Arkiv för tagg reus

- Sida 1 av 3

Das wunder von Dortmund

av Pierre Wingren, reporter

Jesus tog tre dagar på sig. Borussia Dortmund behövde bara 69 sekunder för att återuppstå från de döda. 1-2 blev 3-2. BVB vidare till semifinal, Málaga smärtsamt utslaget. Jag kan inte tänka mig en bättre plats än Westfalenstadion för ett sådant spektakel, ett nytt stycke fotbollshistoria skrevs. Gårdagens 90 minuter var inte välspelade, men det var en dramatisk och intensiv match. Det var fotboll som vi känner den, som vi älskar den. Och det var tio års klubbhistoria nedkokad till 90 minuter. Borussia Dortmund inledde som favoriter, föll ner i en djup avgrund och var nära att gå i graven – då kom upphämtningen som ingen trodde var möjlig.

Och Westfalenstadion exploderade. Litervis med öl flög över läktarna. Eufori. Fotbollsmirakel. Definitionen av högljutt skrevs om i går. Borussia Dortmund har nått semifinal i Champions League för första gången på 15 år. Den här matchen kommer dock att leva vidare så mycket längre. Ett nytt kapitel har skrivits i den oändligt stora fotbollsboken. Den 9 april 2013, Dortmund. Wahnsinn.

Málaga hade gjort sin läxa. De spelade klokt, de visste att Mats Hummels passningsfot saknades. De täppte till ytorna på mittfältet och tvingade Neven Subotic och Felipe Santana att sköta uppspelen. När spanjorerna vann bollen spelade de modigt i offensiven, de jagade det där förlösande bortamålet.

Borussia Dortmund hade nerverna utanpå tröjorna. Det sedvanliga spelet fanns inte, felbesluten var många. Viljan fanns där, men inte lugnet.

Det var också bortalaget som gjorde matchens första mål. Dortmund-spelarna var steget efter sina motståndare och Joaquin kunde placera in 0-1. Borussia Dortmund, som knappt hade skapat mer än en halvchans, behövde nu göra två mål.

Spelet stämde inte, Dortmund var inte att känna igen. Men så räckte det med 20 sekunders briljans. Piszczek vann bollen, den färdades längs kanten, slogs in mot Marco Reus som elegant klackade fram till Robert Lewandowski som lyfte bollen över Caballero i mål och sen rullade han in 1-1. Matchen levde igen.

I andra halvlek blev dramatiken stor och matchavgörande händelser avlöste varandra. Roman Weidenfeller stod för några kalasräddningar, Caballero ville inte vara sämre och växte till en gigant i målet. Reus brände, Götze brände. Det började påminna om matchen i Málaga. Bollen ville inte in.

Efter 82 minuter hände det som inte fick hända. Westfalenstadion tystnade. Endast bortasupportrarna hördes. Stor fest. Málaga hade tagit ledningen med 2-1, Eliseu gjorde målet, och det godkändes trots att det var offside. Ett grymt slut på en fantastisk Champions League-saga.

Stadionspeakern Nobby Dickel lät smått uppgiven när han ropade ut ”fyra minuters tilläggstid, fyra minuter kvar att spela”. Vad skulle kunna hända?

Ett mirakel. Ett nutida svartgult mirakel.

Jürgen Klopp fick önskad effekt av sina byten. Nuri Sahin och Mats Hummels var på planen med känsliga passningsfötter och stort ledarskap. Julian Schieber hade kommit in på topp för att ta luftkampen med motståndarförsvararna.

Marco Reus får bollen framför mål efter en flippersituation i straffområdet. 2-2. 90+1 minuter spelade. Vad nu?

Fotbollens alla lagar och regler hade upphört att gälla. BVB-spelarna visste antagligen inte ens vad de höll på med. Allt de visste var att de skulle framåt, att de aldrig skulle ge upp. Publiken eldade på. Publiken och spelarna blev ett, de växte ihop till en svartgul tromb som förstörde allt i sin väg.

Marcel Schmelzer kastar bollen till Robert Lewandowski som slår ett inlägg mot fyra offsidestående spelare, Schieber vinner duellen och i en kaotisk situation får han sedan fram bollen till Felipe Santana av alla spelare – och han gör Målet. 3-2. Westfalenstadion exploderar. Två mål på tilläggstid och Borussia Dortmund vinner matchen. Ett fruktansvärt grymt slut för Málaga som stod med ena benet i semifinal. Ett sagolikt slut för Borussia Dortmund som återuppstod från de döda.

Den normalt sett så analyserande och eftertänksamme Ilkay Gündogan hittade knappt några ord: ”Efter slutsignalen sprang jag bara. Jag vet inte vart jag sprang, jag bara sprang. Helt plötsligt hade jag Marco Reus om armen. Jag släppte inte taget om honom. Den här matchen var en känsloexplosion, den skrivs in i historieböckerna”, säger han.

Han förstod inte vad som hade hänt. Hur blev 1-2 till 3-2 på tilläggstid? Gündogan, 22 år gammal, kom till klubben förra säsongen. Han har utvecklats till en ledare på mitten och i går kunde han stoltsera med en passningskvot på 91 procent. En liten stund senare hittade han fler ord: ”Strax efter målet (Eliseus) byttes jag ut och satt på bänken. Där begravde jag huvudet i min tröja och tänkte hela tiden på våra missade chanser i första matchen. Det kändes väldigt orättvist att vi skulle åka ut nu. Då trodde jag inte heller att vi skulle kunna vända på det här”, säger han.

1-1 i irreguljära mål, 3-2 till Dortmund i matchen. Ett högst tveksamt domarteam. Under långa stunder ingen högkvalitativ fotbollsmatch. Ändå ett stort drama, en otrolig intensitet och ett makalöst slut.

Borussia Dortmund är klart för semifinal. Jag har fortfarande hjärtat uppe i halsgropen. Tack Málaga och BVB för en fantastisk fotbollsupplevelse. Jag förstår varför jag älskar den här sporten så mycket. Genialiskt.

Aus, das Speil ist aus!

Das wunder von Turin?

Borussia Dortmund gjorde det i går – Galatasaray var faktiskt nära. Är det en sådan fotbollsvecka? Ska Juventus förvåna fotbollsvärlden och slå ut Bayern München?

Skulle inte tro det.

Ingenting kan eller ska uteslutas, men det var klasskillnad mellan lagen när de möttes på Allianz Arena. FC Bayern fick med sig en skön 2-0-vinst, men andra ord räcker det att göra ett mål i kväll för att Juventus ska behöva göra fyra. Vad som på förhand känns som ett omöjligt uppdrag för italienarna är kanske deras största vapen: de har inget att förlora.

Jupp Heynckes, Arjen Robben och Manuel Neuer är inne på samma linje inför matchen. Ja, FC Bayern har ett fint utgångsläge men Juventus kommer att bjuda på stor kamp. Det gäller att fokusera i 90 minuter och göra jobbet. 0-2-förlusten mot Arsenal var en väckarklocka, i den matchen saknades skärpan framför mål och trots att de tyska rekordmästarna var överlägsna kunde det ha slutat illa.

Det tyska mästerskapet säkrades i lördags och FC Bayern valde att fira stillsamt – vilket förstås var väldigt klokt. Det återstår fortfarande en hel del av säsongen och det är inte läge att slappna av nu. Det här känns som sagt som en avgjord match på förhand, men gårdagens spektakel har förstås även påverkat Bayern München-spelarna. Än en gång har de påmints om att fotboll är fotboll och att den tjocka damen måste sjunga innan något är klart.

Förutom Holger Badstuber och Toni Kroos har Jupp Heynckes ett komplett lag. Philipp Lahm, Dante, Luiz Gustavo och Mario Mandzukic ska passa sig för domarens gula kort.

Trolig startelva:

Neuer
Lahm, van Buyten, Dante, Alaba
Martinez, Schweinsteiger
Robben, Müller, Ribéry
Mandzukic

Bjuds vi på dramatik eller på förväntad suveränitet?

/Wingren

FC Bayerns rekordmästerskap och Dortmunds stora kväll

av Pierre Wingren, reporter

När jag för några månader sedan bestämde mig för att sticka till Ruhr och leva fotboll den här helgen så trodde jag inte att så här mycket skulle hända. Jag visste att jag bloggen skulle sova fram till i dag – men inte visste jag att FC Bayern skulle bli rekordtidiga mästare, att Hertha skulle krossa Braunschweig i 2. Bundesliga eller att Per Nilsson skulle segla upp och bli 1. FC Nürnbergs bäste målskytt. Men så blev det. Så än en gång: sorry för den sena bloggen.

Nu är det dock tisdag och jag är tillbaka i Sverige. I kväll tar Borussia Dortmund emot Málaga i Champions League, men först måste bloggen lägga fokus på Bayern München och gratulera rekordmästarna till ännu en titel.

