När det händer så många olika saker, med olika betydelse, på så många olika fronter är det svårt att veta vilken ände man ska börja. Men det känns väl ändå motiverat att starta på Camp Nou, där det mest klassiska mötet av alla utspelade sig.

Vid det här laget bör alla vara bekanta med resultatet 2-2 som gav en poäng var till Barcelona och Real Madrid. En poäng som jag är ganska övertygad om att båda lagen är rätt så nöjda med. Det är förstås alltid viktigt att vinna klassikermötet på sin hemmaplan, men har man redan ett försprång på åtta poäng, var det nog viktigare att inte förlora, än att vinna. Speciellt med tanke på de försvarsproblem som fanns.

För huvudstadsklubben var pressen enorm. Förlust och det hade blivit blytung uppförsbacke att komma ifatt Barcelona. Nu blev inte så fallet, och en poäng borta mot värsta rivalen är trots allt ett klart godkänd resultat.

Cristiano Ronaldo tystade Camp Nou både en och två gånger. Leo Messi replikerade. Båda var sagolikt bra och bjöd på en show få kunde drömma om. Att kliva ut med en enorm press på sina axlar, och prestera på det sättet, är ofantligt imponerande. Och att båda superstjärnorna gör det är än mer imponerande. Det ligger verkligen något i vad Lasse Granqvist sa under matchen i söndags – ”de triggar varandra”. Ja, det är verkligen det dem gör. Triggar varandra. Till helt omänskliga nivåer, som nog ingen trodde var möjligt att nå upp till i dagens fotboll. Når båda ännu högre höjder den här säsongen?

Den absolut största vinnaren under söndagen var dock en annan klubb från huvudstaden. Atlético de Madrid hemmaslog Málaga – men det satt hårt inne. Efter Radamel Falcaos tidiga ledningsmål kvitterade Roque Santa Cruz i mitten av första halvlek. Det dröjde sedan till matchminut 90 för att Falcao skulle hålla sig framme och peta in ledningsmålet för Atlético. Eller var det ett självmål av Weligton?

Självmål eller ej (enligt Marcas granskning var Weligton sist på bollen), samtliga poäng gick till Atlético de Madrid, som därmed gick upp jämsides med Barcelona i ligatoppen. Dessutom stal man poäng av en direkt konkurrent i form av Málaga, och drygade ut poängavståndet till stadsrivalen Real Madrid till hela åtta poäng. Kommer Diego Simeones manskap kunna utmana gigantduon på allvar den här säsongen? Det finns fortfarande många frågetecken kring Atlético som ska rätas ut, men något som känns säkert är att Simeone präntat in en vinnarmentalitet som inte synts till i klubben på år och dar. Dessutom har man världens bästa ”nia” i form av Radamel Falcao, som med sina två nya mål också drygade ut sin ledning i skytteligan (om han nu får 2-1-målet, vilket det är delade meningar kring) där han står på nio mål. Som en parentes står Ronaldo och Messi på åtta fullträffar vardera.

Det var inte bara segern mot Málaga och den delade poängen i el Clásico som gick Atlético de Madrids väg under helgen. De övriga toppkonkurrenterna, åtminstone sett på förhand, tappade också poäng. Valencia föll i derbyt mot Levante medan Sevilla inte lyckades repa sig från den sena förlusten mot Barcelona och gick på pumpen mot Celta.

Även om Atlético aldrig brukar vara att lita på råder inga tvivel om att någonting har hänt i klubben. Redan har man också skapat ett stort försprång till konkurrenterna. En Champions League-plats är det minsta man mäktar med i ligaspelet den här säsongen.