Arkiv för tagg motivation

- Sida 1 av 6

Det perfekta alla hjärtans dag-passet!

av thomasskoglund

Imorgon spirar kärleken!
Så, varför inte dela ett endorfinboostande träningspass med din andra hälft? 
Vi har passet ni kommer älska att hata. Tillsammans.

 

 

Löp linan ut med kort, rosor och choklad. Men varför inte dessutom inleda kärleksdygnet i hälsans tecken?

 

 

Träning kan vara världens ensammaste sysselsättning – eller ett socialt genidrag.
Genom att bjuda in din käresta till ett gemensamt träningspass tillåts ni inte bara kämpa sida vid sida, ni ges dessutom gott om tillfällen till hjärtevärmande skratt mellan arbetsseten.

Under gårdagen bildsatte därför jag och Aftonbladets fotograf Mickan träningsrutinen som garanterat kommer kickstarta allt vad endorfiner och dopamin heter bland alla svettsugna turturduvor. Ett pass majoriteten av er läsare sent kommer glömma.

 

 

Jag var såklart tvungen att testa upplägget på världens finaste Petter Egnefors och hans sambo Alexandra. Det ”bet”.

 

 

Upplägget, med dess tillhörande artikel, kommer presenteras under morgondagen (14/2) i Aftonbladet PLUS. Något varje träningsentusiast och kärlekskrank helt enkelt inte får missa.

Svårt att vänta?
Här nedan ges en hint om vad du och din partner, bäste vän eller valentinträff skall beta av gemensamt. Kör hårt och njut av kärlekens dag!

 

 

”Prepare for the unknown”. Vettja.

 

 

 

”Kärlekschipper”
Utför följande övningar och repetitionsantal så snabbt ni kan gemensamt.
En arbetar aktivt medan den andre ”återhämtar” sig genom att hålla en vikt i brösthöjd till ni byter plats med varandra.


✓ 100 st xxx
✓ 80 st xxx
✓ 60 st xxx
✓ 40 st xxx
✓ 20 st xxx
✓ 10 st xxx
 
 

Open 12.1 – vågar du?

av thomasskoglund

Snart inleds årets upplaga av de mytomspunna kvalificeringspassen i CrossFit open.
Men du har väl inte glömt den här sju år gamla godingen? 

 

 

21/2 inleds årets kvalificerande svettfest. Och CrossFitvärlden håller andan.
21/2 inleds årets kvalificerande svettfest. Och CrossFitvärlden håller andan.

 

 

”The open”
Innan vi hoppar in i ett av de mest vedervärdiga passen genom tiderna backar vi bandet med en kortare re-cap. CrossFit Open är en fem veckor lång svettfest där ett ”hemligt” pass offentliggörs varje vecka.
Deltagarna (världen över) har sedan tre dagar på sig att utföra passet med en licensierad domare och kan, om resultaten är tillräckligt vassa, därefter kvala vidare till CrossFit regionals (idrottens motsats till Europamästerskapen).

Bland passen kan allt mellan himmel och jord dyka upp. Vi pratar inslag passande glada amatörer (roddmaskin, löpning, armhävningar) – men också elitistiska mördarinslag mer riktade åt…ja, ingen (tunga ryck, ring muscle-up’s, gå på händer över hinder).
Kort och gott, om du är nyfiken på hur vältränad du egentligen är – då är det här folkfesten för dig.

 

 

En salig blandning mellan motionärsvänliga övningar till elitistiskt komplexa moment. Kul!
En salig blandning mellan motionärsvänliga övningar till elitistiska och komplexa moment. Kul!

 

 

Passet ALLA hatar
Så, vilket pass har varit värst hittills?
Självklart är svaret på en sådan frågeställning högst individuell. Men ett pass lämnar garanterat ingen oberörd. Jag pratar självklart om 2012’s underbara upplaga av ”12.1”.

Här är premisserna och regelverket superenkla.
Utövaren skall under 7 minuter utföra så många burpees som möjligt. Detta med twisten att händerna måste nudda ett mål sex inches (15 cm) ovanför deras stående längd med fullt utsträckta armar.
Nedan följer den officiella instruktionsfilmen från CrossFit.com.

 

 

 

 

Upplägget är alltså lika teoretiskt ”enkelt” som praktiskt fruktansvärt. Här kraschar nämligen allt. Pulsen når snabbt skyhöga nivåer, mjölksyran kommer likt ett brev på posten och uthålligheten sinar i raketfart. Med andra ord – sju riktigt karaktärsbyggande minuter.

Testa upplägget redan IDAG och räkna dina repetitioner. Vem vet, du kanske spöar passets vinnare Scott Panchik och hans sinnessjuka 161 godkända reps?

 

 

 

 

Nå starkare resultat – med ilska

av thomasskoglund

Solhälsningar, rogivande örtteer och vaggande valsång i all ära. Nu menar forskningseliten att ilska kan hjälpa oss nå nya träningsframgångar, så länge vi lyckas tämja dess nedärvda och primala krafter.

 

 

"På-väg-till-gymmet-2.0"
”På-väg-till-gymmet-2.0”

 

 

Men okej, backa bandet. Kan verkligen en av de mest tabubelagda personlighetsdragen gynna vår resultatmässiga framfart?
Japp, åtminstone om vi väljer att lita på hjärnorna bakom Psychology Today.

Enligt superproffsen i laboratorierockar är ilskan i sig varken ett bra eller dåligt känslotillstånd, utan snarare någonting som borde mätas via dess efterföljande reaktioner. Där kan vi (som du säkert redan erfarit) nämligen hitta såväl skyhöga motivationstoppar som bottenlösa fallgropar.

 

 

När du tänker efter, ser det här ut som en person som är redo att maxa i marklyft - eller dansa loss på Coachella? Exakt...
När du tänker efter, ser det här ut som en person som är A: redo att maxa i marklyft eller B: dansa loss på Coachella? Exakt…

 

 

Ilska” är alltså en stark, men högst subjektiv, känsla som formas av hur vi uttrycker dess effekter. Samtidigt som vissa blir utåtagerande och kickar lyktstolpar (Paolo Roberto – anno 1987) känner andra ökad glöd och skapar övertygande argument i styrelserum (Jonathan Ive – anno precis hela tiden).
Känslorna är alltså desamma, men uttrycksresultaten vitt skilda. Logiskt.
Så, vad har allt detta med träning att göra?

 

 

"Just me and my happyface"
”Just me and my happyface”

 

 

JO! Nästa gång du tränar (framförallt om schemat innefattar tunga lyft) kan alltså kroppen ges hormonella kraftknuffar om ilskan portioneras ut under kontrollerade former. Likt ett nedärvt och fullt lagligt prestationshöjande preparat.

Genom att kanalisera ilskan mot en specifik uppgift – krävande marklyft, pressövningar, intervallblock etc – fylls kroppen med ökade mängder explosiv energi som tillåter dig pressa kroppen lite extra.
Något som mycket väl kan agera startskottet för nya, blomstrande styrkeresultat.

 

 

 

 

Februaryblues?

av thomasskoglund

Februari är här – kan detsamma sägas om träningsgeisten du för 34 dagar sedan lovade dig själv att inte (den här gången!) tappa bort? 
Well, misströsta inte om svackan är ett faktum. Här kommer några uppiggande träningsförslag som gör kroppen gott, samtidigt som du tillåts dra på smilbanden!

 

 

"Jag vill inte packa träningsväskan en gång till". Känner du igen dig?
”Jag vill inte packa träningsväskan en gång till”. Känner du igen dig?

 

 
 
Ibland är sanningen hård och sylvass. Men samtidigt som hurtiga forskare (ja, sådana finns faktiskt) kan stoltsera med forskningsrön som framhäver att de mest effektiva träningsformerna kräver såväl superintensiva tempon som extremtunga vikter rymmer kalkylen även andra parametrar. Viktigare sådana.

Det gamla ordspråket ”den bästa träningen är den som blir av” är nämligen sant. Något som inte bara tillåter – utan till och med uppmuntrar – att släppa ramverken och utföra roligt tokiga träningspass ibland. Först då kommer träningen bli återkommande och hållbar i längden.
Här följer tre ”skojfriska” alternativ att berika träningsveckan med!

 

 

Redan tröttnat på träningen? Spräng in minst ett lite "roligare" pass i veckan och håll i längden.
Redan tröttnat på din gravallvarliga träningssatsning? Testa då att spränga in ett ”roligare” pass i veckan och håll i längden.

 

 

Klättring
Klättra dig till ökad motivation!
Förutom att du får lika snygg kropp som Sylvester Stallone i den gamla 90-talsrullen ”Cliffhanger” visar studier att motionsformen förbättrar våra förmågor att tänka lösningsorienterat.

Träningsformen aktiverar hela kroppen, gör oss uthålliga och starka – allt samtidigt som du får en välförtjänat paus från gymmets slamrande vikter.
Kort och gott, ett välkommet OCH roligt inslag som garanterat väcker liv i den februaritrötta geisten.

 

 

Frågor på den kroppen? Nej, tänkte just det... Bildbax: moviestore.com
Frågor på den kroppen? Nej, tänkte det…
Bildbax: moviestore.com

 

 

Obstacle course
Obstacle course” är mer eller mindre en direkt översättning för ”spring-ditt-snabbaste-genom-världens-tuffaste-hinderbana”, något som tveklöst väcker barnasinnet till liv.

Här utmanas kondition, koordination, styrka och uthållighet – allt samtidigt som passen kan göras precis som jobbiga som du själv önskar.
Leta upp en professionellt uppstyrd hinderbana, besök ett närliggande utomhusgym eller bygg en alldeles egen. Det viktigaste är att det blir av.
 
 
 

Ett stilsäkert kök eller fullt fungerande hinderbana med plats för 10 kroppsviktsbaserade övningar?
Ett stilsäkert kök eller fullt fungerande hinderbana med plats för 10 kroppsviktsbaserade övningar?

 

 

Dansklass
Jaaja, jag närmast hör vissa målgruppers ändlösa suckar – men hear me out.
Att förgylla veckan med ett rejält danspass kan nämligen göra underverk för såväl kropp som själ, oavsett utgångsläge och målbild.

Många dansklasser tarvar koordination, uthållighet och kroppskännedom. Alltså samma egenskaper som används och nyttjas inom exempelvis styrkelyft, crossfit och kampsport.
Här dock med den stora skillnaden att träningsformen springer ur glädje och musik.

Så lägg präktigheten på hyllan och skaka loss, såväl humöret som fysiken kommer tacka dig!
 
 
 

Känner du många vars träning skulle bli tråkigare av detta?
Känner du många vars träning skulle bli tråkigare av detta?

 

 

 

 

Därför är stakmaskinen vinterns bästa vän

av thomasskoglund

Crosstrainer, löpband, assualt bike och roddmaskin. Japp, idag fullkomligt kryllar gymmens cardioavdelningar av skinande alternativ. Men det finns en utmanare som effektiviserar träningen lite vassare, jag pratar givetvis om den underskattade stakmaskinen. 

 

 

Hatar kyla men älskar effektiv träning? Då är stakmaskinen melodin för dig.
Hatar kyla men älskar effektiv träning? Då är stakmaskinen melodin för dig.

 

 

Men okej, exakt hur effektiv är egentligen stakmaskinen? Och hur i hela fridens namn bör en använda otyget? Det gick jag till botten med tidigare i veckan.

För att försöka sprida ”stakningsgospeln” så pedagogiskt och innehållsrikt som möjligt stämde jag träff ute på fältet med fotograf-Mickan. Allt för att såväl filma som fota de korrekta teknikerna och smarta knepen som kommer boosta dina resultat.

 

 

Flåsigt, svettigt, utmanande. Med andra ord, helt underbart.
Flåsigt, svettigt, utmanande. Med andra ord, helt underbart.

 

 

Hela kalaset kommer publiceras kommande helg på Aftonbladet PLUS. Där ges du som läsare dessutom tre olika förslag på stakningspass (nybörjare, motionär och den vane utövaren) som kommer raketstarta din träningsvinter. Oavsett om du planerar krossa vasaloppet 2019 eller endast drömmer om en mer välsvarvad figur.

Länk kommer givetvis finnas här på bloggen. Men fram tills dess, ha världens härligaste träningsfredag. Nu kör vi!