Jag sitter här och läser Süddeutsche Zeitung och givetvis handlar det mesta om Bayern München i sportdelen. Matchen mot Eintracht Frankfurt var väl ingen höjdare i sig, men målet som avgjorde en trevlig kamp passade perfekt in i den här sagan. Lagkapten Philipp Lahm hittar in med en boll till Bastian Schweinsteiger som vackert klackar in den i mål. Ett perfekt mästarmål som kommer att leva kvar i evigheter. Då gör det inget att Frankfurt kanske skulle ha haft en straff, det gör inget att David Alaba brände en straff vid ställningen 0-0 och det gör inget att vädret var ovärdigt en mästare. Det här målet gjordes av två Bayern-produkter och det säkrade en efterlängtad ligatitel. Det är vackert.

Bayern München står alltså som mästare efter bara 28 omgångar – det är ett nytt Bundesliga-rekord. Då vintern dessutom har varit segdragen i Tyskland kändes allting märkligt. Kylslaget och varma vantar, det är vi inte vana vid när ett lag firar ligatiteln. Över huvud taget blev det märkliga scener då vi är mitt uppe i säsongen. Visst jonglerade spelarna med tränare Jupp Heynckes, visst firade de med supportrarna på arenan och visst var alla i FC Bayern glada. Men blott ett fåtal supportrar väntade på flygplatsen i München och det mesta handlar egentligen om de fortsatta äventyren i Champions League och DFB-Pokal.

Uppdraget är dock slutfört: Bayern München är tyska mästare igen. Och som de blev det. Säsongen får dock spelas klart först innan rekord och nycklar listas. Nu nöjer jag mig med att gratulera en våldsamt välförtjänt ligamästare.

FC Bayern har gått utan titlar i två säsonger, nu är åter ordningen återställd. Men vad är två år jämfört med 23 år? Vi ska inte glömma bort Jupp Heynckes del i det här. Han har fått den stjärnspäckade truppen att dra åt samma håll, jobba stenhårt och förhålla sig till taktiska riktlinjer. Han blandar ett starkt ledarskap med ett ödmjukt och han är den äldste tränaren någonsin att vinna en Bundesliga-titel. 67 år gammal och Heynckes är åter på topp. Hatten av.

”Det är en känslosam stund. Efter 23 år är jag mästare som tränare igen. Det var lite varmare sist. Jag har aldrig blivit mästare när det har varit så här kallt, vare sig som spelare eller tränare”, säger Jupp Heynckes.

***

Bundesliga omgång 28

TSG Hoffenheim – Fortuna Düsseldorf 3-0
Borussia Dortmund – FC Augsburg 4-2
Borussia Mönchengladbach – Greuther Fürth 1-0
Eintracht Frankfurt – Bayern München 0-1
Werder Bremen – Schalke 04 0-2
Bayer Leverkusen – VfL Wolfsburg 1-1
Hamburger SV – SC Freiburg 0-1
1. FC Nürnberg – FSV Mainz 05 2-1
Hannover 96 – VfB Stuttgart 0-0

Kort sammanfattning: Hoffenheim har greppat ett halmstrå och har nu bara en poäng upp till kvalstrecket, Fortuna fortsätter dala i tabellen.
Dortmund skickade ut ett B-lag, gjorde det bra men hamnade i underläge mot Augsburg, då bytte Klopp in segern med Götze och Lewandowski.
Gladbach är ett av få lag som verkligen vill ut i Europa, Wendt med assist mot Fürth.
FC Bayern blev mästare mot Frankfurt, Armin Vehs försvagade lag stod upp bra.
De nordtyska lagen fortsätter att göra oss besvikna; Werder orkade inte hålla emot mot Schalke och HSV såg svagt ut mot Freiburg. Freiburg och Schalke har sikte på Europa.
Bayer Leverkusen trivs inte riktigt med fotbollen sedan skriverierna om Hyypiä/Lewandowski, Wolfsburg blandar och ger.
Per Nilsson har gjort flest mål i Nürnberg och han vinner flest närkamper. Mittbacken gjorde båda målen i segern mot Mainz. När vaknar Hamrén?
Hannover och Stuttgart står och trampar på samma ställe för tillfället – vilket lag vaknar och bränner av en mäktig slutspurt?

***

I Berlin fanns det anledning till glädje i går: brassen Ronny berättade lite överraskande att han nu är bunden till klubben till 2017 och han smällde in två bollar i 3-0-segern mot toppkonkurrenten Eintracht Braunschweig. Hertha Berlin är nu så gott som klart för Bundesliga – där huvudstadsklubben hör hemma. Braunschweig har fortfarande en skön andraplats, men det går inte att känna igen laget längre – stor skillnad mellan höst- och vårsäsong.

I den härligt kittlande matchen mellan 1. FC Köln och 1. FC Kaiserslautern vann det sistnämnda laget. Det innebär att klubben nu ligger på kvalplatsen till Bundesliga. Köln ligger två poäng bakom på fjärdeplats. En fin vår att se fram emot.

***

Dortmund är en stad i extas. Tyska och spanska supportrar driver omkring på stan och laddar inför matchen i kväll. Det var 15 år sedan Borussia Dortmund nådde en semifinal i Champions League – då åkte de ut mot Real Madrid. Det är också enda gången det gulsvarta laget har förlorat ett dubbelmöte mot spanskt motstånd. Málaga har aldrig varit i den här situationen förr. Båda lagen har överraskat och imponerat, men spanjorerna har trots allt mindre att förlora i kväll. Jürgen Klopps lag måste ge allt och hålla koncentrationen uppe.

0-0 i Spanien var inte optimalt, nu krävs en känslig balansgång mellan offensiv och defensiv – ett insläppt mål kommer att stå Dortmund otroligt dyrt. För en vecka sedan inledde tyskarna bäst, men bollen gick inte in i mål och Málaga växte in i matchen.

När domaren ger klartecken för avspark, när ett utsålt Westfalenstadion sjunger öronbedövande och när två timmar känns som en evighet eller som två minuter, då måste en spelare som Marco Reus träda fram.

Nyförvärvet från Borussia Mönchengladbach kostade lite mer än 17 miljoner euro. Till skillnad från spelare som Ilkay Gündogan, Robert Lewandowski eller Lucas Barrios hittade han rätt direkt. Han har på ovanligt kort tid förstått vad Jürgen Klopp är ute efter och han har stått för ett antal viktiga mål och målgivande passningar. Elva mål och elva assist i Bundesliga, tre mål i Champions League. Marco Reus har varit viktig för Borussia Dortmund, tillfört en dödlig kvalitet som har saknats.

Precis som i Mönchengladbach råkar dock Reus hamna utanför matchbilden lite väl ofta. Han kan vara osynlig i 89 minuter men ändå göra två mål. De senaste veckornas matcher tyder dock på att nyförvärvet är inne i en formsvacka. Mot Málaga måste han träda fram och komma till farliga lägen. En het Reus höjer Dortmunds kvalitet.

Borussia Dortmund vill drömma vidare om Wembley. Den önskan uppfylls enklare om Marco Reus har raketskorna på sig.

”Atmosfären i första mötet var bra, men vi kan göra det bättre”, säger Klopp och riktar sig till de gulsvarta supportrarna. ”Den som behöver en garanti för att se på fotboll gör bäst i att stänga ögonen”, säger han och menar att en himmelsk pina väntar.

Mats Hummels och Jakub Blaszczykowski är åter redo att inkluderas i matchtruppen – frågan är förstås om de får chansen från start.

Trolig startelva:

Weidenfeller
Piszczek, Subotic, Santana, Schmelzer
Bender, Gündogan
Reus, Götze, Großkreutz
Lewandowski

En fantastisk afton väntar i Dortmund.

/Wingren

Die ”2” ist alles – och lite lördagsgodis

av Pierre Wingren, reporter

Die 1 steht für den Anfang, für Gott und das Universum.
Die 2 bedeutet Zweifel, Gegensatz und Widerspruch.
Die 3 steht für das Gute und für die Dreieinigkeit.
4 ist die Ordnung, Himmelsrichtung und Jahreszeit.

Die 5 steht für den Menschen, die 6 für Vollkommenheit.
8 ist die Glückszahl, 9 die Potenz aus der heiligen 3.
Doch die 7 ist für mich alles und nichts kommt an sie heran.
Ja, die 7 ist einfach alles, es ist die Zauber- und Märchenzahl.

Die Toten Hosens gamla, och smått okända låt, om favoritsiffran sju. ”Die 7 ist alles. Kanske måste vi snart ta och ändra om i texten och låta siffran två vara favoriten. Det är den siffran som syns på Ilkay Gündogans ryggtavla i landslaget, det är med den traditionellt fotbollsförstörande siffran som mittfältaren briljerar och charmerar.

Ilkay Gündogan har tagit flera jättekliv i utvecklingen på bara ett år. 22-åringen är plötsligt given i sitt Borussia Dortmund. Han vinner boll, han fördelar boll och han gör det smart. Instinktivt. Nu är Gündogan på väg att på allvar konkurrera om en plats i det tyska landslaget. Mot Frankrike var han en av de bättre spelarna, Mesut Özil och Thomas Müller gjorde honom sällskap i kategorin. Ilkay hade flest bollkontakter och arbetade aggressivt mot bollen, slog passningen som Müller på ett snyggt sätt gjorde 1-1 på. Sedan var det Mesut Özil som gjorde 2-1 mot Frankrike.

Det finns inte så mycket att säga om matchen. Som vanligt var försvarsspelet för dåligt, Joachim Löw har en hel del att jobba på där. Men Tyskland vann trots allt mot Frankrike, i Frankrike, för första gången sedan 1935. Även om DDR faktiskt segrade i Frankrike 1987. Det var en psykologiskt viktig seger, det kan vi konstatera. Och förhoppningsvis har även Löw insett att han faktiskt måste jobba med landslagets defensiva spel.

Men den som stal rubrikerna efter matchen var alltså Ilkay Gündogan. Det här inlägget ska inte handla så mycket om hur bra Gündogan är, snarare vilka tänkbara perspektiv som finns. Die Zeit kallade Gündogan för ”en bättre version av Schweinsteiger”, Die Welt funderar på om Ilkay är bättre än Bastian. Lokaltidningen Ruhr Nachrichten funderar på om siffran två blir ungarnas nya favoritsiffra.

Klart är att Bastian Schweinsteiger snart inte har råd att missa fler vänskapsmatcher (nio i rad) om han vill behålla sin plats. Samtidigt har Gündogan bara spelat toppfotboll i ett år nu, Schweinsteiger har varit en stöttepelare i vad som känns som evigheter. Givetvis har Bastian en säker plats på mitten när Joachim Löw tar ut en startelva och det handlar om tävlingsmatch. Och det med all rätt.

Jag tror dock att den här konkurrenssituationen är precis vad det tyska landslaget behöver. Löw måste åtminstone kunna låtsas att kampen om startplatserna är tuff. Annars riskerar det tyska landslaget att stagnera. Lukas Podolski petades inte av Marco Reus förrän efter EM-slutspelet. Löw älskar Podolski, det var ett tufft beslut för förbundskaptenen. Men landslaget har mått bra av det, det behövs nytt blod då och då.

Den gode Löw är inte en förbundskaptenen som kastar komplimanger omkring sig. Det gör att hans ord om Gündogan väger tyngre.

”Han imponerade på mig. Men han såg bra ut även mot Holland. Han är även en bra spelare för defensiven då han är aggressiv i pressen”, sa Löw om Gündogan.

Så, kära läsare, frågan är om vi har ny konkurrenssituation att se fram emot. Tyska media har redan hoppat på Gündogan-tåget, men det är fortfarande Bastian Schweinsteiger som är lokförare. Hur ser det ut i Brasilien 2014 om Tyskland tar sig dit?

Finns det en chans att Löw väljer bort en av sina trotjänare? Det ska han givetvis inte göra än, men jag hoppas att han håller dörren öppen för Gündogan. För det tyska landslagets skull, för Bastians skull.

Klart är att Joachim Löw har en hel del lyxproblem att ta ställning till.

***

Lördagsgodis när FC Bayern tar emot Schalke 04

Tyvärr har vi ingen härlig fredagsmatch att njuta av i kväll, vi får vandra omkring i blindo efter något vi kan sysselsätta oss med en kväll som denna. En fredag utan Bundesliga är en mindre bra fredag. Men i morgon drar det i gång på allvar. Personligen tänker jag ägna denna fredag till att fira feberns nederlag – den får se sig slagen nu. Nu väntar en ny febersläng i morgon, men då fotbollsfeber. Den är alltid välkommen.

Flertalet intressanta möten inleder omgången 15:30 innan det är dags för stormatchen på Allianz Arena. 18:30 vandrar Bayern München och Schalke 04 ut på Allianz Arena. FC Bayern har varit otroligt bra hela säsongen och går från klarhet till klarhet. Det finns egentligen inget som tyder på att Jupp Heynckes lag ska börja tappa poäng. Frågan är snarare om de kan gå obesegrade resten av Bundesliga-säsongen.

Det har varit ett sant nöje att följa säsongens upplaga av Bayern München. Det är sällan en klubb visar upp så få brister på den här nivån. Visst åkte man på en förlust mot Bayer Leverkusen i höstas, visst var en del matcher i Champions League mindre imponerande, men tillsammans med Barcelona är Bayern München Europas bästa lag för tillfället. Särskilt sett över en hel säsong (lite mer än en halv just nu). Om de kan hålla den här nivån till mitten av maj ser saker och ting riktigt bra ut.

I Gelsenkirchen och FC Schalke 04 är situationen en annan. Ruhr-klubben fick en drömstart på säsongen och vann sin Champions League-grupp, i ligan jagade man FC Bayern. Framtiden såg ljus ut och Huub Stevens var tillbaka som en frälsare. Precis som hösten blev även Schalke 04 mörkare och dystrare för varje dag som gick. Till sist fick Stevens sparken och klubben hade börjat dala i tabellen.

Nye tränaren Jens Keller har inte lyckats vända på trenden och det är ett sårat Schalke som reser till München. Ett Schalke utan Huntelaar, ett Schalke med spelare ur form. Det är dock det som gör stormatchen på lördag så intressant. För ett halvår sedan hade Schalke något att vinna när de mötte Bayern München – nu har de inget att förlora. Släng in Manuel Neuer som extra krydda i det här mötet och lördagsmenyn är given. FC Bayern mot FC Schalke 04.

Bundesliga omgång 21

Lördag 15:30

Hannover 96 – TSG Hoffenheim
Hannover får äntligen spela hemma igen, 0-2-förlusten mot Bremen svider och konkurrensen om EL-platserna är riktigt tuff. Klubben måste bli bättre på bortaplan för att klättra lite i tabellen, på hemmaplan är dock Mirko Slomkas lag riktigt starkt. På lördag får man besök av Hoffenheim, som är svagt på bortaplan. Det är förvisso svårt att säga hur bra eller dåliga Hoffenheim är för tillfället då klubben äntligen fick smaka på segerns sötma mot SC Freiburg förra helgen. I den matchen startade tre nyförvärv i form av Gomes, Abraham och de Camargo. Har Hoffenheim hittat rätt till sist?

Borussia Dortmund – Hamburger SV
Lite typiskt av HSV att ständigt tappa mark på Europa-platserna när de äntligen är inom räckhåll, och lördagens blir inte någon enkel uppgift. Tränare Fink måste klara sig utan mittfältsmotorn Milan Badelj som är avstängd, men Rudnevs ska dock kunna spela matchen. Försvarsspelet blir den viktigaste biten mot ett Dortmund som har gjort elva mål på tre matcher, hela nio av dessa under den första kvarten i matcherna. Jürgen Klopp dras dock med stora skade- och sjukdomsproblem. Götze, Reus, Schmelzer, Weidenfeller, Piszczek och Großkreutz riskerar att missa matchen. Startdebut för Nuri Sahin?

Borussia Mönchengladbach – Bayer Leverkusen
Det brukar kunna bli härligt kittlande möten mellan Leverkusen och Gladbach – och den här gången är det två vinstsugna lag som ställs mot varandra. De båda klubbarna åkte på förluster förra helgen, men målet att nå ut i Europa kvarstår. Leverkusen spelade en mycket bra andra halvlek mot Dortmund och om de kan spinna vidare på den formen får Gladbach det tufft. Men Lucien Favres lag är svårspelat. Båda tränarna får bygga om i backlinjen då Leverkusens Toprak och Gladbachs Brouwers är avstängda.

Greuther Fürth – VfL Wolfsburg
Ska bli oerhört intressant att se vad som händer med Fürth nu. Klubben har ännu inte vunnit på hemmaplan i Bundesliga, över huvud taget har de bara vunnit två matcher. Men segern senast borta mot Schalke var viktig och kanske har nervknutarna lösts upp en aning. Dessutom fick ex-Helsingborgaren Djurdjic göra mål. Wolfsburg och nye tränaren Dieter Hecking har inte fått någon drömstart, försvaret är inte stabilt nog och offensiven är för beroende av en Diego i form. Blir intressant att se hur Hecking formerar laget mot Fürth – det är trots allt en match man ska vinna.

VfB Stuttgart – Werder Bremen
Stuttgart är den enda klubben som inte har tagit något poäng sedan serien vände – och de har fyra raka förluster på kontot. Nu krävs det att spelarna visar en reaktion mot Bremen på lördag, annars kan det snabbt bli ett jobbigt läge i tabellen. Werder hittade tillbaka till sin spelstyrka senast mot Hannover och Nils Petersen blev stor hjälte med sina två mål. Dåligt självförtroende möter gott självförtroende.

Eintracht Frankfurt – 1. FC Nürnberg
Vi får väl snart sluta kalla Frankfurt för årets överraskningslag – det är väl ingen som är överraskad längre? Armin Veh har helt enkelt fått spelarna att ha kul på fotbollsplanen, med det kommer också resultaten. Nyförvärvet Lakic fick en drömstart och gjorde direkt två mål mot HSV. Det är fortfarande försvaret som är sämre än offensiven i Frankfurt, men det är inte så många lag som orkar stå emot Frankfurts virvlande offensiv. Nürnberg är dock ett disciplinerat och taktiskt skickligt lag som dessutom tog en fin skalp när man slog solida Gladbach med 2-1.

Lördag 18:30

Bayern München – Schalke 04
Klassikermöte lagom till lördagkväll, men situationen är en annan nu jämfört med för ett halvår sedan. Då var Schalke och FC Bayern i toppen av tabellen, men nu är det bara de tyska rekordmästarna kvar där uppe. Jupp Heynckes lag går från klarhet till klarhet och tränaren har råd att ha spelare som Gomez och Robben på bänken. Speciell match för ex-Schalkern Manuel Neuer förstås. Schalke å andra sidan är ett av ligans krislag för tillfället. Blott en seger på nio matcher och nye tränaren Jens Keller gör skäl för sitt namn, men sportchef Horst Heldt har sagt att Keller sitter kvar säsongen ut. Huntelaar saknas precis som Fuchs. En del förändringar är att vänta då Schalke måste rycka upp sig. En poäng, eller rentav en vinst, borta mot seriesuveränen hade varit den bästa medicinen. Men en Bayern-vinst är att vänta.

Söndag 15:30

FC Augsburg – FSV Mainz 05
Söndagens matcher blir spännande att följa då vi i Mainz och Freiburg har lag som slåss om EL-platser, i Düsseldorf och Augsburg har vi lag som koncentrerar sig på Bundesliga-kontraktet. Augsburg har redan spelat in fem poäng under våren och har plötsligt lite självförtroende. En vinst mot Mainz hade smakat ljuvligt. Bortalaget, som leds av Thomas Tuchel, åkte på ett väntat nederlag när FC Bayern stod för motståndet förra helgen. Nu gäller det att slicka såren och försvara EL-platsen. Lagets målkung Szalai återvänder efter avstängning.

Söndag 17:30

SC Freiburg – Fortuna Düsseldorf
Fortuna hittade tillbaka till höstens framgångsrika spel när Stuttgart besegrades med 3-1. Düsseldorf var återigen tätt, disciplinerat och farligt i kontringsspelet. Freiburg åkte däremot på en något överraskande förlust mot bottenlaget Hoffenheim. Det har inte varit något fel på lagets försvarsspel men offensivt har det sett lite väl tamt ut, på söndag gäller det att spelarna är mer på tårna offensivt. En match som andas ställningskrig.
Daniel Caligiuri tveksam för Freiburg.

/Wingren

Stormatchen utan vinnare – Weidenfeller stal rubrikerna

av Pierre Wingren, reporter

Bayern München – Borussia Dortmund 1-1. En kraftmätning, en klassiker och höstens stormatch. Mötet mellan de två tyska giganterna bjöd på två helt olika halvlekar men när matchen var över visste egentligen ingen vad de skulle känna. Det fanns bara en sak som alla var rörande överens om: Dortmunds målvakt Roman Weidenfeller gjorde en kanoninsats.

Bayern München kom till spel utan Arjen Robben, men med ett lag i toppform. Ett lag som äntligen ville besegra de svart-gula från Dortmund. Bortalaget kom till spel utan lagkapten Sebastian Kehl, men med ett lag i god form. Ett lag som ville gripa tag i det där sista halmstrået.

Jürgen Klopp valde att spela med succétaktiken från Manchester. Jakub Blaszczykowski flyttade följaktligen in på det centrala mittfältet och stängde ned ytor tillsammans med Ilkay Gündogan och Sven Bender. Marco Reus, Mario Götze och Robert Lewandowski utgjorde en offensiv triangel.

Jupp Heynckes ställde som vanligt upp enligt 4-2-3-1 och satsade på ett tungt centralt mittfält med Javi Martinez och Bastian Schweinsteiger. Framåt skulle Franck Ribéry, Thomas Müller, Toni Kroos och Mario Mandzukic stå för kalaset.

Det blev ganska omgående uppenbart att det här är Tysklands två bästa lag, även om tabellen säger annorlunda. FC Bayern kickade igång sitt offensiva maskineri men det var egentligen bara Ribéry som lyckades komma någonstans då Dortmunds ständiga slit och smarta ställningsspel satte käppar i hjulen för hemmalaget. Och när bortalaget vann boll så ville man direkt framåt, men det var inte så lätt att uträtta något mot ett Bayern München som spelade smartare än låt säga Real Madrid eller Manchester City.

Problemet var helt enkelt att lagen är för bra i samtliga lagdelar – det blev en chansfattig första halvlek även om det hettade till stundtals. Lagen tog ut varandra.

I andra halvlek intensifierade Dortmund sina offensiva åtaganden och lyckades komma till bättre lägen och Manuel Neuer tvingades till några räddningar. Känslan lutade åt att Dortmund än en gång skulle beröva Bayern München på de där tre härliga poängen. Men i en match som spelas mellan två likvärdiga lag brukar individuella aktioner fälla avgörandet. Så även i lördags.

Efter 67 minuter lurade Toni Kroos bort Mats Hummels, hittade en lucka för skott och sköt in bollen i mål. Ett klassmål.

Det visade sig dock med all tydlighet att Borussia Dortmund var med i matchen, att de hade haft den där perioden innan målet. FC Bayern hade inför matchen vunnit 33 matcher på hemmaplan efter att ha gjort 1-0, men Dortmund ville annorlunda. Efter 74 minuter slår Reus en hörna och till sist dimper bollen ner hos Mario Götze som kontrollerar den och klipper till på halvvolley. 1-1 och otagbart för Neuer. Ironiskt nog var det just Toni Kroos som missade markeringen på Götze efter att tidigare ha gjort ett fenomenalt mål. Hans karriär i ett nötskal.

Efter det målet var det dock hemmalaget som tog över och ångade på för en seger. Det kändes tydligt att en vinst var det som gällde, som sig bör hemma på Allianz Arena. Nu var det i stället Roman Weidenfellers individuella prestationer som avgjorde matchen. Toni Kroos, Thomas Müller och Javi Martinez testade målvakten inom loppet av några minuter – och den ena paraden överglänste den andra. Matchen slutade 1-1 och efteråt var Weidenfeller namnet på allas läppar.

Vilket förstås berodde på att han gjorde en fantastisk match – men också eftersom att 1-1 var ett oklart resultat. Hur skulle spelare och ledare förhålla sig till det?

”Vi vet inte vad vi ska tycka”, sa Müller efter matchen, ”Du sitter i omklädningsrummet efter matchen och vet inte om du ska vara besviken”, sa Gomez. 1-1 innebär att Bayern München fortsatt har elva poäng mer än Borussia Dortmund. Således är ligatiteln i trygga händer även efter matchen. Men det var också den femte ligamatchen mot Dortmund som inte slutade med tre poäng för rekordmästarna, å andra sidan är ett vunnet poäng bättre än tre förlorade.

I Dortmund-lägret var det lite samma sak. Å ena sidan har man ännu inte förlorat mot FC Bayern på fem ligamatcher, å andra sidan är troligtvis ligatiteln utom räckhåll nu. ”Bara att erkänna att Bayern är en klass för sig, de vinner ligan”, sa ordförande Hans-Joachim Watzke.

Svåra känslor att ta på alltså. Då var det enklare att prata om målvakten som avgjorde matchen i slutet.

”Han räddade resultatet för oss”, sa Jürgen Klopp. ”Han gjorde några otroliga räddningar. Jag måste vara ärlig: jag vet inte vad han måste göra för att få en chans i landslaget”, sa Jupp Heynckes. ”Högsta klass”, sa Uli Hoeneß.

Oliver Kahn dundrade även på i tv om att Weidenfeller förtjänar en plats i landslaget hos Joachim Löw. Och enligt fotbollsmagasinet kicker har Weidenfeller varit ligans bäste målvakt de senaste fem säsongerna (om vi tittar på snittbetyg).

