Nåja, rubriken är lite väl tilltagen kanske. Borussia Dortmund är inte på långa vägar på samma nivå som jättarna från södra Tyskland. Bayern München är rekordmästare, simmar i pengar och är historiskt framgångsrika. Men det har hänt något de senaste åren. Bayern är inte helt isolerade på toppen av den tyska fotbollen. En sann utmanare har rest sig som Fågel Fenix ur askan. Och det är intressant. Förbannat intressant.

Från början var det tänkt att det här inlägget skulle handla om svenskars syn på tysk fotboll och Bundesliga. Men det börjar kännas lite uttjatat. Om inte välmående klubbar med stort medlemsinflytande lockar, om inte ett högt mål- och publiksnitt lockar och om inte förhållandevis ärliga matcher lockar så vet jag inte vad som gör det. Jag säger inte att tysk fotboll är den bästa. Man får charmeras av, och tycka om, precis vad man vill. Vad jag dock inte kan förstå är svenskars generella nedvärderande av Bundesliga. Vad beror det på?

Jag är fortfarande lite av fotbollsidealist. Jag hatar när miljardärer köper upp en förening med en rik historia och gör om den till sin privata lekstuga. Jag hatar när klubbar tillåts gå med tiotals – eller hundratals – miljoner back. Det är inte ärligt, det är inte snyggt. Vart har fotbollens själ tagit vägen när klubbar byter ägare till höger och vänster? Är det så vi vill ha det? Är det framgångsrika lag med ägare från Långtbortistan som spelar inför dödstysta sittplatsarenor vi vill ha? I så fall förstår jag inget längre.

Vad jag försöker säga är att tysk fotboll måste ses som en förebild. Allting är inte perfekt, det vore väl också konstigt. Men jämfört med andra europeiska toppligor är Bundesliga ett föredöme. Det är värt att fundera över, tycker jag.

Däremot blev jag positivt överraskad när jag fick se att kollega Erik Niva skrivit ett dokument om Jürgen Klopp, när jag fick höra Radiosporten snacka upp matchen i går. Det var väl en jävla tur helt enkelt.

Förstår vi i Sverige hur stor den här matchen är? Tysk fotboll har sopats under mattan helt utan anledning. Ni alla som läser här på Sportbladet förtjänar att få veta vad fasen som händer i Tyskland. Men det är inte lätt att nå ut. Borussia Dortmund mot Bayern München. En halv miljon människor ville se matchen, endast 80 720 får äran att befinna sig på Westfalenstadion i kväll. I media har matchen snackats upp i evigheter, 200 länder direktsänder stormötet. Det är matchen med stort M. En riktigt stor jävla knall. I Sverige framstår mötet som en liten Kinapuff. Det är synd, det är väl egentligen allt jag vill ha sagt. Det ska inte tas som kritik mot person, jag tycker bara synd om alla som missar det här.

***

Borussia Dortmund ligger etta och är regerande mästare. Bayern München ligger tvåa och är tyska rekordmästare. Lagen har mötts 85 gånger tidigare. 21 gånger har Dortmund segrat, 38 gånger har München segrat. 26 matcher har slutat oavgjort. Det blir i snitt 3,2 mål per match när lagen drabbar samman. Det kommer att bjudas på hård kamp, en tsunami av känslor, ett sjukligt läktartryck och ett galet tempo. Allt jag kan önska mig som fotbollsälskare.

Åter till rubriken då. För er som har missat det var Borussia Dortmund nära att gå i konkurs för sju år sen. Den förra klubbledningen hade dragit på sig ett enormt skuldberg och när det till sist blev känt hur illa det stod till, så upphörde världen att snurra för en stund i Dortmund. Alla visste att det här kunde vara slutet för föreningen som bildades 1909. Ett möte i Düsseldorf skulle avgöra klubbens framtid. 140 miljoner euro i skuld. En skuld som skulle kräva extraordinära insatser för att betala av. Hans-Joachim Watzke, klubbens ordförande, och Reinhard Rauball, klubbens president, stegade ut för att möta den samlade presskåren. Mötet hade gått bra – klubben skulle få leva vidare. Men tungt skuldsatt. Det omedelbara konkurshotet var dock över och man erhöll en elitlicens och fick spela vidare i Bundesliga.

Sju år senare står Borussia Dortmund som tyska mästare. Hyllade av allt och alla. Jürgen Klopp har tillsammans med sportchefen Michael Zorc format ett slagkraftigt lag av mestadels unga talanger. Spelare som ger allt för varandra. Sju år senare står Borussia Dortmund som en seriös utmanare till självaste Bayern München. Det var längesen München hade en riktig konkurrent i Tyskland. Visst sticker olika lag upp och tar titeln från Bayern då och då. Men München har alltid löst det genom att värva nyckelspelare från den konkurrerande klubben och sen har ordningen varit återställd. Plötsligt är det inte lika enkelt längre.

Dortmund ligger tre poäng före München med fem matcher kvar att spela. Något som München definitivt inte hade räknat med inför säsongen. Borussia Mönchengladbachs stjärnskott Marco Reus valde att skriva på för Dortmund till sommaren. Inte Bayern München. Ännu en missräkning. Och brutalt sällsynt. Ingen klubb brukar kunna snuva Bayern på konfekten.

Dortmunds egna superstjärna, Mario Götze, blev nästa mål för Bayern. Han förlängde dock med Dortmund till 2016 för bara ett par veckor sedan. Frustration i södra Tyskland. Men välbehövligt för tysk fotboll. Frågan är hur länge Dortmund orkar hålla jämna steg rent sportsligt med Bayern. Förutsättningarna är relativt goda, men jämfört med Bayerns skiljer det enormt mycket.

Till nästa säsong ska Borussia Dortmund höja lönebudgeten till 45 miljoner euro. En overklig summa för bara ett par år sedan. Så långt allt väl. Det är bara det att Bayern Münchens lönebudget består av cirka 160 miljoner euro. Det är en skillnad som heter duga.

”Pengar gör inga mål, men med större investeringar ökar dock chansen att målen kommer på rätt planhalva”, sa Watzke till FAZ.

Hans-Joachim Watzke, Reinhard Rauball, Michael Zorc och Jürgen Klopp har gjort ett fantastiskt jobb. Klubben är snart skuldfri, sponsoravtalen blir allt lukrativare. Alla vill vara en del av det nya tyska fotbollsfenomenet. En sak är dock klar: samma misstag kommer inte att begås igen så länge dessa herrar sitter vid rodret. Inga dumdristiga satsningar. Frågan är då hur länge man orkar ta upp kampen med Bayern München? Europas kanske mest välskötta och välmående förening. Ett praktexemplar.

I Dortmund säger man att det inte är viktigt. Att man ändå inte kan konkurrera med Bayern. ”Vi ska göra vår egen grej bara”. Ett spel för galleriet eller en genuin sanning? Vem fan vet. Jag vet bara att Bayerns värld har skakats om av Dortmund. Och det är bra så.

Som Münchens sportchef, Christian Nerlinger, sa för ett tag sen:

”Vi tar Dortmund på allvar, även ekonomiskt och marknadsmässigt. Även här har de kommit ikapp enormt mycket”.

Vi kommer att bjudas på en fantastisk match i kväll. En match utöver det vanliga. En match mellan Tysklands två bästa lag. En match där Bayern för fjärde gången på två säsonger tvingas möta ett lag som är på samma nivå. En ovanlig match. En välbehövlig match.

Tysk fotboll mår bra, utmärkt till och med. Bayern München och Borussia Dortmund mår lite extra bra – och det är precis vad Bundesliga behöver.

Bundesliga omgång 30:

Onsdag 20:00
Borussia Dortmund – Bayern München
Så var det äntligen dags för jättematchen. Matchen mellan superstjärnorna, målskyttarna och de täta försvaren. Det här kan bli en taktisk och nästan stillastående match, men vi kan likväl få bjudas på temporik totalfotboll. Mario Götze uppges stå utanför Dortmunds trupp, således får vi ingen comeback av 19-åringen som sänkte Bayern på Allianz Arena. Allt som går att säga om den här matchen har väl redan sagts. Så frågan är om det bästa laget, eller laget med de individuellt bästa spelarna vinner?
Jag tror på: X

