Att rödbetor innehåller naturligt stärkande ämnen för allmänhälsan landar knappast som en nyhet. Men visste du att den röda rotfrukten dessutom kan höja träningsresultaten till nya nivåer? 

Forskningsvärlden skapar rödbetshysteri bland träningsentusiaster

Sugen på rödbetor? Ta en kölapp och vänta snällt.
Efter forskningsvärldens banbrytande avslöjande kring rotfruktens positiva träningseffekter fyller såväl motionärer som elitaktiva varukorgarna.

Betans nyfunna hype bottnar i amerikanska forskningsresultat som visar att rotfrukten skapar betydligt större hälsovinningar än vi tidigare trott. Speciellt bland personer som är fysiskt aktiva.

Vidgar blodkärlen

Under en 15 dagar lång studieperiod lät ett amerikanskt forskarteam friska testpersoner dricka rödbetsjuice i samband med deras schemalagda fysiska prestationer. Resultaten förbluffade testexperterna till den grad att de var tvungna att läsa rapportens utfall två gånger innan de kunde tro sina ögon.

Det visade sig att försökspersonerna som druckit rödbetsjuicen inte bara lyckats med bedriften att sänka deras blodtryck, utan dessutom ökat blodcirkulationen och vidgat blodkärlen. Effekter direkt förknippade med ökad syretillförsel till musklerna och minskad arbetsbelastning för hjärtat under uthållighetskrävande prestationer.

Hemligheten stavas nitrater

Anledningen bakom rödbetans supereffekter tros bero på rotfruktens nitratrika innehåll. Ett ämne kroppen kan dra stora fördelar av vid såväl vila som fysisk aktivitet.

Studiens summering lyder att rödbetsjuice kan utgöra ett ypperligt tillskott för att orka träna längre – utan att uppleva samma kraftlösa trötthet.
Den rekommenderade mängden för höjd prestationsförmåga är, generellt kalkylerat, 5 dl okoncentrerad juice. Detta cirka 2-3 timmar innan träningen eller tävlingen skall äga rum.

Forskarna poängterar dock att så stora mängder rödbetsjuice bör användas i cykler där konsumtionen drastiskt minskar med 14 dagars mellanrum, allt för att lyckas bibehålla maximal effekt.

Tränar du likt en bindgalen gladiator om rätt musik dyker upp i lurarna?
Nu avslöjar forskarna den fysiska förklaringen bakom fenomenet.

Plötsligt ökade prestationer och skyhög fighting spirit då ”rätt låt” dyker upp under träningspasset är inget som bör förknippas med slentrianmässiga placeboeffekter eller lyckosam slump.
Nu visar forskare från det Kanadensiska universitetet McGill att frisättningen av det smärtstillande ämnet opioider ökar markant då din favoritlåt decibeltestas ur gymmets högtalarsystem. En effekt som bidrar till ökade känslor av välbefinnande och avtrappad smärtkänslighet vid extra tuffa träningspass.

Det forskningsmässiga genombrottet upptäcktes då teamet medicinskt provade att blockera kroppens naturliga frisättning av opioider vid träning med musik. Resultatet?
Sämre prestationer inom såväl träningspassets styrkebaserade som konditionskrävande moment.

Men de raserade insatserna bland träningsövningarna var inte allt.
Plötsligt rapporterade personerna som inte längre kunde påverkas av dessa kraftfulla opioider att de inte längre upplevde samma tillfredställelse, kämparglöd eller ork. Känslolägen samtliga deltagare tidigare rapporterat att de känt då samma träningsrutin genomleds med musik i öronen.

Så, nästa gång ett pb-försök står på dagordningen – höj volymen och maximera dina träningsinsatser!

Brukar du använda träningspassen för att ventilera uppdämd ilska och frustration? Sluta omedelbart och tänk om.
Studier visar nämligen att krävande fysiska prestationer då vi är arga kan tredubbla risken för hjärtinfarkt.