Vad har då Joachim Löw att säga om situationen? Tabloiden Bild ringde förstås upp och frågade förbundskaptenen: ”Manuel Neuer är utan tvekan nummer ett. Han har vårt fulla förtroende. Efter EM ville vi testa de unga målvakterna med Zieler och ter Stegen. Nyligen gav vi åter en erfaren målvakt chansen med René Adler. Det är ingen fråga om att även Roman Weidenfeller har presterat starkt de senaste två åren. På målvaktssituationen har vi ett lyxproblem. Vi måste bestämma oss på nytt först när en turnering närmar sig, med andra ord VM i Brasilien. Vem vi testar fram tills dess kan jag inte svara på i dag”, säger Löw.

Roman Weidenfellers svar på frågan om landslaget (vilket länge har varit hans dröm): ”Det har vi pratat tillräckligt om under de senaste veckorna, månaderna och åren”, säger han.

Han har däremot ett annat svar på 1-1-resultatet: ”Inget är någonsin över efter 15 omgångar. Vi är tillräckligt bra för att få saker att hända”, sa han efter matchen.

Kanske är Karl-Heinz Rummenigge inne på samma sak: ”De är äkta konkurrenter. Det är fakta”, sa han.

Vad jag tycker? Givetvis borde väl Roman Weidenfeller få en chans i landslaget, men han kommer definitivt inte förbi Manuel Neuer ändå.

När det gäller matchresultatet kan jag väl konstatera att det var rättvist, om än lite lyckligt för Dortmund, och att andra halvlek bjöd på mycket mer toppmatch än första. Det är klart att 1-1 möjligtvis innebär att Borussia Dortmund kan inleda någon galen serie som förra säsongen och satsa på ligatiteln – men säsongens upplaga av Bayern München är för starkt. Det är en väsentlig skillnad mellan årets och fjolårets FC Bayern. De har förmågan att prestera på topp match efter match oavsett turnering.

Det tråkigaste vi tar med oss från matchen är förstås Holger Badstubers korsbandsskada. Nu blir mittbacken borta i cirka sex månader. Inga nyförvärv är planerade.

Även Dortmunds mittback Neven Subotic skadade sig och tvingades utgå, men det rör sig om en lindrigare skada. Återstår dock att se om höstsäsongen tar slut i förtid för serben.

Anmärkningsvärt är också att den här maktkampen spelades klart utan något kort. Inte ens ett gult kort halades fram under matchen. ”Gentlemännens match”.

Så har den här helgen kommit och gott. Adventsljusstakarna är framme, FC Bayern har ännu inte lyckats vinna mot Dortmund, Dortmund har ännu inte lyckats få kontakt med FC Bayern i tabelltoppen.

Det jag framför allt väljer att ta med mig från helgen är dock det faktum att Tyskland just nu har två av Europas bästa fotbollslag. Det är riktigt roligt.

Och för er som inte redan har läst det på twitter: TSG Hoffenheim sparkade Markus Babbel i dag. Inte en dag för tidigt, även om det alltid är tråkigt. Två tränare har fått lämna hittills alltså – och talande nog tränarna för två satsande klubbar.

Bundesliga omgång 15:

Fortuna Düsseldorf – Eintracht Frankfurt 4-0
Schalke 04 – Borussia Mönchengladbach 1-1
Bayer Leverkusen – 1. FC Nürnberg 1-0
FSV Mainz 05 – Hannover 96 2-1
FC Augsburg – SC Freiburg 1-1
Greuther Fürth – VfB Stuttgart 0-1
Bayern München – Borussia Dortmund 1-1
TSG Hoffenheim – Werder Bremen 1-4
VfL Wolfsburg – Hamburger SV 1-1

/Wingren

Bundesliga rockar Europa

av Pierre Wingren, reporter

Jag har följt tysk fotboll i många år nu och även om Werder Bremen, Bayern München och Bayer Leverkusen tog sig till åttondelsfinal säsongen 2004/05 så är det här något alldeles extra. Jag måste nypa mig lite i armen.

Alla tyska lag är vidare. Schalke, Dortmund och Bayern. Alla ska de spela åttondelsfinal i Champions League. Vansinne. Bundesliga rockar Europa.

Bayern München styrde skutan i hamn i tisdags. Inte helt övertygande, men smart och tillräckligt. 1-1 borta mot Valencia räckte.

Schalke 04 visade prov på tålamod, styrde spelet mot Olympiakos men saknade den där genomslagskraften. Till sist fick Fuchs på ett fint långskott och det stod 1-0. Välförtjänt, men knappast bländande. Huub Stevens lyckades dock ruska tillräckligt med liv i spelarna efter 0-2-förlusten mot Bayer Leverkusen. Det räckte, tre viktiga poäng spelades in.

Det är dock Borussia Dortmund som har målat det största och fetaste utropstecknet i Champions League den här säsongen. Kollega Erik Niva har redan skrivit bra om det, men även jag måste förstås stämma in i hyllningskören.

Dortmund hamnade i grupp D – dödens grupp – med ligamästarna från Spanien, England och Holland. Utdömda på förhand av många, själv trodde jag att en andraplats var möjlig, men tredjeplatsen kändes troligare. Inte fan trodde jag att Dortmund skulle stå som klara gruppsegrare innan hemmamatchen mot Manchester City. Det är galet egentligen. Med tanke på hur katastrofalt det oerfarna Dortmund-laget uppträdde i CL förra säsongen så kändes en åttondelsfinal ganska långt bort.

Det fanns orosmoln på den förr så förorenade Ruhr-himmelen. Matcherna mot City och Real Madrid hade varit excellenta, välspelade, smarta. Hemmamatchen mot Ajax har faktiskt varit den svåraste matchen för Dortmund, trots 1-0-vinsten. Det fanns en oro för att det skulle upprepa sig, en oro att Dortmund skulle få det svårt när de själva var favoriter i matchen.

De tyska mästarna visade att det inte fanns någon anledning till oro.

Jürgen Klopp skickade ut elva spelare, ett sammansvetsat kollektiv. De brydde sig inte om att äga bollen, de sprang kopiöst, störde sina motståndare och täckte ytor. När de stötte upp och vann boll gick det snabbt framåt. Blixtsnabbt. Och för första gången sedan Klopp tog över Dortmund var det även en uppvisning i effektivitet. Reus, Götze och Lewandowski x 2 satte sina chanser. Sex skott, fyra mål. Ett Dortmund som vi aldrig tidigare har sett.

Och så Mario Götze. Vilken kille. 20 år gammal och bäst på plan. Jag skrev ett dokument om honom för ett och ett halvt år sedan. Han var bra då, man såg ett geni lura i en pojkes kropp. I dag är han på allas läppar. Han är ett fotbollsgeni. Ett mål och tre framspelningar. Det är ett okej facit. Minst sagt. Han är redan en spelare av världsklass. Jag vet inte om jag ens vågar tänka på hur bra han kan bli om han fortsätter att utvecklas så här. Magi. Det här är en av många anledningar till att vi tittar på fotboll – till att vi lever fotboll.

Snart borde det väl dock vara dags för spelarna i Borussia Dortmund att bära hjälm under matcherna.

Bundesliga rockar alltså Europa. De tre Champions League-lagen har representerat tysk fotboll på allra bästa vis. Jag kan bara lyfta på hatten och åter nypa mig i armen. Tack för den här upplevelsen, den här uppvisningen.

Bayer Leverkusen och Hannover 96 är redan klara för avancemang till nästa runda i Europa League. I kväll har Borussia Mönchengladbach och VfB Stuttgart chansen att göra dem sällskap. Får sju av sju tyska lag övervintra i Europa?

/Wingren

Sista matchen för året – en okej avslutning

av Pierre Wingren, reporter

Som ni redan vet så kände jag absolut ingenting inför gårdagens träningslandskamp mellan Holland och Tyskland. Det är också en av anledningarna till att jag inte ens skrev något inför matchen – för första gången sedan bloggen startade. Det är helt enkelt en så onödig termin. Mitt i den intensivaste fasen av klubblagsfotbollen tycker de nationella fotbollsförbunden att det är läge för en inkomstbringande sista match. Förbundskaptenerna försöker få det att låta viktigt, som att det här testet verkligen behövs. Nåja, det finns ett uns av sanning i det förstås. Men viktigt? Nej.

Det märks givetvis också på de otroligt många bytena som förbundskaptenerna gärna gör redan i halvtid. Nya ansikten är givetvis intressanta, men hur intressant är det när spelstrukturen är bortblåst?

För en gångs skull tycker jag att Joachim Löw gjorde rätt. Visserligen var han delvis tvingad till att inte göra för många byten, men han hade kunnat göra tidigare och fler byten. Det struntade han i. Då börjar åtminstone jag se en poäng i det han gör, i det landslaget gör.

Poängen var att få avsluta ett turbulent år på ett stabilt sätt. Inte ett roligt, inte ett underhållande sätt. En hållen nolla och bollkontroll. Det var faktiskt en avslutning som det tyska landslaget behövde på det här fotbollsåret – då kan det få vara tråkigt. De arma stackarna som betalar finfina pengar för en biljett till en sån här typ av match bör ändå inte förvänta sig annat än en halvljummen tillställning.

Det var en seg match, ett alldeles förträffligt sömnpiller. I Miroslav Kloses frånvaro spelade Tyskland utan någon riktig anfallare, det var Borussia Dortmund-mittfältaren Mario Götze som tog hand om positionen längst fram. Det är klart att en så nykomponerad (på grund av alla skador) och ovan startelva skulle få det svårt i anfallsspelet mot ett tätt och disciplinerat van Gaal-holland.

Vi bjöds på några målchanser ändå. Heitinga lyckades blockera såväl Götzes som Gündogans avslut, Reus drog på några skott, Arjen Robben rundade Manuel Neuers men en glidande Höwedes fixade biffen. Joachim Löw ville nog hålla nollan, Holland ville inte förlora mot Tyskland på nytt. Matchen speglade inställningen väldigt väl.

Positivt i det hela var den nya mittfältsduon Lars Bender och Ilkay Gündogan. Stabilt och med många fina Gündogan-aktioner.

Joachim Löw är antagligen nöjd i dag. Vi summerar det tyska 2012 med en svag EM-insats mot Italien i semifinalen, ett ras i Berlin mot Sverige och många fina anfallsstunder. Åtta segrar, två kryss och fyra nederlag lyder Tysklands facit. Gårdagens match gav Löw andrum, nollan var för en gångs intakt och positionsspelet såg fint ut. Men det var inget publikfrieri och det var ingen reklam för ett spel utan anfallare. Stackars målgöraren Kießling.

Den tyska startelvan såg ut på följande vis:

Neuer
Höwedes, Mertesacker, Hummels, Lahm
L. Bender, Gündogan
Müller, Holtby, Reus
Götze

Inhopp av: Podolski (72), S. Bender (82), Schürrle (84), Neustädter (87), Draxler (91).

***

Den största bomben i Tyskland är inte att landslaget avslutade året mållöst och tråkigt. Det är givetvis att Klaus Allofs lämnar Werder Bremen efter 13 års trogen tjänst. Han ska nu ta över en av de roller som Felix Magath hade i VfL Wolfsburg – nämligen den som sportchef. Allofs har fått lite kritik på sistone i Bremen, de senaste köpen har inte alltid övertygat. Men klubben måste hålla i pengarna och Allofs har verkligen behövt vara kreativ. Det slipper han nu i Wolfsburg, det ekonomiska spelrummet är ett helt annat. En av ligans mest rutinerade och skickliga sportchefer återfinns alltså nu i Wolfsburg. Vad kommer att hända där?

/Wingren

Bundesliga imponerar stort

av Pierre Wingren, reporter

”Jag förstår inte hur det här laget bara kan ligga femma i sin liga”.

Orden ovan tillhör Real Madrid-målvakten Iker Casillas. Han, precis som hela det spanska mästarlaget, imponerades av Borussia Dortmunds insatser i dubbelmötet. Ett dubbelmöte som Dortmund gick vinnande ur. Det var det nog inte många som hade räknat med.

Jag tror inte heller att många hade räknat med att Borussia Dortmund skulle spela ut Manchester City på bortaplan. Jag tror inte att många hade räknat med att Manchester City skulle vara så gott som avhängda efter fyra omgångar i dödens grupp.

Jag tror inte många hade räknat med att Schalke 04 skulle vara det klart bättre laget i dubbelmötet med Arsenal. Jag tror inte att många hade räknat med att Schalke skulle vara gruppetta efter fyra omgångar. Jag tror inte att många hade räknat med att Schalke 04 skulle kunna hämta upp ett 2-0-underläge mot Arsenal i Champions League.

Det har liksom aldrig riktigt varit Bundesliga-lagens grej i Champions League. Bayern München är givetvis det klara undantaget.

Det har givetvis funnits starka uppstickare i Champions League. Bayer Leverkusen och Schalke 04 är två relativt aktuella exempel på detta.

Men det som vi bevittnar just nu är något annat. Det är frukten av ett långsiktigt och professionellt arbete. Att Bundesliga är på frammarsch har länge varit bekant, att det är en av Europas bästa ligor är givet. Dock har det ofta blivit problem för alla lag, förutom Bayern München, när man ska hävda sig i Champions League.

”Tyskland kan bara Europa League”. Det har varit en ständigt återkommande fras för många. Det är dags att tänka om nu.

Att Bayern München körde över franska Lille med 6-1 säger mer om Lille än om FC Bayern. De tyska rekordmästarna gjorde inte sina bästa match för säsongen, men de spelade givetvis otroligt bra. Men så är det också ett komplett och mycket bra lag. Lille har ingenting i Champions League att göra, det är ett hån mot turneringens namn. Lille är sannerligen inga mästare. De kan tacka sin lyckliga stjärna för att Bayern München slog av på takten när förnedringen redan var ett faktum.

Jupp Heynckes sa själv efter matchen att det här var knappast något högklassigt motstånd. Även om det så klart var en mycket fin insats av FC Bayern. De lekte, och levde, fotboll. Sympatiske Claudio Pizarro fick dessutom göra en storartad comeback på den internationella scenen med sina tre mål. Så oerhört välförtjänt.

Nej, det är inte krossen i Bayern som är kvittot på de tyska lagens kvalitet. Det är snarare Schalkes och Dortmunds insatser som är kvittot på hur bra Bundesliga faktiskt är. Den har länge varit sensationell, men utanför landgränsen hade klubbarna oftast svårt att hävda sig i Champions League. Vilket till stor del beror på att tyska klubbar inte är rikemansleksaker, det är fortfarande fotbollsföreningar. Inte något sjukt oljeprojekt. Och den ekonomiska skillnaden har ofta gjort sig påmind för samtliga klubbar förutom FC Bayern – som välförtjänt och målmedvetet har etablerat sig som en europeisk storklubb. Men man har också kämpat för det under flera årtionden. Det hände inte över en natt, det hände inte för att klubben såldes till en uttråkad miljardär.

Nu har en del andra klubbar börjat närma sig FC Bayern i Tyskland. Ekonomiskt skiljer det ännu mil mellan FC Bayern München och konkurrenterna. Men Bundesliga har kvalitetshöjts sakta men säkert. Och det är först nu det börjar bära frukt på den riktigt stora scenen. Det är glädjande. Nu är det Dortmund som stör City och det är Schalke som stör Arsenal. Det är ombytta roller mina vänner.

För inte så många år sedan konstaterade jag för mig själv att Bayern München är den enda klubben som kan representera Bundesliga i Champions League, möjligtvis VfL Wolfsburg eller Bayer Leverkusen också. Det kändes lönlöst att tro att fler klubbar skulle kunna konkurrera med miljardbyggena ute i Europa. I så fall hade Tyskland behövt ge upp 50+1-regeln – något jag absolut inte ville se.

De flesta Bundesliga-lagen vill spela anfallsfotboll, vinna matcher genom att göra fler mål än motståndaren. Genom att ösa framåt när man får chansen. Det har fota straffats sig ute i Europa, de tyska lagen har blivit avklädda. Det ser annorlunda ut den här säsongen och det är bara till att gratulera fotbollen.
Nu har de tyska klubbarna visat att det går att hävda sig i CL ändå. Med fanatiska supportrar, en jäkla vilja, en långsiktig satsning och fin talangutveckling går det. Och nu får vi förhoppningsvis se Uefas FFP-regler träda i kraft på allvar. Då är samtliga tyska klubbar i en suverän situation. Ljusår före de flesta konkurrenterna.

Att driva sunda fotbollsklubbar i ett semi-socialistiskt fotbollsklimat låter kanske overkligt. Men se på fan, det går trots allt. Det gör åtminstone mig väldigt glad.

Pengar spenderade på övergångar
Pengar spenderade på övergångar

För att ni verkligen ska förstå vad jag menar med ekonomisk skillnad har jag lånat duktige Swiss Rambles diagram. Nu är förvisso inte Schalke med på den här tre års-listan över spenderade pengar på spelare, men med tanke på årets nollsatsning så hade klubben trots allt legat ganska blygsamt till. Men tänk att det går att hävda sig i Europa ändå. Det gör mig hoppfull.

***

Matcherna som spelades då? Tja, Bayern München tryckte direkt på gaspedalen och körde över Lille. Jag ska erkänna att jag såg slutet på Chelsea-matchen efter att Toni Kroos gjort 6-1. Det var liksom inte ens riktigt kul. Självklart ska vi sätta en fjäder i Bayern-hatten, men än mer ska vi ifrågasätta vad fasen Lille gör i den här turneringen.

Schalke var det bättre laget mot Arsenal men två misstag renderade i två mål för bortalaget. Det kändes typiskt, det kändes som en typisk insats av ett tyskt lag i Champions League. Men Schalke gav inte upp och fortsatte sin forcering – som också gav resultat. Huntelaar bombade in reduceringen, Farfan bombade in kvitteringen med hjälp av Arsenal-försvararen.

Borussia Dortmund spelade en magnifik första halvlek på bortaplan mot Madrid. Det här laget har mognat oerhört, har i åtanke att samma lag gick bort sig totalt mot Marseille, och Olympiakos, för bara ett år sedan. En välförtjänt 2-1-ledning i halvtid signerad Reus och Götze. Men i andra tryckte Real på med allt man hade och i matchens slutminut fick Özil in en frispark som Weidenfeller borde ha räddat. Fortfarande lite typsikt Dortmund att tappa ledningen, men 2-2 är väl godkänt ändå.

Efter fyra spelade omgångar i Champions League, och tre i Europa League, behåller Tyskland kontakten med Spanien och England i Uefas rankning.

Tyskland har spelat in 7 357 koefficient-poäng och ligger för tillfället på 69 043 poäng totalt. England har spelat in 8 285 poäng och har nu totalt 74 820. Spanien toppar fortsatt med 8 857 inspelade poäng och en total på 79 168.

Italien, som totalt sett ligger fyra i tabellen med 55 814 poäng, har spelat in 6 083 poäng den här säsongen. Med stor sannolikhet kommer Portugal att ta sig förbi Italien till nästa säsong. Totalt har landet 53 834 poäng och den här säsongen har man spelat in 6 416 poäng. Men framför allt blir Portugal av med en bottennotering på 6 785 från säsongen 2008/09, Italien å andra sidan tappar hyfsade 11 375 poäng.

Ursäkta, jag råkade visst bjuda på en liten avstickare.

***

Förra omgången av Europa League gick riktigt bra för de tyska lagen med tre segrar och ett kryss. Laget som spelade oavgjort var VfB Stuttgart och det är just Bruno Labbadias gäng som verkligen behöver en vinst mot FC Köpenhamn i kväll. Även Borussia Mönchengladbach har en viktig bortamatch mot Marseille då båda lagen har fyra poäng efter tre omgångar.
Hannover 96 kan bli klart för slutspel om man besegrar Helsingborg hemma i Hannover. Rimligtvis ska det inte vara några problem. Samtidigt måste dock Levante vinna, eller spela oavgjort, mot Alkmaar för att Hannover ska bli klart.
Bayer Leverkusen kan också bli klart för slutspel i kväll – en vinst mot Rapid Wien är allt som krävs.

19:00
Olympique Marseille – Borussia Mönchengladbach

FC Köpenhamn – VfB Stuttgart

21:05
Bayer Leverkusen – Rapid Wien

Hannover 96 – Helsingborgs IF

Får vi ytterligare en fantastisk afton i Europa?

/Wingren

Läget i CL-lagen

av Pierre Wingren, reporter

Åter dags för en härlig vecka fullmatad med Europa-dramatik. Först ut har vi Bayern München som har rest till Frankrike för att ta sig an OSC Lille. I morgon väntar två kanonmatcher då Arsenal tar emot Schalke 04 och Real Madrid gästar Borussia Dortmund. Minst sagt en hel del att se fram emot så här mitt i arbetsveckan. Underbart.

På torsdag rullar bollen vidare med Rapid Wien – Bayer Leverkusen, Helsingborgs IF – Hannover 96, Borussia Mönchengladbach – Olympique Marseille och VfB Stuttgart – FC Köpenhamn.

En sak i taget dock. Låt oss titta på hur läget är i Champions League-lagen.

OSC Lille – Bayern München

I Bundesliga går FC Bayern som tåget och i första CL-matchen mot Valencia gick allt som på räls. Men så kom de slitstarka traktorerna från BATE Borisov och skrällvann. Kvällens bortamatch är med andra ord väldigt viktig och det ser i ärlighetens namn lovande ut.

Lille: Slutade trea förra säsongen i Ligue 1 men den här säsongen har inletts betydligt mycket sämre. Eden Hazard har lämnat en lucka efter sig och klubben befinner sig på en blygsam elfteplats i tabellen. I Champions League har det blivit två raka förluster och läget är spänt.

Vad som gör det än värre för tränare Rudi Garcia är alla skador. Lille måste klara sig utan skadade Rio Mavuba, Marko Basa och avstängde Mathieu Debuchy. Framför allt lagkaptenen och mittfältsmotorn Mavuba är ett smärtsamt avbräck: ”Hans saknad är ett stort handikapp. Trots det kommer vi att kämpa till sista minuten mot Bayern”, säger tränaren.

Lille riskerar att behöva använda misstagsmaskinen David Rozehnal från start. Mittbacken återfanns tidigare i Hamburger SV.

Bayern: Det finns inte många orosmoln på Uli Hoeneß sydtyska himmel. Arjen Robben och Mario Gomez är förvisso skadade, men det har minst sagt gått skapligt även utan dem. Supertalangen David Alaba är dessutom redo för spel efter sina skadeproblem, då kan äntligen Holger Badstuber få flytta in i mitten av försvaret igen. Tveksamt om Jupp Heynckes spelar med Alaba från start dock. Situationen säger dock en hel del om kvaliteten i FC Bayerns trupp. Bättre än på mycket länge.

I Bundesliga har Bayern München vunnit sina åtta ligamatcher och vill förstås ta tillbaka kommandot i gruppen. För Franck Ribéry blir matchen särskilt speciell – läs mer här.

Arsenal – Schalke 04

Arsenal: Stötte på väldiga problem mot ett kämpande Norwich och förlorade med 0-1 och ligger nu på plats nio i tabellen. En missräkning förstås och Arsenal vill göra bättre ifrån sig. Nu väntar en tuff uppgift i form av ett Schalke med fullpumpat självförtroende. Robin van Persie har lämnat Arsenal och Podolski, Santi Cazorla, Gervinho och Giroud hade uppenbara problem i offensiven mot Norwich. ”Med ett så stort bollinnehav hade vi behövt skapa fler chanser, ibland behöver helt enkelt mer tålamod ibland”, säger spelfördelaren Mikel Arteta.

Tränare Wenger saknar dock några duktiga medhjälpare i offensiven. Theo Walcott och Alex Oxlade-Chamberlain missar matchen och förmodligen gör även Jack Wilshere det. Men det finns väl alltid hopp? Jovisst! Följande fiktiva konversation utspelade sig 2011:

Hejsan, ett stycke tyskt underbarn tack!
Javisst, det fixar vi.
Du…jag har inte jättemycket pengar, men jag vill hemskt gärna ha ett tyskt underbarn.
Inga problem kompis. Vi säger 100 000 euro. Känns det okej?
Tja, hm. Jo, det låter bra. Vi kör på det (gnider händerna och ler förnöjt när Stuttgart-delegationen tittar bort ).

Drygt ett år senare kommer Wenger på att han hade köpt det där tyska underbarnet och kastade in honom mot Norwich. Och Serge Gnabry, 17, imponerade direkt. Han kan mycket väl bli Arsneals hemliga vapen i kväll.

Schalke: Har fått en bra start på ligaspelet och Europa-spelet. Det märks inte att Raúl har lämnat då det finns ett gäng pigga ynglingar som gärna tar på sig rollen som offensiv spelfördelare. Lewis Holtby har gjort det med bravur så här långt. Ibland har Huub Stevens mannar tappat poäng i onödan på grund av okoncentration. 2-0 mot Fortuna Düsseldorf blev exempelvis 2-2 och mot Montpellier i Champions League var det samma visa.

Men i lördags spelade Schalke ett viktigt Ruhrderby mot Borussia Dortmund och vann med 2-1 på bortaplan. Och man var det bättre laget. Schalkes spel tycks fungera fint för tillfället och offensivt har Huub Stevens många intressanta alternativ i bland annat Farfan, Draxler, Barnetta, Afellay och Holtby. Bjässen Kyriakos Papadopoulos missar matchen, men Matip och Höwedes gjorde ett strålande jobb i mittlåset mot Dortmund. En jämn fajt att vänta.

Borussia Dortmund – Real Madrid

Real Madrid: Fokus inför mötet mellan mästarna är alla skador. José Mourinho och Real Madrid får klara sig utan flertalet försvarare, Marcelo, Fabio Coentrao och Alvaro Arbeloa missar matchen. Det här har tvingat Mourinho till att bygga om backlinjen enligt följande: Ramos, Varane, Pepe, Essien. Och det fungerade åtminstone väldigt bra mot Celta Vigo, en match som Real Madrid enkelt vann med 2-0. ”Backlinjen stod för en mycket fin insats”, berömde Aitor Karanka, assisterande tränare, efter matchen.

Offensivt är Real Madrid sylvasst och Sami Khedira är åter redo för spel. Det är minst sagt ett kvalitativt lag Mourinho förfogar över. Özil, Ronaldo och di Maria lär hålla Dortmunds defensiv sysselsatt. Även om Real Madrid inte har lyckats så bra som de hade önskat i La Liga så har det sett annorlunda ut i Champions League. Två raka vinster och sju gjorda mål står på spanjorernas konto. Storstjärnan Ronaldo har gjort fyra av dessa mål.

Dortmund: Jürgen Klopp och Borussia Dortmund har inte alls hittat formen eller flytet den här säsongen. Stundtals har det sett magnifikt ut (Manchester City, Leverkusen, Gladbach) men det har alldeles för ofta sett bedrövligt ut (Schalke, Nürnberg, HSV). Försvaret står för enkla misstag och framåt fortsätter man traditionen med att bränna målchanser. Nu ser dessutom mittfältsmotorn Ilkay Gündogan ut att missa matchen. Dortmund har gjort sina sämsta matcher när Gündogan har saknats.

Sedan tidigare är yttermittfältaren Jakub Blaszczykowski skadad, Mario Götze och Marcel Schmelzer missade lördagens derby mot Schalke på grund av skador, men tros kunna vara tillbaka mot Real Madrid.

Självförtroendet är inte på topp och om Borussia Dortmund ska kunna ta poäng mot Real Madrid krävs en liknande insats som mot City. Vi som har följer Bundesliga vet att Dortmund är bra nog för det, men hittills har den här säsongen bjudit på för många toppar och dalar. Poäng mot Real vore en ordentlig bonus då Dortmunds huvudkonkurrent trots allt heter Manchester City.

En ursinnigt pressande, ett tätt försvar och en effektiv Marco Reus. Så lyder receptet.

/Wingren

Just nu: Schmelzer skadad

av Pierre Wingren, reporter

Så har vi fått Joachim Löws startelva. Den ser precis ut som jag gissade i förra blogginlägget – bortsett från att Philipp Lahm har bytt kant och att Jerome Boateng kliver in till höger i backlinjen. Marcel Schmelzer, som skulle ha försvarat till vänster, har fått en smäll på foten och missar alltså matchen mot Sverige på grund av skada. Bittert för en kille som så gärna vill bevisa att han duger, bittert för ett skadedrabbat Borussia Dortmund.

Vad förändringen betyder för själva matchen? Inte mycket.

Boateng spelade till höger mot Irland och kan positionen, Lahm kan spela till vänster utan några som helst problem. Jag vill nästan påstå att Tyskland blir defensivt starkare. Men det är klart att förändringar strax innan match alltid är jobbigt – i det här fallet bör det dock inte skapa några större problem.

Med Marco Reus från start till vänster på det offensiva mittfältet gäller det nu för Lustig att inte vara ett dugg lustig försvarsspelet.

Så här startar alltså Tyskland:

Neuer
Boateng, Mertesacker, Badstuber, Lahm
Kroos, Schweinsteiger
Müller, Özil, Reus
Klose

Tysklands U21-landslag vann för övrigt den svettiga och avgörande matchen mot Schweiz med 3-1. Målen gjordes av Holtby (Schalke), Sobiech (Fürth/Dortmund) och Polter (Nürnberg/Wolfsburg).

Nu hoppas vi på en finfin tillställning i Berlin om ungefär 40 minuter.

/Wingren

BVB vet nästan hur det känns att vara FC Bayern

av Pierre Wingren, reporter

Manchester City – Borussia Dortmund 1-1

Vilken fotbollsmatch vi fick se. Öppet spel, många målchanser, kalasräddningar och svettig dramatik. Roman Weidenfeller räddade allt förutom Tyskland-dödaren Mario Balotellis straff. Joe Hart i City-målet räddade allt förutom ett hårt och högt skott från Marco Reus.

Matchen borde väl rimligtvis ha slutat med en 8-4-seger för Borussia Dortmund. Nu slutade det i stället med en 1-1-förlust. Hemmalaget hotade i djupled genom Silva längs med vänsterkanten, men i övrigt hade Dortmund bra koll på matchen. Jag vågar till och med påstå att City under stora delar av matchen var utspelat av Dortmund. Men vi som har följt de tyska mästarna ett tag vet att det här inte var första, eller sista, gången som laget bränner alldeles för många chanser.

Det är klart att Jürgen Klopp och killarna skulle ha vunnit. Vilket drömläge till avancemang man hade haft då. Nu blir det en nervös och tät historia i stället. Dortmund-spelarna reste hem från Manchester med en blandning av stolthet och frustration.

Stolta över att ha spelat sin bästa match i Champions League på tio år. Stolta över att ha manglat ner Manchester City på hemmaplan. Stolta över den enorma insatsen. Stolta över alla målchanser man skapade.

Och kanske framför allt: stolta över att man äntligen presenterat sig på riktigt i Champions League. I dag pratar stora delar av fotbollsvärlden om Dortmund. I engelska tidningar hyllas Joe Hart för räddningarna som håller City kvar i turneringen. Borussia Dortmund vet nästan hur det känns att vara Bayern München i Champions League.

Frustrerade över alla brända chanser, frustrerade över att man inte fick åka hem med de tre poängen. Frustrerade över att tufft domslut som gav Balotelli möjligheten att fixa ett oförtjänt 1-1. Frustrerade över att man inte lyckas vinna den här typen av matcher.

Ett annat samtalsämne i går och i dag har varit Dortmunds supportrar. De sjöng ut City-fansen i Manchester. Den matchen vann på knockout. Jag tror att många engelsmän fick lite ont i själen när de fick se vad deras fotboll en gång var. Identitet, sjungande, glada och hoppande supportrar och mycket hjärta. England fick bevittna vad de har gått miste om – och det i en helt vansinnig fotbollsmatch.

Hatten av till Dortmund för insatsen. Men risken finns att vi i december måste säga ”om det ändå hade slutat annorlunda i Manchester…”.

Straffen som avgjorde matchen var som sagt hårt dömd. Ibland blir det straff, ibland inte. Oavsett var det fruktansvärt onödigt och fult gjort av Roman Weidenfeller att gå fram och psyka Mario Balotelli.

I övrigt var det en fläckfri insats av de tyska mästarna – de visade upp precis den fotbollen som vi känner igen från Bundesliga. Och det, det är ett stort framsteg jämfört med förra säsongen i Europa.

Det är ju bara det att man också måste få med sig tre poäng efter en sån här insats.

***

Schalke 04 – Montpellier 2-2

”Ingen av oss kommer att sova i natt”, säger Roman Neustädter. Det sammanfattar väl matchen ganska bra. Eftersom att jag har anspelat på liknelser mellan Dortmund och FC Bayern två dagar i rad så passar det bra att fortsätta med det. Schalke gjorde helt enkelt en ”Dortmund” från förra säsongen. Den här matchen skulle man ha vunnit, men man gav bort den under slutminuterna med en man mer på plan.

Montpellier gjorde för all del matchen första mål, men fyra minuter senare kvitterade Julian Draxler, som verkligen är på väg att få sitt stora genombrott den här säsongen. Det var även Draxler som fixade Schalkes straff i andra halvlek efter en fin soloräd. Klaas-Jan Huntelaar satte den. 2-1, rött kort på Bocaly och fortsatt Schalke-dominans i matchen. I samma situation bröt dessvärre den unge Draxler armen och tvingas till operation. Tungt för honom och de kungsblå.

Men Schalke fortsatte att bränna sina chanser och spelade lite väl nonchalant för att det inte ska straffa sig på den här nivån. Camara gjorde mål på tilläggstid i vad som kändes som Montpelliers enda anfall i andra halvlek.

Ett oerhört bittert slut för Schalke som sannerligen borde ha knutit ihop säcken långt tidigare.

För övrigt: förra omgången i Champions League brände Dortmund, Schalke och Bayern sina straffar. Den här gången släppte alla tre klubbarna in ett mål på tilläggstid.

Inte någon jättelyckad vecka för de tyska Champions League-lagen – innebär det att VfB Stuttgart, Borussia Mönchengladbach, Bayer Leverkusen och Hannover 96 går och vinner då? Europa League-klubbarna spelade oavgjort i sina matcher förra omgången, samtidigt som CL-lagen vann sina.

Matcherna i kväll är:

Rosenborg – Bayer Leverkusen
Hannover 96 – Levante
Borussia Mönchengladbach – Fenerbache
Molde – VfB Stuttgart

Jag behöver väl knappast påpeka att samtliga fyra lag hade mått väldigt bra av en vinst.

***

1. FC Nürnbergs svenske mittback Per Nilsson skadade sig på träningen och missar matchen mot SC Freiburg. Eländet tycks aldrig ta slut för Pelle.

/Wingren

Sida 1 av 3
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB