyder det på Nadals omänskliga vinnarinstinkt och. Han är helt enkelt förbaskat svårslagen. 7-0 i inbördes möten säger det mesta: Nadal har knäckt Gulbis-koden, Gulbis har inte knäckt Nadal-koden.

Nej, Gulbis är helt enkelt för aggressiv. Spelar med för små marginaler, tar ofta helt onödiga risker och har svårt att hålla ihop sitt vinnande spel hela vägen in i mål. Det är på de här punkterna han är totalt underlägsen Djokovic, där det i övrigt finns en hel del likheter. Serben har ett mer varierat spel i allmänhet och större säkerhet i sin offensiv i synnerhet. En smartare spelare, med andra ord. Där har Gulbis fortfarande en del att lära. Vem som är den bästa spelaren avgörs inte av vem som slår hårdast och får med sig flest winners.

Det som imponerade i dag var Gulbis koncentration och lugn. Han fick inga sedvanliga psykbryt och kändes helt fokuserad genom i stort sett hela matchen (bortsett från några enstaka game). Det var tydligt att han verkligen ville vinna den här matchen. Kan han bara omvandla den här koncentrationen till spelmässigt tålamod kan han nog ta ett ordentligt kliv framåt i år.

Visst känns det som att han, på papperet, är favorit mot typ alla spelare utanför topp 10? Ja, utom kanske Milos Raonic. Och Tommy Haas på veteranens hemmaplan. Kanske någon till. Tycker att Gulbis borde slå sig in på topp 20 under våren. Inte alls oöverkomligt med tanke på hur mycket bättre seedningar han kommer ha nu jämfört med våren 2012.

* * *

TENNIS - WTA, US Open 2013
Jelena Jankovic. FOTO: BILDBYRÅN

Från en slugger till en annan:

Jelena Jankovic.

En av spelarna på WTA-touren som imponerade allra mest på mig under säsongen 2013. Som hon utvecklats. Hon har verkligen hittat tillbaka till, och börjat förädla, sitt spel.

Världsnian Angelique Kerber brukar agera speldikterande slugger i många av sina matchups. Mot Jankovic… Ojojoj, så tillbakapressad hon var mest hela tiden. Jankovics bara bombade grundslag från hela banan. Och jäklar vilken bra backhand hon har. Ser ut som att hon har all tid i världen på sig att ladda bössan, trots att underlaget i Brisbane är ganska snabbt.

Deras kvartsfinal var hur som helst ganska sluggish. En hel del dueller som var över på bara några slag och många oprovocerade misstag, men också en del riktigt långa och välspelade slagväxlingar.

Jankovic darrade lite när hon skulle serva för första set vid ställning 5-4 och blev bruten. Kerber tog med sig momentum in i tiebreak, men behövde trots det en handfull setbollar. Därifrån var det dock mer eller mindre lekstuga för Jankovic. 6-7(8), 6-3, 6-1 blev det till slut. Känns som att Victoria Azarenka, som krånglade till det ordentligt för sig mot Stefanie Vögele (6-4, 6-7, 6-1), lär få det riktigt hett om öronen i semifinalen.

Ja, och så bjuds vi på en blockbuster mellan Serena Williams och Maria Sjarapova. Sjarapova fick svettas mot Kaia Kanepi (4-6, 6-3, 6-2), medan Williams slog Dominika Cibulkova i raka set (6-3, 6-3).

* * *

Mer Brisbane:

• Marius Copil skrällde mot Gilles Simon i natt: 7-5, 6-3. Mycket bra resultat för rumänen. Tror det är hans blott andra seger över en topp 20-spelare (den första kom mot Marin Cilic i Peking 2012), och är i och med den klar för sin första ATP-kvartsfinal i karriären. Mycket roligt! Har väntat på hans lilla genombrott sedan jag såg honom mot Jarkko Nieminen Stockholm Open 2011. Den gången blev det förlust i raka set, men inte utan att han störde Nieminen en smula. Han har visserligen sina spelmässiga begränsningar (servar och slår väldigt hårt men rör sig inte så bra) men jag tyckte mig redan då se relativt stor potential.

Förutspådde inför säsongen 2013 att han skulle slå sig in på topp 100. Så långt räckte han tyvärr inte riktigt (var som bäst 124, nu 147), men efter den här prestationen blir jag förvånad om han inte lyckas under det här året.

• Stabil seger för Lleyton Hewitt över Feliciano Lopez: 7-5, 6-3. Kan bli en riktigt intressant kvart mellan Hewitt och Copil. Hewitt är ju inte helt olik Simon spelmässigt.

• Jeremy Chardy slog Nicolas Mahut (7-5, 6-7, 6-3) och servekanonen Samuel Groth slog Pierre-Huguert Herbert (4-6, 7-6, 7-6).

Riktigt intressanta matcher i natt: Cilic mot Kei Nishikori, till exempel. Hewitt-Copil. Jankovic-Azarenka. Och så Roger Federer mot Marinko Matosevic i morgon runt lunch. Det blir trevligt.

* * *

Tillbaka till Doha:

Gaël Monfils fullkomligt mosade Daniel Brands: 6-2, 6-1. Total överkörning från start till mål. 55-29 i poäng totalt till Monfils. Tror han vann typ 20 av de sista 22 poängen. Ganska överlägset.

Så klart oerhört imponerande. Tror det blir svårt för Monfils att slå sig in på topp 10 igen, men topp 20 ska verkligen inte vara en omöjlighet för den spexiga fransosen. Given finalist i Doha? Ja, så känns det i alla fall nu. Möter Andy Murrays baneman Florian Mayer, som slog Victor Hanescu i en tresetare (6-4, 6-7, 6-4) efter ett gäng brända matchbollar, i semin. Inget jättestort hot för Monfils, som han spelar just nu.

Peter Gojowczyk fortsätter vinna. 6-3, 3-6, 7-6(5) blev det mot trögfotade men underhållande landsmannen Dustin Brown. Ingen direkt spektakulär match om man säger så. Möter Nadal i semifinalen, och där borde det ju ta stopp för tysken.

* * *

Chennai:

Skadade Fabio Fognini bet ihop och höll ut i nästan två set, men kastade slutligen in handduken mot 195-rankade Yuki Bhambri vid ställning 1-6, 5-5.

Benoit Paire mosade planenligt Guillermo Garcia-Lopez: 6-1, 6-4. Riktigt bleka insatser på hardcourt från Garcia-Lopez de senaste månaderna. Har väl aldrig varit någon bländande spelare på underlaget, men efter finalen i St. Petersburg i september har hans spel rasat ihop fullständigt.

Marcel Granollers slog 526-rankade Ramkumar Ramanathan: 6-2, 6-4. Inga konstigheter.

Yen-hsun Lu lämnade walk over mot Vasek Pospisil. Pospisil hade troligen vunnit den matchen ändå, men nåväl.

* * *

Alla dagens resultat:

Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.26 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.33 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.40 Skärmavbild 2014-01-02 kl. 23.44.15

Veckans skrällar

av Henrik Ståhl

Det roliga med säsongsstarter är att i princip vad som helst kan hända. Det är inte som att alla toppspelare faller som käglor, men vi bjuds ofta på relativt många skrällar (som vi sen av naturliga skäl hinner glömma när det är dags att lista årets största chocker).

I Brisbane, Doha, Chennai och Auckland har vi redan noterat ett gäng:

• Tomás Berdych blev säsongens första topp 10-spelare att åka på en stjärnsmäll, när han förlorade mot servekanonen Ivo Karlovic i Doha: 7-6(7), 7-6(4).

• I Auckland fick 14-rankade Roberta Vinci stryk mot 259-rankade 16-åringen Ana Konjuh: 3-6, 6-4, 6-2.

• 270-rankade Alexandr Kudryavtsev slog förra årets finalist Roberto BautistaAgut i Chennai: 6-4, 3-6, 6-3.

Och så den största skrällen hittills:

• Florian Mayer vände 3-6, 0-3 till seger mot Andy Murray: 3-6, 6-4, 6-2. 

• David Ferrer åkte på pumpen i raka set mot sluggern Daniel Brands: 6-4, 7-5.

• Gaël Monfils slog världsnian och landsmannen Richard Gasquet: 6-2, 7-5. Gasquet verkar dock ha störts av en ryggskada. Såg inte matchen mot Monfils, men mot 338-rankade Karim Hossam i går var framför allt hans serve synbart försvagad av skadekänningarna. I första set låg hans förstaservar på drygt 160 km/h i genomsnitt. 

Därutöver har 162-rankade Challenger-spelaren Peter Gojowczyk slagit ut framtidslöftet Dominic Thiem i raka set (7-5, 6-0) och betydligt mer rutinerade Philipp Kohlschreiber i Doha: 7-6(4), 7-6(7). Gojowczyk etablerade sig på Challenger-touren så sent som 2012 och hade inför 250-turneringen i Qatar spelat blott fyra ATP-matcher (1-3 i facit). Har för övrigt bara vunnit en Challenger-titel på fyra finaler. Lyckades bara kvala in till en match på ATP-nivå säsongen 2013, och det var US Open (slog Igor Sijsling i första omgången, föll mot Jevgenij Donskoj i andra). Nu är han alltså klar för kvartsfinal i Doha. Inte illa.

I övrigt kan rapporteras att Rafael Nadal fick sin efterlängtade revansch mot Lukas Rosol i går, men det satt hyfsat långt inne. Sprang igenom första set på en dryg halvtimme (6-2) men var sedan ordentligt frustrerad i andra. Blev bruten vid 4-4, men Rosols nerver höll inte för trycket när han skulle serva för setet. Nadal brände sedan fyra matchbollar (tre på raken) i tiebreak men stängde till sist matchen: 6-2, 7-6(7).

Galet vad hårt han slår, Rosol. Nu kom han inte upp till samma nivå som i Wimbledon 2012, då han chockslog Nadal i andra omgången, men man kan snabbt konstatera att det verkligen viner om honom när han väl hittar bollträffen.

Nadal tappade hur som helst set mot Tobias Kamke i dag: 6-3, 6-7(3), 6-3. Världsettan är inte i superbra form, med andra ord. Möter Ernests Gulbis – som krigat sig förbi Daniel Evans (6-2, 4-6, 6-0) och Lukas Kubot (6-2, 4-6, 6-3) – i kvartsfinalen. En livsfarlig matchup för Nadal. Gulbis brukar lägga i en extraväxel när han möter högre rankade spelare och var nära att slå Nadal två gånger förra säsongen (Indian Wells och Rom). Rafa måste höja sig ordentligt för att inte bli en i raden av skrällbesegrade toppspelare under 2014 års säsongsinledning.

Alexandr Dolgopolov bjöd verkligen upp till dans i första omgången mot David Ferrer. Pressade världstrean till tre set och presterade alltså vad som kan vara 2013 års klart bästa duell. Hittar tyvärr inget klipp på Youtube, men det ovan är ingen dålig duell det heller. Om det anordnades en tävling i 100 meter sprint skulle Dolgopolov sannolikt vinna totalt överlägset. Sjukt snabb är han, Dolgopolov. Hoppas att det klippet jag egentligen letade efter dyker upp snart, för där visar han verkligen prov på sin sanslösa snabbhet.

* * *

I Chennai tvingades andraseedade Mikhail Juzjnyj kasta in handduken efter bara fyra spelade game i sin öppningsmatch mot Dudi Sela. I kvarten möter Sela Edouard Roger-Vasselin, som slog framtidslöftet Jiri Vesely (6-4, 6-4). Lär inte bli en superhet semifinal i den turneringen, alltså.

I övrigt får vi en repris på förra årets kvartsfinal mellan Stanislas Wawrinka och 95-rankade Aljaz Bedene. Bedene slog Henri Laaksonen i första omgången (6-3, 5-7, 7-6), och i åttondelen tvingades 270-rankade Alexander Kudryavstev avbryta matchen vid ställning 1-6, 3-0 på grund av skada. Förra året skrällslog Bedene som bekant Wawrinka, men föll sedan mot Janko Tipsarevic i semin.

Alltid glädjande när det går bra för Bedene. Gillar honom. Han kommer troligen aldrig att bli en toppspelare, men han spelar smart och lyckas ofta få ut maximalt av sitt kunnande.

* * *

Roger Federer.
Roger Federer.

I Brisbane hade Roger Federer inga större problem mot Jarkko Nieminen: 6-4, 6-2. Slog 9 ess och vann 79 procent av poängen i sin förstaserve (73 procent totalt i egen serve). Bra siffror för schweizaren, även om Nieminen kanske inte är den giftigaste öppningsmotståndaren man kan lottas mot som toppspelare.

Fjolårsfinalisten Grigor Dimitrov åkte ut med huvudet före redan i sin andra match, mot Marin Cilic: 7-5, 7-5.

Marinko Matosevic slog lite oväntat Sam Querrey (5-7, 7-6, 6-4), men å andra sidan har jag inte särskilt stora förväntningar på Querrey längre. Känns som att det måste hända något drastiskt snart om han ska kunna få ut max av sin potential. Matosevic-Federer i kvarten. Borde inte vara innebära några jättestora bekymmer för Federer. Matosevic är visserligen en bra spelare när han presterar på topp, men har en väldigt ordinär spelstil som inte direkt stressar Federer.

Cilic möter Kei Nishikori, som planenligt avfärdade Matthew Ebden (6-2, 6-4) i sin öppningsmatch, i kvartsfinalen. Kan bli en riktigt bra match, det. 3-2 i inbördes möten för Nishikori, och han vann deras senaste möte (i Memphis förra året). Cilic imponerade dock mot Dimitrov. Servade otroligt bra och ser väldigt lugn och trygg ut i spelet. Mycket intressant på förhand.

* * *

Maria Sjarapova övertygade i sin första match på fyra månader: 6-3, 6-0 mot 74-rankade Caroline Garcia. Gick sedan direkt vidare till kvartsfinal efter walk over från 160-rankade 19-åringen Ashleigh Barty.

Bara en match som spelades färdigt på damsidan i Brisbane i dag – Victoria Azarenka mot 142-rankade Casey Dellacqua: 6-3, 6-1. Förra årets Wimbledon-finalist Sabine Lisicki tvingades lämna walk over mot Stefanie Voegele på grund av sjukdom och Anastasia Pavlyuchenkova kastade in handduken mot Angelique Kerber vid underläge 2-6, 3-4.

* * *

Alla dagens resultat: 

Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.59.17 Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.59.26 Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.59.08 Skärmavbild 2014-01-01 kl. 21.58.30

Säsongsstart!

av Henrik Ståhl
6F85F6AFD64E4116B56670066BD6A886

Nu så!

Nu börjar äntligen säsongen 2014 puttra i gång. Jag tänkte säga i maklig takt, men det är trots allt riktigt intressanta tävlingar vi bjuds på.

Främst då Brisbane och Doha. Chennai får som vanligt resterna efter att de två första turneringarnas startfält spikats.

Vi ska ta en titt på lottningarna i dessa säsongens första turneringar – och ni vet ju hur det är: det är alltid förbannat svårt att tippa turneringarna på förhand. Inte minst så här precis i inledningen av en säsong, när man inte har några närliggande, avslutade turneringar att jämföra med. Men, det är ju kul, så man får ju åtminstone göra ett tappert försök.

Anyway, here goes:

* * *

BRISBANE INTERNATIONAL

HERRAR

Skärmavbild 2013-12-28 kl. 18.19.28
Klicka på bilden för större version.

Roger Federer enda topp 10-spelaren, men ändå ett ganska starkt startfält: 17-rankade Kei Nishikori, 19-rankade Gilles Simon och 20-rankade Kevin Anderson toppseedade. Utöver dessa namn har vi Grigor DimitrovMarin Cilic och unge stjärnskottet Nick Kyrgios. Bland andra.

På papperet en relativt enkel turnering för Federer. Jarkko Nieminen (eller James Duckworth för den delen) i öppningsmatchen skrämmer ju inte direkt, och i kvarten väntar i värsta fall Sam Querrey. Eller Julien Benneteau, som ju chockslog schweizaren i raka set i Rotterdam förra året. Troligen Anderson i semin. Ska bli intressant att se om hemmahoppet Samuel Groth (som fick ett wild card) fläskar in några ess i 250 km/h.

Barclays ATP World Tour Finals
Roger Federer.
FOTO: BILDBYRÅN

Ska hur som helst inte vara några jättestora problem för Federer att ta sig till final. Ganska skönt för honom att få testa nya spaden – med större ram – mot lite enklare motstånd så här i inledningen av säsongen. Spännande att se hur det faller ut. Blev ju som bekant totalfiasko i somras.

Undre halvan är överlag lite intressantare än övre. Tycker att Simon, Nishikori eller Dimitrov ska ha riktigt goda chanser att gå till final. Marin Cilic givetvis en dark horse. Gjorde bra ifrån sig i sin comeback efter dopningsavstängningen i höstas och kan mycket väl bli farlig direkt vid starten av säsongen 2014.

Hoppas också lite på Lleyton Hewitt. Alltid kul med framgångar för hemmaspelare. Vore även kul om Hewitts yngre landsman Kyrgios fick med sig en skräll eller två. Matthew Ebden ska han ju kunna plocka i öppningsmatchen, och det vore inte en total chock om han spöar Nishikori.

Dimitrov var i final förra året (förlust mot Andy Murray), hans första i karriären på ATP-nivå. Tror han kan upprepa den bedriften i år. Mycket möjligt att det lossnar ordentligt för honom nu när han bärgat sin första ATP-buckla (Stockholm Open i höstas).

De går vidare till semifinal: Federer, Anderson, Simon, Dimitrov.
Skrällvarning: Cilic, Benneteau, Kyrgios.
Bubblare: Nishikori, Lopez.

Semifinalerna: Federer slår Anderson, Dimitrov slår Simon.

FINALEN: Federer slår Dimitrov.

* * *

DAMER

Skärmavbild 2013-12-28 kl. 18.19.53
Klicka på bilden för större version.

Serena WilliamsVictoria AzarenkaMaria Sjarapova. Nästan alla är här. Agnieszka Radwanska hade gjort damernas Big Four komplett, men hon spelar Hopman Cup i stället. Jelena Jankovic således fjärdeseedad. Angelique Kerber femteseedad. Riktigt trevligt startfält, med andra ord.

Ska så klart bli mest intressant att se Sjarapovas comeback. Har som bekant inte spelat sedan augusti på grund av en axelskada.

Maria Sjarapova återvänder efter skada. FOTO: BILDBYRÅN
Maria Sjarapova.
FOTO: BILDBYRÅN

Även Azarenka omgärdas av vissa frågetecken. Gjorde ju en katastrofalt svag höst efter sin tre raka finalförluster (Carlsbad, Cincinnati, US Open) – två av dem mot Williams. Avslutade året med bleka 1-4 i matchfacit efter US Open och tog sig inte vidare till semifinal i WTA Championships för första gången sedan 2010.

Känns väl spontant som att Williams i vanlig ordning har motorväg till finalen. Eller kan Andrea Petkovic/Bethanie Mattek-SandsCaroline Wozniacki eller Sjarapova störa henne? Nja. Jag tror inte det. Frågan är om Sjarapova ens tar sig till semifinal. Tveksamt, med tanke på hennes långa frånvaro. Kan bli typ Kaia Kanepi eller Carla Suarez-Navarro som kniper den platsen i stället. Men på papperet ska ju Sjarapova vara den starkaste spelaren i det segmentet.

På undre halvan finns det några intressanta finalkandidater: Jankovic, Kerber, Azarenka. Kanske kan Madison Keys skrälla? Tror på Jankovic där. Gjorde ju en riktigt bra säsong 2013. Sabine Lisicki så klart giftig, om hon är på bra spelhumör – men mer än en liten skrällvarning kan hon nog inte få i det här läget.

De går till semifinal: Williams, Sjarapova, Jankovic, Azarenka.
Skrällvarning: Kerber, Lisicki, Suarez-Navarro.
Bubblare: Kanepi, Wozniacki.

Semifinalerna: Williams slår Sjarapova, Jankovic slår Azarenka.

FINALEN: Williams slår Jankovic.

* * *

QATAR OPEN

HERRAR

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Inte mindre än fem topp 10-spelare i startfältet: Världsettan Rafael Nadal, trean David Ferrer, fyran Andy Murray, sjuan Tomás Berdych och nian Richard Gasquet. Därutöver namn som Ernests GulbisAlexandr DolgopolovGaël MonfilsNikolaj Davydenko och Ivo Karlovic. Riktigt smaskigt, med andra ord.

Ferrer gjorde bra ifrån sig i sina träningsmatcher i Abu Dhabi under helgen. Slog världsåttan Stanislas Wawrinka och Nadal i raka set, innan han föll mot Novak Djokovic i raka set i finalen. Turneringen i sig var ungefär lika sömnig som vanligt och man ska nog inte hänga upp sig alldeles för mycket på resultaten. Skönt för Murray att få en seger under bältet efter sin långa skadefrånvaro (föll mot Jo-Wilfried Tsonga i kvarten men slog Wawrinka i matchen om femteplatsen). Större växlar än så ska man nog inte dra på årets Mubadala Tennis Championships (Djokovics tredje raka totalseger här, för övrigt).

Ganska tuff lottning för Nadal. Möter Lukas Rosol, som ju slog spanjoren i andra omgången av Wimbledon 2012,i sin öppningsmatch. En matchup som nog lär skapa lite buzz, men som Nadal lär gå segrande ur – med god marginal. Tror inte att han missar chansen att platta till sin baneman och utkräva hämnd efter chockförlusten för ett och ett halvt år sedan.

Andy Murray. FOTO: BILDBYRÅN
Andy Murray.
FOTO: BILDBYRÅN

Riskerar sedan att få Gulbis i kvarten. Letten är som bekant alltid ett hot, även mot toppspelarna. Särskilt på hardcourt. Gulbis var faktiskt när att slå Nadal både i Indian Wells (4-6, 6-4, 7-5) och Rom (1-6, 7-5, 6-4) i våras, och faktum är att Nadal bara nollat honom en gång på deras sex möten (Doha 2011). I semin lär det bli Berdych, men i värsta fall kanske Karlovic dundrar sig vidare. Aldrig optimalt att möta servekanoner i tresetsmatcher.

På den undre halvan har Nadals landsman Ferrer hamnat i ett litet getingbo. Dolgopolov i förstarundan, Davydenko eller Daniel Brands i andrarundan, Gasquet eller Monfils i kvarten, troligen Murray i semin. Samtliga spelare har kapacitet att slå Ferrer på hardcourt, tycker jag. Främst Murray så klart, och visst kommer han vara favorit mot Dolgopolov och Davydenko/Brands, men det skulle inte förvåna mig om han får respass innan semin.

Murray då? Busenkel lottning. 2,099-rankade, 19-årige hemmaspelaren Mousa Shanan Zayed i öppningsmatchen, sedan Florian Mayer eller Michal Przysiezny i andrarundan. Troligen Fernando Verdasco i kvarten, och han kan ju bli lite knepig. Men så är han också den enda lite tuffare motståndaren inför semin.

Jag tror på en final mellan Nadal och Murray (som alltså väljer att inte försvara sin titel i Brisbane i år. Undrar varför egentligen? Betydligt enklare startfält i den australiska turneringen, ju.), med Gasquet och Ferrer som främsta utmanare.

De går vidare till semifinal: Nadal, Berdych, Murray, Gasquet.
Skrällvarning: Gulbis, Karlovic, Monfils, Verdasco, Dolgopolov.
Bubblare: Berdych, Ferrer.

Semifinalerna: Nadal slår Berdych, Murray slår Gasquet.

FINALEN: Nadal slår Murray.

* * *

CHENNAI OPEN

HERRAR

Klicka på bilden för större version.
Klicka på bilden för större version.

Världsåttan Stanislas Wawrinka är toppseedad. Därefter har vi 15-rankade Mikhail Juzjnyj, 16-rankade Fabio Fognini och 26-rankade Benoit Paire. De två sistnämnda inte direkt kända för sin jämnhet, om man säger så.

Stanislas Wawrinka. FOTO: BILDBYRÅN
Stanislas Wawrinka.
FOTO: BILDBYRÅN

Som upplagt för en final mellan Wawrinka och Juzjnyj, alltså. Men det är ju mer sällan än man kan tro som de två toppseedade spelarna möts i final. Dock väldigt bra lottning för båda, ska sägas. Stöter inte på något skräckinjagande motstånd på vägen mot semifinal, och väl där möter de sannolikt Fognini eller Vasek Pospisil respektive Paire eller Marcel Granollers.

Ska bli intressant att följa framtidslöftet Jiri Vesely. Möter 314-rankade hemmaspelaren Jeevan Nedunchezhiyan i förstarundan, en match han bara ska vinna. Därefter väntar Albert Ramos eller Edouard Roger-Vasselin. Båda visserligen betydligt mer rutinerade än Vesely, men det råder ingen som helst tvekan om att 85-rankade 20-åringen har kapacitet att slå båda. Vore kul att se honom i en kvartsfinal mot Juzjnyj.

Ska även bli kul att följa Pablo Carreno-Busta. Är verkligen inget unikum på hardcourt om man säger så, men 195-rankade Yuki Bhambri ska ju inte utgöra något hot i öppningsmatchen. Carreno-Busta mot Fognini kan bli en kul åttondelsfinal.

De går till semifinal: Wawrinka, Pospisil, Juzjnyj, Granollers.
Skrällvarning: Vesely, Reister.
Bubblare: Fognini, Paire.

Semifinalerna: Wawrinka slår Pospisil, Juzjnyj slår Granollers.

FINALEN: Wawrinka slår Juzjnyj.

Kalla krigets kung

av Henrik Ståhl

Det stod två kungar på centercourten i Peking i dag:

Novak Djokovic, dagens kung.

Och Rafael Nadal, morgondagens kung.

Den avsatte och den nykrönte.

Vilket så klart skapade ett väldigt intressant scenario kring rivalernas 38:e möte i ordningen.

Att vinna en ATP 500-turnering efter alla tunga förluster, i synnerhet mot just Nadal (Franska öppnaMontréalUS Open), är så klart en klen tröst, men det märktes att Djokovic var ute efter revansch – och att en seger i dag var enormt viktig för honom.

Eye of the tiger.
Eye of the tiger.

Att han var så pass fokuserad och visade så mycket känslor mot Richard Gasquet i semifinalen tycker jag var ett gott tecken på det redan inför matchen. Jag menar, när Djokovic bränner av den här blicken (se bild till höger) efter en rutinseger mot Gasquet, då vet man att han menar allvar.

Efteråt satte han själv ord på den känslan:

– Jag behövde den här segern i dag. Jag ville verkligen lägga händerna på den här trofén och vinna över Nadal, som har varit den bästa spelaren hittills under 2013. Det är väldigt viktigt för mitt självförtroende. Det är oerhört viktigt mentalt och känslomässigt för mig.

Precis så.

Titeln i sig, av betydligt lägre valör än dem han gått miste om under säsongen, kan inte på något sätt väga upp att han tappar sin position som världsetta, eller har 1-2 i Grand Slam-finalfacit i år (seger i Australiska öppna, förluster i Wimbledon och US Open).

Men den ger honom en välbehövlig självförtroendeboost. Att tillåta Nadal bryta hans magiska svit på 18-0 i matchfacit i Peking (nu 19-0) hade varit en djup, om än inte sista, spik i Djokovics redan sargade kista.

Djokovic behövde visa för sig själv, för Nadal och för resten av världen att slaget redan är förlorat, men knappast hela kriget.

Krig, förresten. Det går ju faktiskt att dra till med en Kalla Kriget-metafor apropå den här matchen. Den betydde ju liksom ingenting, eller i alla fall väldigt lite: Nadal säkrade tronskiftet redan i och med sin finalplats. Han hade redan en klar ledning i inbördes möten (22-15, nu 22-16). Och han har vunnit deras mest prestigefyllda möten (Franska öppna och US Open).

Nej, egentligen var ju det här ”bara” en match i mängden. Som om de hade mötts i Memphis, eller Dubai, eller Rotterdam utan att något av större värde än själva titeln i sig stått på spel.

Även om Nadal hatar att förlora kunde man på förhand inte riktigt vänta sig att han skulle slåss med näbbar och klor för att vinna den här finalen. Särskilt inte med tanke på att han uttryckt oro för sina knän (hade tydligen känningar mot Fabio Fognini i kvarten, om än inte i särskilt hög utsträckning) och att erövringen av kungatronen redan var fullbordad.

Därmed inte sagt att han vek ner sig, i ordens rätta bemärkelse. Djokovic var bara extremt mycket bättre i dag – för att han ville vinna mycket mer än sin rival. Han var hungrigare. Han var mer motiverad, mer fokuserad.

Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN
Rafael Nadal. FOTO: BILDBYRÅN

Vilket han visade omgående, när han bröt spanjoren redan i dennes första servegame. Serben tappade bara två poäng i egen serve under hela första set. I andra set bröt han återigen tidigt – och förlorade blott fyra poäng i egen serve. Totalt sex poäng under matchen, alltså. 6-3, 6-4. Utan att ha en enda breakboll mot sig.

– Jag kunde inte stoppa honom i dag. I dag var han för stark för mig. Jag spelade inte min bästa match, men han spelade på en väldigt hög nivå i sin serve.

– Jag var helt chanslös när jag returnerade under hela matchen. Han lyckades hålla bollen väldigt lågt och det var svårt att skapa spin på bollen. Han lyckades slå alla bollar precis där han ville. När det händer mot en spelare som Novak så är du död. Du har ingen chans, säger Nadal efter nederlaget.

Det finns egentligen inte så jättemycket mer att säga om själva matchen. Djokovic var totalt överlägsen från början till slut, och siffrorna hade kunnat bli betydligt större om det inte vore för Nadals outtröttliga krigande.

Riktigt imponerande insats av Djokovic. Väldigt starkt av honom att visa prov på sin excellens under sista dagen som regent på världsrankningen – och oerhört viktigt för honom. Han behöver få jaga. Få bygga upp sitt spel och sitt självförtroende ”underifrån”. Få slippa pressen av att vara herre på täppan och agera utmanare ett tag.

Resten av säsongen kommer säkerligen att bli ett ställningskrig – eller ett fortsatt Kallt Krig, om man så vill – inför 2014.

Vill därför påstå att slutet på året tack vare den här matchen, och hur den genomfördes, faktiskt blev mer intressant, trots att Kampen om Järntronen redan är över.

* * *

Milos Raonic kan tydligen inte vinna turneringar av högre valör än 500. Hittills har han vunnit alla sina fem finaler i 250-turneringar (San José 2011-2013, Chennai 2012, Bangkok 2013) och förlorat alla sina fem finaler i 500- och Masters 1000-finaler (Memphis 2011-2012, Tokyo 2012-2013, Montréal 2013)

Han tog med sig sin fantastiska form från Bangkok till Tokyo och var helt orubblig under veckan. Inför finalen hade han haft en enda breakboll mot sig (i semifinalen mot Ivan Dodig – han räddade den) och vunnit 91 procent av poängen i sin förstaserve.

Finalen mot Juan Martín del Potro började extremt lovande. Raonic vann 28 av 34 i egen serve i första set (82 procent) och satte press på argentinaren i sina returgame, i alla fall mot slutet av setet. Brände tre breakbollar.

I tiebreak fick ett ett minibreak med sig omgående.

Klappat och klart, kändes det som.

Men nej. I stället gör han en ogenomtänkt nätrusch vid 2-0 och sedan ett horribelt dubbelfel vid 4-5. Räddar en setboll i egen serve, men del Potro stänger setet med ett ess.

Milos Raonic. FOTO: BILDBYRÅN
Milos Raonic. FOTO: BILDBYRÅN

Även i andra set känns det som att Raonic har det spelmässiga övertaget. Han lyckas visserligen inte jobba sig till några breakbollar men naggar hela tiden på del Potros serve.

Så vid 5-5 gör plötsligt del Potro ett formidabelt returgame, medan Raonic nog får sägas gör sitt svagaste servegame på typ nio dagar. 0-40 och tre breakbollar, som lika gärna kan betraktas som tre matchbollar. Kanadensaren räddar två, men argentinaren förvaltar den tredje.

Klappat och klart – för del Potro.

7-6(5), 7-5 och tredje 500-titeln i år (Rotterdam, Washington, Tokyo) är ett faktum.

Snöpligt för Raonic, så klart. Tycker att han imponerat ordentligt under de här två veckorna. Inte främst i serven, den är som bekant alltid ett vapen. Nej, jag tycker att hans grundspel är väldigt mycket bättre nu än för bara ett halvår sedan.

Dels defensiven, han vårdar bollen på ett helt annat sätt nu (till exempel försvarar han sig oftast med backhandslice när han pressas ut i hörnet – tidigare försökte han alltid slå vinklad cross halvt i steget, vilket i nio fall av tio misslyckades – och blockar oftare i returspelet) och har blivit säkrare i sina slag.

Fortfarande mycket att jobba på, men det är glädjande att se honom göra framsteg på det planet.

Juan Martín del Potro blir hur som helst världsfemma i morgon. Rätt häftigt ändå, med tanke på att det blivit en del magplask under säsongen. Dessutom missade han ju Franska öppna. En på det hela taget stabil säsong, med andra ord. Nu hoppas vi så klart på mycket mer under inomhussäsongen.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=LVgJ7WxoKB4

Peking-finalen mellan Serena Williams och Jelena Jankovic blev en märklig historia, som började med att nuvarande världsettan skåpade ut forna världsettan i första set (6-2) och såg ut att gå mot en enkel seger mot en spelare hon historiskt haft svårt för (”bara” 6-4 i inbördes möten inför finalen).

Men i andra set fick Williams svåra skadekänningar i ryggen (så pass att hon var nära till tårar), tappade sin serve och hamnade i underläge 1-2.

De flesta trodde nog att hon skulle ta en medical timeout.

I stället gjorde hennes motståndare det. Jankovic haltade in i omklädningsrummet, behandlades för en höftskada och var inte sig själv när hon kom tillbaka.

Fem raka game senare hade Williams bärgat sin 56:e WTA-titel i karriären – skadekänningarna till trots.

Morgondagens finaler

av Henrik Ståhl

http://www.youtube.com/watch?v=QReDLwiA2hA

Satte alltså fem av sex finalister i min förhandsanalys inför den här 500- och Premier Mandatory-veckan i Asien.

Inte jätteimponerande med tanke på att vi bjudits på ganska få skrällar, men ändå. Ett rätt är alltid ett rätt. Fem rätt är således alltid fem rätt.

Nog om det nu.

Rafael Nadal behövde aldrig besegra Tomás Berdych för hundrafemtielfte gången i rad för att bli ny världsetta på måndag. Tjecken tvingades kasta in handduken på grund av ryggskada vid ställning 4-2 i första set.

Oerhört svängiga sex game, det där. Nadal fick en drömstart med sitt break redan i matchens inledningsgame, men Berdych bröt tillbaka omgående. Världssexan tappade sedan serve ytterligare en gång innan han alltså tvingades avbryta.

– Jag kan knapp sitta, knappt stå upp eller gå, säger han efter matchen.

Enligt Berdych gjorde han illa sig i en löpning inför en backhandslice vid ställning 3-2 till Nadal.

I finalen möter spanjoren föga förvånande sin nemesis Novak Djokovic, som mosade Richard Gasquet i sin semifinal utan att direkt ta ut sig: 6-4, 6-2.

Sett till siffrorna hängde Gasquet med riktigt bra i första set, men då framför allt efter slarv från serben. Något bättre fokus i andra set, vilket alltså räckte till två break och 32-19 i poäng totalt (37-34 i första set). Tyckte Gasquet vek ner sig också, och uppträdandet i Djokovics servegame vid ställning 5-2 i andra set, var otroligt lojt. Kändes som att han ville att utskåpningen skulle bli avklarad så fort som möjligt.

Ordentligt styrkebesked från Djokovic, naturligtvis. Gasquet är som bekant mitt i en formtopp och avfärdade David Ferrer busenkelt i kvartsfinalen i går. Spelade riktigt bra och gjorde det lite svårare för serben än om fransmannen spelat på sin normala nivå, men det räckte inte längre än till sex plockade game.

Med tanke på att Nadal svajade mot Fabio Fognini i sin kvart, och inte såg direkt stekhet ut mot Berdych i dag, är frågan om inte Djokovic får hållas som knapp favorit i morgondagens final. Han har sett ordentligt revanschsugen ut under veckan. Visade mycket känslor mot Gasquet (som när han missade en forehand på breakboll efter en makalös räddning på fransmannens smash, då han redan var ett break upp), vilket är ett gott tecken.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=2WJQPsIoNPI

På damsidan vände Jelena Jankovic mot Petra Kvitová: 6-7(7), 6-1, 6-1. Kanske blev det en tresetare för mycket för Kvitová. Lite överraskande att hon blev så pass manglad i de två sista seten.

I finalen möter Jankovic så klart Serena Williams, som hade lekstuga i sin semifinal mot världsfyran Agnieszka Radwanska: 6-2, 6-2.

Känns inte som att Jankovic kommer ha mycket att sätta emot överlägsna världsettan i finalen.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=fAg9bTlfwVU

I Tokyo hade Milos Raonic en helt vanlig dag på jobbet och avfärdade ännu en motståndare i raka set: 7-6(4), 6-1 mot Ivan Dodig i semifinalen. Ja, så känns det ju när han är i sådan här kalasform. Som en dag på jobbet. Det krävs liksom något extra för att stoppa honom. Förmodligen en Djokovic eller en Nadal, typ.

Kanadensaren har på sina fyra matcher hittills vunnit 126 av totalt 138 poäng i sin förstaserve, det vill säga 91 procent. Typ hälften av de poängen är ess (totalt 64, förmodligen runt 60 av dem i förstaserve).

Han har dessutom inte tappat set sedan semifinalen mot Gasquet i Bangkok förra veckan (och inte tappat serve på lika många matcher). Fem raka segrar i raka set där. Det är riktigt bra.

Grym avslutning på matchen mot Dodig, förresten. Kroaten hade 40-15 i egen serve vid ställning 5-1 i andra set, men Raonic kvitterade och avslutade med att dundra in två otagbara returwinners.

I egen serve stängde han sedan matchen med tre raka ess. Otroligt kyligt.

Nu är han således klar för sin andra raka final. Och motståndaren där blir, precis som i Peking föga förvånande, Juan Martín del Potro. Argentinaren har inte varit i närheten av Raonics orubbliga kassaskåpssäkerhet, men har ändå övertygat. Gjorde överlag en bra match mot svårspelade Alexandr Dolgopolov och följde upp med en stabil insats mot Nicolás Almagro i semin: 7-6(7), 7-6(1).

Båda servade riktigt bra och vi bjöds på blott två servegenombrott (båda i första set). Almagro var dessutom ruggigt offensiv i sitt returspel. Stod typ två meter innanför baslinjen på andraservar, var parkerad mitt på linjen i förstaserve. Det gav inte så hög utdelning som han förmodligen hoppats på, men han satte i alla fall hög press på argentinaren.

I och med del Potros finalplats blir han förresten ny världsfemma på måndag. Första gången på tre och ett halvt år som han är topp 5 i världen (sist han var världsfemma var i maj 2010; har som bäst varit världsfyra under totalt tre veckor i januari och april samma år).

Bettingbolagen verkar hålla Delpo som favorit i finalen, men det ger en lite felaktig bild tycker jag. Raonic har visserligen aldrig vunnit en 500-titel och vek ner sig totalt i finalen mot Kei Nishikori förra året, men har ju varit sjukt stabil de senaste två veckorna.

Tror det blir ruggigt svårt för del Potro att komma åt Raonics serve, och då ligger momentum helt och hållet hos kanadensaren. Raonic vann dessutom deras märkliga möte i Montréal, då båda hade skadekänningar. Visade prov på mental styrka den gången, Raonic, och har prickat in en ny formtopp här i Asien.

Hoppas på en riktigt jämn match, men tror Raonic plockar sin andra raka titel – och första 500-buckla i karriären.

Veckan i Peking & Tokyo

av Henrik Ståhl

En seger.

En seger ifrån att bli världsetta är nu Rafael Nadal.

I så fall för första gången sedan juli 2011. Över två år sedan han sedan var herre på täppan, alltså.

Detta efter en makalös vändning mot Fabio Fognini i kvartsfinalen i China Open: 2-6, 6-4, 6-1.

Nadal var inledningsvis totalt under isen och var bara två game från sin första förlust på hardcourt i år, efter att ha hamnat i ett prekärt 2-6, 1-4-underläge. Fem raka game senare hade han utjämnat – och sedan rann det bara iväg för spanjoren.

Vändningen kom vid ställning 4-1 till Fognini i andra set, då Nadal räddade breakboll. Ett till break där för italienaren och han hade servat för matchen vid 5-1. Nu skiftade i stället momentum över till Nadal, som räddade gameboll och förvaltade sin sjätte breakmöjlighet i nästa game.

Fognini spelade riktigt bra i ett och ett halvt set, men framför allt var Nadal sällsynt tam. Med kniven mot strupen hittade han den där nivån som räddat honom ur liknande situationer ett otal gånger under karriären (i år mot Ernests Gulbis i både Indian Wells och Rom, och mot Juan Martín del Potro i Indian Wells-finalen, för att nämna några).

I semifinalen möter han Tomás Berdych, som lite oväntat slog John Isner i sin kvart. Tjecken låg alltså under med 3-5 i första set och hade break mot sig i andra, men vann ändå i raka set: 7-5, 6-2. Väldigt ovanligt att en servekanon av Isners kaliber inte lyckas serva hem ett set, kan jag säga. Särskilt mot en spelare som Berdych, som bevisligen har problem mot mammutservare.

Berdychs första seger över amerikanen på hardcourt, och han har nu 3-2 i inbördes möten. Mot Nadal har han dock föga smickrande 3-15 – och har inte besegrat spanjoren sedan Madrid Masters 2006.

Vinner Nadal den bataljen går han alltså om rivalen Novak Djokovic på världsrankningen, som i sin tur körde över Sam Querrey fullständigt i sin kvartsfinal: 6-1, 6-2.

I Djokovics väg mot finalen står Richard Gasquet, som slog världsfyran David Ferrer för andra gången i rad – dessutom med övertygande siffror: 6-3, 6-4. Formstark Gasquet är med andra ord betydligt bättre än en formsvag Ferrer. Inga konstigheter.

Överlag tycker jag att årets China Open överlag puttrat på som väntat. Querrey lite oväntad kvartsfinalist tycker jag, men Stanislas Wawrinka gjorde inte en av sina bättre matcher i år i åttondelen. I övrigt har vi inte bjudits på några större överraskningar. Trodde förvisso inte att Berdych skulle slå Isner inför turneringen, men det kan knappast ses som en stor skräll att han vann den matchen.

* * *

Petra Kvitová detroniserade världsfyran Agnieszka Radwanska i Dubai. FOTO: BILDBYRÅN
Petra Kvitová slog ut hemmahoppet Li Na. FOTO: BILDBYRÅN

På damsidan har mycket rullat på enligt plan, men inte riktigt allt. Till exempel körde Caroline Wozniacki över Sloane Stephens i tredjerundan: 6-3, 6-1. Oerhört loj insats av Stephens där.

Spelade dock inte jättestor roll för utkomsten av den här turneringen, för i åttondelen detroniserades danskan av Serena Williams: 6-1, 6-4.

Bland semifinalisterna har alla mina förhandsfavoriter utom en tagit sig vidare: Li Na. Hemmahoppet föll mot formstarka Petra Kvitová i en rafflande tresetare i kvarten: 4-6, 6-2, 6-4.

Viktig seger för Kvitová apropå höstens WTA Championships-race.

Williams mot Agnieszka Radwanska (som slog Angelique Kerber i sin kvart) och Kvitová mot Jelena Jankovic (som besegrade Carla Suarez-Navarro i tredjerundan och Lucie Safarova i kvarten) i semifinalerna, alltså.

Vad tror vi om en final mellan Williams och Kvitová? Känns inte särskilt långsökt. Även om Radwanska knappast kan räknas ut. Har övertygat i Peking så här långt, och har ju presterat här förut (vann titeln 2011).

* * *

Mammutservaren Milos Raonic vann 41 av 43 poäng i förstaserve.
Mammutservaren Milos Raonic formtopp håller i sig.

Japan Open ångar mina två finalkandidater på. Fjolårsfinalisten Milos Raonic har slagit Go Soeda (6-4, 7-6), Jeremy Chardy (6-4, 6-3) och Lukas Lacko (6-3, 6-3) utan att ha en enda breakboll mot sig. Han servar verkligen galet bra just nu, kanadensaren. 38 av 40 vunna poäng i förstaserve (95 procent) mot Soeda och 28 av 30 (93 procent) mot Chardy är verkligen inte nådigt. Följde upp med 27 av 31 (87 procent) mot Lacko.

Servar han så mot Ivan Dodig i semin så har han andra raka finalen här i Tokyo som i en liten ask.

Dodig så klart otippat semifinalist, förresten, men han har spelat riktigt bra och inte tappat set hittills. Skrällslog Jo-Wilfried Tsonga (6-4, 7-6) i andra omgången och hade inga större problem mot Jarkko Nieminen (6-2, 7-6) i kvarten.

På övre halvan har del Potro pressats till tre set mot Marcos Baghdatis (4-6, 6-4, 6-3) i öppningsmatchen och mot Alexandr Dolgopolov (4-6, 6-4, 6-2) i kvarten. Överlag bra turnering av Dolgopolov, men argentinaren vann deras batalj rättvist.

Möter Nicolás Almagro i semifinalen. Även han lite otippad. Kei Nishikori såg riktigt stark ut och brukar leverera på hemmaplan. Väldigt svängig historia, det där. Började med att Nishikori tappade 4-1-ledning i första set och sedan förlorade tiebreak. I andra set hade Almagro 2-0, men Nishikori höjde sig ett par snäpp och utjämnade.

I avgörande set följdes de åt till 3-3, då Almagro vann tre raka game. 7-6(2), 5-7, 6-3 blev det till slut.

Starkt av spanjoren, som inte alls presterat som väntat i år. Särskilt inte på andra underlag än grus.

Känns för övrigt rätt skumt att del Potro och Almagro aldrig tidigare har mötts på ATP-nivå. Enda matchen de spelat mot varandra var i en Challenger i Santiago 2006. Den matchen vann Almagro med 7-5, 6-3, men då var del Potro knappt 18 år gammal. Känns som att del Potro borde vinna den här semin.

* * *

Veckans turneringar

av Henrik Ståhl

Milos Raonic vann i Bangkok och Joao Sousa i Kuala Lumpur.

Nu är det ny tävlingsvecka och dags för två 500-turneringar – China Open respektive Japan Open – inför Shanghai Masters som drar i gång nästa vecka.

Vi tar en titt:

* * *

CHINA OPEN

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 13.12.34

Veckans klart hetaste turnering. Världsettan Novak Djokovic på den övre halvan, världstvåan Rafael Nadal på den nedre – och däremellan ett koppel intressanta spelare: världsfyran David Ferrer, femman Tomás Berdych (finalist i Bangkok), nian Stanislas Wawrinka och tian Richard Gasquet för att nämna några.

Dessutom är skickliga hardcourtspelare som Mikhail Juzjnyj och John Isner (som dock inte brukar leverera utanför USA oavsett spelförhållanden) på plats.

Några matcher avgjordes tidigt i morse: Bernard Tomic slog hemmafavoriten Ze Zhang (7-6, 6-4), Fabio Fognini kämpade ner Tommy Robredo (7-5, 4-6, 6-3) och Roberto Bautista-Agut körde över den på papperet bättre hardcourtspelaren Grigor Dimitrov (6-4, 6-2).

Resultat som dock inte påverkar utgången av turneringen.

På förhand känns det rätt givet att Novak Djokovic går till final. Stanislas Wawrinka i en eventuell kvartsfinal är egentligen enda hotet, men ett överkomligt sådant. Visst, de har spelat två riktigt jämna matcher i år (Australiska öppna och US Open) och Wawrinka har verkligen prickat in formen så här i slutskedet av säsongen, men det var trots allt sju år sedan schweizaren sist slog Djokovic.

Mikhail Juzjnyj kan dessutom mycket väl slå ut Wawrinka redan i åttondelen. Ryssen är visserligen inte i sitt livs form men kan, när han har en bra dag på banan, spelmässigt mäta sig med världsnian. Mot Djokovic står sig Juzjnyj dock slätt, så tror att serben helst möter honom i kvarten.

I semin borde Gasquet stå på andra sidan nätet. Formen han hittade på Flushing Meadows håller i sig, och han var inte långt ifrån att slå ut Raonic i semifinalen i Bangkok, trots kanadensarens superserve.

Eller ska kanske Bernard Tomic äntligen kliva fram igen här? Vore onekligen kul, men håller det för troligare att det blir en semi mellan Djokovic och Gasquet. Ferrer givetvis främsta utmanaren, men verkar ha hamnat i en liten svacka att döma av plattmatchen mot Joao Sousa i Kuala Lumpur-kvarten.

Rafael Nadal då? Ganska enkel lottning. Tommy HaasLleyton Hewitt eller Fabio Fognini i kvarten. Troligen Haas, om han tar sig förbi Hewitt i öppningsmatchen. Fognini har visserligen två raka segrar över Haas i år, men båda kom på grus. På hardcourt är tysken betydligt mer stabil än italienaren.

Väldigt intressant öppningsmatch det där, förresten. Hewitt har 6-4 i inbördes möten och har verkligen varit på hugget de senaste månaderna. Har dock inte mötts på nästan tio år, så siffrorna är inte helt tillförlitliga. Men sett till formen får man nog säga att Hewitt varit hetare än Haas den senaste tiden. Skrällvarning där, alltså.

I semin väntar antingen Berdych eller Isner för Nadal. Isner är som sagt en helt annan spelare utanför USA, men hans lottning är så rysligt busenkel att han utan några som helst problem ska ta sig till kvarten. Och en kvart mot Berdych kan bli intressant. 2-2 i inbördes möten. Berdychs två segrar har kommit på grus – och Isners på hardcourt.

Dessutom har ju världsfemman problem mot servekanoner. Är inte en tillräckligt bra returnerare för att störa i sina returgame och kan göra riktigt svaga servegame emellanåt (som i gårdagens final mot Raonic, där det räckte med ett tamt servegame i inledningen av andra set för att han skulle förlora matchen i raka set).

Tror på Isner där faktiskt. Någon gång måste han ju bryta sitt trista mönster utanför Nordamerika.

Djokovic mot Gasquet och Nadal mot Isner, alltså. Och det hela slutar med ännu en blockbuster mellan Nole och Rafa, eller? Ja, det ser ju så ut. I alla fall på förhand.

De går till semifinal: Djokovic, Gasquet, Nadal, Isner.
Skrällvarning: Wawrinka, Berdych.
Bubblare: Ferrer, Juzjnyj.

Semifinalerna: Djokovic slår Gasquet, Nadal slår Isner.

FINALEN: Nadal slår Djokovic.

Svårt att säga annat än att Nadal ska vinna fjärde raka efter US Open, men det där kan ju ändras under turneringens gång. Lär vara grymt revanschsugen nu, Nole. Annars är ju något väldigt fel.

* * *

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 13.45.30

På damsidan då? Dels dubbelt så stort startfält än herrarna (64 respektive 32, eftersom damernas är en Premier Mandatory) och dels, av naturliga skäl, fler toppspelare. Bara världstrean Maria Sjarapova av topp 10-spelarna som saknas (och världssjuan Marion Bartoli, men hon har ju pensionerat sig).

Världstvåan och regerande mästaren Victoria Azarenka åkte dock på pumpen direkt i första omgången: 6-4, 2-6, 6-4 mot 43-rankade Andrea Petrovic. Lite oväntat.

I övrigt kan vi få ännu ett möte mellan Serena Williams och Sloane Stephens, i en eventuell kvartsfinal. Det vill man ju inte gå miste om, så vi hoppas att de inte åker på någon chockförlust på vägen.

Laura Robson ser ut att vara på gång igen efter en tids svacka, Madison Keys har goda chanser att skrälla mot Agnieszka Radwanska i andra omgången och Angelique Kerber har så sakteligen börjat vakna till liv. Dessutom har Roberta Vinci en förmåga att smyga sig fram i sådana här turneringar.

Inte helt lätt att tippa en semifinalist mot Williams (som ju får hållas som överlägsen favorit på översta halvan). Ska man dra till med Laura Robson? Vore ju kul. Annars känns Radwanska (vann titeln 2011) och Vinci lite som favoriter, trots att Vinci åkte ut redan i förstarundan förra året. Såg bra ut i US Open.

På den nedre halvan är jag benägen att hålla fjolårssemifinalisten Li Na som favorit. Bra form och presterar ofta på hemmaplan. Främsta utmanare inför semin är Petra Kvitová, som börjat hitta sitt spel igen.

När nu Azarenka redan åkt ut kan ju typ vem som helst stå för motståndet i den där semifinalen. Petkovic? Jelena Jankovic? Svetlana KuznetsovaCarla Suarez Navarro? Ganska bra lottning för alla. Särskilt Navarro. Drar till med Jankovic.

De går till semifinal: Williams, Radwanska, Li Na, Jankovic.
Skrällvarning: Stephens, Robson, Keys, Kvitová.
Bubblare: Vinci, Kerber, Petrovic.

Semifinalerna: Williams slår Radwanska, Li Na slår Jankovic.

FINALEN: Williams slår Li Na.

* * *

JAPAN OPEN

Skärmavbild 2013-09-30 kl. 14.07.58

Inte fullt så het som China Open, men bra namn även här. Världssjuan Juan Martín del Potro toppseedad, åttan Jo-Wilfried Tsonga andraseedad, elvan Raonic tredjeseedad, 13-rankade titelförsvararen Kei Nishikori fjärdeseedad.

Med tanke på Raonics grymt imponerande vecka i Bangkok får han ju anses ha riktigt goda chanser att ta sig till final för andra året i rad. I princip obefintligt motstånd fram till en eventuell kvart mot Kevin Anderson, och med tanke på Raonics form borde han vinna det mötet.

Tsonga slog ut landsmannen Gaël Monfils i raka set tidigt i morse (6-3, 7-6). Hans form har gått från gryende till bra. Håller det i sig ska han ta sig till minst semifinal, mot Raonic.

Föll visserligen mot Gilles Simon, som är i samma kvartsfinalsektion, i Metz, men det var i finalen efter en veckas spel – dessutom Tsongas första turnering sedan Wimbledon, så inte speciellt konstigt att bensinen inte räckte ända fram den gången.

Övre halvan då? Lite svårare. Oklart hur del Potros form ser ut, men han brukar studsa tillbaka ganska snabbt efter sina magplask (i det här fallet torsken mot Lleyton Hewitt i 2R i US Open).

Alexandr Dolgopolov körde dock över Daniel Brands i natt (6-3, 6-1) och kanske äntligen är på väg ur sin djupa formsvacka (som hållit i sig i stort sett hela säsongen). Kan ställa till problem för del Potro i kvarten.

Svår lottning för Nishikori. Kan torska redan i öppningsmatchen mot Jürgen Melzer, och i andrarundan väntar med stor sannolikhet Feliciano Lopez. Inte heller han direkt ofarlig i de här sammanhangen. Tycker ändå att japanen, buren av sina hemmafans, ska ta sig till minst kvartsfinal. Där väntar förmodligen formsvage Nicolás Almagro. Ett högst överkomligt hinder.

Så, en semi mellan del Potro och Nishikori, med Dolgopolov som främsta utmanare, känns inte alls långsökt.

De går vidare till semifinal: del Potro, Nishikori, Raonic, Tsonga.
Skrällvarning: Dolgopolov, Simon.
Bubblare: Almagro, Lopez, Melzer.

Semifinalerna: del Potro slår Nishikori, Raonic slår Tsonga.

FINALEN: Raonic slår del Potro.

Kanske önsketänkande, men vore ju riktigt kul om Raonic kunde följa upp sin övertygande vecka i Bangkok med att bärga första 500-titeln i karriären.

ANALYS: Inför US Open-semifinalerna, damer

av Henrik Ståhl

Nästan två veckors spel har avverkats och fyra kombattanter återstår.

I morgon avgörs herrarnas semifinaler, i kväll damernas.

Vi tar en titt:

* * *

Victoria Azarenka. FOTO: BILDBYRÅN
Victoria Azarenka. FOTO: BILDBYRÅN

√ VICTORIA AZARENKA (2) – FLAVIA PENNETTA (83)

Pennetta är ju turneringens riktigt stora skräll. Har slagit ut namnkunniga spelare som Sara ErraniSvetlana KuznetsovaSimona Halep och nu senast Roberta Vinci – alla i raka set.

Azarenka har i sin tur, efter sina inledande utskåpningar, tappat set mot 28-rankade Alize Cornet och 15-rankade Ana Ivanovic (mot 28-rankade Daniela Hantuchova i kvartsfinalen tappade hon dock bara fem game).

Pennettas gameplan har varit enkel men rysligt effektiv, och har haft två huvudingredienser: Aggressivitet och offensivitet.

Vinci pressade hon mestadels långt ut i backhandhörnet och avslutade poängen antingen med rak backhand eller framme vid nät. Strategin kommer sannolikt att vara densamma även mot Azarenka. Om den kommer vara lika effektiv? Det återstår att se, men jag tvivlar.

Flavia Pennetta.
Flavia Pennetta.

Azarenka är en otroligt skicklig returtagare, så Pennetta kommer få kämpa ordentligt för poängen även i egen serve. Dessutom har Azarenka betydligt bättre räckvidd än Pennettas tidigare motståndare och är därför inte lika sårbar i sidled.

Men framför allt är Azarenka en väldigt bollsäker baslinjenötare med solitt försvar och giftig offensiv. Hon har dessutom genom åren jobbat upp en fysisk och mental jämnhet, vilket innebär att hennes motståndare i regel måste prestera på topp genom en hel match för att kunna slå henne. Azarenka har hög högstanivå – men en av hennes absolut största tillgångar är den höga lägstanivån.

Pennetta vann visserligen deras enda möte på hardcourt (en tresetare i Dubai 2011, 1-1 totalt i inbördes möten). Mycket vatten har dock flutit under broarna sedan dess. I år har världstvåan förkrossande 30-1 i matchfacit på hardcourt (hittills enda förlusten kom mot Samantha Stosur i Carlsbad).

Jag tänker inte döma ut Pennetta på förhand. Azarenka har trots allt inte bländat hittills i turneringen, annat än mot Hantuchova i kvartsfinalen. Hon har med andra ord en högre växel att lägga i, och det gäller att hon gör det i kväll – för 31-åriga Pennetta lär hugga som en kobra på varenda lucka som uppstår.

Pennetta lär förvisso vara lite nervös eftersom en plats i karriärens första Grand Slam-final står på spel. Förväntar mig ändå att hon går ut väldigt hårt för att försöka slugga hem första set och därmed få lite andrum. Inte alls omöjligt att det här går till tre set, men tror att Azarenka tar det här.

* * *

Serena Williams. FOTO: BILDBYRÅN
Serena Williams. FOTO: BILDBYRÅN

√ SERENA WILLIAMS (1) – LI NA (6)

8-1 i inbördes möten till Williams (enda förlusten kom i Stuttgart 2008). Li Na har visserligen de offensiva vapnen för att sätta press på världsettan, men generellt inte jämnheten (eller självförtroendet) för att göra det under en hel match.

Li Na. FOTO: BILDBYRÅN
Li Na. FOTO: BILDBYRÅN

Världssexan har visserligen imponerat så här långt i turneringen, men det har även Williams. Med tanke på var ribban läggs för respektive spelare säger det ganska mycket om vilken nivå världsettan just nu befinner sig på.

Hon har ju gjort oväntade plattmatcher förut, men tycker att hon har sett alldeles för taggad ut för att missa ännu en chans att försvara en Grand Slam-titel (åkte som bekant ut redan i åttondelsfinalen i Wimbledon).

Om det kommer någon formdipp från Williams kan Li Na absolut ta set, men tror hemmafavoriten tar det här i raka.

US Open, dag 9

av Henrik Ståhl
Lleyton Hewitt sumpade sina chanser att nå sin första Grand Slam-kvartsfinal sedan 2009. FOTO: BILDBYRÅN
Lleyton Hewitt sumpade sina chanser att nå sin första Grand Slam-kvartsfinal sedan 2009. FOTO: BILDBYRÅN

Känns som att den här texten måste inledas med Lleyton Hewitt.

För jisses, vilket läge han gav sig själv att säkra sin första Grand Slam-kvartsfinal på fyra år.

Och jisses, som han sumpade sina chanser.

Den forne världsettans (på senare år) förtvivlade oförmåga att stänga matcher manifesterades liksom i all sin skoningslösa prakt i just den här åttondelsfinalen. En åttondelsfinal där han långa stunder visade prov på det spel som en gång inbringade två Grand Slam-bucklor (US Open 2001 och Wimbledon 2002) och tog honom till rankningens absoluta topp – som den yngsta världsettan någonsin.

Det var en i allra högsta grad underhållande, om än ojämn, match. Båda matade sylvassa forehandprojektiler med knivskarp precision mot varandra, täckte hela banan med imponerande försvarsspel och bjöd på tennismagi med till synes omöjliga räddningar och kontringsslag.

Mikhail Juzjnyj. FOTO: BILDBYRÅN
Mikhail Juzjnyj. FOTO: BILDBYRÅN

Mikhail Juzjnyj började bäst, men Hewitt gnetade sig in i matchen – och ledde plötsligt med 2-1 i set och 4-1 i fjärde set, då nerverna för första gången gjorde sig påminda. Fem raka game för Juzjnyj och Hewitt stod återigen inför ett rafflande femte set (som mot Juan Martín del Potro i andra omgången).

Även i femte set höll Hewitt till en början den högre nivån. Juzjnyj fick visserligen ett break med sig tidigt, men kunde inte fullborda det.

Hewitt jobbade sig fram till ett 5-2-underläge och fick chansen att serva hem matchen vid 5-3.

Han misslyckades.

Han misslyckades också med att förvalta sin gameboll vid 5-5, blev bruten – och lät därmed Juzjnyj fullborda sin mirakulösa vändning.

Ryssen gjorde inga fel och blåste den kuvade australiern av banan.

Ridå Hewitt.

Han har ju verkligen gjort en fantastisk turnering, vilket han ska vara nöjd med. Men att sagan tar slut på det här sättet… Nej, det blev en bitter sorti för olycksfågeln Hewitt.

Belöningen för Juzjnyj blir ett möte med Novak Djokovic, som detroniserade Marcel Granollers i raka set: 6-3, 6-0, 6-0.

Tror inte att ryssen har överdrivet mycket att sätta emot världsettan, vilket innebär att Novak kommer gå in i en eventuell semifinal mot Andy Murray utan att ha satts på prov ordentligt. Tror som jag skrivit tidigare att det kan ligga honom i fatet rätt rejält.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=7WhvsDRsMeQ

Stanislas Wawrinka avfärdade Tomás Berdych i fyra set i natt: 3-6, 6-1, 7-6(6), 6-2.

Inte ett dugg förvånad faktiskt. Wawrinka har sett stark ut hittills och verkar ha hittat tillbaka till storformen från i våras. Har dessutom inte så överdrivet svårt för Berdych. De påminner mycket om varandra rent spelmässigt, och när de möts handlar det oftast om vem som för stunden är jämnast i sitt spel.

Ska bli väldigt intressant att se vad Wawrinka kan åstadkomma mot Andy Murray, som tappade set mot Denis Istomin men slutligen vann enkelt: 6-7(5), 6-1, 6-4, 6-4.

8-5 till Murray i inbördes möten totalt, 6-2 på hardcourt. Brukar dock bli jämna matcher. Wawrinka har vad som krävs för att slå igenom Murrays försvar och kan mycket väl utgöra ett lika stort hot som Berdych skulle göra.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=AyYpiQj9DFc

På damsidan kan noteras att Serena Williams vuxit in i den här turneringen ordentligt – och börjar se så där löjligt överlägsen ut igen. 6-0, 6-0 blev det mot Carla Suarez Navarro. Finns inte mycket att klaga på där.

Och det blir mycket riktigt Li Na som står för motståndet i semifinalen. Världssexan hade vissa problem mot Ekaterina Makarova men vann till slut i tre set: 6-4, 6-7(5), 6-2.

* * *

http://www.youtube.com/watch?v=04PcIJ9vs_g

På den nedre halvan är Victoria Azarenka klar för kvartsfinal, efter en imponerande insats mot forna världsettan Ana Ivanovic. Ivanovic var fullkomligt omutlig inledningsvis och tog väldigt välförtjänt ledningen med 1-0 i set via 6-4.

Ivanovic bombade forehands down the line och borrade sig igenom Azarenkas försvar med tungt grundspel och fast beslutsamhet.

Men, precis som jag skrev inför matchen, är Azarenkas jämnhet Ivanovics största bekymmer. Världstvåan var beredd på en liten liten (egentligen knappt märkbar, men tillräcklig för förlorat momentum) dipp från Ivanovic i andra set och tog varenda chans hon fick.

Efter en svajig inledning på setet kunde Azarenka utjämna genom 6-3 och vann sedan skiljeset med 6-4.

Azarenka möter Daniela Hantuchova i kvarten.

Sida 3 av 12
  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB