MATNÖRDSFROSSA. Den 23:e maj har filmen ”Foodie” premiär. Jag ska se den nästa vecka. Den handlar om ett gäng matnördar som reser världen över efter sina matkickar. För dem är listor så som ”World’s 50 best restaurants” eller Michelin-guiden en bibel. På samma sätt kommer vinnarnamnen i Bocuse d’Or att locka sina kräsna ätare. Alltså det Kock-EM som gick av stapeln förra veckan här i Sverige – och som vår Tommy Myllymäki vann.

Tommy har redan gjort massvis för Sveriges kulinariska turism när han lagade hem den segern. Än mer kan det bli om han placerar sig i VM i Lyon nästa år. Och det vet jag att han har siktet inställt på. Sist (2011) kom han tvåa, så nu är bara guld i sikte.

Här följer listan på de topplacerade EM-kockarnas krogar för nästa våg av foodie-generation. Samma kockar tävlar i VM i Lyon nästa år.

1 Sverige, Jönköping: Restaurang Sjön (Tommy Myllymäki). Tommys Jönköpings-krog och hans flaggskeppsrestaurang. I sommar arbetar hans medhjälpande commis på sommarkrogen Julita Wärdhus. 

2 Danmark, Fjerritslev: Svinkløv Badehotel (Kenneth Hansen). Tvåan i Kock-EM blev utnämnd till Nordic Chef of the Year 2010. Han har jobbat på hyllade krogar som Munkebo Kro, Henne Kirkeby Kro og Prins Ferdinand i Århus. (För övrigt är Henne på min foodie-lista, där jobbar duktiga kocken Paul Cunningham.)

3 Norge, Austevoll: Bekkjarvik Gjestgiveri (Ørjan Johannessen). Enligt källor lägger Norge oerhörda summor på Kock-EM och VM och därför kammar de oftast bra placeringar. Tydligen ska 2 miljoner euro av oljepengar stå bakom detta kockhopps prestation. 

4 Frankrike, Vence Cedex: Château Saint-Martin & Spa (Nicolas Davouze). Mellan parfymstaden Grasse och Nice, en bilpromenad från rivierans kust ligger detta ställe. Typiskt franskt lyxhotell är adressen, och matambitionerna lika höga som notorna. 

5 Finland, Helsingfors: G. W. Sundmans (Matti Jämsen). Restaurang med anor från 1800-talet. Serverar klassisk mat: tänk Frankrike möter Finland. 

6 Storbritannien, Kenilworth: The Cross In Kenilworth (Adam Bennett).

7 Island, Reykjavik: Restaurant Grillid Radissonblu Hotel (Sigurdur Helgason).

8 Estland, Talinn: Restaurant Cru (Dmitri Haljukov).

9 Tyskland, München: Hotel Excelsior (Gábor Molnar Geisel – Ungern).

10 Tyskland, Mannheim: Restaurant Axt (Christian Krüger).

11 Nederländerna, Katlijk: Kwartier Noord (Jan Smink).

12 Schweiz, Schneverdingen: Restaurant Schämerhof (Christoph Hunziker).

Stockholm är inte precis känt som en billig hotellstad. Men precis som med den rådande budgettrenden i krogvärlden så börjar det hända saker – äntligen!

Nu öppnar Scandic-koncernen hotellet Htl med 274 rum på Kungsgatan med rumspriser som startar på 599 kronor. Här finns noll sviter utan bara en rumstyp: med eller utan fönster. Rummen är avskalade utan skrivbord eller designprylar och här har man ditchat den klassiska receptionen till fördel för incheckningskiosker. Prisvänligheten är så pass medveten att Htl helt valt bort riktig champagne till fördel för ett avancerat cavautbud. Frukost ingår inte, men kan läggas till.

På mitt favorithotell Rival på Mariatorget går en natt loss på över 2000 kronor. Efter en snabb googling konstaterar jag att Htl:s startpriser är i närheten av vad stans vandrarhem kostar under högsäsong.

Men förhoppningsvis kan detta nya tillskott rikta om kursen i träsket av stans skyhöga hotellnätter –  och bana väg för fler kvalitativa budgetalternativ.

HITTA HIT: Kungsgatan 53.

Jag tänkte passa på att komma ut här i bloggen. Jag har en läggning som för många är riktigt oklädsam: jag är en foodie – och jag skäms inte för det.