FC Nürnberg – Schalke 04
Nürnberg behöver verkligen tre poäng för att kunna andas lite lättare. Wollscheid är tillbaka i mittlåset efter en avstängning, men nu tvingas Feulner till vila på grund av en avstängning. Dags att bygga om backlinjen igen alltså. Schalke vann enkelt med 3-0 mot Hannover sist, och efter Gladbachs poängtapp i går har Huub Stevens lag chansen att utöka avståndet ner till plats fyra. Egentligen har Schalke till och med chansen att utmana om ligatiteln. Men vilket lag är hungrigast i kväll? Det känns avgörande i mina ögon. Nürnberg kan försvara sig bra, men har svårt att göra mål. Schalke har lätt för att göra mål, men har ibland svårt att försvara sig.
Jag tror på: 2

TSG Hoffenheim – Hamburger SV
Plötsligt har Hoffenheim en liten, liten chans att nå en Europa League-plats. Bundesliga är helt galen. Hamburg plockade en poäng senast mot ett darrigt Bayer Leverkusen, men är långt ifrån säkra. Fler poäng behövs för överlevnad. Thorsten Fink tvingas klara sig utan vänsterbacken Dennis Aogo. Med tanke på Hamburgs karakteristiskt svajiga försvar kan det bli tufft utan landslagsspelaren. Kan Marcus Berg följa upp Rosenbergs bedrift från i går? Två lag som kommer att brinna.
Jag tror på: 1

Bayer Leverkusen – FC Kaiserslautern
Hyypiä och Lewandowski får göra debut på hemmaplan i kväll. Leverkusens nya tränarduo inledde med ett kryss borta mot Hamburg. Det är svårt att värdesätta det resultatet måste jag säga. Det stora målet nu är att ta sig till Europa League, men då måste också vinsterna börja komma. Tror Balakovs Kaiserslautern fortfarande på ett mirakel eller är spelare och ledare helt uppgivna?
Jag tror på: 1

Hannover 96 – VfL Wolfsburg
En riktigt spännande Europa-duell i skuggan av jättematchen mellan Borussia Dortmund och Bayern München. Hannover skämde ut sig senast mot Schalke, men vi vet vad Mirko Slomkas lag går för. Hannover har gjort två stabila och bra säsonger i rad nu, jag tror inte att de faller på mållinjen. Men Felix Magaths Wolfsburg har verkligen vaknat till liv. Nu blev det visserligen en 1-3-förlust mot Dortmund senast, men hoppet om Europa lever och spelet har sett bra ut. Helmes och Mandzukic mot Diouf och Ya Konan. Abdellaoue lär dock missa matchen på grund av en knäskada. Magath tvingas ersätta Madlung som visades ut mot Dortmund. Spännande möte i Niedersachsen helt enkelt.
Jag tror på: 1

/Wingren

Tack, Borussia Dortmund. Tack, Bayern München. Lördagens vinster öppnar upp dörren för ett fullständigt spektakel på onsdag när dessa klubbar möts. Det blir ettan mot tvåan i en fantastisk seriefinal inför 80 720 åskådare. Det är sådana här matcher som fotbollsälskare lever för. Det kommer att bli underhållande, dramatiskt, tufft och läckert. Tack så mycket för att ni ger oss den här spänningen. Jag kan inte vänta tills det äntligen blir onsdag.

***

Om det är harmoniskt i Dortmund och München, så är det fortsatt fullkomligt kaos i Köln. Den här föreningen lyckas aldrig att slå sig till ro, vilket givetvis påverkar det rent sportsliga. Tränare har fått lämna jobbet till höger och vänster, man saknar en riktig klubbledning och mitt i allt beter sig spelarna på sämsta tänkbara sätt. I februari körde Miso Brecko rattfull, Pezzoni blev nerslagen på stan och nu dyker nyheten om Slawomir Peszko upp. Den polske yttermittfältaren tillbringade natten mot söndag i en fyllecell efter att ha bråkat med en taxichaufför.

”Jag är djupt besviken. Slawo är naturligtvis inte med på tisdag mot Mainz. Jag måste kunna lita på mina spelare. Hans uppförande kan inte accepteras”, säger tränaren Ståle Solbakken.

Mitt i den allra tätaste, nervösaste och jobbigaste bottenstriden händer alltså detta. Peszko ska ha bett om ursäkt till lagkamrater och klubbledningen. Men vad hjälper det, egentligen? Ingen lugn och ro i Köln.

***

FC Kaiserslautern är inte alls bra. Inte ett dugg. Inte ens nästan. Naturligtvis hjälpte det föga att byta tränare, jag skulle vilja påstå att den reaktionen kom för sent. Som det såg ut då hade det troligtvis varit klokare att inte röra om i grytan, annars skulle Kurz ha fått sparken långt tidigare. Nu blev det ett mellanting och Balakov har inte lyckats förändra på mycket. Laget har nu spelat 19 matcher i rad utan att vinna. I Bundesliga-historien är Tasmania 1900 Berlin värst med 31 matcher, Blau-Weiß 90 Berlin är näst värst med 21 matcher, Dynamo Dresden kvalar in som delad tvåa med 21 matcher. Sen har vi Alemannia Aachen, Fortuna Düsseldorf och just Kaiserslautern på 19 matcher.

Som ni säkert förstår har samtliga rekordlag slutat sist i tabellen och klivit ner efter säsongen.

***

Raül fortsätter att leverera. På ett tjusigt, elegant och imponerande vis (först ett säkert nickmål, sen ett fantastiskt 2-0-mål cirka 1:17 in i klippet). Spanjoren är het. Trots att den här bloggen har otroligt lite med spansk fotboll att göra så slår jag än en gång ett slag för Raúl till landslaget! Där hör minsann gamlingen hemma. Ge den gode herren ett EM.

***

Bundesliga omgång 29:

SC Freiburg – FC Nürnberg 2-2
I bottenstriden mötts två lag med samma poäng, men med helt olika form. Men som vanligt bjöd en Bundesliga-match på oförutsägbara saker. Nürnberg var det piggare och bättre laget, med en Per Nilsson som äntligen fick spela från start. Didavi gjorde tidigt 0-1 och senare utökade Pekhart till 0-2. Hade Nürnberg vänt på sin negativa trend och dödat matchen? Icke. Pelle Nilsson orsakade en tveksam straff som Freiburg utnyttjade och drygt tio minuter före slutet gjorde Makiadi 2-2. Delad poäng i bottenstriden som inte sätter lagen på säker mark, men man ligger inte heller under strecket.

FC Kaiserslautern – TSG Hoffenheim 1-2
Nu vågar jag verkligen påstå att det är över för den här gången för Kaiserslautern. Ska man leta efter något positivt torde det vara att Balakovs lag åtminstone lyckades göra ett mål – det kom först i den 86:e minuten dock. Kaiserslautern kämpade och försökte, men offensivt vill det sig inte alls. Hoffenheim gjorde 0-1 på straff genom Salihovic och Firmino gjorde ett spelmål för Babbels lag. Just Firmino har verkligen vaknat till liv igen sedan Babbel tog över.

Bayern München – FC Augsburg 2-1
Mario Gomez gjorde säsongens hittills snabbaste mål när han nätade efter bara 24 sekunder – då hade inte ens matchen i Wolfsburg blåsts igång. Med tanke på Bayerns hysteriska hemmaform, och målglada offensiv, var det nog många som satt och väntade på ett sprudlande målkalas. Men det blev aldrig så. I stället kunde succélånet från Wolfsburg, Koo, kvittera efter cirka en halvtimme. Samtidigt gjorde Lewandowski 0-1 i Wolfsburg. Fördel Dortmund då. Men Bayern München-spelarna tog på sig blåställen och arbetade sig tillbaka. Mario Gomez gjorde ännu ett mål en timme in i matchen. Och det resultatet stod sig matchen ut. München tog en viktig och värdig arbetsseger och har fortsatt slagläge på onsdag när Dortmund väntar. Augsburg kämpade väl, men ett München med ett tydligt mål är svårt att få ur balans, särskilt på Allianz Arena. Efter sex matcher i rad utan förlust förtjänar likväl Augsburg en eloge.

VfL Wolfsburg – Borussia Dortmund 1-3
Matchinledningen var jämn och initiativet växlade från lag till lag, och kanske växte nervositeten hos Dortmund då bänken kanske nåddes av rapporter från München där Mario Gomez hade gjort 1-0 efter bara 24 sekunder. Men det var Dortmund som växte in bättre i matchen och tog kommandot. 0-1 kom genom Robert Lewandowski efter ett fint samspel mellan Shinji Kagawa och Ivan Perisic. Bortalaget brände ett par bra lägen, Roman Weidenfeller tvingades också göra en jätteräddning på Helmes avslut från nära håll. Gündogan börjar träda fram som en nyckelspelare för mästarna och knorrade elegant in 0-2 i början av andra halvlek. Precis som mot Stuttgart tilläts nu Wolfsburg att äta sig in i matchen och satte ett ordentligt tryck och Mandzukic kunde reducera. Dortmund levde farligt, men en utvisning på Madlung i 84:e minuten öppnade upp för en kontring mot slutet som Lewandowski gjorde 1-3 på. Ingen glans, men tre välförtjänta poäng i den täta titelstriden.

FC Köln – Werder Bremen 1-1
Ståle Solbakken fick behålla jobbet då ”ledningen” snarare anser att det är fel på spelarna, inte på tränaren. Norrmannen reagerade med träningsläger och petningar. Novakovic skickades upp på läktaren och plötsligt stod Ishak än en gång i startelvan. Den här gången tillsammans med Podolski. Och Köln var det bättre laget matchen igenom, hade det inte varit för nyheten om Peszkos uppförande så hade den här Köln-helgen summerats på ett bra sätt. Markus Rosenberg gjorde faktiskt 0-1 för Bremen men när Jemal kvitterade en kvart senare så bleknade Bremen bort en aning. Köln lyckades dock aldrig göra det där förlösande 2-1-målet.

VfB Stuttgart – FSV Mainz 05 4-1
Stuttgart har köpt ett plats i Europa för fem miljoner euro! Så tänker boulevardtidningen Bild om klubbens framgångar. Och lite rätt får man ge rubrikmakarna ibland. Vedad Ibisevic har varit ett fantastiskt tillskott och har blommat ut till den klass-spelare som han var innan korsbandsskadan i Hoffenheim. Mot Mainz gjorde han två mål. Det var dock bortalaget, återigen med Zidan på bänken, som tog ledningen efter bara tre minuter när Ivanschitz tog hand om en straff. Hajnal kvitterade tre minuter senare och Ibiseciv hann även göra ytterligare ett mål som dock felaktigt dömdes bort. I andra halvlek räknades dock anfallarens mål och när Stuttgart även fick en lustig straff kunde Kuzmanovic göra 3-1. Ibisevic utökade sedan till 4-1. Stuttgart i riktigt målform, Mainz har blivit ett riktigt jojo-gäng.

Borussia Mönchengladbach – Hertha Berlin 0-0
En relativt chansfattig match som dock styrdes av Mönchengladbach. Men lite av den extraordinära energin har lämnat denna heroiska spelartrupp och det går inte som på räls längre. Särskilt inte när stjärnan, Marco Reus, tvingades lämna planen skadad redan i första halvlek. Det här mållösa krysset hjälpte inte något av lagen nämnvärt i kampen om de åtråvärda platserna. Men det var säkerligen skönt att åtminstone få hålla nollan.

Schalke 04 – Hannover 96 3-0
Schalke vann ”Europa League-slaget” överlägset. Raül gjorde sitt 13:e och 14:e mål för säsongen, Huntelaar gjorde sitt 24:e. Mäkta imponerande. Schalke vann helt välförtjänt, och även om Hannover hade bud på något mål så hade även Schalke det. En trist hemvändning för Pander och Slomka alltså. Hannover såg inte alls bra ut (för en gångs skull) och kampen om en Europa League-plats är fortsatt tuff. Efter denna fina uppvisning befäster dock Schalke plats tre i tabellen.

Hamburger SV – Bayer Leverkusen 1-1
Sami Hyypiä och Sascha Lewandowski satt på tränarbänken i stället för Robin Dutt. Michael Ballack var tillbaka i startelvan. Någon större inverkan hade inte dessa tre aktörer dock, även om den akuta krisen upphörde då man åtminstone plockade en poäng. Det var även ett synnerligen rättvist resultat då inget av lagen förtjänade mer än så. Hamburg tog ledningen genom en straff och i halvlek två fick äntligen Schürrle näta för Leverkusen. Hamburg har fortsatt svårt att vinna på hemmaplan och kämpar fortfarande om ett Bundesliga-kontrakt. Leverkusen ska vara glada över att endast Stuttgart lyckades vinna – hoppet om Europa lever därmed i allra högsta grad.

/Wingren