Forskning visar att både stenhård träning och upprörda känslor kan agera som utlösande faktorer vid hjärtinfarkter. Detta då såväl aktiviteten som känsloläget kan leda till förhöjt blodtrycket, negativt förändrad hjärtrytm och fysiska effekter som tvingar blodkärlen att drar ihop sig till ogynnsamma nivåer. Effekter som i kombination med redan befintligt plack i blodkärlen kan leda till ödesdigra problem.

Den amerikanska tidskriften Cirkulation lät utföra en studie där 12000 hjärtpatienter från 52 olika länder fick svara på vad de gjorde strax innan deras första hjärtinfarkt inträffade. Summeringen av de insamlade svaren chockade forsningsteamet, detta då två svar särskiljde sig väsentligt från de övriga inlämnade alternativen.

Hela 14 procent (närmare 1700 personer) svarade att de utfört någon form av hård fysisk aktivitet under infarktens närmast liggande timme. Lika många uppgav att de varit arga, hade bråkat eller känt sig upprörda.

Men vad betyder då allt detta?
Forskarna bakom studien lyfter fram och poängterar att träning är en väsentligt viktig komponent för vår hjärthälsa. Men understryker att tung och krävande träning i kombination med uppdämda aggressioner kan skapa ondsinta trycknivåer som hjärtat inte klarar av.

Studiens konklusion rekommenderar därför alla att fortsätta vara aktiva, men alltid smart nog att stanna upp och lugna ned sig innan träningsplattan trycks i mattan. Detta oavsett vad som irriterat dig tidigare under dagen.

För många är tidiga morgnar ondskans påfund. Träningspasset du svor på att studsa ur sängen och genomföra har plötsligt nedgraderats till världens sämsta idé. Istället är det enda som lockar att ligga kvar och fortsätta krama kvalstren.   
Känner du igen dig?
Här är knepen som får dig att kliva upp och berika morgonen med endorfinsprudlande träning!

5 idiotsäkra tips som minimerar snoozandet

Keep it simple

Gör inte morgonrutinerna svårare än nödvändigt – ligg steget före.
Innan du släcker nattlampan för dygnets schemalagda date med John Blund skall kaffebryggaren stå laddad till tänderna, morgondagens matlådor vara prydligt uppradade i kylen och frukostsmoothien färdigskakad.
Med dessa förberedelser gör det inget om du är närmare släkt med en sengångare än Usain Bolt då väckarklockan sjunger loss under morgontimmarna. Nu finns marginalerna i din ringhörna!

Make it hard

Aningen motsägelsefullt i jämförelse med ovanstående punkt, men läs vidare. Att medvetet införskaffa ett längre avstånd till väckarklockan än din arm slentrianmässigt kan nå tvingar dig att kliva upp. Visst, du kommer stöta på morgnar där du testar gränserna genom att kasta bohagets lösöre eller spelar oberörd. Men det håller aldrig i det långa loppet.
Väckarklockans eller mobiltelefonens gränsliga signal måste tystas, och då – innan du vet ordet av det – står du upprätt på fötterna, redo att fånga dagen!

Positivitetsbomba dig själv

En trött hjärna kan liknas med en förprogrammerad maskin som kommer göra allt i sin makt för att övertala dig att stanna kvar i sängen, snooza lite längre, träna dubbelt nästkommande dag etc. För att gardera dig mot dessa otacksamt låga slag behöver även du axla krigsföringsläge och sätta hårt mot hårt.
Förbered en post-it lapp med den nedkokade kärnmeningen till varför du tränar. Här kan exempel likt ”för att komma i min gamla brudklänning”, ”lyckas genomföra en svensk klassiker” eller ”orka leka med barnen” återfinnas. Och vips – plötsligt har den trötta hjärnan givits en uppiggande kalldusch och ditt framtida träningspass associerats med någonting mer positivt än kuddbrottningen du först suktade efter.

Skapa tidsramar

Att låta morgontimmarna vara flytande och hoppas på det bästa är som att sakta besluta sig för att aldrig mer träna. Boka in en morgonklass som startar en viss tid, eller kom överens med träningskompisen om när ni skall mötas upp på gymmet.
Att svika löftena du skapat gentemot dig själv är enkelt då tröttheten slår i ansiktet, men att låta en vän stå och vänta? Betydligt mycket värre på skuldkontot.

Sov i träningskläderna

Det låter galet, men tänk efter. Genom att välja bort nattlinnet, pyjamasbrallorna eller goströjan för att istället krypa till kojs med morgondagens träningsoutfit kommer du starta dagen i medvind.
Hokuspokus så försvinner en av morgonens högsta trösklar och tidskrävande petitesser likt klädval, ombyten och garderobskaos byts ut mot ren fighting spirit.
Känns förslaget lite väl extremt? Mjukstarta genom att åtminstone lägga fram plaggen du ska ha på dig precis nedanför sängen.

Du kanske tränar för att bli snabb, stark eller snygg(are) – men visste du att träningsrutinerna dessutom bidrar med en uppsjö av oväntade fördelar?
Här är ett axplock av hälsoförmånerna du tillskansar kroppen varje gång svetten rinner längst pannan. 

Kreativiteten blomstrar
Har du ett krävande jobb som tarvar kreativ entusiasm om dagarna? Då är ett träningspass innan arbetsdagen lösningen till dina problem.
Forskning visar att fysisk aktivitet höjer hjärnans kreativitet, förbättrar vårt lösningsorienterade tänkande och boostar idérikedomen.

Du skapar ett längre liv
Stora biceps eller ett långt och härligt liv? Nu slipper du välja.
Enligt en studie utförd av European Society of Cardiology kan 15 minuters daglig motion minska risken för personer över 60 år att dö i förtid med hela 22 procent. En anledning som knuffar såväl magrutor som snabba kilometertider från målsättningslistan och motiverar den kroniske soffpotatisen att börja svettas.

Unna dig en god natts sömn
Trött på att vara trött? Då bör du testa att öka upp träningsdoseringen.
De kroppsliga hormonnivåerna som påverkas av regelbunden träning har visats öka chanserna för bättre sömnkvalité och striktare kvällsrutiner. Egenskaper som vaggar tankarna till sömns och lyckas ladda om muskelbatterierna till nästkommande dag.

Bli en stressfria version av dig själv
Livspusslet är svårt. Jag fattar det.
Men faktum är att det just under de mest stressfyllda veckorna är extra viktigt att prioritera fysisk aktivitet och träning. Detta tack vare dina träningspass magiska möjligheter att skapa boostande hormoner som gör det enklare att hantera stress, ångest och snabba beslut.

F#ck cancer
En av forskningsvärldens senaste genombrott sopar banan med det mesta. Regelbunden träning har nämligen bevisats kunna minska risken för att drabbas av cancer, allt samtidigt som tillväxten av befintliga tumörer också saktas ned.
Träning är alltså inte en syssla som enbart passar personerna som gillar att spegla sig – utan en hälsoinvestering alla bör nyttja.

De flesta konditionsentusiasterna vet att löpturer kan höja humöret och skapa ett inre Shangri-La. Men vad är det egentligen som händer i kroppen då vi upplever dessa humörtoppar? och vad krävs för att nå hela vägen fram? 
Jag vet svaret.

Vad är Runners high?
Ända sedan fenomenet först beskrevs på 70-talet har forskare och löpentusiaster sökt efter logiska förklaringar till varför löpning kan framkalla närmast euforiska känslor.
Spekulationerna och teserna duggade tätt i årtionden, men tillslut lyckades ett tyskt forskningsteam besvara frågan löpvärlden kliat sina huvuden över.
Allt genom att äntligen lyckas bevisa att en lång löprunda leder till att hjärnan markant ökar dess frisättning av det lyckobringande peptidhormonet endorfiner.

Endorfin är en naturligt förkommande beståndsdel i våra hjärnor och anknyter samma receptorer som morfin. Detta i så stark utsträckning att 45 minuter löpning kan motsvara samma välbefinnande rus som en dos av tio milligram morfin.

Med avancerad teknik kunde forskningsteamet påvisa att studiens försökspersoner hade skyhöga endorfinnivåer direkt efter deras avslutade träningsrundor. Detta främst i samma område som har nära kopplingar med hjärncentrat för upplevda känslor.
Summa summarum, testsresultaten visade ett klart samband mellan mängden frisatta endorfiner och löparnas upplevda humör – ju större eufori de upplevde, desto mer endorfiner kunde återfinnas i deras testsvar.

Regelbundenhet är ett måste
För att nå vissa av träningens gyllene belöningar krävs dock tålamod. Studier visar att det tar kroppen cirka två månader av kontinuerligt återkommande träningspass för att lyckas öka endorfinkoncentrationen i blodet. En parameter helt avgörande för mer långvariga känslor av välbefinnande.
Den ökade koncentrationen av endorfiner tros dessutom kunna utgöra en av huvudfaktorerna bakom andra positiva hälsovinster – likt sänkt blodtryck och stabiliserad hjärtfrekvens.

Så, vad krävs för att må gudalikt och lyckas boosta kroppen med konstanta endorfinrus? Svaret stavas envishet.
Tillåt inte dig själv ge upp bara för att regnet öser ner eller soffans Netflix-zappande lockar.
Bygg upp en hållbar kontinuitet och våga öka din träningsintensitet successivt. Då, men först då, kommer såväl kropp som humör visa tacksamhet genom att maximera sitt mående.

Starten på ett nytt år innebär mängder av banbrytande löften om att äntligen ta tag i träningen. Men inte sällan tornar förkylningarna upp och släcker motivationslågan. Känner du igen dig?
Här är anledningarna till varför vi blir sjuka och vad som krävs för att lyckas ducka de återkommande snuvfenomen.

Inled träningssatsningen smart
Ett av de vanligaste felen många gör vid träningssatsningens startskede är att gå ut för hårt. Direkt från inaktiva soffpotatisar tränar vi plötsligt som om apokalypsen stod för dörren, en kovändning varken immunförsvaret eller kroppens ligament och senor hinner uppfatta och anpassa sig till.
Måttlig träning har däremot, enligt studier oberoende av varandra, uppvisat stärkande effekter på immunförsvaret och är melodin för dig som önskar hålla i längden.

All träning försvagar oss tillfälligt, men träningspassens längd och intensitet avgör hur pass lidande immunsystemet hinner bli. Hårda och tätt återkommande träningspass medför högre återhämtningskrav, något som skapar tidsfönster där kroppen arbetar febrilt med att reparera sig och därmed är extra mottaglig för elakartade infektioner och kostsamma virus.

Så, summa summarum – börja träna. Men inled alltid satsningen med gradvisa ökningar och succesiva upptrappningar. På så vis undviker du onödiga karensperioder och feberfyllda bakslag.

Var lyhörd för kroppens budskap
En annan vanlig orsak bakom långdragna förkylningssessioner uppstår om vi inte uppmärksammar kroppens vilokrav då förkylningen väl slagit till.
Att sätta igång med krävande träningspass medan en infektion fortfarande finns i kroppen kan innebära ny aktivering av förkylningen och utgöra startskottet för en ondsint- och långdragen spiral.
För att lyckas läka ut en infektion tarvar kroppen stora mängder återhämtning. Först då tillåts våra naturliga motståndskrafter omladdning och kroppen kan ta nya, hållbara, träningstag.

Det är med andra ord alltid bäst att vila ut en förkylning ordentligt innan vi återgår till träningen. Alltid.

Sov
Sömnen har stor betydelse då det kommer till att bibehålla normala och välfungerande immunförsvarsfunktioner.
Flertalet studier visar att sömnbrist påverkar immunförsvaret negativt då vår kroppsliga förmåga att hålla blodet rent från virus och bakterier försämras. Men det är inte allt, bristfälliga mängder sömn ökar även mängden av det inflammationsdrivande ämnet ”cytokiner”. Ett ämne som kan sprida inflammationen till våra övriga kroppsliga system.

Kort sagt, vår förmåga att motstå virus- och bakterieangrepp försämras drastiskt och vi blir mer mottagliga för förkylningar om vi får för lite sömn. Speciellt i kombination med tuff och krävande träning.

Upp till tänderna laddad för att rivstarta 2018 med brännande mjölksyra och ilande träningsvärk? Om inte – här är youtubekanalerna som räddar träningsstarten och skapar nytändande inspirationstoppar!

Var selektiv
Precis som allt annat här i livet kan även träningstipsande inspirationskonton innehålla förrädiska fallgropar. Något som i klarspråk innebär att ”the only diet you’ll ever need” eller ”hemmaträningen som får dig att rasa i vikt” inte alltid är fullt så friktionsfria som dess skapare försöker utmåla dem som.
Utgå därför alltid från din nuvarande fysiska status och plocka russinen ur träningskakan, allt för att successivt öka såväl passens intensitet som dina pulserande resultat.

The lean machines
Den brittiska träningsduon ”The lean machines” har över 400 000 prenumeranter på deras Youtube-kanal. Fullt rimligt, med tanke på att kanalens tittare överöses med alltifrån nybörjartips till inspirerande personporträtt och en hel del skratt.
Kanalens skapare (tillika huvudfigurer) John Chapman och Leon Bustin lyckas kort och koncist med bedriften att såväl utbilda som underhålla. Kvalitéer som annars sällan utgör symbioser i vårt kettlebellhårda träningsklimat.

Direktlänk ”The Lean Machines”

 
 
 
OfficialBarstarzz
Träningskanalen som får dig att hicka till och inse att du aldrig blir fullärd. Här får vi följa kanalens huvudpersoner under starka, gymnastiska och minst sagt imponerande träningspass. Samtliga utförda med minimala utrustningsmöjligheter.
Starka muscleup’s i lekparken, närmast omöjliga varianter av pullup’s i klätterställningar och sinnessjukt komplexa magövningar i utomhusgymmets ringar.
Kort och gott – en träningskanal du blir ödmjuk av att följa.

Direktlänk ”OfficialBarstarzz”

 
 
 
Crossfit official
Med deras 1,1 miljoner följare visar den officiella Crossfitkanalen att den gamla novisen ”störst går först” fortfarande gäller. Kanalen uppdateras flitigt och innehåller alltifrån instruktionsfilmer, minidokumentärer och profilporträtt med idrottsformens världselit.
En påkostad kanal som kan väcka träningsgeisten bland även de mest insomnade nyårslöftena!

Direktlänk CrossFit

 
 
 
Elliott Hulse’s Strength Camp
Här är kanalen som tillhör träningsundret vars meritlista övertrumfar de flestas. Elliott Hulse är nämligen den personlige tränaren som vunnit titlar likt ”Floridas strongest man”, ”Youtube Fan’s Favorite” och en rad MVP-plakketer under sina år som amerikansk fotbollsspelare. Killen är alltså en maskin. Men en väldigt pedagogisk sådan.
I hans + 2000 youtubefilmer undervisar han tittarna inom alltifrån vikten av motion till hur du ska tänka för att hantera extremt utmanande träningsrutiner. Ett måste för dig som behöver en motiverande knuff i ryggen!

Direktlänk Elliott Hulse’s Strength Camp

 
 
 
LIVE FIT Motivation
Visst, ett konto som efter ett tag kan upplevas väl repetitivt och kaka på kaka:aktigt. Men Live Fit motivation håller vad de lovar och lyckas (med deras sinnessjukt frammejslade kroppar) höja motivationen under stunderna då det sista du önskar göra är att snöra på dig träningsskorna.
Ingen långkörare, men definitivt en kanal som är värd återkommande besök för att buffra upp kontinuerliga powerknuffar och lyckas träna lite hårdare.

Diretlänk Live Fit Motivation

Nu befinner vi oss här igen, på dåtidens sista dag. Imorgon börjar nämligen livet om, och 2018 ligger för våra fötter. Här är fyra raketsäkra tips som omvandlar dina träningsdrömmar från luddiga fantasier till knivskarpa verkligheter och gör det nya året till dina bästa träningsmånader någonsin.

Om du ämnar uppfylla ditt nyårslöfte om att börja träna behöver du all struktur och hjälp du kan få, åtminstone om vi ska tro landets befintliga statistik. Faktum är nämligen att endast 12 procent av den dyrt-och-heligt-svärande befolkningen lyckas hålla sina nyårslöften. Här är tipsen som gör dig till en vinnare och får geisten att räcka hela vägen.

1. Skapa mål

För att motivera dig genom kalla vintermorgnar, regniga vårkvällar och överfulla gym behöver du lista ut varför du ska fortsätta. Här måste luddiga visioner om ”en bättre fysik” eller ”sundare levnadssätt” ersättas med konkretiserade målbilder.
Vill du gå ned i vikt? Kanon – hur mycket? Vill du bli starkare? Toppen – definiera stark.
En av de viktigaste nycklarna till träningsmässig framgång är tydlighet. Ju skarpare du lyckas specificerar dina mål, desto större chans ges du att förverkliga dem.

2. Var realist

När du bestämt vad du vill uppnå med träningen stavas nästa bärande faktor ”när”. Här utgör den alltid så dammiga, men enormt viktiga, parametern realism huvudrollen.
För let’s face it – om du aldrig tidigare lyckats gå ned 20 kilo på en månad, well då är oddsen rätt dåliga för att det kommer inträffa  just här och nu?
Skapa ett realistiskt datum som går hand i hand med hårt arbete och livets vardagsplaner. Studier visar att få saker kan få oss att lägga träningen på hyllan lika snabbt som upplevda känslor av besvikelse. Agera därför smartare och låt realismen skotta igen just den fallgropen.

3. Planera-mera

Under 2015 avslöjade ett svenskt forskarteam att fysisk aktivitet är en av sysselsättningarna vi snabbast bordlägger då livet hinner ikapp oss. Kort och gott, om du inte planerar när du ska träna – ja, då kommer du förmodligen heller inte att träna.
Styr upp vardagspusslet och räkna in tidsbovar i kalkylen. Hit räknas alltifrån stora punkter (likt vilka dagar du skall träna) till mindre planeringsmeck (som när du ska hinna laga matlådor, tvätta träningskläderna och packa väskan).
Skapa en rutin där du inte går och lägger dig innan morgondagens sportsliga förberedelser är färdiga. Då har du slipat ned trösklarna maximalt och är good to go då väckarklockan ljuder.

4. Lita inte på dig själv

Träningsresultatens största kritiker bor oftast inuti oss själva. Förlita dig därför inte på dina egna ögon eller räkna med att du kommer vara personen som först lägger märke till dina magiska resultat. Använd dig istället av före- och efterbilder samt ärliga vänners utlåtanden.
Tänk på att träning är en levande produkt, något som innebär att resultaten inte kommer växa fram över en natt. Ge det tid och försök ha roligt längst vägen.

Visst, det må vara en av världens snabbast växande träningsformer. Men ibland behöver en pedagogisk fot sättas ned.
Här är den språkliga crash coursen som förklarar, de inte alltid självklara, begreppen och räddar dig från att framstå som en verbal dummie på världens samtliga Crossfitboxar.

”Dagens emom-wod innehåller DU:s, CTB och HSPU:s” – absolut…vahettere, jag finns i hörnet. Googlandes.

Precis på samma sätt som Per Gessle skrålade ”min tjej och jag har ett eget språk” under Gylle Tider-eran består CrossFit av en rad ogissbara språkförbistringar. Och självklart – om du inte förstår vad varken de andra deltagarna eller coacherna försöker förklara är träningsstunden ämnad att resultera i katastrof eller social förnedring.

Crossfitlexikonet som gör dig till boxens verbale mästare

Box – Superenkelt, detta är själva crossfitgymmet. Här lyser allt vad maskiner och punktmarkerande träningsredskap med sin frånvaro. Istället återfinns fria vikter, olympiska ringar, kettlebells och annan funktionell utrustning från golv till tak.

WOD – Kort för ”workout of the day”, här beskrivs dagens träningsupplägg

Reps – Antalet repetitioner som skall utföras

Scaled – Vissa övningar är svårare än andra, då kan skalade varianter vara passande. Att skala en övning innebär alltså att momentet görs enklare, detta genom ex. lättare vikter eller anpassade utföranden.

Kippa – Att kippa upp rörelser är motsatsen till att utföra dem strikt. Detta görs för att vinna tid och ses vanligen vid pull ups, muscle ups och handstand pushups. Tricket är att ta hjälp från höften, och på så sätt göra rörelsen enklare.

HSPU – Vi tar den direkt. HSPU är nämligen (likt återfunnet i ovanstående text) slangtermen för övningen handstand pushups. En handstående armhävning, även känd som monsterövningen Nicolas Cage utförde då han satt fängslad i filmen Con Air redan 1997.

AMRAP – ”As many rounds as possible”. Ett av tillfällena där CrossFit:ens förtrollade värld är som allra tydligast. En 20 min AMRAP innebär att du under den angivna tiden skall utföra så många varv eller repetitioner av de presenterade övningarna som möjligt innan tiden tickat färdigt. Med andra ord – ett av de värsta träningsuppläggen du kan stöta på i möblerade utrymmen.

OHS – Overhead squat. Djupa knäböj med skivstången ovanför huvudet med utlåsta armbågar och brett grepp. En ben- och båldödarövning av rang.

EMOM – ”Every minute on the minute”. Detta innebär att en eller flera övningar ska äga rum varje hel minut. Då 60 brinnande sekunder passerat är det alltså dags att börja om, oavsett om du hann färdigt under förgående minut eller ej. Ett upplägg som sannerligen får dig att bekänna färg om övningarna är tillräckligt utmanande.

CTB – ”Chest to bar”, pull ups med extra twist. Istället för att utföra vanliga pull ups (där hakan passerar räcket) skall du nu dra dig så högt upp att bröstet nuddar räcket. Varför göra det enkelt? right…

Failure – Att träna till failure är både enkelt och binärt att förstå. Detta inträffar nämligen då du utför så många repetitioner att du inte klarar av att genomföra en enda rep till. Här diskuterar vi alltså inte i termer likt ”jag hoppar gärna över att göra en till” utan mer ”min kropp kommer fysiskt och mentalt att stängas ned om jag så mycket som funderar på en repetition till”.

OLY – Den korrekta förkortningen för olympiska lyft. Hit hör bland annat momenten snatch (ryck) och cleans (frivändningar)

DU – Double unders. Hopprepsmomentet som förvandlar skolgårdens mysiga aktivitet till en mardröm. Här ska repet hinna slå runt två varv innan du landar och hoppar på nytt. Detta helst utan att du piskar sönder dina smalben…

T2B – Magmusklernas nemesis nummer ett, Toes to bar. Här hänger utövaren från ett räcke med utsträckta armar och skall med hjälp av magmusklerna få tårna att nudda räcket. En böjfest som saknar motstycke.

MU – Övningen som motsvarar träningsformens körkort, muscle ups. Här kombineras de två mysiga momenten pull ups och dips. Momentet kan utföras i såväl romerska ringar som i räcke.

Pistols – Känner knäböj lite väl enkelt? Då är pistolsquats något för dig. Dessa enbensknäböj kan få vilken träningsentusiast som helst att tvingas backa nedför trapporna under bra många efterföljande dagar. Kul!

PB – Självklart avslutas vår ordlista i dur. Detta då PB är förkortningen för person bästa och någonting som används då du lyckas krossa dina gamla rekord och lyfter tyngre (eller tränar snabbare) än du tidigare kunnat.