Arkiv för tagg ishak

- Sida 1 av 2

Ljummen träningsmatch och en omtalad anfallare

av Pierre Wingren, reporter

Jag är trots allt lite tacksam. Feber är ett jäkla skit, bedrövligt och tråkigt. Men jag vill ändå tacka min kropp, troligtvis är det mitt undermedvetna som har styrt sjukdomen. Det passar trots allt ganska bra att vara sjuk just nu. Inget Champions League, ingen engelsk vecka i Bundesliga. Blott en ljummen träningslandskamp. Ganska bra tajming trots allt.

Det som stör mig mest är att jag missade inspelningen av Euro Talk. Såg som vanligt fram emot att prata fotboll i studion i Stockholm. Det får bli en annan gång.

Nåja, nog tjatat om min hälsa. Låt mig säga som så att en bärbar dator är bra på många sätt – bland annat för att blogga i sängen. Så nu kör vi.

Årets första landskamp står för dörren. Klockan 21:00 möter Tyskland Frankrike i Paris. Inte så mycket att hetsa upp sig över, men det är förståeligt att Joachim Löw vill träffa sina spelare då och då. Inte bara när det är dags för riktiga tävlingsmatcher.

Det har dock hänt en hel del med den tyska truppen. Den består nu av 19 spelare.

Som vanligt saknas Bastian Schweinsteiger. Efter matchen mellan Bayer Leverkusen och Borussia Dortmund stod det klart att även Mario Götze, Marco Reus och Marcel Schmelzer missar matchen.

Lazios sympatiske anfallare, Miroslav Klose, har dessvärre tvingats kasta in handduken på grund av en knäskada. Oerhört tråkigt.

Dortmunds mittfältare Sven Bender har kallats in i truppen, det är allt Löw väljer att göra. Fortfarande ingen Kießling alltså.

Kvällens match blir med andra ord ett ypperligt tillfälle för Mario Gomez att visa upp sig. Anfallaren var smärtsamt given i Bayern München förra säsongen, men en skada i somras gjorde att nye konkurrenten Mario Mandzukic fick chansen. Sedan dess har kroaten spelat bra och en frisk Mario Gomez sitter nu på FC Bayerns bänk. Nu får han chansen att visa upp sig mot Frankrike.

En kille som inte kan visa upp sig är Marcel Schmelzer. Vänsterbacken kritiserades av Löw men har inte kunnat spela sedan dess på grund av skador. Han hade nog gärna visat upp sig från en god sida innan VM-kvalet åter drar i gång.

Jag tänder inte särskilt mycket på den här typen av landskamper, det gör jag inte. Men kvällens match är trots allt relativt viktig. Tyskland förlorade det förra vänskapsmötet mot Frankrike och behöver återställa sitt ego. Det handlar om att få en bra start på 2013. Och det handlar om att visa upp ett godtagbart försvarsspel, ett rörligt mittfält. Och det gäller att klara sig utan spelare som Klose, Schweinsteiger, Reus och Götze.

Följande startelva är tänkbar i kväll:

Adler
Lahm, Mertesacker, Hummels, Boateng
Khedira, Gündogan
Müller, Özil, Kroos
Gomez

Det blir intressant att se om Gündogan kan spinna vidare på sin fina form. Kan han bli ett riktigt alternativ för Löw?

***

1. FC Kölns svenske anfallare Mikael Ishak, 19, lånas ut till schweiziska FC St. Gallen. Han har för all del fått speltid i Bundesliga och 2. Bundesliga men tanken är att han ska få gott om regelbunden speltid i Schweiz. Och kanske till och med hitta målet. Han återvänder till Köln i sommar. Frågan är om han återvänder till en Bundesliga-klubb då.

Lycka till i Schweiz, Ishak.

***

På tal om anfallare då: Robert Lewandowski. Borussia Dortmunds anfallare är en mycket viktig pjäs i Jürgen Klopps lagbygge, vilket han inte minst visade senast mot Bayer Leverkusen. Robert är en spelande anfallare, en stark anfallare, en hårt jobbande anfallare, en hyggligt målfarlig anfallare och en perfekt del av Klopps Dortmund.

Många gul-svarta supportrar har varit beredda på att den polske anfallaren lämnar klubben i sommar eller nästa sommar, när hans kontrakt går ut. Men i förrgår tog Lewandowski-sagan en ny vändning när det plötsligt hette att ”Bayern München och Robert Lewandowski är överens”. ´Sedan dess har fler och fler kockar slängt sina ingredienser i den soppa som är Lewandowski-ryktet.

Det vore en chock för Dortmund att tappa Lewandowski till största konkurrenten. Tidigare har det mest talats om Premier League. I skrivande stund har Dortmund dementerat det påstådda ryktet om att anfallaren får lov att prata med andra klubbar, Lewandowski själv säger att han tar beslut om sin framtid i sommar och FC Bayern vill inte uttala sig.

Läser man lite mellan raderna känns det 1) högst troligt att Lewandowski lämnar Dortmund och 2) ganska troligt att han hamnar i Bayern München hos Pep Guardiola. Framtiden får förstås utvisa det hela.

Att Dortmund blir försvagat av en sådan affär är helt klart. Men om affären genomförs sätts även andra krafter i rullning. På ett sätt är det bra för Bundesliga som får behålla sina stjärnspelare, på ett sätt kan det försvaga ligan om FC Bayerns särställning förstärks. Sommaren blir onekligen intressant i södra Tyskland, det står helt klart.

Anmärkningsvärt är också Dortmunds problem. De har undvikit att bli sönderköpta efter framgångarna, men de tappar hela tiden en nyckelspelare inför varje säsong. Nuri Sahin, Shinji Kagawa och nu Robert Lewandowski, antagligen.

Vad känner ni för Lewandowski-ryktet? Passar han in i Bayern? Ska han stanna i Dortmund, eller ska han testa livet i England?

***

Hur slutade matcherna omgång 20? Låt oss ta en titt på det.

Werder Bremen – Hannover 96 2-0
VfL Wolfsburg – FC Augsburg 1-1
Schalke 04 – Greuther Fürth 1-2
FSV Mainz 05 – Bayern München 0-3
Fortuna Düsseldorf – VfB Stuttgart 3-1
TSG Hoffenheim – SC Freiburg 2-1
Hamburger SV – Eintracht Frankfurt 0-2
1. FC Nürnberg – Borussia Mönchengladbach 2-1
Bayer Leverkusen – Borussia Dortmund 2-3

***

Till sist vill jag bara önska Per Nilsson, Oscar Wendt och Marcus Berg ett stort lycka till mot Argentina. Otroligt roligt att Nilsson äntligen får sin välförtjänta chans i landslaget och helt rätt att åter kalla in Wendt.

/Wingren

Uppdrag Europa 2.0

av Pierre Wingren, reporter

3. Liga är två omgångar gammal och gamla Preußen Münster leder spektaklet med sex poäng. Nu är jag tillbaka från semestern och det känns alldeles perfekt. Det är nu det börjar hända saker. Redan i kväll kvalspelar Hannover 96 mot St. Patrick’s Athletic (mer om det senare), i morgon sparkas 2. Bundesliga igång (mer om det senare) och på lördag samt söndag kan den som vill njuta av Liga total! Cup. TV 10 sänder träningsturneringen (wow) som spelas mellan Hamburger SV, Werder Bremen, Borussia Dortmund och Bayern München. Det börjar bli lite hett i knutarna nu, kära läsare.

När väl Bundesliga slår upp portarna fredagen den 24:e augusti i Dortmund så är det inte vilken säsong som helst som inleds. Det är den 50:e upplagan av Bundesliga. För att fira detta hade jag tänkt att bjuda på lite historiska dokument här på bloggen – från det som har varit. Min förhoppning är att det ska finnas en ny historisk text varje månad, men bli inte ledsna om min tidsplan inte håller.

Jag kan väl redan nu avslöja att augusti månads 50-årsdokument kommer att handla om Timo Konietzka (som gjorde Bundesliga-historiens första mål), ligans grundande och lite annat smått och gott. Vi börjar på noll helt enkelt, det känns logiskt.

Kom gärna med förslag om det finns något historiskt som intresserar er, som ni vill läsa mer om.

Åh, som jag längtar.

***

Hannover 96 då. I kväll inleds uppdrag Europa 2.0 när Mirko Slomka och hans spelare tar sig till Irland. Här väntar halvprofessionella St. Patrick’s Athletic som har blivit irländska mästare sju gånger. I fjol slutade klubben fyra och har tidigare i sommar slagit ut isländska IB Vestmannaeyja och bosniska NK Siroki Brijeg. Matchen börjar 20:30 och spelas på Shamrock Rovers hemmaplan Tallaght Stadium då Uefa inte tycker att Richmond Park håller måttet.

Tallaght Stadium
Här spelar Hannover i kväll.

Hannover 96 charmerade många, åtminstone mig, när de visade upp sig i Europa League förra säsongen. Jag hoppas innerligt att de får en ny chans i år, man ser hur kul spelarna tycker att det är, man ser hur fansen njuter. Det är fotboll. Tyskarna är förstås stora favoriter men Schlaudraff, Pinto och gänget måste vara vakna – St. Patrick’s har spelat ligafotboll sen i mars. För Hannover blir det här första tävlingsmatchen för säsongen, så se upp.

”Ett lag fullt av kraft, som är kämpastarka och löpstarka. Det krävs koncentration från oss alla”, säger Mirko Slomka.

Värt att notera är att ”Saints” kvalspelade mot Hertha Berlin så sent som säsongen 2008/2009. Det mötet slutade med tysk 2-0-vinst på Olympiastadion och 0-0 i Irland.

”Vi kom tillbaka i god form från semestern och har nu arbetat bra i över fyra veckor under försäsongen. Vi ser verkligen fram emot mötet, vi är glada över att det äntligen handlar om något”, säger Jan Schlaudraff som skickade Hannover till Europa League med sina två mål mot Sevilla förra säsongen.

***

Och så var det dags för lite 2. Bundesliga. I förra inlägget skrev jag om hur stark 3. Liga är den här säsongen, och precis lika namnkunnig, klassisk, härlig och intressant är årets upplaga av andraligan. Bara titta på lagen som är med:

Hertha Berlin (nedflyttade)
1. FC Köln (nedflyttade)
1. FC Kaiserslautern (nedflyttade)
TSV 1860 München
FC St. Pauli
FC Ingolstadt 04
MSV Duisburg
VfL Bochum
1. FC Union Berlin
FC Energie Cottbus
Eintracht Braunschweig
Dynamo Dresden
FC Erzgebirge Aue
SC Paderborn 07
FSV Frankfurt
SV Sandhausen (uppflyttade)
VfR Aalen (uppflyttade)
Jahn Regensburg (uppflyttade)

Det är verkligen inte vilka klubbar som helst. Vi har tre solklara favoriter i de tre nedflyttade klubbarna, men som vi vet är det inte alltid så lätt att studsa tillbaka direkt. Köln är skuldtyngt, Kaiserslautern sårat och Hertha är en förening i kaos.

Vi har två starka och sugna lag i 1860 München och St. Pauli. Här finns en tydlig satsning och en klar stomme, dessutom är pressen mindre på dessa lag. Intressant blir också att se om SC Paderborn kan spinna vidare på mirakelsäsongen. Den lilla klubben vet sina begränsningar och värvar in 20-åringar från trakten, spelare som inte lyckas ta klivet i större klubbar som Dortmund och Schalke. I fjol fungerade det över allt förväntan, med ligans minsta budget var man med och krigade om topplaceringarna.

