Finns det någon downside med att träna och äta bra? Japp, en!
Efter att verkligen kickat igång mig själv med träning, yoga och riktigt sund mat sedan i Januari så är jag- som väntat- mycket piggare. Jag har en ny energi som känns fantastisk, och jag vet att mycket har att göra emd mina grönsaksjuicer jag petar i mig två till tre gånger om dagen.
Jag märker en sådan skillnad.
Men ett tillfälle då min underbara energi gör sig tillkänna och inte på något sätt är lika härlig är på nätterna när lill-prinsen har vaknat, och jag har stoppat om honom igen. Han somnar gott om, men jag… Jag får ligga och blinka i mörkret i ibland upp till två timmar. Är så pigg, känner mig så lätt. Till skillnad från perioder då jag inte varit lika…hälsosam så att säga, då kan jag somna om på ett kick.
Ja, där är den, det sunda livets baksida! Att vilja hoppa upp och springa runt Djurgården på nätterna 🙂
… ”citat” stod min yogalärare tillika chef för: ”En för stark vilja och en svag kropp är en farlig kombination”.
Jag yogade vidare och funderade över det, och tycker att det är sant. Det är en finess, svårare än man tror, att lyssna på kroppen.
Nästa gång du yogar, släpp alla tankar om hur positionen ska se ut, vad grannen gör eller hur du ”bör” känna. Möt dig själv där du är just nu, och så fort du accepterar att du kanske är tröttare, stelare och i sämre kondition än vanligt, verkligen accepterar det, så kommer vägen tillbaka att gå så mycket lättare.
Går det att tävla i yoga? Och varför gör man det, är inte yoga en sport i vilken man äntligen slipper prestige och jämförelse? Yoga tar större och större plats i människors medvetande och håller så sakteligen på att bli av med sin ”vi-äter-bara-grönt-och-chantar-stämpel”. I USA anses du lätt märkvärdig om du inte har testat yoga åtminstone en gång, medans det här i Sverige i vissa fall fortfarande ligger aningens inbäddat i ett flummigt skimmer. En tjej som undervisar hundratals stockholmare i Bikramyoga varje vecka är Europamästaren Tammy, som med sin sköna stil, smidiga kropp och starka sinne tog hem första platsen i 2012 års European Yoga Asana Championship.
Den coola och vackra Tammy Gaymon jobbade som socialarbetare inom barnomsorgen i Sacramento, USA. Ett jobb som kunde vara oerhört emotionellt dränerande. Att dagligen träffa utsatta barn och ständigt vara beredd att rycka ut i krissituationer utan att veta vad man skulle få se, gjorde det väldigt svårt att inte ta med sig jobbet hem. Länge hade hon sökt efter ett sätt att balansera sin tillvaro, att hitta något som gjorde det lättare att koppla bort. Fysisk aktivitet var svaret och Tammy sprang och gjorde aerobics, tills en lördagsmorgon då en väninna övertalade henne att följa med på ett Bikramyogapass. Ett nittio minuter långt yogapass i 40 graders värme gav henne en utmaning hon aldrig stött på förut.
– Nittio minuter kändes som tre timmar! Men känslan efteråt var oslagbar, det bästa som hade hänt mig på länge. Jag kände mig mer avslappnad och balanserad än någonsin förut. Jag svävade fram!
Direkt antog hon yogastudions 10-dagars utmaning och har sedan dess aldrig vänt tillbaka.
Hon började utöva Bikramyoga regelbundet. Det fick henne att lättare kunna sätta saker och ting i perspektiv och känna sig mer jordnära, vilket hjälpte henne i hennes arbete. Med en stabilare grundkänsla gick det lättare att hålla isär arbete och privatliv.
– För mig är både livet och yogan ett pågående flöde. Yogan hjälper mig att balansera livet, livet hjälper mig att balansera yogan, säger Tammy.
Efter två år utbildade sig Tammy till Bikramyogalärare och lämnade arbetet som socialarbetare. Då hon en dag var åskådare i den allra första Bishnu Charan Gosh Cup, Yoga Asana Championship, blev hon totalt hänförd av det hon såg. Det graciösa sätt som de tävlande balanserade styrka, flexibilitet och stillhet på var det vackraste hon sett. Stillheten och den mentala styrka som i frid arbetade sida vid sida hos de tävlande var imponerande.
Yrket som yogalärare och senare den stora kärleken fick henne till Stockholm, där hon idag bor med sin man och lille son. När sonen började dagis fick Tammy tid att ta sitt yogautövande till en högre nivå, och en dag blev hon tillfrågad av en medarbetare om hon inte vill ställa upp och tävla för Sverige i 2012 European Yoga Asana Championship som skulle gå av stapeln i Köpenhamn. 37 år gammal kände hon sig starkare, smidigare och mentalt stabilare än någonsin så hon tänkte, varför inte?
Med mindre än två veckor kvar innan tävlingen var det bara att trappa upp träningen ännu mer. Det blev ett pass varje dag följt av egen träning efteråt, och sedan en timmes träning hemma på kvällen efter att sonen lagt sig. All snabbmat och vin fick uteslutas helt till fördel för mycket melon, nötter och torkad frukt, samt en hemlagad middag varje kväll. Det krävde sin disciplin att utesluta all extra mat och små snacks, som hon gärna äter i vanliga fall. Fysiskt kände hon sig på topp, men inför den annalkande tävlingen började hon tvivla på sig själv rent psykiskt. Men det fanns ingen tid att tvivla.
– Jag var tvungen att bestämma mig för att bara åka iväg och göra mitt bästa. Det var så enkelt. Mind over matter. Fanns inte plats att grubbla mer på det helt enkelt.
Att tävla i andra sporter är naturligtvis nervöst, men man får utlopp för sina nerver i och med att man ständigt är i rörelse. Hur är det möjligt att inför tusentals människor hålla den fokus och stillhet som krävs i utförandet av asanas (yogapositioner)?
-Mitt mål var att vara närvarande och ha roligt! Sanningen är att efter tävlingen tänkte jag: ”Wow. Det är så här det måste vara att vara helt närvarande, i nuet”. När jag var färdig och gick ner från scenen kom jag inte ihåg någonting. Första delen av dagen hade jag praktiserat mitt program i uppvärmningsrummet, och timmen innan det var dags drog jag mig undan helt och fokuserade på programmet, gick igenom det i huvudet steg för steg. När mitt namn ropades upp var jag inte nervös alls. Det var min styrka, då att vara nervös i denna typ av tävling visar att man inte har kontroll. Det tittar domarna på, och det är den kroppsliga kontrollen förenat med den psykiska som ligger i fokus i yoga. (Yoga är sanskrit och betyder ”förening”) Allt kändes så enkelt! Någons mobil ringde under mitt framträdande, det är typ det enda jag minns (ja, någon hade verkligen sin mobil på under tävlingen…). Ha ha!
Tammy knep damernas förstaplats känner sig ödmjuk och stolt att ha fått representera Sverige. Tävlingen, som hon anser är en personlig fördjupning inom yogan, har gett henne många fina lektioner och möjligheter att se sig själv just där hon befinner sig. Möjlighet att upptäcka vad ett stillat sinne, fokus och vilja kan göra med en person vars största skräck i livet alltid har varit att uppträda och prata inför människor…. Mind over matter.
…det skulle ju varit 8:e klassen idag men jag har missat ett så det blir till att ta en dubbel i morgon. Och det var tungt i kväll på Saskias klass. Lärar-Lotta berättade att typ 7:e till 10:e klassen är väldigt tunga, men att det snart lättar upp. Mina höfter höll på å bråka med mig så nu ska jag snart snällt och med ljuva ögon be min babe att ”armbåga” mig, dvs pressa sin armbåge ned i min höft för att triggerpunkta det som krampat där inne.
Det är denna punkt i höften som krampar sig och behöver tryckas på för att släppa taget. Val av sätt att göra det på: 1) Min naprapat Pauline, 2) Min kille med sin armbåge, 3) lägga sig på en tennisboll. Läs mer om det HÄR
En riktig saviour för ansiktet innan och efter ett bikrampass är denna goding:
Dr Hauschkas ansiktsolja. Mycket bättre att ha den innan en klass än en vanlig ansiktskräm som garanterat kommer att rinna. Hauschkas olja är inte bara mjuk och underbar- den löser även upp smust. Så efter passet har du inte bara svettats ordentligt vilket bara det i sig är så bra för huden. Du har även fått en djuprengöring!
Jag har påbörjat en 30-dagars utmaning- 30 Bikrampass på 30 dagar.
Denna ”30-day challenge” är vanligt förekommande inom bikramyoga och är en rejäl utmaning. Ett pass varje dag i 30 dagar ger enorm styrka både fysiskt och psykiskt, speciellt för sådana som mig som aldrig kan bestämma sig (jag är en våg á la malta). Faktum är att jag redan har startat, jag började förra måndagen men valde att inte blogga om det då jag inte visste om jag skulle kunna hålla det.
Men nu har det gått sju dagar, och redan på så kort tid har jag en så positiv känsla så jag vet med säkerhet att jag kör på. Min hy har redan blivit helt silkeslen 🙂
Ska bli kul att berätta om mina upplevelser i detta 30-dagars marathon och jag hoppas att kunna inspirera någon annan till att göra samma sak.
Jag och min kompis tog yinyoga klassen som var väldigt avslappnande och skön. Jag är van vid lite mer ”aktiv” yinyoga, mer stretchövingar än denna innehöll, men den här klassen var väldigt ”kärleksfull”, lugn och avslappnande vilket var skönt och måste vara enormt givande och bra för stressade och trötta personer.
Dagen på Atmajyoti är tillägnad bröstcancer (läs mer här) och bröstcancerfonden bjöd b.la på att man fick känna på ett par låtsasbröst och leta efter tumörer. Känna hur det känns. Det fanns två tumörer i det ena bröstet och tre i det andra. Jag hittade fyra, den femte var svår att känna då man verkligen behövde trycka hårt. Det var riktigt obehgligt. Bra, men obehagligt. Kändes hemskt att känna de där stenhårda knölarna.
Glöm inte att känna på dina bröst. Jag är ingen expert på hur, men det är bara att googla så hittar man hur man gör det på bästa sätt.
Det bjöds på svart vatten. ”Enjoy the dark side”, står på flaskan. Och det är ju det vi måste göra. Jag har alltid fascinerats av det mörka i livet och dagens yogapass uppmanade till just detta. Vi har mörkret runt om oss, lika bra att omfamna det och göra det bästa vi kan utav det.
Flaskan innehåller källvatten spetsat med Fulvosyra, mineraler och elekrolyter. Ska enligt tillverkaren hjälpa till att rensa ut tungmetaller ur kroppen. Vad tror du?
I morgon den 14:e oktober hålls ett Yogamarathon på Atmajyoti, på Norrtullsgatan 11 i Stockholm. Detta marathon hålls för att uppmärksamma kampen mot bröstcancer och man kan skänka pengar via Atmajyoti som går till Bröstcancerfonden.
Det finns idag också på fler ställen i landet,HÄR kan du se var.
Idén föddes av Karin Björkegren Jones kollegor (Karin är en känd yogini som har drabbats av bröstcancer, HÄR kan du möta Karin), och det finns klasser på löpande band från kl 06.00 – 21.00. Du kan välja brett mellan allt från Yin till Familjeyoga.
Tog bilen till yogan. Det skulle jag inte ha gjort eftersom jag inte hittade någon parkering utan fick åka hem i stället… Sist jag tog bilen dit var ett år sedan eftersom jag vet att man aldrig hittar en plats. Sedan dess har jag vägrat, men tanken på att inte behöva gå hem i kylan var för lockande att jag sket i det jag egentligen visste.
Och så gör man ju med mycket, eller hur? Man gör saker man vet inte är bra, men gör dem ändå för den möjliga utgången är så lockande!
När jag snurrade runt i bilen fick jag fick i stället chansen att lyssna till Pratkanalen där Marcus Birro var gäst hos Aschberg. De pratade om religion i skolan osv, att prästen numera på skolavslutningar inte får säga ”Gud välsigne dig”, eftersom det anses vara att pracka på barn religion. Och Marcus sa något tänkvärt: ”Våra barn är 10 klick bort från våldsporr, våldsspel, porr, filmade misshandlingar och annat hemskt… men vi går i taket och inför nya lagar om en liten välsignelse”. Enligt Marcus helt obegripligt och jag kan bara hålla med. Bisarrt.
Är det så farligt?
Fylking upplyste oss om att vi i genomsnitt är 5 kg fetare idag än för tjugo år sedan, och att en godiskväll tar en timme att jobba ihop. Tänkvärt. Fast i och för sig, det finns ju en massa skit som tar en timme att jobba ihop, och ska man börja mäta allt sånt så börjar man ju automatiskt att göra vissa människor bättre än andra. Vems skit är värd mest, liksom.
Och så det sista- att vi i dagens samhälle prioriterar bort att laga riktig mat, och hellre tar den lätta vägen ut med halvfabrikat och snabbmat. Eftersom vi jobbar mer än förr, och var finns tiden? Men här känner jag…nja. Tror inte problemet ligger i att ”vi” jobbar mer, utan att kvinnor jobbar, punkt. Maten serveras inte längre så samma sätt som förr av kvinnor som varit hemma hela dagen och planerat och handlat. Utan kvinnor jobbar också, varför man måste dela på ansvaret.
Ingen yoga i kväll för mig alltså. Men det är helt ok. Eftersom det i morgon är MÅNDAG och chans att BÖRJA PÅ NYTT!
Följ med på en spirituell resa med urban touch! "Soul & the city" skrivs av Therese Engdahl från Stockholm som är utbildad bikramyogalärare, blivande mindfulness-instruktör och sångerska. Med sina tankar om hälsa vill hon inspirera till ett skönare liv.
Följ med på en spirituell resa med urban touch! "Soul & the city" skrivs av Therese Engdahl från Stockholm som är utbildad bikramyogalärare, blivande mindfulness-instruktör och sångerska. Med sina tankar om hälsa vill hon inspirera till ett skönare liv.