 

 

 

Veckodagen du bör undvika gymmet

av thomasskoglund

Är vissa veckodagar mer populära än andra i gymmet?
Här följer forskningsresultaten du bör läsa om du tröttnat på att trängas bland gymutrustningen.

 

 

Trött på att köa till smith-maskinen? Här är gymdagen du bör undvika.
Trött på att köa till smith-maskinen? Här är gymdagen du bör undvika.

 

 

Genierna bakom Jawbone tröttnade på att chansa kring kundernas olika träningsbeteenden. Istället för att gissa bestämde sig företaget för att samla in träningsstatistik från över 100.000 motionärer i 12 månader, allt för att kunna presentera adekvat statistik kring vilka veckodagar träningslusten verkar vara som allra starkast.

 

Trött på trängsel – skippa måndagar
Det kanske inte landar som en chock, men statistiken visar tydligt att vi älskar att inleda våra veckor (kanske för att dämpa samvetet från den gångna helgen?) med svettiga träningsrutiner.

Gruppträning, tyngdlyftning, konditionspass och hederligt ”gymmande” peakar därför avsevärt under måndagen. Allt för att hålla i sig under tisdagen och slutligen drastiskt ebba ut från och med onsdagens startskott.
Siffrorna visar dessutom att fredag är den tveklöst lugnaste dagen, något som gör den till det perfekta träningsfönstret för såväl ensamvargar som dedicerade träningsentusiaster.

 

 

Trångt i gymmet - senarelägg dina pass och vinn mer yta.
Trångt i gymmet – senarelägg dina pass och vinn mer yta.

 

 

En annan uppstickande nyhet var att samma studieperiod påvisade intressanta mätningar kring testpersonernas kostrutiner.
Varje måndag uppmättes nämligen skyhöga konsumtionsmängder av quinoa och kål – allt samtidigt som bacon toppade samma kostregistrering sex dagar senare.
Med andra ord – måndagsträngseln kanske inte är konstig när allt kommer omkring…

Så, om du är trött på att ständigt behöva vänta på din tur i gymmet kan det vara klokt att skippa måndagsrusningen och vänta ut lemmeltåget som brinner för att rivstarta träningsveckan med lite ångestsanerande jymping!

 

 

Kål: älskad under måndagen - hatad under söndagen.
Kål: älskad under måndagen – hatad under söndagen.

 

 

 

Därför skall du fortsätta springa på vintern

av thomasskoglund

Yrande snöfall, förlamande kyla och förrädiska isfläckar. Japp, löpentusiasternas utomhusturer blir sannerligen försvårade av årstidens utmanande väderlek. 
Men håll ut, här följer de kroppsliga effekterna som infaller om konditionsträningen tillåts gå i ide. 

 

 

Med gassande solsken och varma temperaturer - inga problem. Snöslask och is - en helt annan femma.
Med gassande solsken och varma temperaturer – inga problem. I snöslask och kyla däremot – en helt annan femma.

 

 

Kontinuerliga hälsoboostar, täta endorfinpåslag och piggare dagar. Ja, det finns mängder av anledningar att träna som inte snuddar estetikkontot. Men vad händer med våra löpmässiga prestationer om vintermörkret tillåts besegra träningsgeisten?
Faktum är att konsekvenserna blir större än många anar. Snabbt.
 
 
✓ 14-21 dagar, redan här börjar kroppens vo2max (kroppens maximala syreupptagningsförmåga) gradvis försämras. Mätningar har också visat att kroppssystemen sakta börjar fungera sämre, samt att nervsystemet inleder en försvagande process.
För den vane löparen innebär detta i klarspråk en generell försämring innebärandes 60-90 adderade sekunder per fem kilometer.
 
 
✓ 6-8 veckor, så ”kort” tid (generellt kalkylerat) tar det för kroppens uppbyggda fysik och konditionskapacitet att drastiskt försämras. Här pratar vi alltså inte om någon halvdan försämring med lite extra träningsvärk som kostnad.
Nope, vi snackar snabba pulstoppar och branta uppförsbackar (såväl fysiska som mentala) för att komma tillbaka till samma form som innan avbrottet.
 