En annan intressant och fräsch satsning finner vi i Berlin där Union är sugna på att bli stadens största, åtminstone bästa, klubb. Stadion An der Alten Försterei har fått en ny läktare på den västra långsidan och klubben har höjt sin personalbudget – men utan att göra någon vansinnessatsning. Det känns mycket spännande.

Och givetvis önskar vi svenske Mikael Ishak all lycka till i Köln.

På fredag inleds alltså 2. Bundesliga med två matcher klockan 18:00:

FC Ingolstadt – Energie Cottbus
Erzgebirge Aue – FC St. pauli (Eurosport 2)

Ljuvligt.

Vilka lag tror ni spelar med i toppen respektive botten?

***

Vad vore väl en blogg om Bundesliga om den inte uppmärksammar tyska talanger? Den finaste utmärkelse en spelare kan få är Fritz Walter-medaljen. Årligen delas guld, silver och brons ut till landets främsta talanger. Låt oss se vilka ungdomar som har förärats i år:

U 17

Tre senaste vinnarna: Emre Can, Timo Horn, Mario Götze

Guld:Leon Goretzka (VfL Bochum). Mogen, smart, stark och målfarlig defensiv mittfältare som jagas av bland annat Juventus, Inter och FC Bayern. Men han är klok, han väljer att ta nästa steg i Bochum i lugn och ro: ”Anbuden är ett erkännande för mina prestationer. Seriösa tankar på en övergång har jag dock inte haft”. Goretzka förde som kapten det tyska U 17-laget till final i EM där det till sist blev en strafförlust. Framtiden ser ljus ut.

Silver:Max Meyer (Schalke 04). En av mina favoriter bland de tyska ungdomarna. Liten, teknisk och snabb. Låt oss likna honom med Mario Götze i spelstilen. En speciell talang som länge har spelat med de äldre killarna.

Brons: Pascal Itter (1. FC Nürnberg). Defensiv mittfältare som även gjorde det bra som högerback i U 17-EM. I Nürnberg bygger man upp Itter till en framtida lagkapten och ledargestalt.

Goretzka
Ledargestalt och vinnare, Leon Goretzka.

U 18

Tre senaste vinnarna: Julian Draxler, Mario Götze, Marco Terrazzino

Guld: Matthias Ginter (SC Freiburg). Gjorde stor succé när han fick Bundesliga-debutera i våras. Efter debuten spelade han samtliga 90 minuter i tio matcher och imponerade stort. Ett allround defensivsspelare som vi kommer att få se mycket av i Bundesliga den här säsongen.

Silver: Thomas Pledl (Greuther Fürth). Lämnade 1860 München efter en finfin säsong i U 19-Bundesliga för Greuther Fürth. En allround mittfältare som har imponerat under sommaren och tillhör nu Fürths proffstrupp.

Brons: Dominik Kohr (Bayer Leverkusen). Den centrale mittfältaren fick göra två inhopp i Bundesliga för Bayer Leverkusen, kan säkerligen hoppas på mer speltid den här säsongen.

U 19

Tre senaste vinnarna: Marc-André ter Stegen, Peniel Mlapa, Lewis Holtby

Guld:Antonio Rüdiger (VfB Stuttgart). Med problemstämpel lämnade han Dortmund och ny adress blev Stuttgart, och där blev han sannerligen väl omhändertagen även om han inte fick lov att spela under våren då övergången var problematisk och drog ut på tiden. Stark och snabb mittback, som fungerar lika bra som högerback. Var stark i sin Bundesliga-debut mot Mönchengladbach i januari 2012.

Silver: Andre Hoffmann (MSV Duisburg). Fick faktiskt silver i U 17-klassen 2010, men har utvecklats mycket sedan dess. Stor, stark och flexibel mittback som är ordinarie i MSV Duisburg. 24 matcher i andraligan har det blivit sen hösten 2011.

Brons:Patrick Rakovsky (1. FC Nürnberg). Ung målvakt som lämnade Schalke under Magath-eran, något Schalke säkert ångrar nu. Är inplanerad som 33-årige Raphael Schäfers ersättare och fick debutera redan förra säsongen. Rakovsky stod för starka insatser mot Dortmund och Augsburg, men sen blev det inte mer på grund av ett brutet finger.

Bloggen säger grattis till ynglingarna som har förärats med den finaste av medaljer – och hoppas på att få se mer av killarna den här säsongen.

***

Just det, för er som har missat: Matthias Sammer har lämnat DFB för att jobba som sportchef i Bayern München. Robin Dutt, tidigare i Freiburg och Leverkusen, tar över Sammers roll på förbundet.

/Wingren

Hrgota till Bundesliga – och Lahm spelar till vänster i landslaget

av Pierre Wingren, reporter

Först och främst säger vi välkommen till Bundesliga, Branimir Hrgota! Enligt mig är han en av Sveriges mest spännande spelare och 19-åringen ansluter till en bra miljö i Borussia Mönchengladbach. Jönköpings Södra tappar en fenomenal Superettan-anfallare, men det kommer knappast som någon skräll.

Mönchengladbach är en god utvecklingsmiljö för unga spelare, särskilt under Lucien Favres styre. Det är en tränare som är nitiskt noggrann och uppmärksam. Branimir ska inte bli förvånad om han får höra att ”ditt tillslag på bollen borde vara en halv centimeter längre in på foten”. Sån är Favre. Han utvecklar inte bara laget utan även de enskilda spelarna. Lagets storstjärna som lämnar för Dortmund, Marco Reus, har hyllat Favre för alla tips och råd. Tony Jantschke är ett annat bra exempel, eller för all del Patrick Herrmann. Det är unga spelare som har utvecklats enormt på kort tid.

Tanken är förstås inte att Branimir Hrgota ska ersätta Marco Reus nu på en gång, även om förhoppningen säkerligen är att han ska kunna göra det. Favre värdesätter förmågan till samspel och det härliga drivet mot mål – egenskaper som Hrgota förfogar över enligt min uppfattning.

Hrgota kommer att få den tid han behöver. Han kommer säkerligen att få träna med a-truppen direkt, men hans första insatser kan mycket väl bli i Borussia Mönchengladbach II. När han är redo kommer han att få chansen i Bundesliga.

”Branimir Hrgota är en väldigt intressant spelare, en snabb och målfarlig ytteranfallare som vi tror kan slå igenom i Bundesliga”, säger klubbens sportchef, Max Eberl.

På tal om unga svenskar i Tyskland: Mikael Ishak ska nog vara glad över att 1. FC Köln åkte ur Bundesliga. Eller, det får väl framtiden utvisa, kanske är inte Holger Stanislawski det minsta intresserad av Ishak. Men jag hoppas och tror att Ishak får ännu mer speltid och framför allt ännu lite bättre självförtroende. Han visade goda egenskaper redan under våren, det här kan bli en riktigt kul säsong för Ishak.

Och då jag ändå har talat om Gladbach, Favre och Hrgota så bör jag väl avrunda med att lagbygget börjar se mycket intressant ut inför nästa säsong. Granit Xhaka är en fantastisk transfer som jag tror kommer att göra ett utomordentligt bra jobb, bättre än Roman Neustädter som lämnar. Vidare sägs David ”Junior” Hoilett vara så gott som klar för klubben, och då torde han bli Reus ersättare. En mittback och gärna en renodlad anfallare får gärna tillkomma, men det ser redan spännande ut. Kul.

***

Som jag redan har rapporterat så ser det ut som om att Borussia Dortmund-spelarna inte kommer att spela många minuter under EM. Så nu är frågorna lite snävare – exempelvis vart Philipp Lahm spelar? Hur blir det med Klose och Gomez? Vem spelar till höger i backlinjen?

Lahm själv sa i dag på en presskonferens att han med all säkerhet kommer att spela till vänster. Även Löw bekräftar att laget mår bäst av att ha kaptenen till vänster. Så vem spelar då högerback? Löw säger så här:

”Till höger är Boateng förstavalet. Men även Lars Bender har visat att han är ett riktigt bra alternativ på träningarna. Jag kommer att ta mig tid innan jag beslutar vem som spelar där. Jag säger bara att Lars Bender har fallit mig i smaken”.

Boatengs chanser har minskat av två anledningar dock: Lars Bender har imponerat och Joachim Löw är besviken på Jerome Boateng. Bayern-backen valde att tillbringa den sista lediga dagen i Tyskland med en modell i en hotellbar. Det blev stora rubriker, som vanligt. Löw säger att han inte uppskattar Boatengs beteende. Fortsättning följer (?).

En sak är säker i alla fall, och det handlar om tyska ytterbackar. Om Lars Bender och Jerome Boateng är våra bästa alternativ så är det inte bra. Därmed inte sagt att de båda kan göra ett fantastiskt jobb under EM, men lite lustigt är det då ingen av dem är utpräglade högerbackar. Särskilt inte Lars. Uppenbarligen känner Löw att dessa två herrar är våra bästa alternativ för tillfället, det säger ändå en del.

Vi får helt enkelt lita på att Löw fattar de rätta besluten, det är hans jobb att göra det. Och det har fungerat alldeles ypperligt förr. När det gäller ytterbackarna så känner jag mig tryggare med Lahm än med Schmelzer till vänster i alla fall.

I anfallet är det också lite förbryllande – vem kommer att starta egentligen? Miro Klose eller Mario Gomez? Personligen så föredrar jag Klose om han är i någorlunda form, han deltar mer i spelet än Gomez och då känns det mer lockande att kunna slänga in Gomez med 20 minuter kvar av matchen. Känslan är att Löw känner ungefär likadant.

Löw säger på dagens presskonferens att han inte vet om han kommer att rotera på den positionen, han säger bara att alla spelare säkerligen kommer att behövas under turneringen.

Nu är det bara två dagar kvar till den ack så viktiga matchen mot Portugal. Jag hoppas att Löw snart har allt klart för sig – vi andra får nöja oss med att luta oss tillbaka och hålla tummarna.

/Wingren

Dags för ”engelsk vecka” i Tyskland

av Pierre Wingren, reporter

Veckan alla har väntat på är äntligen här. Bundesliga går in en ”engelsk vecka”, ett tyskt uttryck som nyttjas när det spelas matcher mitt i veckan. Inte oss åskådare emot förstås. Vi bjuds på mer spänning, mer dramatik, mer kärlek och mer adrenalin. Och allt sker inför tiotusentals åskådare och ett klassiskt strålkastarljus.

Redan i kväll spelas det fyra matcher. Mer eller mindre hela Tyskland väntar förstås på morgondagens matcher – det är då Borussia Dortmund tar emot Bayern München på Westfalenstadion. En jätteduell. Hur uppmärksammat är det i Sverige då? Sorgligt lite. Skrämmande lite.

En sak i taget dock. Nu fokuserar vi på kvällens matcher och i morgon gottar vi oss åt fotbollsfyrverkeriet i Dortmund. Här finns faktiskt en hel del spännande möten, fast å andra sidan, vilka matcher är inte spännande när det är omgång 30 av 34 i Bundesliga? Just det, alla matcher har en hög puls. Somliga lite högre dock. Som mötet mellan Werder Bremen och Borussia Mönchengladbach samt det mellan Mainz och Köln. I mina ögon i varje fall. Samtidigt låter inte Augsburg mot Stuttgart eller Hertha Berlin mot Freiburg det minsta osexigt. Och det är väl härligt? Bundesliga är som en enda stor påse med smaskigt fotbollsgodis – det är bara att välja ut en match och njuta.

Bortsett från mötet mellan Rosenbergs Bremen och Wendts Gladbach så är det bottenlag inblandade i samtliga matcher. Tidigare så uträknade Augsburg går upp mot Europa-aspirerande Stuttgart i en syd-duell, Mainz och Köln kommer att utkämpa en galen kamp och detsamma gäller för Berlin och Freiburg.

Låt fotbollsspektaklet börja!

Tisdag 20:00

FC Augsburg – VfB Stuttgart
Kvällens hemmalag har inte förlorat på hemmaplan åtta matcher i rad nu, Stuttgart har å andra sidan inte förlorat alls på sju matcher i rad. Vilket lag får ge upp sin serie, eller slutar det med ett kryss? Augsburg var inte på något sätt dåliga mot jättarna från München sist och kommer garanterat att bjuda upp till kamp. Men Stuttgart har verkligen beblandat sig i striden om en plats i Europa League och just nu öser laget in mål. Särskilt Vedad Ibisevic har sett riktigt farlig ut sen flytten till Stuttgart från Hoffenheim. Ett lag kämpar för överlevnad, ett för Europa. Det här kan bara bli bra.
Jag tror på: 2

FSV Mainz 05 – FC Köln
Man kunde ju tro att Mainz var på säker mark efter den fina inledningen under våren, men faktum är att nedflyttningshotet lever i allra högsta grad. Thomas Tuchels killar blandar och ger, senast blev det en 1-4-förlust mot Stuttgart, vilket får anses vara underkänt. Laget kämpar hårt men man begår för många misstag. Nu väntar ett ännu mer nedflyttningshotat Köln. Ståle Solbakken har försökt att rensa luften och få spelarna att inse allvaret. Anfallaren Novakovic har skickats upp på läktaren och det råder tuffare tider i Köln. 1-1 blev det mot Bremen senast, och Köln hade bud på mer. Men spelet måste stabiliseras och laget måste spela som just ett lag. Det lär bli en nervös men troligtvis målrik tillställning.
Jag tror på: X

Werder Bremen – Borussia Mönchengladbach
Två lag med för tillfället stora ambitioner drabbar samman. Men det är också två lag som svajar i vinden och vacklar när de går. Bremen har inte vunnit mer än två matcher under våren och riskerar att missa spel i Europa. Dessutom riskerar man även att tappa en handfull med spelare, bekräftat är redan nu att Tim Wiese lämnar till sommaren. Borussia Mönchengladbach har allt svårare att spela ut nu när motståndarna inte underskattar dem. En vinst vore välbehövlig för att hitta formen igen och sätta press på Schalke, som har fem poängs försprång. Marco Reus är tveksam till spel då han utgick skadad mot Berlin, men han har åtminstone följt med lagkamraterna till Bremen. En kamp om Europeiska platser och en kamp mot en allt mer dalande formkurva.
Jag tror på: 2

Hertha Berlin – SC Freiburg
Nedflyttningskamp i dess renaste form när Berlin bjuder in Freiburg. Otto Rehhagels tid i huvudstaden har inte varit så lyckad som önskat, men kanske kan 0-0-matchen mot Gladbach ingjuta lite självförtroende. Berlin ligger näst sist och har fem poäng upp till Freiburg. Det finns ingen poäng i att poängtera hur viktig den här matchen är. Freiburg har under Christian Streich ryckt upp sig ordentligt men svävar fortfarande i fara. Senast blev det 2-2 mot Nürnberg. Nu saknas dock avstängde målskytten Makiadi. Senast lagen möttes slutade det just 2-2, men då hette tränarna Sorg och Babbel. Mycket hinner hända på ett par månader i fotbollens värld.
Jag tror på: 1

/Wingren

Upplagt för seriefinal

av Pierre Wingren, reporter

Tack, Borussia Dortmund. Tack, Bayern München. Lördagens vinster öppnar upp dörren för ett fullständigt spektakel på onsdag när dessa klubbar möts. Det blir ettan mot tvåan i en fantastisk seriefinal inför 80 720 åskådare. Det är sådana här matcher som fotbollsälskare lever för. Det kommer att bli underhållande, dramatiskt, tufft och läckert. Tack så mycket för att ni ger oss den här spänningen. Jag kan inte vänta tills det äntligen blir onsdag.

***

Om det är harmoniskt i Dortmund och München, så är det fortsatt fullkomligt kaos i Köln. Den här föreningen lyckas aldrig att slå sig till ro, vilket givetvis påverkar det rent sportsliga. Tränare har fått lämna jobbet till höger och vänster, man saknar en riktig klubbledning och mitt i allt beter sig spelarna på sämsta tänkbara sätt. I februari körde Miso Brecko rattfull, Pezzoni blev nerslagen på stan och nu dyker nyheten om Slawomir Peszko upp. Den polske yttermittfältaren tillbringade natten mot söndag i en fyllecell efter att ha bråkat med en taxichaufför.

”Jag är djupt besviken. Slawo är naturligtvis inte med på tisdag mot Mainz. Jag måste kunna lita på mina spelare. Hans uppförande kan inte accepteras”, säger tränaren Ståle Solbakken.

Mitt i den allra tätaste, nervösaste och jobbigaste bottenstriden händer alltså detta. Peszko ska ha bett om ursäkt till lagkamrater och klubbledningen. Men vad hjälper det, egentligen? Ingen lugn och ro i Köln.

***

FC Kaiserslautern är inte alls bra. Inte ett dugg. Inte ens nästan. Naturligtvis hjälpte det föga att byta tränare, jag skulle vilja påstå att den reaktionen kom för sent. Som det såg ut då hade det troligtvis varit klokare att inte röra om i grytan, annars skulle Kurz ha fått sparken långt tidigare. Nu blev det ett mellanting och Balakov har inte lyckats förändra på mycket. Laget har nu spelat 19 matcher i rad utan att vinna. I Bundesliga-historien är Tasmania 1900 Berlin värst med 31 matcher, Blau-Weiß 90 Berlin är näst värst med 21 matcher, Dynamo Dresden kvalar in som delad tvåa med 21 matcher. Sen har vi Alemannia Aachen, Fortuna Düsseldorf och just Kaiserslautern på 19 matcher.

Som ni säkert förstår har samtliga rekordlag slutat sist i tabellen och klivit ner efter säsongen.

***

Raül fortsätter att leverera. På ett tjusigt, elegant och imponerande vis (först ett säkert nickmål, sen ett fantastiskt 2-0-mål cirka 1:17 in i klippet). Spanjoren är het. Trots att den här bloggen har otroligt lite med spansk fotboll att göra så slår jag än en gång ett slag för Raúl till landslaget! Där hör minsann gamlingen hemma. Ge den gode herren ett EM.

***

Bundesliga omgång 29:

SC Freiburg – FC Nürnberg 2-2
I bottenstriden mötts två lag med samma poäng, men med helt olika form. Men som vanligt bjöd en Bundesliga-match på oförutsägbara saker. Nürnberg var det piggare och bättre laget, med en Per Nilsson som äntligen fick spela från start. Didavi gjorde tidigt 0-1 och senare utökade Pekhart till 0-2. Hade Nürnberg vänt på sin negativa trend och dödat matchen? Icke. Pelle Nilsson orsakade en tveksam straff som Freiburg utnyttjade och drygt tio minuter före slutet gjorde Makiadi 2-2. Delad poäng i bottenstriden som inte sätter lagen på säker mark, men man ligger inte heller under strecket.

FC Kaiserslautern – TSG Hoffenheim 1-2
Nu vågar jag verkligen påstå att det är över för den här gången för Kaiserslautern. Ska man leta efter något positivt torde det vara att Balakovs lag åtminstone lyckades göra ett mål – det kom först i den 86:e minuten dock. Kaiserslautern kämpade och försökte, men offensivt vill det sig inte alls. Hoffenheim gjorde 0-1 på straff genom Salihovic och Firmino gjorde ett spelmål för Babbels lag. Just Firmino har verkligen vaknat till liv igen sedan Babbel tog över.

Bayern München – FC Augsburg 2-1
Mario Gomez gjorde säsongens hittills snabbaste mål när han nätade efter bara 24 sekunder – då hade inte ens matchen i Wolfsburg blåsts igång. Med tanke på Bayerns hysteriska hemmaform, och målglada offensiv, var det nog många som satt och väntade på ett sprudlande målkalas. Men det blev aldrig så. I stället kunde succélånet från Wolfsburg, Koo, kvittera efter cirka en halvtimme. Samtidigt gjorde Lewandowski 0-1 i Wolfsburg. Fördel Dortmund då. Men Bayern München-spelarna tog på sig blåställen och arbetade sig tillbaka. Mario Gomez gjorde ännu ett mål en timme in i matchen. Och det resultatet stod sig matchen ut. München tog en viktig och värdig arbetsseger och har fortsatt slagläge på onsdag när Dortmund väntar. Augsburg kämpade väl, men ett München med ett tydligt mål är svårt att få ur balans, särskilt på Allianz Arena. Efter sex matcher i rad utan förlust förtjänar likväl Augsburg en eloge.

VfL Wolfsburg – Borussia Dortmund 1-3
Matchinledningen var jämn och initiativet växlade från lag till lag, och kanske växte nervositeten hos Dortmund då bänken kanske nåddes av rapporter från München där Mario Gomez hade gjort 1-0 efter bara 24 sekunder. Men det var Dortmund som växte in bättre i matchen och tog kommandot. 0-1 kom genom Robert Lewandowski efter ett fint samspel mellan Shinji Kagawa och Ivan Perisic. Bortalaget brände ett par bra lägen, Roman Weidenfeller tvingades också göra en jätteräddning på Helmes avslut från nära håll. Gündogan börjar träda fram som en nyckelspelare för mästarna och knorrade elegant in 0-2 i början av andra halvlek. Precis som mot Stuttgart tilläts nu Wolfsburg att äta sig in i matchen och satte ett ordentligt tryck och Mandzukic kunde reducera. Dortmund levde farligt, men en utvisning på Madlung i 84:e minuten öppnade upp för en kontring mot slutet som Lewandowski gjorde 1-3 på. Ingen glans, men tre välförtjänta poäng i den täta titelstriden.

FC Köln – Werder Bremen 1-1
Ståle Solbakken fick behålla jobbet då ”ledningen” snarare anser att det är fel på spelarna, inte på tränaren. Norrmannen reagerade med träningsläger och petningar. Novakovic skickades upp på läktaren och plötsligt stod Ishak än en gång i startelvan. Den här gången tillsammans med Podolski. Och Köln var det bättre laget matchen igenom, hade det inte varit för nyheten om Peszkos uppförande så hade den här Köln-helgen summerats på ett bra sätt. Markus Rosenberg gjorde faktiskt 0-1 för Bremen men när Jemal kvitterade en kvart senare så bleknade Bremen bort en aning. Köln lyckades dock aldrig göra det där förlösande 2-1-målet.

VfB Stuttgart – FSV Mainz 05 4-1
Stuttgart har köpt ett plats i Europa för fem miljoner euro! Så tänker boulevardtidningen Bild om klubbens framgångar. Och lite rätt får man ge rubrikmakarna ibland. Vedad Ibisevic har varit ett fantastiskt tillskott och har blommat ut till den klass-spelare som han var innan korsbandsskadan i Hoffenheim. Mot Mainz gjorde han två mål. Det var dock bortalaget, återigen med Zidan på bänken, som tog ledningen efter bara tre minuter när Ivanschitz tog hand om en straff. Hajnal kvitterade tre minuter senare och Ibiseciv hann även göra ytterligare ett mål som dock felaktigt dömdes bort. I andra halvlek räknades dock anfallarens mål och när Stuttgart även fick en lustig straff kunde Kuzmanovic göra 3-1. Ibisevic utökade sedan till 4-1. Stuttgart i riktigt målform, Mainz har blivit ett riktigt jojo-gäng.

Borussia Mönchengladbach – Hertha Berlin 0-0
En relativt chansfattig match som dock styrdes av Mönchengladbach. Men lite av den extraordinära energin har lämnat denna heroiska spelartrupp och det går inte som på räls längre. Särskilt inte när stjärnan, Marco Reus, tvingades lämna planen skadad redan i första halvlek. Det här mållösa krysset hjälpte inte något av lagen nämnvärt i kampen om de åtråvärda platserna. Men det var säkerligen skönt att åtminstone få hålla nollan.

Schalke 04 – Hannover 96 3-0
Schalke vann ”Europa League-slaget” överlägset. Raül gjorde sitt 13:e och 14:e mål för säsongen, Huntelaar gjorde sitt 24:e. Mäkta imponerande. Schalke vann helt välförtjänt, och även om Hannover hade bud på något mål så hade även Schalke det. En trist hemvändning för Pander och Slomka alltså. Hannover såg inte alls bra ut (för en gångs skull) och kampen om en Europa League-plats är fortsatt tuff. Efter denna fina uppvisning befäster dock Schalke plats tre i tabellen.

Hamburger SV – Bayer Leverkusen 1-1
Sami Hyypiä och Sascha Lewandowski satt på tränarbänken i stället för Robin Dutt. Michael Ballack var tillbaka i startelvan. Någon större inverkan hade inte dessa tre aktörer dock, även om den akuta krisen upphörde då man åtminstone plockade en poäng. Det var även ett synnerligen rättvist resultat då inget av lagen förtjänade mer än så. Hamburg tog ledningen genom en straff och i halvlek två fick äntligen Schürrle näta för Leverkusen. Hamburg har fortsatt svårt att vinna på hemmaplan och kämpar fortfarande om ett Bundesliga-kontrakt. Leverkusen ska vara glada över att endast Stuttgart lyckades vinna – hoppet om Europa lever därmed i allra högsta grad.

/Wingren

Vilket lag vinner Bundesliga?

av Pierre Wingren, reporter

Så återstår det endast sju omgångar. Läget är oförändrat. Bayern München vann mot Hannover, Borussia Dortmund krossade Köln. Fem poäng skiljer lagen åt. När kommer ett trendbrott? När får vi se ett titelryck från Dortmund? Eller när får vi se Bayern hämta in tre poäng?

Säsongens riktiga läckerbit bjuds vi på i omgång 30. Då tar Borussia Dortmund emot Bayern München på Westfalenstadion. Då kan allt avgöras, men inte nödvändigtvis.

Så här ser lagens spelschema ut:

Borussia Dortmund:
Omgång 28: Stuttgart (H)
Omgång 29: Wolfsburg (B)
Omgång 30: Bayern (H)
Omgång 31: Schalke o4 (B)
Omgång 32: Borussia Mönchengladbach (H)
Omgång 33: Kaiserslautern (B)
Omgång 34: Freiburg (H)

Bayern München:
Omgång 28: Nürnberg (B)
Omgång 29: Augsburg (H)
Omgång 30: Borussia Dortmund (B)
Omgång 31: Mainz (H)
Omgång 32: Werder Bremen (B)
Omgång 33: Stuttgart (H)
Omgång 34: Köln (B)

De regerande mästarna ska alltså spela mot formstarka Stuttgart och Wolfsburg, som kämpar om en Europa League-plats. Rekordmästarna från München har under samma period matcher mot två bottenlag. Fördel München så långt.

Sedan möts storklubbarna i Dortmund. Efter det har Dortmund ett ruggigt derby mot Schalke, och ni kan lita på att killarna från Gelsenkirchen vill ge igen på Dortmund och vara laget som sätter stopp för rivalens titeldrömmar. Sedan väntar nästa Champions League-lag i form av Mönchengladbach.

Borussia Dortmund avslutar mot två bottenlag. Det är svårt att säga hur klurigt det blir. Allt beror på om framtiden redan är bestämd. Kommer Kaiserslautern att vara rökta? Kommer Freiburg ha ett säkrat Bundesliga-kontrakt?

Bayern München har efter mötet med Dortmund matcher mot Mainz, Bremen, Stuttgart och Köln. Bremen har inte imponerat mot topplagen den här säsongen, däremot kan matcherna mot Stuttgart och Köln bli svettiga. Stuttgart vill till Europa, Köln vill spela i Bundesliga även nästa säsong.

Nyktert betraktat är Borussia Dortmunds spelschema jobbigare och svårare än Bayern Münchens. Samtidigt ska vi inte glömma bort att Jupp Heynckes lag förhoppningsvis går en strålande vår till mötes i Champions League. Om man lyckas avfärda Olympique Marseille väntar två energikrävande matcher mot Real Madrid (eller APOEL). Det är en aspekt som måste vägas in när vi diskuterar de återstående matcherna.

I Bayern väntar man på Bastian Schweinsteiger, i Dortmund väntar man på Mario Götze. Hyggliga förstärkningar.

Det kommer att bli en gastkramande titelstrid. Det känns säkert redan nu. De resterande matcherna går att diskutera fram och tillbaka – men vi återvänder ständigt till omgång 30. Om Dortmund vinner mot München känns det nästan klart. En seger för Dortmund innebär att man ”bara” behöver elva poäng från de andra sex matcherna. Med tanke på Dortmunds 21 matcher i rad utan förlust känns det ganska troligt.

En München-vinst däremot skulle injicera ordentligt med självförtroende i Münchens trupp, och beroende på hur det går i matcherna innan stormötet skulle Bayern till och med kunna rycka i toppen vid en vinst. Skulle Dortmund orka ta sig tillbaka på så kort tid?

Den som lever får se. Jäkligt spännande och njutningsfullt att följa kommer det att bli oavsett vad. Som vanligt är det dock nästa match som gäller och ingenting annat. På fredag kan Dortmund tvinga München att vinna borta mot Nürnberg, eller öppna dörren för en riktigt tät titelstrid.

Hur tror ni att det slutar? Vilka matcher blir avgörande?

Bundesliga omgång 27:

VfL Wolfsburg – Hamburger SV 2-1
HSV såg bättre och mer koncentrerat ut än senast mot Freiburg. Första halvlek bjöd inte på mycket fotbollsgodis, snarare ett ständigt ställningskrig. I början av andra halvlek brakade det dock loss ordentligt. Mandzukic gjorde omgående 1-0 för Wolfsburg, bara för att se Marcus Berg kvittera direkt efteråt. Det var svenskens första mål för säsongen – och ett riktigt läckert sådant då han vackert lyfte bollen över Bengalio i mål. Chanserna avlöste varandra ett tag efter målen men sedan drogs tempot ned en aning igen. Drobny fumlade med Schäfers frispark och 2-1 var ett faktum. Wolfsburg fortsätter att vinna och ligger nu bra till för en Europa-plats. HSV sjunker som en sten och ligger nu på kvalplats. Fink fortsätter att envisas med att allting är bra.
En kvalkamp mellan HSV och St. Pauli hade väl varit något?

Werder Bremen – FC Augsburg 1-1
Thomas Schaaf tvingas fortsatt förlita sig på ungdomlig kraft då skadeläget är allt annat än gott. Füllkrug tackade för förtroendet och gjorde sitt första Bundesliga-mål. Men det skulle inte räcka mot ett sedvanligt hårt kämpande Augsburg. En lite tursam kvittering kom till under tilläggstiden. Augsburg går fortsatt starkt och kämpar hårt för varje poäng. Werder Bremen har fortsatt svårt och tappade viktiga poäng i kampen om Europa-platser. Schaaf väntar nog ivrigt på att några spelare ska komma tillbaka från skada, men redan nästa vecka är Pizarro tillbaka. Han är Bremens livförsäkring.

FSV Mainz 05 – Hertha Berlin 1-3
Otto Rehhagel fick en mycket viktig seger mot Mainz – och helt välförtjänt. När vi trodde att Berlin var ett slaget lag, och Mainz ett säkert lag, så ställdes allt på kant på bara 90 minuter. Ben-Haira gjorde 0-1, Ramos utökade ledningen. Men Mainz kämpade på och lyckades också göra 1-2 genom Choupo-Moting. Det räckte dock inte långt när Ramos återigen la bollen i mål. En välförtjänt, och otroligt viktig, seger för huvudstadsklubben. Mainz tvingas åter vakna upp och inse att ingenting är klart.

Bayern München – Hannover 96 2-1
En välförtjänt seger för München, även om spelet inte var lika överlägset lysande som matcherna mot Hoffenheim och Berlin. Kroos chippade elegant in 1-0-målet när Zieler kom utrusande. Målet kom vid ett perfekt tillfälle då Hannover var på väg att äta sig in i matchen. I andra halvlek kom sedan Gomez in från bänken och fick målgörandets konst att se så enkelt ut när han rullade in 2-0. Hannover försökte och försökte, men Slomkas lag hade svårt att etablera något spel mot ett smart Bayern. Ya Konan skulle dock få göra ett drömmål med ungefär en kvart kvar av matchen och plötsligt blev det lite nerv igen. Hannover skapade chanser, Boateng försökte göra självmål men Neuer var med på det hela. München spelade av matchen när de fick bollen och vann rättvist.

SC Freiburg – FC Kaiserslautern 2-0
En mardrömsinledning för nye tränaren Krassimir Balakov. Efter bara en kvart hade Freiburg utnyttjat två individuella misstag och ledde helt välförtjänt med 2-0. Kaiserslautern förbättrade spelet men utgjorde aldrig något reellt hot mot Freiburg som vann helt välförtjänt. Kaiserslautern har nu sju poäng upp till Hamburg som ligger på kvalplats. Det ser riktigt hopplöst ut och Balakov får plocka fram alla trick han kan tänkas ha i rockärmen. Freiburg klättrar dock allt längre upp ur källaren och har tagit imponerande tio poäng på fyra matcher.

Borussia Mönchengladbach – TSG Hoffenheim 1-2
Hemmalaget såg onekligen lite slitet ut efter den tuffa semifinalen mot Bayern München i onsdags. Gladbach var inte lika tempostarkt som vanligt, men kontrollerade ändå spelet. Marco Reus gjorde sitt 15:e mål för säsongen i mitten av första halvlek och sedan handlade det mesta om Gladbach. Publiken väntade på 2-0-målet. I andra halvlek jobbade dock Hoffenheim in sig i matchen och gjorde livet allt jobbigare för Gladbach som började se allt tröttare ut. Firmino kvitterade och bara några minuter senare stod Vukcevic för 1-2-målet. Hoffenheim är det enda laget som har vunnit mot Gladbach på bortaplan den här säsongen. Moralbildande för Babbels gäng, Favres Gladbach tvingas nu ladda batterierna för att orka ta upp kampen med Schalke som gick förbi.

Schalke 04 – Bayer Leverkusen 2-0
Schalke dominerade den första halvleken och Huntelaar, vem annars, nickade in 1-0 efter ett fint inlägg från Fuchs. Hemmalaget hade gott om chanser, spelade snabb anfallsfotboll och såg ut att ha kul. Men det där andra, eventuellt matchavgörande målet, kom aldrig. Efter en usel första halvlek såg Leverkusen lite piggare ut i andra och försökte störa Schalke. Men anfallsspelet kändes obefintligt och försvarsspelet var fortsatt rörigt. Huntelaar nickade in sitt 22:a mål för säsongen strax före slutet. Vinsten innebar att Schalke tog sig förbi Gladbach och ligger nu på en direktplats till Champions League, Leverkusens formsvacka blir allt tydligare och klubben jagas nu av en handfull konkurrenter om Europa League-platserna.
Rykten gör gällande att Robin Dutt lämnar efter säsongen – om inte tidigare. Ralf Rangnick viskas det om som ersättare.

VfB Stuttgart – FC Nürnberg 1-0
En otroligt rolig match med ett högt tempo och positiv anfallsfotboll som bjöd åskådarna på rikligt med målchanser. Resultatet speglar inte matchbilden alls. Det borde ha blivit fler mål, framför allt borde det ha blivit Nürnberg-mål. Heckings lag var bättre än Labbadias dito, men det var Stuttgart som lyckades göra mål. Cacau fick göra sitt femte mål för säsongen. Stuttgart ligger nu på en Europa League-plats medan Nürnberg tvingas kika nedåt i tabellen igen.

FC Köln – Borussia Dortmund 1-6
München satte press på Dortmund med vinsten mot Hannover. I andra halvlek svarade Dortmund på bästa sätt – med fem mål och en galaföreställning. Första halvlek var inte särskilt välspelad eller temporik. Dortmund lyckades inte med sina kombinationer, pressen var inte lika vansinnig som vanligt och Köln spelade med mod och kloka anfallsförsök. Novakovic gjorde också 1-0 när Subotic och Weidenfeller såg svaga ut. Dortmund kvitterade dock genom Piszczek och vi hade 1-1 i halvtid. Sedan brände Dortmund av ett fyrverkeri och krossade Köln och bjöd åskådarna på fotbollsgodis. Kagawa än en gång stor matchvinnare för Dortmund. Köln föll ihop efter 1-3-målet och krisen blir allt mer påtaglig för Solbakken. Ishak fick speltid men Köln hade inte mycket till spel över huvud taget.

/Wingren

Överlever dinosaurien?

av Pierre Wingren, reporter

Nu händer det härligt mycket. En ny omgång av Bundesliga är spelad och redan i morgon kan vi njuta av en semifinal i tyska cupen. Då tar serieledaren i Zweite emot serieledaren i Erste: Greuther Fürth mot Borussia Dortmund. På onsdag får vi sedan en svettig uppgörelse mellan Borussia Mönchengladbach och Bayern München. Ska Lucien Favre lyckas ta sin tredje triumf för säsongen mot Bayern, eller har rekordmästarna ett motmedel?

HSV måste ta krisen på allvar
Hamburg är säsongens hittills sämsta hemmalag. Och då brukar man också trilla ur Bundesliga efter säsongen. I lördags vann Freiburg med hela 3-1 i Hamburg. Freiburg befinner sig nu ovanför kvalstrecket för första gången sedan omgång nio. Väldigt starkt förstås. Men Hamburg då? Vad är det som händer? Michael Oenning fick sparken efter en katastrofal inledning på säsongen, Frank Arnesen hämtade in Thorsten Fink från FC Basel. Ett smart drag skulle det visa sig. Hamburg fick ihop laget och började klättra uppåt i tabellen – det gick till och med så bra att vi kunde skriva av krisen.

Men nu står vi här. Endast lite mindre än två månader återstår av säsongen och plötsligt är Hamburg i allra högsta grad inblandad i bottenstriden.

13. FC Köln 28p
14. Hamburger SV 27p
15. FC Augsburg 26p

16. SC Freiburg 25p

17. Hertha Berlin 23p
18. FC Kaiserslautern 20p

Hamburgs försvar är ett hån mot fotbollen för tillfället. Och det är ett stort problem som måste tas på allvar nu. Visst, nu var truppen skadedrabbad inför mötet med Freiburg – men att förlora en så viktig match med 1-3 på hemmaplan är inte okej. Oavsett skadeläget. Hamburg är helt klart en nedflyttningskandidat nu. Men jag är väldigt orolig för Bundesligas dinosaurie – det enda laget som har spelat samtliga säsonger i Bundesliga. Fink och spelarna verkar ha trott att allt var klart, och nu befinner man sig plötsligt i en kris. Skillnaden mellan HSV och bottenkonkurrenterna är att de andra lagen är medvetna om kampen för överlevnad. Det verkar inte HSV vara. Det ser alldeles för lojt och oinspirerat ut. Jag saknar kampen, passionen och det taktiska grisspelet. För det är det Hamburg behöver nu. Och det är det som framför allt Augsburg och Freiburg redan besitter.

Fink sa efter matchen att man inte är en nedflyttningskandidat, men att man däremot är indragna i bottenstriden. Jag förstår vad han försökte säga, vad han egentligen menade. Nämligen att Hamburg är ett för bra lag för att slåss där nere. Han försökte väl skydda sina spelare, ta tillvara på det lilla självförtroende som ännu finns kvar. Men han kan ha skjutit sig själv i foten. Åtminstone om det fortsätter så här. Hamburg och Fink måste börja ta det här på allvar nu – innan det är försent.

Mål, mål, mål och åter mål. Bayern är tillbaka
Vilken brutal kross av Hertha Berlin. På Olympiastadion. Mot Bayern-dräparen Otto Rehhagel. 0-6. Det har ju, med all rätt, talats om Bayern Münchens bortaspöke. Laget hade inte tagit en enda bortaseger under 2012 och nu väntade ett Hertha Berlin som spelar för sin överlevnad. München hade tidigare gjort 14 mål på två matcher, men det var på hemmaplan. Hur skulle det gå nu? Pang, pang, pang sa det, och så stod det 0-3 efter 20 minuter. Till sist slutade det 0-6. Bayern München är tillbaka – på allvar. Berlin hade inte mycket att säga till om när Robben, Müller och Ribéry visade upp hela sitt register och var på fantastiskt spelhumör. Nu har Bayern gjort 20 mål på tre matcher. Det är overkligt och obehagligt bra. Om Jupp Heynckes killar kan befästa den här formen så har Bayern alla möjligheter i världen att hämta in en, två eller tre titlar den här säsongen.

Svenskar, svenskar, svenskar
För Köln fick Mikael Ishak spela från start, och gjorde det väldigt bra. Han var pigg, modig och ständigt på väg. Givetvis såg man att han vägde lite lätt i en hel del närkamper, men med tanke på att han tog steget från superettan till Bundesliga i vintras, så var det imponerande. Stolpträffar och andra farligheter kan vi notera, och det är endast orättvist att det inte blev något mål för 18-åringen.

Vidare fick även Per Nilsson ersätta skadade Wollscheid redan under första halvlek för Nürnberg, Rasmus Jönsson fick ett par minuter för Wolfsburg i samma match. Marcus Berg fick hoppa in för Hamburg och Oscar Wendt spelade en okej match från start som mittfältare. Markus Rosenberg agerade ensam anfallare för sitt Werder Bremen mot Borussia Dortmund, men han hade ingen rolig dag på jobbet. Han var helt enkelt för ensam, och Bremen hade för få riktiga anfall.

Rekord, rekord, rekord
Det var även en sån helg. Borussia Dortmund vann med 1-0 mot ett skadedrabbat Werder Bremen och har därmed gått obesegrat i 20 matcher nu. Det är ett nytt klubbrekord, och det är fantastiskt imponerande. Dortmund har verkligen spelat konstant och även lyckats vinna matcher där man har spelat mindre bra. Det kanske allra roligaste är att vi äntligen ser en regerande mästare som inte faller ihop säsongen efter.

Bayern München fick tre straffar med sig i matchen mot Hertha Berlin. Det var första gången i klubbens Bundesliga-historia. Robben, Gomez och Robben förvaltade dem.

Hannover 96 vann med 4-1 mot Köln. Det betyder att Mirko Slomkas lag inte har förlorat på hemmaplan på 14 matcher i Bundesliga nu. Ett nytt klubbrekord! Och hatten av till Slomka som har gjort det fantastiskt bra med Hannover. Det är en fröjd att se hur mycket laget får ut av så pass lite. Och vilken härlig inställning.

Är det inte dags för Raúl i landslaget?
Nu lyckades förvisso Fernando Torres bryta måltorkan, och kanske lossnar det för honom. Då vet vi alla vad han går för. Men jag vill slå ett slag för Raúls återkomst i det spanska landslaget. Han förtjänar verkligen ett sista stort mästerskap och i går visade han att han fortfarande kan. Om han inte spelar fram sina lagkamrater med läckra klackar så trycker han upp bollen i krysset. Jag är inget fan av det spanska landslaget, och önskar dem inte någon nämnvärd framgång. Men om jag lägger det åt sidan, så måste jag ändå konstatera att Raúl säkert hade kunnat bidra med en hel del. Han känns som en storartad person, och en majestätisk fotbollsspelare. Han hade säkert kunnat göra mycket gott i den spanska truppen även om han inte får så mycket speltid.

I ärlighetens namn hade han säkert kunnat bidra även på plan. Tolv mål och fem assist har det blivit på 25 ligamatcher den här säsongen. Och han visar att han kan, att han vill och att han fortfarande har magi i sina fötter. Så, varför inte ett sista stort mästerskap för Raúl?

Bundesliga omgång 26:

TSG Hoffenheim – VfB Stuttgart 1-2
En riktigt underhållande första halvlek som bjöd på ett ganska böljande spel. Stuttgart kämpar fortfarande om en plats i Europa, men då måste man, precis som Wolfsburg, fortsätta att vinna framöver. Givetvis hette fredagens matchvinnare Vedad Ibisevic. Anfallaren bytte ut Hoffenheim mot Stuttgart i vintras och gjorde 1-0 efter bara åtta minuter. Och han firade målet, ska väl tilläggas. I andra halvlek nickade han in 2-0 för sin nya klubb. Och var glad. Stuttgart hade fler chanser men bollen ville inte in, när så Salihovic satte en straff i mitten av andra halvlek så blev det plötsligt jobbigt. Hoffenheim försökte att forcera in ytterligare ett mål men Stuttgart lyckades hålla undan. 1-7-förlust mot München och nu 1-2 mot Stuttgart – Hoffenheim har det jobbigt och inte har det blivit mycket bättre med Babbel på tränarbänken. Stuttgart går däremot starkt och har faktiskt tagit tio poäng de senaste fyra bortmatcherna.

Bayer Leverkusen – Borussia Mönchengladbach 1-2
Även Gladbach hittade sitt spel och sitt självförtroende i lagom tid innan onsdagens semifinal. Bayer Leverkusen ville förstås vinna för att ha en chans på CL-platserna, och för att komma över förlusterna mot Barcelona och Wolfsburg. Men Favres Mönchengladbach hade hittat tillbaka till det framgångsrika spelet. Det gick snabbt i anfallen och man nyttjade sina chanser, samtidigt stod man ruggigt säkert i defensiven. Reus gjorde tidigt 0-1 och Gladbach inväntade ett misstag från Leverkusen så att man kunde ställa om. På förhand skrev jag om målvaktskampen mellan ter Stegen och Leno. Även om Gladbach vann matchen, så vann inte ter Stegen matchen i matchen. Han slarvade och tappade en boll framför fötterna på Leverkusen, Kießling kunde utnyttja kaoset som följde. Så nog blev unge ter Stegen glad när Reus spelade fram de Camargo till 1-2. Leverkusen får inrikta sig på en plats i Europa League, Gladbach tillhör fortsatt toppen.

Borussia Dortmund – Werder Bremen 1-0
Vi fick se ett otroligt tjusigt mål efter bara åtta minuter. En långboll nådde djupledslöpande Gündogan precis framför mål, men i stället för att trycka till den så volleyspelade han till Kagawa som kunde nicka in bollen i öppet mål – på sin födelsedag. Det firade han med att krama om Santana på bänken, som också fyllde år. Borussia Dortmund spelade bättre och mer inspirerat än mot Augsburg och hade bland annat två bollar på i målramen innan halvtid. Det borde ha stått 3-0 när lagen vandrade ut för halvtidsvila. Ett fruktansvärt skadedrabbat Werder Bremen vågade lite mer i andra halvlek, försökte mer. Men det räckte inte till, i stället var Dortmund närmare att göra mål. Men Kagawas mål räckte i en match som Dortmund dominerade – men som var onödigt spännande. Rosenberg hade det tufft som ensam anfallare.

FC Augsburg – FSV Mainz 05 2-1
Augsburg går från klarhet till klarhet just nu. Laget visar en imponerande inställning och det märks verkligen att spelarna har bestämt sig för att spela i Bundesliga även nästa säsong. 0-0 mot Dortmund följdes upp med en 2-1-vinst mot Mainz. Bortalaget gjorde det första målet men Koos läckra kvittering gav nytt självförtroende innan halvtid. Och i andra halvlek kunde också Langkamp nicka in 2-1 och Augsburg lämnar nedflyttningszonen för tillfället. Zidan gick mållös för första gången sedan han kom till Mainz.

Hamburger SV – SC Freiburg 1-3
Freiburg var det klart bättre laget i första halvlek och skapade fler chanser, vann fler närkamper och gjorde dessutom mål. HSV lång under med 0-2 i halvtid. Marcus Berg kom in som offensiv kraft direkt till andra halvlek. Och nog såg det en aning bättre ut för Hamburg, men när chanserna kom så lyckades man inte göra mål. I stället var det Freiburg som kunde göra 0-3 genom Makiadi. Ilicevic gjorde Hamburgs tröstmål. En viktig seger för Freiburg som är uppe ur källaren, och en tung förlust för Hamburg som måste vakna till liv nu.

FC Nürnberg – VfL Wolfsburg 1-3
Wolfsburg byter nu plats med Nürnberg i tabellen efter vinsten. Och plötsligt lever faktiskt drömmen om Europa för Wolfsburg och Felix Magath. Det krävs en hel del för att få den att gå i uppfyllelse, men fortsätter det så här finns chansen, framför allt om Dortmund slår ut Fürth i morgon. Nürnberg tog annars ledningen genom Didavi, men den tidigare utsorterade anfallaren, Patrick Helmes, gjorde två mål och Mandzukic gjorde ett. Har Magath hittat ett framgångsrikt anfallspar? Nürnberg lyckades aldrig plocka fram det spelet som krävdes utan såg helt enkelt lite för oinspirerat ut.

Hertha Berlin – Bayern München 0-6
Jag har egentligen redan skrivit allt som behövs om den här matchen i texten ovan. Hertha Berlin försökte inledningsvis att störa München, men den planen gick i baklås och Bayern malde på med gott självförtroende. En fantastisk uppvisning från ett Bayern som inte visar någon nåd. Nu är man redo inför pokalfajten mot Gladbach på onsdag.
Berlin däremot har onekligen problem. Michael Preetz måste ånga att han satte sitt ego före klubbens välmående när han sparkade Babbel. Kung Otto har en hel del att stå i, om jag säger så. Och jag vet ärligt talat inte om han räcker till.

FC Kaiserslautern – Schalke 04 1-4
Schalke har så svårt för att vinna borta mot Kaiserslautern. Och matchen började på ett bekant sätt. Tabelljumbon, och offensivt svaga Kaiserslautern, gjorde 1-0 efter bara tre minuters spel. Vilka tankar fanns i Schalke-spelarnas huvud? Men Huub Stevens lag reste sig och visade varför det skiljer så många placeringar lagen emellan. Holtby, Raúl, Huntelaar och Farfan gjorde alla tjusiga mål. Framför allt Raúls och Holtbys distansträffar var mäktiga. Kaiserslautern föll ihop allt mer ju längre matchen led. Frågan är nu om tränaren Marco Kurz får sitta kvar? Ordföranden, Stefan Kuntz, har inte uttalat sig om det ännu. Men 16 matcher i rad utan seger talar väl för sig själv. Schalke däremot fortsätter att sätta press på Gladbach om direktplatsen till Champions League. Offensivt är man strålande, det kan vi konstatera.

Hannover 96 – FC Köln 4-1
Mikael Ishak från start i Lukas Podolskis frånvaro som sagt. Köln inledde ganska bra och det såg lite mer kontrollerat ut än vad vi är vana vid. Men när Hannover sakteliga höjde pressen, flyttade upp mer folk och började forcera så brast Köln defensiv än en gång. Felpassningar, missade brytningar, dåligt positionsspel och ja, det mesta man inte vill se som tränare. Stindl fick också helt rättvist göra 1-0. Men Köln reste sig igen och försökte ta sig in i matchen, Pezzoni kvitterade i första halvlek. Sedan gick Köln ganska bra under en period av matchen, men var det inte Ishak som missade så gjorde Novakovic eller Celemens det. Hannover däremot var effektiva och efter Schlaudraffs straffmål rann det iväg. Diouf kom in och fick göra två mål. Hannover befäster sin goda form.

/Wingren

Sanningen om Tyskland är…

av Pierre Wingren, reporter

Kollega Johan Flinck har skrivit en artikel om svenskarna som har misslyckats i Bundesliga, kollega Michael Wagner avslöjade i dag att vårt svenska superlöfte, John Guidetti, är ett namn på Bayern Münchens önskelista.

Vi har ju även haft Rasmus Bengtsson i Tyskland, men mittbacken drogs med skador och representerade Hertha Berlin under en ytterst turbulent tid som handlade om nedflyttning. Men vad är anledningen till att så många svenskar har misslyckats under 2000-talet?

Jag skulle vilja påstå att sanningen bakom det hela är smärtsamt enkel – som en kniv i ett svenskt fotbollshjärta: spelarna är på tok för dåliga.

Vi får förstås inte heller glömma att oturen har skrattat de svenska spelarna rakt i ansiktet. Denni Avdic gick sönder och har mest rehab-tränat i Werder Bremen, Per Nilsson är en uppskattad mittback men har mest varit skadad. Marcus Berg höll inte måttet under långa perioder, men nye tränaren Thorsten Fink ville ge svensken sitt förtroende – då gick han och skadade sig.

När det gäller Oscar Wendt är det också otur, egentligen. Ingen hade väl räknat med att Borussia Mönchengladbach skulle vara ett av de tre bästa lagen i Bundesliga? Det är egentligen inte fy skam att få göra några inhopp, och en cupmatch från start då. Varför skulle tränaren Lucien Favre peta sin lagkapten för en ganska svajig Oscar Wendt? Nej, det vore tjänstefel.

Bortsett från otur då? Varför vill det sig inte? Bundesliga är en enormt krävande liga – det ställs stora krav på fysik, teknik och mental styrka. Framför allt det här med fysik, att ständigt jobba för laget oavsett dagsform är något som jag väldigt sällan ser svenska spelare göra. Då är det klart att du får nöja dig med bänken eller läktaren. Ta en kille som Arjen Robben, han är förpassad till bänken av Jupp Heynckes då han inte riktigt är i sitt livs form – men framför allt jobbar han inte för laget.

Många svenskar går i någon förvirrad tro om att tyska ligan skulle vara som holländska fast med lite mer publik. Det är förstås rent skitsnack. Jag skulle vilja påstå att endast Premier League är en tuffare liga än den tyska. Är det då så konstigt att Avdic, Jönsson och Berg inte får så mycket speltid? Vi talar alltså här om spelare som inte ens har i det svenska landslaget att göra. Ni vet det där landslaget som tog sig till EM med nöd och näppe.

Och en kille som Oscar Wendt måste visa lite tålamod, om han blir säkrare i försvarsspelet, vilket jag är övertygad om då Lucien Favre är en mästare på att lära ut sånt, så kommer han också att få sin startplats. Jag förstår dock att han är frustrerad då ett EM-slutspel väntar i sommar.

Rasmus Jönsson får chansen av köp-kungen Felix Magath då och då, men det kändes givet redan när han skrev på att det skulle bli väldigt tufft för den aningen valpige Jönsson. Han måste lägga på sig lite muskler.

Bundesliga är dock nästan unik när det kommer till att ge unga spelare chansen. Du får chansen, om och om igen, men någon gång måste du ta den. Jämför gärna Tysklands talanger med de svenska så förstår ni snabbt varför jag menar att svenskarna är för dåliga. I Bundesliga har vi Mario Götze, Toni Kroos, Marco Reus, Mats Hummels, Holger Badstuber, Sven och Lars Bender med många fler. Samtliga av dessa killar är i Jönssons och Avdics ålder. Det är klasskillnad.

Problemet är alltså att våra svenska ”supertalanger” är så katastrofalt mycket sämre än sina tyska motsvarigheter. Vi ligger ljusår efter i Sverige. Jag tror dock att John Guidetti är ett undantag, han känns lika unik som Zlatan Ibrahimovic gjorde.

Men det här är alltså inget unikt för just svenskar heller. Årligen ser vi olika länders största talanger packa resväskorna och sätta sig på ett flyg till Tyskland. Ytterst få av dessa gör succé direkt. Det är en helt annan nivå. Spelarna som tror att de står fysiskt på topp framstår plötsligt om avdankade korpen-spelare. Och det går snabbt, det går så förbannat snabbt i Tyskland. Det är svårt att hänga med när man inte är van vid den tyska fotbollen.

Med det sagt så skulle jag välkomna John Guidetti i Bundesliga. Så länge man bara är medveten om vilket stort steg man tar, så är det ett mycket bra steg. Som jag tidigare har varit inne på kan du vara säker på att få chansen – även i ett lag som Bayern München.

Det jag har sett av Guidetti bådar dessutom gott. Han har det här fotbollshjärtat som gör att han kämpar på plan och tycks älska sin klubb. Kvaliteter som är viktiga. Han kan göra mål, han älskar att gå på mål och han har ett jäkla spring i benen. I min värld hade han passat in mycket bra i Bundesliga.

Till just Bayern München då? Nja, det är jag inte lika säker på. Inte än. Det finns ingen startplats i Bayern för John. Om han dock nöjer sig med inhopp så finns det goda chanser. Nils Petersen, en ung tysk anfallare, tycks inte ha fallit tränare Heynckes i smaken. Och Ivica Olic ser ut att lämna till sommaren. Jag skulle dock rekommendera en flytt till ett lag som aspirerar på Europa-platser, men som inte heter Bayern München.

Och till alla er som oroar sig för de svenska spelarna i Tyskland: gör inte det. De får träna med riktigt bra spelare på träningsanläggningar av högsta klass. De behöver bara lite tid, när de är redo kommer de också att få chansen.

/Wingren

Men hallå! Sportchefen då?

av Pierre Wingren, reporter

Så var omgång 21 av Bundesliga färdigspelad. Och ännu en tränare har fått gå. Hertha Berlin levererade värdelös fotboll mot VfB Stuttgart i lördags och förlorade med 5-0. Michael Skibbe får nu lämna klubben, efter bara sju och en halv vecka. Fem tävlingsmatcher och fem förluster. Klubben söker efter en ny tränare men under tiden kommer René Tretschok att sitta på tränarbänken. Nästa helg väntar ligaledarna från Dortmund, en klubb som Tretschok var aktiv i under sin spelarkarriär.
Runt 200 Hertha-supportrar tog sig i dag in på klubbens anläggning och var mycket upprörda. Till sist fick de prata lite med några av spelarna. Och Skibbe försvann.

Veckans sparkade tränare (Hoffenheims Holger Stanislawski och Berlins Michael Skibbe) får mig dock att tänka till. Man tar sig en funderare. Nämligen: sportchefen då? Visst händer det att även dessa typer ryker, men då brukar det krävas extraordinärt dåliga resultat och felbeslut. Sportchef. Läs ordet igen, sportchef. Chef för det sportsliga. Det vill säga för tränare och spelare. Är det inte så att sportcheferna oftast kommer billigt undan när ett lag ligger pyrt till?

Samtidigt är det givetvis så att även den mest kompetente personen kan fatta felbeslut. Och det är ju lättare att göra sig av med en tränare än ett helt lag eller för all del sportchefen. Ett av de bästa exemplen på senare tid är väl Borussia Dortmunds Michael Zorc. Den förre storspelaren sadlade om efter karriären och satte sig i klubbens ledning – som sportchef.

Leonardo Dede, en av de mest älskade fotbollsspelarna i Dortmund någonsin, var Zorcs första nyförvärv. Så långt allt väl. Men när ekonomin började bli körig, och kraven på resultat allt större, så började Zorc ifrågasättas. Fansen undrade om han verkligen var rätt man för uppgiften. Tränarna han anställde (Bert van Marwijk, Jürgen Röber och Thomas Doll bland annat) blev aldrig så framgångsrika med laget som supportrarna hoppades på. Det ledde till att tränarna fick gå, en efter en. Och spelarna som värvades in ifrågasattes ofta. Även affärer som Mladen Petrics övergång till Hamburg i utbyte mot pengar och Mohamed Zidan möttes av hård kritik. Michael Zorcs avgång krävdes av flertalet supportrar. Och det var nog tusan nära, tror jag.

Men så hämtade Zorc in Jürgen Klopp. En tränare från zweite Bundesliga skulle ersätta Thomas Doll och få Dortmund på fötter. Hm. Äsch, ni vet alla hur det gick. Storartad succé på alla sätt och vis. Klubben lever som aldrig förr och supportrarna kan äntligen identifiera sig med laget igen. Även om man förlorar så kämpar man. Det är det viktigaste. Med Klopp började även spelarna att blomstra ut. Det är ett fungerande koncept nu, sportchefen och tränaren har samma tankar kring fotboll och vad som behövs och inte behövs. Nu är Michael Zorc hyllad av allt och alla och anses vara en av de bästa sportcheferna i hela Tyskland. Så snabbt kan det gå. Så rätt kan det bli. Det var då en jävla tur att Dortmund inte sparkade Zorc trots allt…

Det var ett positivt exempel som motarbetar min tes. Nu är jag mer intresserad av Ernst Tanner (Hoffenheim) och Michael Preetz (Berlin). Jag hävdar att dessa herrar borde kastas ut med huvudet före. Det blir bara strul och kaos när de ska ta hand om det sportsliga i klubben. Innan Preetz tog över posten i Berlin basade Dieter Hoeneß där. Under den perioden fick Hertha Berlin uppleva mycket fina framgångar. Bland annat med Lucien Favre som tränare och laget tog nästan hem hela ligan.

Nu styr Preetz i stället. Spelarna han värvar kan jag inte säga mycket om. Han gör bra värvningar sett till de förutsättningar han har. Men vad händer med tränarna? Favre, Funkel, Babbel och Skibbe har nu fått kicken. Babbel tog upp Berlin till Bundesliga efter störtdyket, men ville inte förlänga sitt utgående kontrakt. Av detta skapade Preetz en osmaklig soppa av sällan skådat slag. Det utbröt nästan kaos i klubben och det hela slutade med att Babbel fick gå innan jul. Michael Skibbe flögs in från Turkiet där han gjorde succé. Men fem förluster och sju och en halv vecka senare har han alltså fått sparken. Preetz kan onekligen inte ha anställt Skibbe som en långsiktig lösning där man var överens om ett koncept. Han hämtades in i den panik som rådde. Nu ska alltså ytterligare en tränare hämtas in till huvudstadsklubben som känns allt mer som en nedflyttningskandidat för varje dag som går.

Preetz kunde ha låtit Babbel vara kvar säsongen ut – ty spelet fungerade och Berlin kändes som ett stabilt mittenlag. Men nej då, Preetz ville visa vem som bestämmer, i stället för att i lugn och ro fundera ut ett lämpligt namn till sommaren. Nu är det hela havet stormar i klubben i stället. Vad förväntar han sig av en tränare, när han själv har skapat det kaos som råder? Att sju veckor ska råda bot på det? Och varför skriva kontrakt till 2014, om man inte ens har tålamod i sju veckor?

Visst är det hemskt att se Berlins spel på sistone, men den som såg cupmatchen mot Gladbach vet att Skibbes Berlin kan spela bra fotboll men att harmonin och flytet kanske saknas just nu.

Ernst Tanner i Hoffenheim är nästan ännu värre. Hela projektet med Stanislawski skrotades trots att Hoffenheim var ett stabilt bottenlag. Med dålig form förvisso, men fråga Frankfurt ifall det hjälper att sparka tränaren då (stackars Skibbe). Man gav egentligen aldrig Stanislawski chansen att sätta sin prägel på hela föreningen. Det hela var bara ett halvhjärtat försök. Men inte nog med det – han kastar ut de bästa spelarna och förväntar sig ändå resultat. Något är ruttet i Hoffenheim. Att Dietmar Hopp utövar ett stort tryck på de anställda står klart – så det är säkert inte lätt att vara sportchef i den klubben.

Jag känner att det är många lösa trådar jag kastar ut här. Min uppfattning är dock att en herr Preetz inte har skött sitt jobb – och då ska han inte vara kvar heller. Det är väl det jag försöker säga egentligen, att det alltid är tränaren som får skiten. I min värld är Michael Skibbe en kompetent tränare, åtminstone. Men nu kastas han ut som en använd brandfilt – smutsig, fläckig och vanärad i tron om att han har gjort sitt. Fortfarande fullt fungerande.

Jag är inte dum, givetvis kan jag förstå varför Skibbe får ta smällen efter denna usla inledning av 2012. Men jag tycker att det är intressant.

Vad tycker ni? Är jag helt ute och cyklar? Eller lever sportchefer oftast i en skyddad verkstad?

Bundesliga omgång 21:

VfL Wolfsburg – SC Freiburg 3-2
Spela defensivt när du är i behov av stabilitet och poäng? Icke! Full fart framåt från båda lag och Wolfsburg tog ledningen två gånger om i första halvlek, men Freiburg replikerade. Först i andra halvlek avgjordes matchen när Wolfsburg gjorde 3-2. Freiburg försökte verkligen komma igen, och kunde ha gjort något mål, men det ville sig helt enkelt inte. Magath kan njuta av nyförvärvet Jiracek som sprang snabbt, mycket och gjorde två mål för hemmalaget. Tungt för Freiburg givetvis som än en gång spelade bra fotboll men utan att få resultat.

Bayern München – FC Kaiserslautern 2-0
Bayern gjorde jobbet och fortsätter att skugga Dortmund i tabellen. Målsprutan Gomez gjorde första målet efter en mycket fint förarbete av först Lahm och sedan Ribéry. Glädjande nog fick även Müller bryta sin måltorka när han kunde nicka in 2-0 på nära håll. Det var Müllers första mål sedan den sjunde omgången. Bayern var det dominanta laget och Kaiserslautern hade inget att säga till om. Trapp stod för ett par bra räddningar, bland annat på Robbens friläge, och förhindrade på så viss en kross. München börjar, utan Robben från start, hitta tillbaka till det bländande spel som man visade upp under hösten.

Werder Bremen – TSG Hoffenheim 1-1
Markus Babbel tog alltså plats på Hoffenheims bänk. Det blir onekligen intressant att se hur det utvecklar sig. Det är nog svårt att vara tränare i den klubben. Men var det verkligen Hoffenheim som var Babbels dröm när han valde att inte förlänga med Hertha? Babbel fick dock en smakstart på sitt nya jobb när dansken Vestergaard gjorde mål på en hörna efter bara fyra minuter. Sedan försvarade sig Hoffenheim alldeles utmärkt och Pizarro saknades verkligen för Bremen. Men Arnautovic, framspelad av Rosenberg, kvitterade i slutminuterna. Hur länge håller Bremen? Och kommer Hoffenheim att klättra eller dala?

Borussia Dortmund – Bayer Leverkusen 1-0
Jürgen Klopps lag försvarade ligaledningen efter en, sett till 90 minuter, ganska komfortabel vinst. Leverkusen hade faktiskt bara tre skott, vilket är den lägsta noteringen för klubben sedan man började mäta. Dortmund var det bättre laget, det aktivare laget. Men den riktiga farligheten framför mål infann sig sällan. Bernd Leno såg dock till att matchen bara slutade 1-0, i stället för kanske 3-0. Shinji Kagawa gjorde mål precis innan halvtid efter en fenomenal soloprestation. Robin Dutt ställde upp väldigt defensivt med sitt Leverkusen men det räckte in för att hämta poäng på Westfalenstadion.

VfB Stuttgart – Hertha Berlin 5-0
Ja, ni vet ju redan att Skibbe fick sparken efter detta förnedrande nederlag. Och det var sannerligen en kross, en utspelning. Stuttgart drog det längsta strået helt enkelt i detta möte mellan två ångestfyllda lag. Det här var för övrigt Stuttgarts första vinst sedan den 20 november då man slog Augsburg med 2-1. Hemmalaget spelade bra fotboll och när Ibisevic fick premiär-måla för klubben lossnade det för alla och resultatet rann iväg. Berlins Andreas Ottl drog även på sig ett rött kort, ganska tydlig frustration i det läget. Matchen blev aldrig någon match, men oj så viktigt detta var för Labbadia och Stuttgart.

FSV Mainz 05 – Hannover 96 1-1
Mohamed Zidan fortsätter att göra succé i sin ny-gamla klubb. Övergången blev precis den fullträffade som man kunde ana. Egyptiern gjorde tidigt 1-0 efter ett tjusigt förarbete av Polanski. Matchen var tempofylld och lagen turades om att hålla i stafettpinnen i en väldigt trevlig match. Sommarens polska nyförvärv, Sobiech, gjorde målet för Hannover i slutminuterna.

Borussia Mönchengladbach – Schalke 04 3-0
Oj oj oj vilken överkörning. Vilken total dominans. Och så vackert, så strålande vackert. Reus gör 1-0 efter två minuter när han på något magiskt vis hittar en vinkel att avsluta i. Hanke väggspelar två gånger innan han knorrar in 2-0 efter en kvart och Arangos frispark är redan en klassiker. Helt välförtjänt seger för hemmalaget som verkligen ser hur bra som helst ut. Det här kan räcka långt, riktigt långt. Schalke å andra sidan var pinsamt dåliga, viljelösa och helt vilsna i försvarsspelet. Och Huub Stevens hade inga goda idéer vid sidlinjen. Det är svårt att veta vart vi har Schalke för tillfället, de känns för svaga för toppen men likväl ligger de där.

FC Augsburg – FC Nürnberg 0-0
Säsongens tråkigaste 80 minuter. De sista tio minuterna av matchen var betydligt bättre med ett böljande spel och två lag som ville avgöra. Augsburg hade sina lägen i första halvlek och Nürnberg i andra halvlek. Ett rättvist, men meningslöst, kryss.

FC Köln – Hamburger SV 0-1
En match som Köln var med i, men där HSV ändå var det bättre laget och skapade de farligaste målchanserna. Det kunde ha varit ett svenskt anfallsmöte men Marcus Berg är fortsatt skadad och Mikael Ishak satt på bänken hela matchen för Köln. Målet kom med bara några minuter kvar av matchen när Petric serverade Guerrero. Peruanen hittade den lilla ytan som fanns och la in boll in i mål till Geromels stora förtret – då mittbacken i ärlighetens namn borde ha kunnat rensa undan bollen men missbedömde situationen. En välförtjänt seger för HSV som klättrar i tabellen och nosar lite på Europa-platserna. Solbakkens framtid känns allt mer osäker, särskilt efter ett destruktivt byte på hemmaplan i stället för offensiv kraft. Även om jag då förstod hans tanke, men med facit i hand kommer han att få skit för det.

/Wingren

Brych: ”Jag agerade olyckligt”

av Pierre Wingren, reporter

Pokal-veckan är över och nu väntar en otroligt smaskigt omgång av Bundesliga. Bland annat har vi ett ljuvligt möte mellan topplagen Borussia Mönchengladbach och Schalke 04. Samtidigt ska serieledarna från Dortmund försvara sin plats i tabellen mot fjolårstvåan Bayer Leverkusen. Det här kan inte bli annat än en ytterst intressant och njutbar fotbollshelg.

Och det händer mycket. Bland annat kan vi, lite i efterhand, konstatera att säsongens Hinrunde (hösten) har bjudit på det högsta publiksnittet någonsin. Närmare bestämt har i snitt 44 345 åskådare sökt sig till arenorna.

TSG Hoffenheim har sparkat sin tränare Holger Stanislawski, som jag skrev en artikel om i går för den som har hållit utkik. I dag rapporterar Kicker att Markus Babbel kommer att presenteras. Före detta Berlin-tränaren får ett kontrakt som sträcker sig till 2014. Jag måste erkänna att jag inte är alls säker på att det är rätt man för denna Hoppiska utmaning. Å andra sidan – vem tusan hade känns rätt? Babbel är ett bra namn med tanke på att han är ledig. Frågan är om han vet vad som väntar när han tar över ett Hopplöst Hoffenheim? Såg ni vad jag gjorde där?

Borussia Dortmund inledde säsongen dåligt, och var efter förlusten mot Hannover 96 den 19 september den sämsta titelförsvararen på 27 år. Det har dock ändrats nu. BVB har inte förlorat på 14 matcher, och har inkasserat 36 av 42 poäng. Nu är Jürgen Klopps lag plötsligt den femte bästa titelförsvararen någonsin i Bundesliga.

Endast Bayern München (1972/73, 1980/81, 2005/06 och Borussia Dortmund (1995/96) har varit mer framgångsrika vid samma tidpunkt. I slutet av säsongen har även Salladsskålen, mästartiteln, stannat hos de regerande mästarna. Vad kan det betyda? Inte mycket som det ser ut just nu i den alldeles galna tabellen. Men Dortmund är bra, riktigt bra.

Dystra nyheter från Bayern-lägret kunde jag också rapportera om i går. Bastian Schweinsteiger är skadad och tvingas gå i gips i en vecka innan han kan påbörja rehabiliteringen. Ska vi tro på drygt en månads skadefrånvaro? Tungt för rekordmästarna givetvis. Men det gick väldigt bra mot ett svagt Stuttgart i cupen, även utan härföraren på mitten. Kroos var tillbaka som tia, och Robben förpassades till bänken. Då var det åter fart och fläkt i Münchens spel. Och Gustavo dammsög på det centrala mittfältet. Bra tänkt, Jupp Heynckes.

Och så en uppföljning på Igor de Camargos omtalade filmning. Jag behöver inte dra historien eller mina åsikter igen – de finns nedan. Hertha Berlins tränare Michael Skibbe är fortfarande otroligt upprörd och förbannad på domaren. Detsamma gäller sportchef Michael Preetz. Jag vill här tillägga att domaren har ett otacksamt jobb och att de Camargo snarare borde kritiseras. Som tidigare nämnt borde dock inte Hubnik agerat som han gjorde, och det erkänner även Preetz.

Felix Brych, domaren, har även han brutit tystnaden efter cup-skandalen. ”Jag är inte beredd att ta på mig skulden för allt. Men jag erkänner att jag agerade olyckligt”, säger han till Bild.

Sekunderna innan filmningen och Hubniks utbrott, får Hubnik en onödig knuff i ryggen av de Camargo. Solklar frispark. Och det tycker även Felix Brych, men ”Jag dömde fördel. Jag ville ge Herthas målvakt möjligheten att snabbt sätta igång spelet”.

Och avslutningsvis säger han att ”då var jag väldigt säker på att mitt beslut var det rätta”.

Vad kan man säga? Det är inte lätt att vara domare. Det är ta mig fan riktigt svårt. Särskilt när spelare faktiskt filmar, förstärker och delar ut tjuvnyp.

Angående Igor de Camargo kan han alltså inte straffas för det han gjorde – eftersom att domaren redan har bedömt situationen. Då finns det inget att göra. Det är i såna här fall jag vill införa saftiga böter och en lång avstängning i efterhand.

Men jag ska sluta brusa upp. I stället blickar vi framåt mot helgens matcher – och låt oss hoppas att vi slipper fler såna här situationer.

Bundesliga omgång 21:

Fredag 20:30
VfL Wolfsburg – SC Freiburg
Freiburg dras med nya tunga skador på Krmas och Putsila. Intressant i det här mötet är att Wolfsburg har använt flest spelare – inte bara den här säsongen utan någonsin i Bundesliga – medan Freiburg har använt näst flest. Hemmalaget har skickat ut 36 spelare, bortalaget 29. Oavsett bör det här kunna bli en ganska jämn match då faktiskt Wolfsburg och Freiburg har gjort det ganska bra sedan serien vände. Lagen stod för fina resultat när Freiburg kryssade mot Bremen, och Wolgsburg spelade oavgjort mot Gladbach.

Lördag 15:30
Bayern München – FC Kaiserslautern
Även om Stuttgart var riktigt blekt i cupen i onsdags så spelade Bayern bra mycket bättre än vad de har gjort på sistone. Kan de leverera samma spel mot ett målsnålt Kaiserslautern så blir det här en promenad i parken. Det gäller bara att spelarna inte har den inställningen. Marco Kurz FCK har inte vunnit på tio ligamatcher, och München har inte förlorat mot Kaiserslautern sedan 1997. Dessutom har Mario Gomez skrämmande nog gjort fler mål än hela FCK tillsammans (17/15). Det här ska bara kunna gå på ett sätt, även utan Bastian Schweinsteiger.

Werder Bremen – TSG Hoffenheim
Markus Rosenberg och Marko Arnautovic bildar anfallspar för Bremen då lagets bäste målskytt, Claudio Pizarro, är avstängd. Och just Rosenberg hade nog behövt ett mål efter att ha bränt en hel del bra chanser. Hela laget behöver en vinst för att inte glida nedåt i tabellen. I Hoffenheim blåser nya vindar och kanske sitter Babbel på bänken redan på lördag. Han tvingas dock klara sig utan avstängda Babel och Salihovic. Känns på förhand som en tät kamp det här.

Borussia Dortmund – Bayer Leverkusen
Leverkusen dras fortfarande med skadeproblem och Ballack-frågan. En vinst hade gjort gott för självförtroendet, men även för tabelläget. Laget som ska möta självaste Barcelona i Champions League riskerar att glida ned i ingenmansland. Inte ens en plats i Europa League känner säker. Borussia Dortmund å andra sidan strålar av självförtroende, men tvingas klara sig utan mittfältsstjärnorna Sven Bender och Mario Götze. Således blir det dessvärre ingen tvilling-kamp mellan Lars och Sven Bender denna gång. Men en jäkligt bra fotbollsmatch borde det bli ändå.

VfB Stuttgart – Hertha Berlin
Den 20 november visade kalendern senast Stuttgart lyckades vinna. Då vann man med 2-1 mot Augsburg. I cupen mot München såg Labbadias lag riktigt viljelöst och dåligt ut. Tvärtom gäller för Hertha Berlin som såg riktigt starkt och piggt ut mot Gladbach i cupen. Michael Skibbe behöver verkligen en vinst, men så även Bruno Labbadia. Den här matchen skriker ångest – och det lag som kämpar mest lär vinna.

FSV Mainz 05 – Hannover 96
Hannover börjar likna det lag som vi fick se förra säsongen – och detsamma gäller faktiskt Mainz. Hannover målvakt, Ron-Robert Zieler, är den enda målvakten i Bundesliga som har hållit nollan sedan serien vände. Det här blir en kamp mellan två lag som åter har hittat sig självt. Hannover har två raka vinster i ryggen och Mainz kommer från en överkörning av Freiburg samt ett respektabelt kryss mot Schalke.

Lördag 18:30
Borussia Mönchengladbach – Schalke 04
Woho! Vilken match. Och vilken ångest det förlorande laget kommer att ha. Och ett kryss kommer att kännas som en förlust. Egentligen har Favres lag ingen press på sig och inget att förlora, men det är svårt att hävda det när man ligger så bra till i ligan och efter att ha spelat så fantastiskt dessutom. Schalkes försvar brukar se ganska dåligt ut och det kan bli lekstuga för Reus och Hermann. Å andra sidan var inte Gladbach att känna igen mot Berlin, som fick skapa förvånansvärt mycket. Och i Schalke finns Huntelaar som är en säkrare målskytt än Berlin Lasogga.
Högintressant match. Kvällens höjdpunkt.

Söndag 15:30
FC Augsburg – FC Nürnberg
Källarstrid. Och Nürnberg har som vana att vinna mot Augsburg. Nürnberg gjorde egentligen en väldigt bra match mot Dortmund sist, åtminstone första halvlek, men något mål blev det aldrig. Nu står tre viktiga poäng på spel för båda lag. Tre poäng som i förlängningen kan betyda nedflyttning eller nytt kontrakt.

Söndag 17:30
FC Köln – Hamburger SV
Här har vi två lag som vid en vinst kan få tillräckligt med poäng och självförtroende för att starta en serie och faktiskt få känning på Europa League-platserna. Så jämnt är det. Men då gäller det att ta chansen. Hamburg blir min förhandsfavorit då Köln saknar Podolski och det börjar kännas allmänt rörigt i klubben även om man vann mot Kaiserslautern sist. HSV spelade som bekant oavgjort mot Bayern München. Det luriga med mötet, och tabellen, är givetvis att en förlust innebär svindel och illamående. Plötsligt är avgrunden nära.

/Wingren

Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande sportredaktör: Johan Lundin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB