I WTA Championships har vi, än så länge, inte bjudits på några skrällar i dag – men favoriterna Serena Williams och Victoria Azarenka fick slita hårt för sina segrar.
Williams låg under med 4-1 i första set men vann slutligen sin match mot Li Na i raka set: 7-6(2), 6-3.
Azarenka förlorade första set i tiebreak mot Angelique Kerber – och räddade sedan två matchbollar i andra set: 6-7(11), 7-6(2), 6-3.
– Jag kämpade så hårt. Det är tufft att få en sådan här match i början av turneringen! Men alla de bästa spelarna är här och man måste visa sin bästa tennis. Jag tycker inte att jag gjorde det, men jag visade åtminstone min bästa kämpaglöd. Jag är glad över att ha upplevt detta och överkommit dagens prövningar, säger Azarenka efter matchen.
I matchen mellan Maria Sjarapova och Agnieszka Radwanska står det i skrivande stund 5-7, 7-5.
* * *
John Isners 21 servess räckte inte – ynglingen David Goffin skrällde och fällde den dunderservande jätten i tre set i Valencia: 7-6(2), 4-6, 6-4.
Goffin möter Jürgen Melzer eller Xavier Malisse i kvartsfinalen.
* * *
Turneringens andra stora mammutservare, Milos Raonic, fick respass redan i första omgången. 21-årige kanadensaren föll i raka set mot Gilles Müller: 7-5, 7-6(2). Ytterligare en liten skräll, alltså.
Raonic slog för övrigt 16 servess i matchen – och har nu dunkat in totalt 966 servess under säsongen.
* * *
Toppseedade hemmafavoriten Roger Federer hade en del bekymmer med en taggad Thomaz Bellucci: 6-3, 6-7(6), 7-5. Det tog världsettan, som vann 77 procent av poängen i egen serve, över två timmar att slugga sig vidare till kvartsfinalen.
I kvarten möter han Benoit Paire, som slog KremlinCup-mästaren Andreas Seppi (4-6, 6-2, 6-3), eller Lukasz Kubot.
Det var ingen dans på rosor, men Roger Federer lyckades knipa den där viktiga kvartsfinalplatsen i Shanghai Masters. En kvartsfinalplats som cementerar hans position som världsetta i ytterligare en vecka – vilket innebär att Federer seglar förbi den magiska gränsen 300 veckor totalt som världsetta.
Schweizaren fick dock ingenting att funka i första set mot landsmannen Stanislas Wawrinka. Hans backhand felade konstant och han uppträdde lojt – vilket kostade honom setet (Wawrinkas blott fjärde vunna set över Federer på 13 matcher!).
I andra set krånglade han sig ur underläge 0-30 och 30-40 i egen serve vid ställning 4-4, medan Wawrinka räddade en setboll vid ställning 5-6 och tvingade på så vis fram ett tiebreak.
Där svajade det fram och tillbaka, tills Federer slutligen vann efter att Wawrinka skickat en backhand över linjen vid ställning 6-4.
I tredje var det match mot ett mål, och efter 4-6, 7-6(4), 6-0 kunde Federer så äntligen bärga den viktiga segern.
– Det är så klart en fantastisk siffra och jag trodde aldrig att det skulle hända när jag var liten. Jag hoppades bara att min dröm om att spela på (ATP-)touren en gång skulle bli verklighet. Men nu står jag här med 300 veckor [totalt som världsetta] och det är förmodligen en av mina största bedrifter och något jag är väldigt stolt över. Ingen tvekan om det, säger han efter triumfen.
Världsettan möter tioseedade Marin Cilic, som slog Fernando Verdasco i tre set (4-6, 6-1, 6-4), i kvartsfinalen. Då gäller det för schweizaren att få ordning på både backhanden och attityden ute på banan. En formstark Cilic har potential att rubba en sviktande Federer på ett helt annat sätt än Wawrinka, som har en osunt stor respekt för sin landsman.
* * *
Novak Djokovic sluggade sig ganska obekymrat vidare till kvartsfinalen: 6-3, 6-3 mot Feliciano Lopez. Svårt att i nuläget se vem som ska kunna rubba världstvåan.
Djokovic slog tolv servess och vann 27 av 29(!) poäng i sin förstaserve.
– Jag försöker njuta av min effektiva serve. Jag är inte direkt känd på touren för tungt servande. Men så här långt i turneringen, och i Peking, så har det fungerat riktigt bra för mig. Det har gett mig många gratispoäng och mycket självförtroende i matcherna, säger han.
Djokovic möter Tommy Haas, som skrällslog Janko Tipsarevic (6-2, 6-1), i kvartsfinalen. En skräll, ja – men inte särskilt förvånande. Varnade tidigt för Haas och har inte trott på Tipsarevic, trots att han faktiskt spelar för en plats i World Tour Finals.
Matchen mellan Haas och Djokovic kan bli riktigt intressant. Haas var den enda spelaren som lyckades störa Djokovic i Toronto och har sett sjukt taggad ut i Shanghai.
* * *
Även tredjeseedade Andy Murray är klar för kvartsfinal, efter enkel seger över Alexandr Dolgopolov: 6-2, 6-2. Världstrean ser stark ut han också, trots ”baksmällan”.
En semifinal mellan Murray och Federer vore onekligen ruggigt spännande.
Först måste skotten dock ta sig förbi veteranen Radek Stepanek, som skrällde mot mammutservaren John Isner: 6-4, 6-7(5), 6-3. Nog för att 33-årige Stepanek verkar vara ordentligt i gasen, men att förlora mot honom i en Masters-turnering är så klart inte direkt ett styrkebesked.
Förlusten kan dessutom stänga dörren för en plats i World Tour Finals – Isner ligger bara på 14:e plats på säsongsrankningen med sina 2,115 inspelade poäng hittills i år, och han får bara ynka 90 poäng för sitt kortlivade äventyr i Shanghai.
* * *
Femteseedade Jo-Wilfried Tsonga trummar på. Slog Marcos Baghdatis i raka set: 6-2, 7-6(2). Möter fjärdeseedade Tomás Berdych, som med en del bekymmer kämpade ner kanonservaren Sam Querrey: 6-2, 6-7(3), 6-4.
Turneringens mest intressanta kvartsfinal? Ja, den har onekligen potential att bli det – och kanske en liten fingervisning om vad vi har att vänta oss i Stockholm Open.
Fernando Verdasco kan ha grusat Juan Mónacos chanser att kvalificera sig för World Tour Finals i november, efter en 6-4, 6-2-seger i deras öppningsmatch i Shanghai.
Verdasco avfärdade världstian Mónaco – som är elva på säsongsrankningen – på drygt en timme och en halv timme. Han förlorade bara 16 poäng i egen serve och förvaltade tre av sju breakbollar.
För två veckor sedan vann Mónaco sin fjärde titel för säsongen i Kuala Lumpur, efter finalseger över Julien Benneteau.
Även Nicolás Almagro, som ligger ett hack ovanför Mónaco på säsongsrankningen, förlorade sin öppningsmatch (mot Tommy Haas) – vilket gör att hoppet om en plats i Londonslutspelet lever för Mónaco. Almagros ledning är just nu blott 85 poäng, men flera spelare (Richard Gasquet, Milos Raonic, John Isner) eldar på underifrån.
Skadade Rafael Nadal kommer med största sannolikhet inte att spela i London och mycket talar för att även Juan Martín del Potro missar slutspelet på grund av en handledsskada. Därför är i skrivande stund Janko Tipsarevic och Almagro (nia respektive tia på säsongsrankningen) kvalificerade för tävlingen.
* * *
En match helt utan servegenombrott. Ja, det bjöd monsterservarna John Isner och Kevin Anderson på i sin öppningsmatch: 7-6(3), 6-7(8), 7-6(7). Isner räddade tre breakbollar, Anderson fyra. Isner slog 24 servess, Anderson 21.
– Kvaliteten var bra beträffande servandet. Men bortsett från det tycker jag att vi båda kunde ha spelat lite bättre. Jag antar att det var spännande från publikens perspektiv. När det går till tiebreak i tredje set blir det alltid spännande, sammanfattar Isner matchen.
Isner visar således återigen att det i den moderna tennisen är fullt möjligt att vinna en match med enbart stabilt servande, och att monsterservarnas dagar är långt ifrån räknade. Blir intressant att se vad amerikanske världselvan kan åstadkomma i Shanghai.
* * *
Kei Nishikori trummar vidare efter sin härliga seger i Tokyo förra veckan. 6-2, 6-4 blev det mot 21-årige, 179-rankade hemmaspelaren Di Wu.
– Det är inte lätt att spela direkt efter att ha vunnit en turnering. Man vill vila. Men jag hade en bra dag i dag, säger den ödmjuke japanen efter segern.
* * *
Forne världsettan Lleyton Hewitt, som firade en av karriärens största triumfer i Shanghai 2002 då turneringen var en föregångare till World Tour Masters (Tennis Masters Cup) föll mot veteranen Radek Stepanek i raka set: 7-5, 6-1.
Stepaneks första seger över Hewitt på fyra möten.
– Det var länge sedan [jag vann i Shanghai]. Det är ett väldigt kärt minne för mig. Jag avslutade året som världsetta igen efter den turneringen och avslutade den med att vinna turneringen mot några kvalitetsspelare. För mig är det alltid fantastiskt att återvända till Shanghai. Det här är bara andra gången jag spelat turneringen som en Master. Det är en av mina favoritturneringar under året, säger Hewitt efter förlusten.
* * *
13-seedade Stanislas Wawrinka hade en hel del bekymmer med 46-rankade Albert Ramos, men vann slutligen i två raka tiebreak: 7-6(1), 7-6(5).
* * *
19-årige framtidshoppet Bernard Tomic hade inte mycket att säga till om i sin match mot tyske Florian Mayer: 6-4, 6-0.
Har ynglingen tröttnat på att spela tennis? Det är inte utan att man undrar emellanåt. Den 43-rankade och ofta till synes omotiverade australiern har nu 13 förluster på sina 20 senaste matcher och 26-26 i matchfacit totalt under säsongen.
Lite oroväckande. Han har ju en enorm talang, Tomic.
Några öppningsmatcher har redan avverkats, men än har inte de stora bjässarna presenterat sig i Shanghai Masters. Låt oss därför gå igenom lottningen sektion för sektion och försöka oss på att gissa hur turneringen slutar:
FÖRSTA SEKTIONEN
Precis som i US Open har Roger Federer åkt på nitlotten – det vill säga Andy Murray (i Rafael Nadals frånvaro). I New York blev det, på grund av Federers tillkortakommande mot världssjuan Tomás Berdych i kvartsfinalen, aldrig någon episk semifinal. Mycket talar för att den i stället kommer i Shanghai, i alla fall om man kollar på Federers lottning. Varken 62-rankade kvalspelaren Yen-Hsun Lu eller 154-rankade wildcard Ze Zhang kan i rimlighetens namn bjuda på överdrivet starkt motstånd i öppningsmatchen, och Federer har aldrig haft särskilt stora problem med landsmannen Stanislas Wawrinka (som lär ta sig till åttondelsfinal). Har svårt att se vare sig Marin Cilic eller Juan Mónaco (mest troligt att någon av dem tar sig till kvarten) kan rubba en utvilad och motiverad världsetta.
Han går vidare till semifinal: Roger Federer. Skrällvarning: Marin Cilic. Bubblare: Juan Mónaco.
ANDRA SEKTIONEN
Andy Murray medgav nyligen att han känt något av en baksmälla efter sin gyllene sommar, som gett honom ett Wimbledon-silver, ett OS-guld och karriärens första Grand Slam-titel i US Open. Trots det tog han sig till semifinal i Japan Open i förra veckan. Murray är säkerligen mån om att avsluta säsongen med flaggan i topp, men det finns faktiskt en del spelare på hans planhalva som kan kasta lite grus i maskineriet för skotten: John Isner, som haft semester efter sina två förluster i Davis Cup för snart en månad sedan. Räkna med att han har laddat om batterierna och är redo att jaga poäng i slutstriden om de sista åtråvärda platserna till World Tour Finals i november. Räkna också med att han är lika oförutsägbar som alltid och kan åka ut redan i första omgången mot Kevin Anderson lika gärna som han kan serva sig fram till en semifinal. I övrigt är det framför allt formstarka Richard Gasquet och den något mindre formstarka Alexander Dolgopolov som kan hota världstrean. Florian Mayer? Tja, han har skrällt förut, men om inte Isner står för motståndet i kvarten borde Murray rimligtvis ta sig till semifinal förhållandevis enkelt (och har han väl fått i gång maskineriet lär inte heller Isner kunna ställa till med några besvär).
Han går vidare till semifinal: Andy Murray. Skrällvarning: John Isner. Bubblare: Richard Gasquet.
TREDJE SEKTIONEN
Jo-Wilfried Tsonga har sett stark ut efter det tidiga respasset i US Open, med en titel i Metz och final i China Open, men har en tuff öppningsmatch mot svårspelade Benoit Paire. Här trängs också formstarka Kei Nishikori, hans finalmotståndare i Japan Open Milos Raonic, kanonservaren Sam Querrey och världsjuan Tomás Berdych. Kan bli lite av ett getingbo, alltså. Tveklöst den svåraste sektionen att tippa. Skulle gissa att kvartsfinalen står mellan Tsonga och Nishikori, om han lyckas upprepa sin bedrift i Tokyo och slå ut Berdych på vägen. Inte helt säker på att han gör det dock. Dels på grund av den extra vila Berdych fått, hans hämndlystnad och den eventuella mentala utmattning Nishikori drabbats av efter sin euforiska seger i Tokyo (första japanen någonsin att vinna Japan Open). Kan inte heller helt räkna ut Raonic, men dels tycker jag att hans kollaps i finalen mot Nishikori är oroväckande och dels brukar han ha problem med att leverera i de större turneringarna. Dessutom tror jag inte att han kan rubba Tsonga i en eventuell åttondel.
Han går vidare till semifinal: Jo-Wilfried Tsonga. Skrällvarning: Kei Nishikori. Bubblare: Tomás Berdych.
FJÄRDE SEKTIONEN
Nicolás Almagro är alltså redan utslagen (förlorade i första omgången mot veteranen Tommy Haas). Att Janko Tipsarevic förlorar mot Mikhail Youzhny eller landsmannen Viktor Troicki finns så klart inte på kartan, men det är inte heller särskilt troligt att han kan ge Novak Djokovic en match i en eventuell kvart. Haas har onekligen potential att skrälla, likaså Philipp Kohlschreiber. Dock inte troligt att den sistnämnde lyckas ta Djokovic redan i andra omgången. Skulle kanske inte påstå att Djokovics lottning är busenkel, men den är långt ifrån skräckinjagande.
Han går vidare till semifinal: Novak Djokovic. Skrällvarning: Tommy Haas. Bubblare: Janko Tipsarevic.
Nu chansar jag hejvilt här på sluttampen. Väldigt svårt att säga hur en eventuell final mellan Federer och Djokovic skulle sluta, särskilt med tanke på att Federer inte spelat sedan US Open.
Att Djokovic är on a roll säger egentligen inte så mycket eftersom han kollapsade totalt i Cincinnati-finalen mot just Federer efter att veckan innan ha bärgat titeln i Toronto. Federer brukar dessutom komma tillbaka starkare efter vila.
Samtidigt är det allt annat än bombsäkert att han slår Murray i en eventuell semifinal – och en final mellan Djokovic och Murray kan även den sluta precis hur som helst. Att Tsonga (eller Berdych/Nishikori) skulle slå Djokovic i en semi har jag dock svårare att föreställa mig.
Well well. Mycket står hur som helst på spel i årets upplaga av Shanghai Masters. Förutom viktiga poäng i kampen om järntronen (positionen som världsetta, alltså) har Roger Federer chansen att bli ensam om rekordet i totalt antal Masters-titlar (21, lika många som Nadal) och i samma veva tangera Ivan Lendls gamla rekord på 22 titlar (fast på den tiden gick turneringarna under namnet Grand Prix Championship Series).
Andy Murray är dessutom titelförsvarare och tvåfaldig mästare. Om han vinner titeln i år stärker det hans dominans i turneringen (har vunnit två av tre år som turneringen varit en Master).
Och Novak Djokovic är säkerligen sugen på att bärga säsongens femte titel och karriärens totalt tolfte Masters-buckla.
John Isner, som torskat sina senaste tre femsetare (Philipp Kohlschreiber i US Open-kvarten, Nicolás Almagro och David Ferrer i Davis Cup-semifinalen), har ingen förklaring till sitt svaga facit i femsetsmatcher i år – men säger till ESPN att han är glad att nu äntligen slippa dem.
– Jag antar att den goda nyheten är att jag inte behöver spela fler femsetare i år. Jag börjar om igen i Melbourne nästa år och hoppas spela bättre, säger han.
Själv tycker jag att det är alldeles glasklart varför den reslige amerikanen står sig så slätt i långa matcher:
• Han har inte fysiken för det.
• Hans taktik går i princip ut på att dundra in servess och vänta på tiebreak, vilket är både slitsamt och måttligt effektivt.
John Isner är en typisk tresetsspelare, och jag har svårt att se honom utvecklas så mycket som krävs för att han ska kunna gå långt i nästa års Australiska öppna.
ISNER FEMSETSFACIT I ÅR:
Nicolas Almagro, Davis Cup: 4-6, 6-4, 4-6, 6-3, 5-7 David Ferrer, Davis Cup: 7-6(3), 3-6, 4-6, 2-6 Xavier Malisse, US Open: 6-3, 7-6(5), 5-7, 7-6(9) Jarkko Nieminen, US Open: 6-3, 6-7(5), 6-4, 6-3 Philipp Kohlschreiber, US Open: 4-6, 6-3, 6-4, 3-6, 4-6 Alejandro Falla, Wimbledon: 4-6, 7-6(7), 6-3, 6-7(7), 5-7 Rogerio Dutra Silva, Franska öppna: 6-3, 6-4, 6-4 Paul-Henri Mathieu, Franska öppna: 7-6(2), 4-6, 4-6, 6-3, 16-18 Gilles Simon, Davis Cup: 6-3, 6-2, 7-5 Jo-Wilfried Tsonga, Davis Cup: 6-3, 7-6(4), 5-7, 6-3 Roger Federer, Davis Cup: 4-6, 6-3, 7-6(4), 6-2 Benjamin Mitchell, Australiska öppna: 6-4, 6-4, 7-6(1) David Nalbandian, Australiska öppna: 4-6, 6-3, 2-6, 7-6(5), 10-8 Feliciano Lopez, Australiska öppna: 3-6, 7-6(3), 4-6, 7-6(0), 1-6
Federer, Raonic, Murray och Djokovic – årets kungar på hardcourt.
För andra året i rad är Novak Djokovic den spelare på ATP-touren som har flest segrar på hardcourt med 35-4 i matchfacit efter årets sista Grand Slam-turnering US Open.
Förra året var han snudd på perfekt med 40-1 (97,5 procent). Trots att han, föga förvånande, inte kunnat upprepa sin magiska bedrift från 2011 har han vunnit nästan 90 procent av sina matcher på hardcourt (89,7).
Roger Federer har visserligen inte lika många segrar som världstvåan, men har högst vinstprocent. Schweizaren har 31-3 i matchfacit, vilket ger 91,1 procent.
Djokovic samlade ihop flest segrar under den nordamerikanska sommarsäsongen och vann således US Open Series med 15-2 i matchfacit (förlusterna kom mot Federer i Cincinnati och Andy Murray i US Open).
Världstvåan menar att han ”fokuserar på kvalitet framför kvantitet” vad gäller träning när det är dags för byte av underlag.
– Att vinna matcher kan ge nödvändigt självförtroende, så man känner att man är nöjd med sig själv både på och utanför banan. Sedan, när man samlar på sig erfarenhet, lär man sig att leva med pressen och hitta sätt att prestera på topp i de största turneringarna, säger han.
Nye världstrean Andy Murray hyllar sin finalmotståndare i US Open:
– Hardcourts är tveklöst det mest krävande underlaget. Novak har tagit spelet, särskilt på hardcourt, till en ny nivå, säger han.
Skotten har 21-2 i matchfacit sedan inledningen av Wimbledon (förlust mot Federer i finalen där, och förlust mot Jeremy Chardy i Cincinnati; lämnade walkover mot Milos Raonic i Toronto, vilket inte räknas som förlust i statistiken) och har 6-1 mot topp 10-motståndare under den perioden.
På hardcourt har Murray 26-5 (83,8 procent) i matchfacit hittills i år.
Skottens coach, åttafaldiga Grand Slam-vinnaren Ivan Lendl, har varit en starkt bidragande orsak till Murrays succésäsong.
– Jag tycker att jag har blivit bättre sedan jag började jobba med honom. Jag tycker jag att jag spelar bättre tennis och har bättre förståelse för hur jag ska spela de avgörande poängen i det viktigaste matcherna. Jag har också lärt mig hur jag ska bete mig utanför banan, hur jag ska hushålla med energin och gå in i matcherna med rätt mentala inställning och attityd, sa han under US Open.
Utanför topptrion är det faktiskt en framtida stjärna som toppar hardcourtsäsongen – 21-årige Milos Raonic. Kanadensaren har 24-6 (80 procent) i matchfacit på underlaget i år.
– Jag känner att jag har förmågan att vara farligare än de flesta spelare när jag har bra träff, speciellt i serven. Jag utvecklas hela tiden. Jag jobbar med mitt nätspel. Jag vet att om jag ska kunna klättra på rankningen och utvecklas som spelare, som tävlingsmänniska, så måste jag fortsätta förbättra den delen av spelet, säger Raonic som har vunnit 93 procent av sina servegame på hardcourt det här året.
US Open-kvartsfinalisterna Tomás Berdych, Juan Martín del Potro och Janko Tipsarevic samt världstian John Isner – som slåss om de sista platserna i World Tour Finals senare i år – har förbättrat sin statistik på hardcourt. Berdych och del Potro har 28-9 (75,6 procent) i matchfacit, Isner 25-9 (73,5) och Tipsarevic 22-9 (70,9).
Den gångna kvällen och natten bjöd inte på överdrivet heta matcher. Novak Djokovic gjorde slarvsylta av Julien Benneteau: 6-3, 6-2, 6-2.
Inte för att Benneteau är en speciellt fantastisk spelare, men han är knepig. Särskilt på snabba underlag, eftersom han har en bra serve och giftig volley.
Novak såg lika bekväm ut som vanligt och behövde inte direkt ta ut sig för att sätta stopp för Benneteaus framfart.
Vad beträffar matchtempo var det som två olika världar att zappa mellan Djokovic-Benneteau och David Ferrer–Lleyton Hewitt.
* * *
… och just den matchen hade faktiskt kunnat sluta illa för fjärdeseedade spanjoren. Hewitt var het och satte press på Ferrer, särskilt i egen serve. Hade dock inte orken att stå emot tillräckligt länge och föll slutligen i fyra set: 7-6(9), 4-6, 6-3, 6-0.
Egentligen inga skamliga siffror för Ferrer – Hewitt skakade som bekant Djokovic i London-OS i somras. Hade den här matchen varit en tresetare hade det kunnat sluta annorlunda. Blev pyspunka för forne världsettan efter tredje set.
* * *
Maria Sjarapova darrade mot Nadia Petrova, men grejade en kvartsfinalplats efter seger i tre set: 6-1, 4-6, 6-4. Petrova hade verkligen världstrean i brygga med ledning i tredje set, men Sjarapova kom tillbaka efter regnuppehållet pånyttfödd.
Styrkebesked inför kvarten? Kanske. Samtidigt kändes inte insatsen i åttondelen så stabil som vi velat.
* * *
18-åriga Laura Robsons sagolika äventyr i US Open är, tyvärr, över. Titelförsvararen Samantha Stosur visade sig vara ett omöjligt uppdrag: 6-4, 6-4 till världssjuan.
Stosur har sett riktigt stark ut hittills. Blir en riktigt intressant kvartsfinal mot Victoria Azarenka.
* * *
… som slog 73-rankade Anna Tatishvili enkelt: 6-2, 6-2.
* * *
Alexandr Dolgopolov hade inte mycket att säga till om i åttondelsfinalen mot Stanislas Wawrinka: 6-4, 6-4, 6-2. Lite synd. Gillar verkligen Dolgopolov, men Wawrinka var helt enkelt den bättre spelaren.
* * *
Marion Bartoli red på kvällens skräll. 1-6, 6-2, 6-0 mot Petra Kvitová var verkligen inte vad jag hade väntat mig. Visst, Bartoli är en väldigt avig spelare som har en förmåga att värdera situationen och anpassa sitt spel därefter.
Världselvan tog effektivt udden av Kvitovás ilskna offensiv. Blir spännande att se hur hon hanterar Sjarapova i kvartsfinalen.
* * *
Juan Martín del Potro imponerade inte direkt mot 63-rankade landsmannen Leonardo Mayer, men tog en hyfsat stabil pinne: 6-3, 7-5, 7-6(9). Måste dock höja sig om han ska kunna rubba Djokovic i kvartsfinalen.
För visst tar han väl Andy Roddick (som slog Fabio Fognini i fyra set: 7-5, 7-6(1), 4-6, 6-4? Jo, det borde han ju. Men kan likväl bli en intressant match.
John Isner förlorade den rekordsena matchen mot Philipp Kohlscheriber. FOTO: REUTERS
Ännu en gång har vi bjudits på en maratonmatch – och ännu en gång är John Isner en av huvudrollsinnehavarna.
Matchtiden, tre timmar och 20 minuter, var visserligen inte överdrivet brutal, men eftersom mötet mellan hemmafavoriten och tyske Philipp Kohlschreiber påbörjades sent på grund av regnuppehåll var den inte över förrän runt 02.30 lokal tid (08.30 svensk tid).
Isner, som redan spelat fem femsetare i Grand Slam-sammanhang i år (två i Australiska öppna, en i Franska öppna, en i Wimbledon och efter i natt en i US Open), var den som drog kortaste strået, efter att ha tappat en ledning med 2-1 i set.
Annars var det Philipp Kohlschreiber som inledde bäst. Hans taktik – att fokusera på försvarsarbetet och invänta lägen i Isners mardrömslika serve, och tvinga amerikanen att springa sig trött i egen serve – visade sig väldigt effektiv. Tyckte att Kohlschreiber uppträdde nästan lika lugnt som Roger Federer gör mot servemonster. Federer har en osviklig förmåga att hålla sin serve bra och tålmodigt få bollen i spel i motståndarens serve och invänta de lägen som alltid uppstår.
I andra set var han desto mer darrig, samtidigt som Isner pangade på med lite större säkerhet och precision. Vid ställning 2-1 i set till amerikanen var tysken illa ute, men började återigen få utdelning på sitt smarta taktiska spel.
När Kohlschreiber sedan tog fjärde set kändes det faktiskt rätt så avgjort. Och mycket riktigt: efter stabilt servande från Kohlschreiber förlorade Isner sin fjärde Grand Slam-femsetare i år. Setsiffrorna blev 6-4, 3-6, 4-6, 6-3, 6-4.
Välförtjänt av Kohlschreiber, som gått från klarhet till klarhet under säsongen och visat att han har kapaciteten att vara en solid topp 20-spelare.
Isner, däremot – han går miste om 270 viktiga rankningspoäng då han inte lyckas försvara sin kvartsfinalplats från ifjol.
Han räddade tre matchbollar och vände ett 0-1-underläge i set.
John Isner har uppenbarligen prickat in formen lagom till US Open, efter ryggskadan i Toronto (förlust i semifinalen mot Richard Gasquet).
Och Tomás Berdych? Well, han gjorde en bra turnering i Winston-Salem Open, men de där tre missade matchbollarna och snöpliga finalförlusten – 3-6, 6-4, 7-6(9) – lär gnissla i bakhuvudet på världssjuan, som varit i bedrövlig form hela sommaren, när han kliver ut på Flushing Meadows nästa vecka.
Det är alltid ett vågspel att ställa upp i en turnering så tätt inpå en Grand Slam. Det är lätt att nu med facit i hand känna att Isner spelat sina kort rätt, men med tanke på att fysisk fitness och uthållighet inte är Isners starkaste sida kan hans medverkan i Winston-Salem, kombinerat med skadan i Toronto, innebära att han helt enkelt är för sliten för att veckan efter spela femsetsmatcher. Återstår att se.
Tomás Berdych. FOTO: BILDBYRÅN
För Berdychs del är det nog 50-50. Han plockade en del övertygande segrar som förhoppningsvis stärkt självförtroendet. Att han tog sig till final lär även det ha varit en boost, men att han snubblade på målsnöret kan ha motsatt effekt. Fysiskt borde det inte vara några större problem för världssjuan att börja lira femsetare så nära inpå, eftersom han faktiskt inte spelat överdrivet många matcher under senvåren och sommaren (24 sedan Madrid Masters, att jämföra med Novak Djokovics 34).
– Jag hoppas att det är tillräckligt med tid att glömma den här matchen och fokusera på matcherna innan – de var rätt bra. Den här varit inte dålig tills slutet. Det är sånt som händer. Jag vann några matcher, vilket var målet och anledningen till att jag kom hit. Det blev ganska framgångsrikt, men jag missade ändå chansen att vinna. Nästa vecka, redan på måndag eller tisdag, spelar jag i New York så det finns inte mycket tid till att tänka på det som varit, det är bara att vara redo för det som händer där, säger Berdych efter matchen.
Ja, vi får hoppas att han hinner slå tankarna på finalförlusten ur hågen och gå in i US Open med stärkt självförtroende – för en formtoppad Berdych är alltid ett potentiellt hot mot favoriterna.
Det blir alltså föga förvånande två toppseedade spelare i Winston-Salem Open-finalen: världssjuan Tomás Berdych mot världstian och titelförsvararen John Isner.
Detta efter att Isner besegrat toppseedade världssexan Jo-Wilfried Tsonga i tre set:6-4, 3-6, 7-6(3). Amerikanens 40:e seger i år. Har 40-15 i matchfacit hittills den här säsongen.
– Jag är verkligen glad över att vara tillbaka i final. Jag gillar inte att komma till Grand Slams tidigt. Om jag spelar veckan före så vill jag göra så bra ifrån mig som möjligt. Jag spelar i den allra sista matchen, så jag är nöjd. Jag siktar på att försvara min titel. Jag gjorde det i Newport, så jag kanske kan göra det igen, säger Isner efter matchen.
Isner slog 24 servess och vann blott en av tio breakbollar.
Tomás Berdych fick en något enklare resa till finalen. Vann med 6-4, 6-3 mot amerikanen Sam Querrey på drygt en och en halv timme.
Kan bli en intressant final mellan Berdych och Isner. Världssjuan leder med 2-1 i inbördes möten och har vunnit deras två tidigare möten (Düsseldorf och Franska öppna 2010). Bortsett från den på Roland Garros (6-2, 6-2, 6-1 till Berdych) har deras matcher varit jämna och gått till avgörande set.
Min gissning och förhoppning är att båda kommer göra sitt yttersta för att vinna finalen, trots att den spelar dagen före US Open-inledningen. Har man väl tagit sig till turneringens sista match vill man inte kliva ut ur den och in i en Grand Slam med en förlust färsk i minnet. Om det nu är formen de båda herrarna letat efter i Winston-Salem blir finalen det stora eldprovet.
Båda verkar ha hittat den där förlorade formen just i Winston-Salem (Berdych har bara tappat ett set, Isner två) och känslan säger att Berdych plockar hem titeln – trots att Isner har hemmafördel och ett blytungt vapen på hardcourt i form av sin monstruösa serve.
Om Berdych för en gångs skull ska studsa tillbaka från den snöpliga finalförlusten mot Roger Federer i Madrid så kan han inte välja ett bättre tillfälle än nu, så nära inpå årets sista Grand Slam.