Foodie, detta utskällda ord som matskribenten Lisa Förare Winbladh skrev om för några år sedan, och  som först då blev ett begrepp. Med en uppsjö av matrelaterade tv-program, bloggare och hashtagen #foodporn i var och varannat Instagram-inlägg så har foodie blivit ett skällsord. Det engelska gammel-ordet som blivit till ett epitet för en matnörd – någon som plågar sin omgivning med sitt amorösa intresse.

Jag får alltså mejl och syrliga kommentarer av upprörda läsare som tycker att jag borde klippa mig och skaffa ett jobb typ: att som journalist fokusera på orättvisor i världen och inte tramsa runt på olika krogar. På riktigt.

Jag för min del förstår inte hur man kan irritera sig på människor som bryr sig om vad de äter. Som vill ha ut en maximal njutning av en måltid. Som tycker flera aspekter än bara mättnad är viktiga.

Anti-foodies hyllar enkelheten i halv- eller helfabrikat, proklamerar fulpizzans socialrealistiska charm och byter gärna ut den sittande måltiden vid ett dukat bord mot en proteinshake. ”Tänk om det fanns ett piller som kunde ersätta middagen” sa en gång en kille jag dejtade. Vi sågs aldrig mer. Hans tankesätt var alldeles för långt bort från mitt: hur skulle jag kunna överleva i en relation där jag inte fick mata någon?

Jag hatar burk-bea. Jag äter inte på Mc Donalds. Jag går hellre hungrig än att äta något för att jag måste.  På mitt middagsbord finns uppläggningsfat, att äta ur en kastrull är något jag inte för min värld kan förstå. Just eftersom att man äter med alla sinnena.

Min största hobby stavas mat, restaurang och dryck. Och jag kommer att fortsätta älska detta livet ut – trots att jag må vara otrendig eller nästintill hipster-esque i detta. I don’t care. Till er foodie-hatare därute: jag har just ätit en löjromscanapé och i detta nu lagar min väninna middag. Det är för mig kärlek.  Hur man nu kan hata detta kommer för mig att förbli en gåta. Men fortsätt gärna ni med era e-nummer –    så får vi se vem som dör lyckligast.

#imafoodieandimproud

PS. Bilder ovan från nya krogen Nook på Åsögatan. Maten är en sexig tango mellan nordiskt och koreanskt. I köket står Claes Grännsjö, tidigare kökschef på The Flying Elk och sommelier heter Alexander Bäckman. Två mat- och dryckesnördar som slitit hund för att öppna sin egna kvartersbistro fylld av kärlek och värme. Prislappen är överkomlig även för den som skyr fine dining: två 3-rättersmenyer finns att välja på om 300 eller 400 kronor. Missa inte att välja till pork buns, detta ljuvliga lilla stycke till munsbit. DS.

Precis nyöppnat är Papiroen, ett streetfood-magasin med parkerade foodtrucks och matstånd. Stället hade premiär nu i påskhelgen och ligger bredvid det nya Operahuset och arkitektskolan. En bro från Nyhavn är på väg att byggas vilket gör stället lite mer lättåtkomligt.

Än har Copenhagen Street Food lite att leva upp till, fler aktörer är på väg in men när jag var på plats i lördags fanns stenugnsgrillad pizza, kyckling-stånd, grillhus, barer och ett stånd med olika laxspecialiteter. Pizzan såldes hel och gick loss på 50-65 DK, vilket måste väl anses som oerhört prisvärt.  Den jag testade var frasigt tunn med mustig tomatsås, oliver och sardeller. En kallrökt lax från annat ställe var något dyr (75 DK) men oerhört smakrik och kom med ramslök, sallad och citron.

Utanför Papiroens byggnad, precis bredvid en året runt-skridsobana finns långbord och små träsoffor att lapa sol, dricka vin och testäta i. Till sommaren lär stället var ett av stans hetaste, väl värt en utflykt – precis så som saluhallarna Torvehallerne; och enligt dagstidningen Berlingske så är detta nya ”fattigmannens Torvehallerne”.

HITTA HIT: Papirøen, Trangravsvej 14. Öppet (just nu): dagligen 12.00-18.00, lördagar tills 20.00. Stället ligger 5 minuters gångväg från Christiana och bredvid nya Operahuset. 

Det finns en story jag älskar. Om hur Visit Sweden började marknadsföra Stockholm som ”the capital of Scandinavia” – helt fräckt. Danmark kontrade med sloganen ”the culinary capital of Scandinavia”. Och med all rätt, Danmark har faktiskt fler Michelinstjärnor än Sverige. De knep 17 stjärnor i år, vi bara 15 – och dessutom fördelades våra på två städer.

Nåväl. Köpenhamn är ett foodie-mekka att räkna med. I morgon åker jag dit och kanske blir det ett återbesök på några givna favoriter:

1. Stans bästa cocktails? Avgör själv, men missa inte Lidkoeb, från samma gäng som driver lite mer klassiska Ruby. Cool bar med en egen whiskeyvåning. Millimeterprecisa cocktails och bra tapas.

2. Torvehallerne – en matnörds våta dröm. Två längor saluhallar med allt man vill ha hemma i sitt kök: ost, eko-grönt och vin. Liksom en ocean av bra krogar på plats – Ma Poule, med en meny av kyckling på franska och tapaskrogen Tapa del Toro perfekt för en cavalunch.

3. För fine dining är enstjärniga Formel B en favorit. Förvånansvärt prisvärt, alla rätter kostar 130 kronor, och innovativt på tallriken. Gästen beställer in mellanrätter – vilket öppnar upp för att dela på tallrikarna (frittade langostines på bilden, så ljuvliga, från senaste besöket i november).

Säkerhetsintroduktionen ombord på flyg brukar sällan locka till entusiasm. Men denna kvinna gör succé i sociala medier med sin egen touch på det hela. Jag vill säga att hon är redo för närmsta stand up-scen när planet landat:

http://www.mybs.com/13488-southwest-airlines-flight-attendant-gives-the-safety-speech-to-end-all-safety-speeches/

Och på filippinska lågprisbolaget Cebu Pacific har man gått så långt att flygvärdinnorna dansar fram hela instruktionen. Kolla här: https://www.youtube.com/watch?v=hBkKCP1iEF0

Är det okej av flygbolagen att kräva danskunskaper av sin personal? Mja. Men de skräckhistorier som läcker ut från hur Ryan Air-värdinnorna har frisyrtvång och inte får ladda sina mobiler på jobbet (för att ström kostar) och sånt känns snäppet värre.

Gotland är Sveriges mest krogtäta kommun. Även nu off season så har många stället öppet. Klientelet är ett annat nu och barerna domineras av högskolestudenter som skrapar tior ur fickorna för att få ihop till ölen. 

Ändå är det fantastiskt hur krogarna kan få ha sådan dynamisk miljö – året om.

Här är min topplista, 5 krogar med krypavstånd från varandra (mellan Stora torget och Wallers plats):

1. På hippa Surfers med mat från Sichuan, är det fullbokat i matsalen på helgerna – i november så som under Almedalsveckan. Ett dansgolv kan vibrera en tisdag mitt i februari och några av landets mest namnkunniga dj:s kan hoppa in i båset under sommaren (här är jag några kryddmått partisk visserligen, då jag för ett par år sedan var med och drev den här krogen. Så sent som förra lördagen var jag dj här). Beställ in ett gäng rätter och dela med sällskapet, missa för allt i världen inte: räkbollarna, bang bang (ångat kycklingbröst i sås på rostade sesamfrön) och pilgrimsmusslorna med svarta jästa bönor. I baren styr Tim upp dig med öns bästa Bloody Mary med soya och ingefära. Se upp för sichuanpepparn i dekoren bara! Den har en bedövande effekt. Västra Kyrkogatan 1.

2. Jag äter nästan alltid på fisk- och skaldjurkrogen Bakfickan, ett stammishak som jag delar med Lars Norén. Sist förra helgen beställde jag ljuvliga musslor med ramslök och testade även en superfin ravioli med havskräfta. Kolla in dagens fisk och du är hemma. Sista söndagen varje månad samlas locals och krogpersonal här för klubben Surf n’ Turf med utklädningstema. För om det är något man gillar på Gotland så är det maskerad. Stora Torget 1.

3. Ett säkert kort i den franska rockärmen är Bolaget, inhyst i det gamla Systembolaget som låg här. Maten är fransk på gotländska råvaror, personalen charmigt personlig i sin service så till sin grad att en tallrik pommes frites kan serveras ”royale” på platå med ketchup, mayo OCH bearnaise – just för att de känner för det. Uteserveringen på sommaren garanterar en bränna och har du tur är champagnebussen parkerad bredvid dig. Stora Torget 6.

4. På krogen Wallers kan vad som helst hända. Sommartid har de en av stans skönaste terrasser, perfekt för drinkhäng. Utnämnd till en av landets bästa köttkrogar och med gotländska styckdetaljer som en självklarhet. Har även en charkdisk från vilken det går att få med sig ett och annat hem. Wallersplats 2.

5. På Creperiet, precis mittemot Wallers, flödar den torra franska cidern och ur de varma järnen kommer rykande frasiga gallettes och crêpes. Det här är förmodligen av stans bästa lunchställen, men har även öppet kväll, med skön porlande musik och idel glad personal, gärna i tvärrandigt. Här behöver du aldrig vara rädd för att inte bli mätt.  Wallers plats.

Bakom konceptet står bland annat Susanne Liljenberg, entrepenör som även driver Leva Kungslador och i sommar öppnar öns skönaste hippiekrog i Burgsvik. Coola Susanne har just lanserat sin blogg ”Ett enklare liv”. 

Alla sköna krogar på landet, så som Krakas Krog, avslöjar jag nästa gång. 

BONUS: Överlevarens guide till Gotland. 

Försök inte prata gotländska om du inte har en helt otrolig dialektal förmåga. Fastlänningar som säger ”Råma” om orten ”Roma” finns alldeles för många av. Fråga absolut inte: ”vad gör ni här på vintern?”. Och klättra för allt i världen inte på Ringmuren (det är olagligt).

Från Sydamerika till Kalkstenshawaii. Jag maxade mitt Buenos Aires-rus med att åka till Gotland.

Att åka hit är för mig att komma hem. Nu har det i och för sig varit mitt hem, men ändå. Jag tror inte att det går att få större utlandskänsla på mindre än en timma från Stockholm (förutsatt att du flyger från Bromma).

Gotland är som bäst tidig höst när säsongen planar ut och vädret är som bäst och nu när våren kommer. För en matnörd är det ren och skär lycka när ramslöken frodas. Jag och mina kompisar begav oss ut längsmed Kärleksstigen norr om Visby i höjd med lasarettet. I var och varannan dunge hängde ramslökplockare medan hurtiga löpare kryssade förbi.

Ramslöken ser ut som ett tulpanblad, smakar som en örtigare vitlök och är ett guld som smaksättning. I söndags skapade vi en ramslökmeny. Jag gjorde en soppa med ramslök, schalotten, champinjon, ruccola, en släng vit Bourgogne, grädde och toppad med västerbottenost och bacon.

Matlag 2 kreerade en fläskstek som preppade med ramslök och fyllningen av gotländsk salsiccia-korv som sedan bands ihop. Därtill serverades en potatisgratäng som bakats med ramslökspesto däri. Lagom till desserten var vi marinerade i ramslök och stekte därför croissanter med jordgubbskompott och glass – utan någon som helst lök.

Och det här var alltså bara en halv dag av 4 på öjn. Utförligare rapport kommer!

HITTA RAMSLÖKEN PÅ ÖJN:

Två säkra kort är 1.) Längs med Kärleksstigen vid S:t Görans ruin (utanför Norderport). 2.) Åk väg 140 tills du kommer i höjd med Leva Kungslador (cirka 3 km utanför Söderport). Spetsa nosen och hitta en bra ramslöksdunge. Bonus! En av öns bästa fikor intas med fördel på Leva.

I Buenos Aires finns lite här och var tellos, rum du kan hyra per timme. Utåt sett liknar de vanliga hotell av sämre standard men rummen är inredda med lovemaking in mind.

Jag botar min tillbaka-i-Sverige-ångest och beger mig tillbaka till Recoleta Cemetary i minnet. Det är här Evita ligger begravd och efter viss navigering mellan alla dessa vackra gravar hittar vi till henne. För att vara landets nationalhelgon så är det avsevärt lite blommor.

Tips! Skippa fejkguiderna som gärna hasar runt med dig för 50 dollar och strosa själv. Det är himla vackert – och gratis.

Jag gjorde dock kardinalfelet och köpte en glass på Freddo mittemot ingången. En kula gick loss på 47 pesos. Dålig deal! Det får du typ två vinflaskor för i snabbköpet. Jaja.

Nästa resmål blir inom Sverige. Min öfeber tar mig än en gång till Gotland. Häng med!