 
✓ 1-2 månader, här börjar kroppens syreupptagningsförmåga ta duktigt med stryk. Allt till den milda grad att sänkningen kan motsvara en prestationsförlust mellan 19-25%. Ödesdigra siffror i motionsspåret.
 
 
✓ 3-4 månader, det kanske må låta som en evighet. Men tänk till. Om du går i ide under vintern och pausar konditionsträningen mellan november till mars hamnar du automatiskt inom ovanstående tidspann.
Ur ett fysiologiskt perspektiv är detta tillräckligt lång tid för att musklerna och lederna skall tappa såväl styrka som smidighet. Effekter som ökar skaderiskerna markant när löpsuget väl tinar fram igen.

 

 

Övertygad ännu?
Övertygad ännu?

 

 

Så, summa summarum – strunta i att pausa dina flåsiga träningsinslag under vinterhalvåret. Klä dig istället smart och omvandla årstidens utmaningar till stärkande och utvecklande ryggknuffar som för dig och din träning framåt.
 
Och du, om du tillhör populationen som notoriskt hatar årstiden – ställ dig på någon av gymmets varma konditionsmaskiner. End of discussion.

 

 

 

Därför får du inte ge upp!

av thomasskoglund

Jajamänsan, nu har vi passerat datumet som statistik och forskning visar att vi är mest benägna att bryta våra träningsmässiga nyårslöften på. Så, om du tillhör skaran som redan slängt in handduken, tänk om.
Här följer de övertygande effekterna som uppkommer om träningen tillåts fortleva i minst en månad. 

 

 

Skakade du hand med dig själv och lovade träningsframsteg vid tolvslaget. Här kommer en liten påminnelse om varför.
Skakade du hand med dig själv och lovade träningsframsteg vid tolvslaget. Här kommer en liten påminnelse om varför.

 

 

19 januari
Enligt statistik från våra brittiska träningsvänner håller träningsrelaterade nyårslöften sällan mer än tre veckor. Eller för att vara mer exakt, till den 19 januari – dagen som numera tilldelats namnet ”Fail Friday”.
Men vad har då alla tappra som fortsätter kämpa att se fram emot. Jo, galet mycket mer än slimmade muskler och ökad kondition.

 

De kroppsliga förändringarna efter 30 dagar

✓ Efter 30 dagar med kontinuerlig träning har majoriteten av kroppens olika organ påverkats. Hit räknas bland annat hjärtats slagvolym och kroppens totala blodvolym. Positiva effekter som stärks av konditionsinslagen vi tillskansas via våra olika träningsformer.

 

Stark kropp. Starkt hjärta.
Stark kropp. Starkt hjärta.

 

 

✓ Kroppens totala mängd blodkärl och mitokondrier ökar runt och inuti muskelfibrerna. Något som kanske låter ”futtigt”, men i själva verket gör blodkärlen mindre stumma och tillåter bättre transportsträckor för blodet.
Som pricken över i:et påverkar ovanstående effekter blodtrycket positivt med dess sänkande effekter.

 

30 dagars träning skapar bättre blodflöde och mindre stumma kärl. För hej, vem gillar att trängas?
30 dagars träning skapar bättre blodflöde och mindre stumma kärl. För hej, vem gillar att trängas?

 

 

✓ Om du tillhör gruppen som gillar att lyfta vikter påverkas givetvis musklernas faktiska styrkenivåer. Men visste du att även nervsystemet utvecklas?
Genom återkommande styrketräning (i minst 30 dagar) programmeras nämligen nervsystemet om för att mer effektivt kunna aktivera muskelmassan och skapa ännu starkare resultat.

 

Nervsystemet - muskelknuttens bäste vän!
Nervsystemet – muskelknuttens bäste vän!

 

 

✓ Ihållande träning fungerar lite som ett pensionssparande (eller ja, egentligen exakt som ett pensionssparande). Styrkenivåerna kroppen hinner öka på 30 sammanhängande dagar har nämligen visats trigga såväl våra reflexer som motoriska enheter i tillräckligt stor utsträckning för att minska risken för fallolyckor. Såväl idag som i framtiden.

 
 

Världens billigaste olycksfallsförsäkring? Just det, motion!
Världens billigaste olycksfallsförsäkring? Just det, motion!

 

 

 

 

 

 

10 year challenge

av thomasskoglund

Vid det här laget har ingen missat 2019’s största trend i sociala medier. Jag syftar givetvis på ”10 year challenge” – där vissa resultat är värda lite extra uppmärksamhet!

 

 

Instagram fullkomligt kokar över av 10 år gamla bilder.
Instagram fullkomligt kokar över av 10 år gamla bilder.

 

 

Trots att det finns en uppsjö av inspirerande och motiverande hälsobilder sticker en, åtminstone i mitt tycke, ut ur mängden.
Jag pratar om den 47 årige hälsoprofilen Natalie Jill!

 

 

Den amerikanska supermorsan som visat att såväl ålder som vikt bara är siffror vi inte behöver fastna vid. Bild lånad från stjärnans privata IG-konto: @nataliejillfit
Den amerikanska supermorsan som visat att såväl ålder som vikt bara är siffror vi inte behöver fastna vid. Bild lånad från stjärnans privata IG-konto: @nataliejillfit

 

 

Men vad gör då henne speciell?
Jo, Jill har själv öppet berättat om hennes resa från den absoluta botten (övervikt, psykiskt dåligt mående, skilsmässa etc) till att idag må toppen, vara en stark mamma och framgångsrik entreprenör med närmare en halv miljon följare i hennes sociala kanaler. Med andra ord – en personifiering av ”the american dream”.

Låter det för bra för att vara sant?
Se bilden nedan och beskåda hennes tioåriga transformation.

 

 

10 svettiga men värdefulla år! Bild från privat IG-konto: @nataliejillfit
Tio svettiga, men värdefulla, år! Bild från privat IG-konto: @nataliejillfit

 

 

Jill får alltså alla tvivlare att våga tro, hoppas och genomföra. Allt med sig själv som levande bevis.
Av den anledningen förtjänar hon för evigt min förstaplacering i årets rosade ”10 year challenge”. In och följ!

 

Men vänta, vänta, vänta…vad hände med träningsdåren bakom tangenternas tioåriga resa? Är den för privat för publik åskådning?!
Mmm, egentligen är svaret ja, men wtf – here goes.
 
 
 

2009

 

2009 - Kampsportande träningstönt
2009 – Kampsportande träningstönt…

 

...som blev omplåstrad och kramad av liten tjej.
…som blev omplåstrad och kramad av liten tjej.

 

 

2019

 

2019 - Crossfittande träningstönt...
2019 – Crossfittande träningstönt…

 

...vars lilla tjej nu vuxit upp och spöar pappan. I allt.
…vars lilla tjej nu vuxit upp och spöar pappan. I allt.

 

 

 

 

Kan vi verkligen skylla övervikten på stigande ålder?

av thomasskoglund

”När jag var i din ålder var jag också vältränad. Idag kan jag knappt titta på en chokladkaka utan att gå upp i vikt”. Låter citatet bekant? och kan det verkligen stämma?
Jag tröttnade på att killgissa och beslutade mig för att intervjua någon som har koll.

 

 

"När jag var i din ålder"...blablabla eller sanning?
”När jag var i din ålder”…blablabla, ni fattar. Men vad gäller egentligen?

 

 

Efter många telefonturer med diverse växelsystem och presstjänster lyckades jag tillslut hitta rätt man för jobbet. Ingen mindre än professor Björn Ekblom från GIH’s enhet ”prestation och träning”. Och hjälp vilken bra intervju det blev!

Så, hur illa är det? Hur mycket påverkas egentligen vår ämnesomsättning och energibehovet av stigande ålder?

 

 

Är åldern bara en siffra? Eller påverkas våra fysiska möjligheter i samma utsträckning som många verkar tro?
Är åldern bara en siffra? Eller påverkas våra fysiska möjligheter i samma utsträckning som många verkar tro?

 
 
Svaret – tillika hela intervjun – publiceras inom kort i Aftonbladet PLUS. 
Men förbered dig på en överraskning, ibland är nämligen sanningen slående hård…

Länk till artikeln kommer givetvis finnas här på bloggen!

 

 

 

Sida 1 av 6
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB