Jag börjar känna mig tjatig nu. Det här är inte första gången jag ifrågasätter domarnas insatser. Nog förstår jag att det är förbannat svårt att se allt, och att det är ett ytterst otacksamt jobb att hålla i visselpipan, flaggan eller den där pekpinnen. Just därför brukar jag inte brusa upp när det är hårfina offside-beslut som går fel, en 50/50-situation i straffområdet eller en väl dold handboll. Det är sånt som händer. Det är fotboll som vi känner den. Det är något vi får leva med – på gott och ont.

Men det är ju faktiskt så att fotboll inte bara är en underhållningssport för oss som inte har något bättre för oss. Det är även en multinationell, kommersiell och tuff företagsvärld. I dessa hårda ekonomiska tider älskar klubbarna när de får chansen att spela i Europa. I dessa turneringar finns goda möjligheter att låta det klirra i skattkistan. Ska då ett inkompetent domarteam få avgöra om du går vidare eller ej?

Den straff som Schalke 04 fick mot sig i går är ett hån. Ett stort jävla hån. Och än en gång måste jag fråga: vad i hela friden har straffområdesdomaren för uppgift, och varför är linjedomarna på plats om de inte ens kan uppfatta att en situation har skett utanför straffområdet? Det var alltså i den 60:e minuten i går mellan Twente och Schalke som det hände. Det stod 0-0, ett resultat som Schalke givetvis var nöjt med. Joel Matip jagar Twentes anfallare, Luuk de Jong, som har fri väg mot Hildebrands mål. Utanför straffområdet snubblar han på sig själv och faller. Craig Thomson blåser straff och visar ut Matip för ”tilltaget”.

Okej. Matip kanske, kanske, kanske råkar nudda de Jong så att denne sedan snubblar på sig själv. Kanske. Jag är tveksam. Men även om domaren, straffområdesdomaren och linjedomaren missar det faktum att anfallaren snubblar på sig själv – hur fan kan de missa att det faktiskt skedde utanför straffområdet? Det är bedrövligt. Det är skamligt. Det här är ändå Europa League, en turnering som ska vara det ”näst finaste” i Europa. Kan vi inte begära bättre domarinsatser då? Det här avgjorde givetvis matchen och Schalke måste nu vinna med två måls marginal hemma i Gelsenkirchen.

Klubbens sportchef, Horst Heldt, var inte glad efter matchen. Som ni förstår. Han skrattade hånfullt åt situationen när han fick se reprisen efteråt och slängde ur sig ordentligt med giftiga spottloskor riktade mot domarteamet och Uefa.

”Han snubblar på sin egen fot. Det är en fullkomlig katastrof. På det här viset är det verkligen inte roligt, när det står såna amatörer (domarna)”.

”Det stör mig, besvikelsen är enorm. Det är ett så avgörande domarmisstag. Jag förstår inte”.

”Uefa har i flera år avstått från tekniska hjälpmedel, men om domaren bara hade haft tio sekunder på sig för att kolla på händelsen på en skärm, så hade han vetat att det inte var något”.

Han var inte glad. Jag förstår honom. Det är en match som man helst bara vill glömma. I en miljardindustri får sånt här egentligen inte ske. Inte så här uppenbara misstag. För visst, fotbollens charm finns lite i ovissheten. Man vet aldrig om alla domslut blir rätt. Och hur mycket man än kan störa sig på det så har vi lärt oss att leva med det och även finna det spännande. Men misstag av den här karaktären – det får inte finnas.

***

Hannover 96 fortsätter att imponera i Europa League och stod än en gång för den bästa tyska insatsen. Slomkas lag tog ledningen i Belgien mot Standrad Liege (en match som tyskarna förlorade med 2-0 i gruppspelet). Men hemmalaget kom tillbaka och gjorde två snabba mål. Dock visade Hannover upp det där härliga spelet, och den grymma inställningen som vi har vant oss vid när de spelar i Europa. Spelarna offrade allt i varenda situation och United-nyförvärvet Mame Biram Diouf lyckades också göra 2-2 innan han utgick skadad. Det blev även matchens slutresultat och Hannover har goda chanser till avancemang. Hatten av för Hannover, det måste jag säga.

***

Så var det äntligen fredag och en ny omgång av Bundesliga knackar på dörren. Och vi har hamnat i ett sällsynt prekärt läge. Nu har ligan hittat tillbaka till den tyska charmen. Nu är det inte bara en kliché utan en påtaglig verklighet – alla kan slå alla. Möjligtvis är Dortmund undantaget, men hur länge till? Och på andra hållet känns väl Kaiserslautern och Köln som hopplösa lag, men så lyckades de ju få med sig en poäng mot Wolfsburg respektive Hoffenheim ändå. Jag är glad över att jag inte jobbar med att sätta odds. Vem trodde att Nürnberg skulle slå Gladbach? Vem trodde att Leverkusen skulle slå München, att Freiburg skulle spela triumfera mot Schalke eller att Stuttgart skulle krossa HSV? Vem trodde att Augsburg skulle fördubbla sin effektivitet och ta elva av 15 poäng på de senaste fem hemmamatcherna? Handen på hjärtat – trodde någon på det?

Och på tal om Nürnberg. Här måste jag erkänna mig slagen – Dieter Hecking har överbevisat mig. Nu är visserligen inte säsongen över, men jag gick ganska hårt åt Nürnberg och framför allt Hecking under vintern. Det har visat sig att jag har haft fel så här långt.

Hans Nürnberg är faktiskt det fjärde bästa laget så här långt i Rückrunde. Och det är ingen slump. Han har lyckats arbeta in en automatik i spelet som underlättar när laget måste kompensera för skador eller avstängningar. Han har skickat mittfältaren Markus Feulner till positionen som högerback och helt plötsligt fått en väldigt stabil backlinje. Han har fått spelarna att förstå att fler måste fylla på i boxen när laget vinner boll. Han har lyckats få spelarna att dra åt samma håll, så väl defensivt som offensivt. Det kämpas mycket och det är disciplinerat.

Nürnberg pressar med hela laget när man inte har boll, och gör på så sätt livet väldigt svårt för sina motståndare. Man har faktiskt släppt in minst antal mål av alla lag sedan vinteruppehållet. Sedan den 17:e omgången så har Nürnberg alltid sprungit mer än sina motståndare. På fasta situationer försvarar man sig utmärkt, endast en hörna har resulterat i ett baklängesmål (med det är man bäst i ligan) och endast två frisparkar har resulterat i mål.

Dessutom måste jag hylla lugnet från spelarna, tränaren och hela klubbledningen. Det var stormiga tider ett tag, men i stället för att bjuda på cirkus så tog man det lugnt och trodde på sig själva. Hecking och Nürnberg förtjänar en eloge – och för tillfället tar jag tillbaka den kritik som jag en gång riktade mot Heckings arbete.

Bundesliga omgång 25:

Fredag 20:30
VfB Stuttgart – FC Kaiserslautern
Plötsligt kan Stuttgart åter ta upp kampen om en plats i Europa – med lite tur räcker det med plats sju, beroende på hur det går i tyska cupen. Labbadias Stuttgart har varit riktigt bra, åtminstone målfarligt, på sistone. Hela 18 mål har gjorts sedan uppehållet – och sjukt nog så har gästande Kaiserslautern bara gjort 16 mål den här säsongen, totalt. Det är alltså ingen överdrift att påstå att de tre poängen är oerhört viktiga för båda lagen. För det här är ingen grå mittenkamp – det här handlar om Europa-spel respektive överlevnad i det tyska finrummet.

Lördag 15:30
VfL Wolfsburg – Bayer Leverkusen
Hade det inte varit för det förödmjukande nederlaget mot Barcelona i Champions League (1-7-förlust) så hade man tänkt sig Leverkusen som klara favoriter. Felix Magath får inte någon ordning på sitt Wolfsburg och kritiken mot tränaren lurar bakom kulisserna. 0-0-matchen mot Kaiserslautern var rakt igenom usel, bortsett från de faktum att man åtminstone inte släppte in något mål. Leverkusen har annars hittat formen i ligan som sagt och har på allvar tagit upp kampen med Schalke om fjärdeplatsen. Robin Dutt har tre raka vinster i rad i Bundesliga, men frågan är om laget har kommit över förnedringen i Europa?

FSV Mainz 05 – FC Nürnberg
Mainz förlorade borta mot Dortmund och skapade väldigt få målchanser. Men man har i ärlighetens namn inget att skämmas över, laget gjorde en väldigt bra insats trots allt. Nu väntar formstarka Nürnberg. Känslan är att den här matchen kommer att bli väldigt intensiv och tuff, då det är två löpstarka och pressande lag som drabbar samman. Gör Zidan sitt sjätte mål på lika många matcher sedan han kom till Mainz i vintras?

Borussia Mönchengladbach – SC Freiburg
Freiburg har gjort det väldigt bra på sistone – på hemmaplan. Senast slog man Schalke men man har även kryssat mot München. På bortaplan ser det dock värre ut och Freiburg har inkasserat tre bortaförluster 2012 – och tio insläppta mål. Borussia Mönchengladbach kastades tillbaka till verkligheten efter krysset mot HSV och nu senast förlusten mot Nürnberg. Det kan bli lika tufft mot Freiburg då Gladbachs mest påtagliga svaghet är att föra matcherna mot de mer destruktiva lagen. Spännande lär det bli åtminstone.

Bayern München – TSG Hoffenheim
Trots att maskineriet i München hostar, hackar, läcker olja och sprutar frätande syra så är ändå laget en makt på hemmaplan. Hoffenheim bör rimligtvis inte ha en chans, trots allt Babbels lag inte har förlorat på sex matcher nu. Det ska dock tilläggas att Hoffenheim aldrig har vunnit mot rekordmästarna i Bundesliga. Men Bayern spelar faktiskt med kniven mot strupen – en förlust här och vi kan börja snacka om en kris på allvar. Bastian Schweinsteiger har börjat träna igen. Bild ser honom som en joker till matchen mot Hoffenheim, Kicker tror att comeback dröjer till Basel-matchen. Vi får väl se, helt enkelt.

FC Köln – Hertha Berlin
En riktig rysare som skjuter förloraren i sank. Berlin ligger på 15.e plats och Köln ligger på 14:e plats. Här finns inget utrymme för en förlust. Otto Rehhagel tog sin första vinst med Berlin förra helgen då man överraskande slog Werder Bremen. Köln lyckades på något sätt spela 1-1 mot Hoffenheim tack vare Podolskis 16:e ligamål. Ståle Solbakken Köln har dock inte tagit en enda poäng på hemmaplan under 2012. Den här matchen känns väldigt oviss, även om Berlin borde tillskrivas ett litet övertag efter förra helgens vinst.

Lördag 18:30
FC Augsburg – Borussia Dortmund
Om Borussia Dortmund vinner mot ett plötsligt hemmastarkt Augsburg så blir det lagets 19:e match i rad utan förlust. Och det skulle innebära att man tangerar klubbrekordet från 1991/92. För övrigt är det även så att ett lag som har haft ett försprång på fem poäng eller mer efter den 24:e omgången alltid har vunnit Bundesliga – sedan systemet med tre poäng infördes. Jürgen Klopp avfärdar dock allt snack om att Dortmund kommer att försvara ligatiteln. Nyktert. I startelvan lär kapten Sebastian Kehl ta plats igen trots att Gündogan ersatte honom med bravur senast. Augsburg har behövt cirka sju skott för ett mål 2012, att jämföra med 14 under Hinrunde. Lätt blir det inte för ligaledarna, även om man förstås ska vinna.

Söndag 15:30
Werder Bremen – Hannover 96
Det börjar brinna i knutarna nu. Bremen var ett tag en seriös utmanare om en Champions League-plats, men verkligheten hann ikapp Thomas Schaaf och Bremen. Nu är till och med Europa League-platsen i fara och gästande Hannover är en direkt konkurrent. Smaskigt värre. Jag dömde ju ut Bremen inför säsongen, och i mitt tycke är det fortfarande förvånande att vi finner dem på en så respektabel plats i tabellen. Således är en vinst livsviktig för Bremen, annars kan störtdykningen påbörjas. Hannover får klara sig utan Diouf som alltså skadade sig mot Liege. Och statistiken talar emot Hannover: åtta matcher i Bremen, tre oavgjorda och fem förluster. Bremen har gjort 22 mål, Hannover tre. Men i ärlighetens namn känns inte en Hannover-vinst alls omöjlig. För övrigt saknas Arnautovic som skadade sig när han lekte med sin hund, nu missar österrikaren drygt sex veckor.

Söndag 17:30
Schalke 04 – Hamburger SV
Schalke behöver givetvis en vinst för att hålla avståndet mot konkurrenterna som är sugna på en kvalplats till Champions League. Men försvaret har varit ganska uselt och utan Huntelaar har det varit jobbigt att få in bollen. Värst av allt: Schalke har inte vunnit på hemmaplan mot HSV sedan april 2004. Hamburg å andra sidan blandar och ger som vanligt, rimligtvis borde insatsen på söndag således vara strålande. Men Guerrero saknas efter vansinnestacklingen (åtta matcher) och utan honom kan det bli jobbigt för Hamburgs offensiv. Det här känns helt öppet, men om Schalke bara kan stabilisera backlinjen en aning ska de kunna vinna inför sin stöttande publik.

/Wingren