Arkiv för tagg Summering 2013

- Sida 1 av 1

Säsongsbetyg lag för lag – del tre

av Pierre Wingren, reporter

Läs del ett här
Läs del två här

En sista titt på hur lagen skötte sig den gångna säsongen – idag kikar vi på topplagen.

6. Eintracht Frankfurt
Betyg: 2
Kommentar: Eintracht Frankfurt spelade en bra höstsäsong för två år sedan, under våren tappade laget allt. Förra säsongen spenderades således i 2. Bundesliga tillsammans med nye tränaren Armin Veh. När Frankfurt mötte lag som VfL Bochum och 1860 München la Veh märke till några intressanta spelare. Frankfurt fixade en Bundesliga-plats och Veh tog med sig spelare som Stefan Aigner och Takashi Inui från tidigare nämnda klubbar – det var en jäkla tur det.

Att som nykomling i Bundesliga virvelvinda sönder flertalet försvar är starkt, att som nykomling i Bundesliga fixa en Europa League-plats är otroligt. Eintracht Frankfurt spelade en näst intill perfekt säsong, men om konkurrensen bakom hade varit lite giftigare hade Frankfurt troligtvis fått nöja sig med en mittenplacering.

Armin Veh fick laget att spela en underhållande och offensiv fotboll, han kittlade fram världsklassprestationer från Alexander Meier och han fick en handfull ynglingar att utvecklas till nyckelspelare: Kevin Trapp, Sebastian Jung, Sebastian Rode och många fler imponerade.

5. SC Freiburg
Betyg: 1,5
Kommentar: Christian Streich är en härlig typ och en fantastisk tränare. Han har gjort så mycket av så lite. Hans SC Freiburg, med ligans näst minsta lönebudget, spelade den näst bästa säsongen i klubbhistorien. Den sista matchen för säsongen spelades mot Schalke 04, Freiburg förlorade förvisso med 1-2 men bara det faktum att de hade kunnat stjäla Champions League-platsen från Schalke är galet. Nu slutade Freiburg i stället femma och får spela i Europa League till hösten. En helt makalös säsong.

Streich har byggt ett riktigt lag, en trupp som trivs. Därför var de också beredda att hela tiden hjälpa varandra på fotbollsplanen och springa mer än vad de trodde – oavsett om de spelade i försvaret eller i anfallet. Det är svårt att inte likna framgångskonceptet med Klopps Dortmund.

En annan stor, och imponerande, faktor till Freiburgs enorma framgång var lagets jämnhet. Blott ett fåtal matcher gick åt skogen, överlag var Freiburg otroligt konstanta under hela säsongen. Max Kruse fick sitt genombrott och stod för elva mål och fick senare chansen i Löws landslag. Försvaret såg mycket bra ut och förutom Kruse delade Freiburg-spelarna på målskyttet. En ljuvligt drömsk säsong.

4. Schalke 04
Betyg: 3
Kommentar: En säsong med en hel del toppar, men också en mänga djupa avgrunder. När allt kommer omkring måste jag ändå konstatera att Schalke har gjort en bra säsong, de fixade trots allt sitt mål i Bundesliga och de tog sig vidare som gruppetta i Champions League. Klaas-Jan Huntelaar var skadad och allmänt formsvag nästan hela säsongen, det vår vi inte glömma. Hur hade det gått för Dortmund utan Lewandowski, exempelvis?

Det började helt fantastiskt under dåvarande tränaren Huub Stevens. Schalke gjorde sina bästa säsongsstart på 41 år och skuggade Bayern München i tabellen. De besegrade Arsenal på bortaplan i Champions League och vann gruppen och de vann minsann derbyt mot Dortmund i Dortmund. Det kunde knappast sett bättre ut.

Men så rasade allt. Schalke tog bara två poäng i de sex sista höstmatcherna. De halkade neråt i tabellen och Horst Heldt valde att avskeda kult-Stevens. Jens Keller lyfte upp från U 17-laget och fick en tung start med en cupförlust mot FSV Mainz. Ojoj.

Jens Keller och hans Schalke inledde dock Rückrunde med ett fyrverkeri – Hannover besegrades med 5-4. Men efter den matchen uteblev segrarna igen och Schalke förnedrades också av FC Bayern. Skulle Keller få sitta kvar? Åsikterna var många. Schalke åkte också lite onödigt ut ur Champions League när de förlorade hemma mot Galatasaray i turneringens åttondelsfinal.

Jens Keller satsade än mer på att få ihop truppen, och han måste ha lyckats med något. Spelet blev bättre och bättre, poängen började trilla in igen. Julian Draxler blommade ut på allvar när han fick chansen att fylla den centrala luckan efter Lewis Holtby som lämnat för Tottenham.

Och jo, efter 34 omgångar ligger Schalke 04 just fyra. En kvalplats till Champions League är säkrad efter en turbulent säsong.

3. Bayer Leverkusen
Betyg: 2,5
Kommentar: Ingen Michael Ballack som stal rubrikerna, ingen Robin Dutt som sades vara illa omtyckt av vissa spelare. I stället en fräsch duo bestående av Sami Hyypiä och Sascha Lewandowski, med sig hade tränarduon en spännande spelartrupp. Stefan Kießling vann skytteligan och gav alltid allt, Lars Bender städade på mitten tillsammans med sina kompisar och Real Madrid-lånet Carvajal slog igenom och gjorde försvaret till ett strålande sådant. Bayer Leverkusen gjorde en mycket bra säsong, en fokuserad säsong, och de tappade aldrig greppet. Champions League-platsen kändes aldrig hotad. Anledningen till att betyget dras ned ett snäpp baseras på lagets oförmåga att ta sig förbi Borussia Dortmund när chanserna gavs.

Leverkusens version av 4-3-3 gör laget farligt. Backlinjen får hjälp av tre centrala krigare samtidigt som ett par yttrar springer fram och tillbaka på kanterna. Ett svårforcerat lag. Bayern München fick smaka på just det när Leverkusen, med en nypa tur förvisso, tog tre poäng mot FC Bayern under hösten. Säsongens största besvikelse var snarare insatsen i Europa League, uttåget mot Benfica kändes onödigt.

En stabil säsong med flertalet höjdpunkter och få blamage – Bayer Leverkusen gjorde det finfint.

2. Borussia Dortmund
Betyg: 2
Kommentar: Jürgen Klopp och hans Borussia Dortmund gick in som regerande tyska liga- och cupmästare. De bar ett ok på sina axlar efter ett par misslyckade insatser i Europa. De avslutade säsong som vicemästare i Bundesliga och Champions League. I DFB-Pokal tog det stop i kvarten mot Bayern München. En utmärkt säsong för BVB – helt klart. Men jag kan inte dela ut ett bättre betyg på grund av ett gäng dåliga ligamatcher där laget inte var tillräckligt fokuserat.

Under sommaren valde Dortmund att agera relativt sparsamt på transfermarknaden. Affischnamnet Marco Reus hämtades in, men annars rörde det sig mest om talanger och utfyllnadsspelare som Julian Schieber och Leonardo Bittencourt. Dortmund kunde inte längre spela den favoriserade typen av kontringsfotboll då de helt plötsligt var favoriter i samtliga matcher och laget tappade ganska många och onödiga poäng. I Champions League gick det bättre och mot slutet av hösten stod klubben som segrare av dödens grupp.

Bredden i truppen var ett problem under hela säsongen, spelarna från startelvan kunde inte ersättas på ett adekvat sätt. Det kostade ytterligare några poäng under våren, men spelet var trots allt stabilare och bättre. Dortmund kunde ganska komfortabelt säkra den där viktiga andraplatsen och hur sagolikt laget spelade i CL minns vi alla.

Det här var säsongen då anfallet var betydligt mycket bättre än försvaret, det här var säsongen då Roman Weidenfeller fick sitt erkännande som en målvakt av världsklass. Det här var säsongen då Dortmund på allvar presenterade sig i Europa. Sammantaget en mycket bra säsong som dock innehöll några för många poängtapp.

1. Bayern München
Betyg: 1
Kommentar: Det känns onödigt att motivera varför FC Bayern tilldelas högsta betyg. De vann Bundesliga i överlägsen stil, de segrade komfortabelt i DFB-Pokal och de fick äntligen plocka hem den där Champions League-titeln. Inte en enda svacka under säsongen (bortsett från några matcher här och var) och en ovanlig harmoni i klubben. Spelarna gjorde alltid sitt jobb, Jupp Heynckes hade filat fram en vinnartaktik. Det gick lika bra med Robben på plan som med Kroos. Mario Gomez blev överflödig och Daniel van Buyten var en mittback av världsklass. Bastian Schweinsteiger var tillbaka och Javi Martinez blommade ut efter några veckors väntan och gjorde FC Bayern till Europas mest svårslagna lag. Franck Ribéry dansade som vanligt av lycka på vänsterkanten.

Superbt, FC Bayern. En fullständigt lysande säsong.

/Wingren

Säsongsbetyg lag för lag – del två

av Pierre Wingren, reporter

Summeringen av denna fantastiska säsong fortsätter. I dag tar vi en titt på mittenlagen. Del ett av säsongsbetygen kan ni läsa här.

12. VfB Stuttgart
Betyg: 4,5
Kommentar: Bruno Labbadias lag var överlag en besvikelse i Bundesliga, men i DFB-Pokal räckte det nästan hela vägen (efter stor kamp mot slutet förlorade Stuttgart med 2-3 mot FC Bayern i finalen). Det går att finna flertalet förklaringar till klubbens svaga säsong i ligan, men det är otvivelaktigt en underkänd tabellplacering.

Stuttgart är under ombyggnad och truppen är relativt tunn på grund av de stränga ekonomiska ramarna. Spelarmaterialet borde dock ha resulterat i fler fina insatser. Belastningen var dock intensiv med Europa League, DFB-Pokal och Bundesliga. Allt för ofta visade laget upp en taktisk svaghet som resulterade i billiga baklängesmål, offensivt låg den största styrkan i fina kontringar genom Harnik och Traoré. Christian Gentner växte ut till en tvättäkta ledare för laget på mitten. Vedad Ibisevic gjorde sina mål. En okej säsong som lämnade mer att önska helt enkelt.

11. VfL Wolfsburg
Betyg: 5
Kommentar: Likt Stuttgart vill Wolfsburg återvända till toppen av tabellen – men det finns en väsentlig skillnad mellan klubbarna. Wolfsburg har pengar. En stor jäkla hög med pengar. Felix Magath fick än en gång en hel sommar på sig att shoppa och hittade åtta nya spelare – ännu fler återvände till klubben efter utgångna låneavtal. En stor och dyr trupp och en gammal mästartränare, målet var tydligt inför säsongen: Wolfsburg skulle fixa en Champions League-plats.

Efter åtta matcher hade Wolfsburg gjort två mål och tagit två poäng. Diego tyckte att det var Felix Magaths fel. Det tyckte till sist ledningen också. Lorenz-Günther Köstner lyftes upp från ungdomsverksamheten och lyckades få spelarna att känna fotbollsglädje igen. Under Köstner fördubblades poängskörden per match (1,3 i stället för 0,6) och lagom till vintern låg Wolfsburg på en säker plats i tabellen och Leverkusen hade slagits ut i DFB-Pokal.

Rimligtvis borde Köstner fått chansen att leda laget under våren – men icke. Klaus Allofs lämnade Bremen efter 14 år för att i stället sköta spakarna i Wolfsburg. Han bestämde sig för att köpa loss Dieter Hecking från Nürnberg. Spelet såg bättre och bättre ut under vårsäsongen och laget plockade ungefär lika många poäng per match som under Köstners ledning. Någon Europa-plats blev det dock inte. Ett för svagt hemmaspel och otur i cuplottningen (FC Bayern) satte stopp för planerna.

Dieter Hecking och Klaus Allofs har mycket arbete framför sig, men känslan är att Wolfsburg är på rätt väg.

10. 1. FC Nürnberg
Betyg: 3
Kommentar: Säsongen kan egentligen summeras på följande sätt: svenske mittbacken Per Nilsson gjorde en bra säsong och vann den interna skytteligan med sina sex mål. Det var precis där skon klämde. Nürnberg spelade en bra säsong, stundtals riktigt bra, men laget var alldeles för svagt på sista tredjedelen. Det gjordes alldeles för få spelmål och anfallarna utgjorde inte något större hot.

Defensivt såg det oftast förträffligt ut. Timm Klose och Per Nilsson bildade ett utomordentligt mittlås och Philipp Wollscheid saknades aldrig. På mittfältet hjälpte Timmy Simons till och städade undan många anfall.

En säsong som der Club kan vara mycket nöjda med, de ligger inte på tiondeplats i löneligan utan borde återfunnits i del ett. Lite extra beröm är på sin plats då Dieter Hecking köptes ut från sitt tränarkontrakt och han ersattes under vintern av Michael Wiesinger – en internlösning som sannerligen fungerade.

Derbyförlusten mot Greuther Fürth och cupförlusten mot TSV Havelse i augusti är de två stora negativa utropstecknen.

9. Hannover 96
Betyg: 4
Kommentar: Hannover drömde om att få spela i Europa för tredje gången i rad – men den här säsongen räckte det inte hela vägen. Hannover har gjort en imponerande resa från nedflyttningshotad klubb 2010 till en ”övre-halvan-klubb”. Men kanske börjar verkligheten komma ikapp, poängskörden under Mirko Slomka blir magrare för varje säsong (60, 48 och nu 45). Men det är fortfarande helt klart godkänt för Hannover 96. De gör ett gott arbete.

Säsongen kunde säkerligen ha gått bättre om inte skadeproblemen lurat bakom varje hörn. Den tyngsta spelarförlusten kom efter 23 omgångar när poängmaskinen Szabolcs Huszti skadade sig och missade resten av säsongen. Men Slomka hade också ständiga skadeproblem i försvaret och på en ledargestalt som Lars Stindl på mitten. Försvårande omständigheter, helt klart (särskilt då Hannover också spelade med dubbelbelasting i Europa League).

Den största svagheten låg dock i bortaspelet. Hannover var ett av säsongens sämsta bortalag och det går inte om man vill spela i Europa. Personligen känner jag att Slomka ville spela lite öppnare fotboll än förr, och det kostade många bortapoäng.

Hannovers säsong är dock klart godkänd, de har presterat vad man kan förvänta sig. Problemet är att omgivningen börjar kräva mer.

8. Borussia Mönchengladbach
Betyg: 3,5
Kommentar: Förutsättningarna till en högre tabellplacering fanns där – men då hade allt behövt klaffa från start. Det gjorde det inte. Dante saknades smärtsamt mycket i Lucien Favres tidigare så stabila försvar, Roman Neustädter saknades på mitten och Marco Reus briljans återfanns i Dortmund. Nyförvärven, som kostade en hel del kosing, slog aldrig in som förväntat. Ingen av de nya spelarna lyckades axla nyckelrollerna som företrädarna haft. Då blev också spelet lidande.

Borussia Mönchengladbach gjorde en helt okej säsong, snäppet bättre än godkänt. Det är trots allt inte enkelt att få ett så nytt lag att fungera, men ledningen visade tålamod med Favre och lät tränaren fortsätta med sitt projekt. Sakteliga började en bättre defensiv att visa sitt ansikte samtidigt som de äldre och rutinerade spelarna klev in i handlingen. Givetvis hade Gladbach tagit sikte på en Europa-plats även till nästa säsong, men man visade åtminstone att laget håller för att konkurrera om de åtråvärda platserna. Ett steg i rätt riktning trots allt.

7. Hamburger SV
Betyg: 3
Kommentar: Om någon frågar mig hur det kommer sig att HSV nästan tog en Europa-plats så har jag inget svar. Det känns egentligen overkligt. När jag tänker tillbaka på Hamburgs säsong (som är den enda klubben som har spelat samtliga Bundesliga-säsonger) så tänker jag på förlusten mot Karlsruher i första cupomgången, jag tänker på ett gäng storförluster i ligan och jag tänker på ett lag utan kontinuitet i prestationerna. Fruktansvärda försvarsmisstag och en stundtals usel offensiv. Men…trots allt kom det här laget sjua i Bundesliga.

Då måste tränare Fink ändå ha gjort något rätt. Och då börjar jag tänka på vinsterna mot Dortmund, Adlers många kanonmatcher och Son samt Rudnevs 12 mål var. Jag tänker på van der Vaart och Badeljs betydelse för laget när de väl anslöt till truppen och jag tänker på Jansens härliga inställning.

Det vore lite väl överdrivet att påstå att HSV har gjort en supersäsong, men de har faktiskt gjort en bra säsong. Om de bara kan undvika plattmatcherna till nästa säsong så kan det bli ännu bättre.

/Wingren

Säsongsbetyg lag för lag – del ett

av Pierre Wingren, reporter

Nu lever jag i ett kontrollerbart kaos, det känns helt okej. Därför kommer även bloggen att vakna till liv igen. I dag börjar jag med lagen som slutade i den nedre delen av tabellen.

Betygen sätts enligt den tyska skalan där ett (1) är bäst och sex (6) är sämst.

18. Greuther Fürth
Betyg: 6
Kommentar: Nej, Fürth, det här var under all kritik. Det är vare sig konstigt eller pinsamt att lilla Fürth slutar sist i Bundesliga, men att de inte ens orkade vinna en endaste hemmamatch lämnar djupa sår. Ett historiskt rekord. Klubben, som har små resurser, satsade på den fotbollsromantiska vägen och valde att ta sig an Bundesliga med i stort sett samma lag som spelade i 2. Bundesliga. Det gick åt skogen. Tränaren Mike Büskens fick sparken på köpet och Frank Kramer tog över.

Spelet stämde förvånansvärt ofta (även om det finns gott om bottennapp att titta på) men Fürth lyckades aldrig få med sig resultaten från de jämna matcherna. Laget spelade bättre på bortaplan och det vackraste minnet från säsongen är bortasegern i derbyt mot 1. FC Nürnberg.

17. Fortuna Düsseldorf
Betyg: 4,5
Kommentar: Egentligen spelade Fortuna två helt olika säsonger. Hinrunde var som en saga – Rückrunde som en tvättäkta mardröm. Betyget känns kanske lite tufft med tanke på hur fantastiskt bra laget spelade i början av säsongen, men å andra sidan är det oförlåtligt att tappa greppet så totalt som de gjorde mot slutet. Fortuna och tränare Norbert Meier köpte in en mängd nya spelare – och det klickade direkt. Inget skönspel, men de spelade smart och höll nollan de fem första ligamatcherna. Förlusterna som kom under hösten var dessutom oftast snöpliga uddamålsförluster. Målvakten Fabian Giefer storspelade.

Sen kom våren och förfallet. Helt plötsligt läckte försvaret och förmågan att vinna var som bortblåst. Düsseldorf började dala i tabellen men Norbert Meier fick fortsatt förtroende, alla hoppades att höstformen skulle återvända. Det gjorde den inte.

Fortuna Düsseldorf tackade för sig med en serie på tolv matcher i rad utan vinst – samt fem raka förluster. Norbert Meier fick sparken efter säsongen.

16. TSG Hoffenheim
Betyg: 5,5
Kommentar: En rakt igenom usel säsong fram tills det att Markus Gisdol tog över laget i början av april. Hoffenheim investerade stora summor pengar i somras och köpte in spelare som Tim Wiese, Eren Derdiyok, Joselu och Matthieu Delpierre. Dyrt och kaxigt – ett nytt Hoffenheim skulle födas. Wiese var urusel, försvaret katastrofalt och anfallsspelet var lika idérikt som Sibas reklamer. Tränaren Markus Babbel fick aldrig något grepp om läget och till sist fick han sparken. Andreas Müller kom in som sportchef tidigare under säsongen, han valde att ge Frank Kramer chansen som tränare under de två sista matcherna för året. 2013 ersattes Kramer av Marco Kurz och en handfull nya spelare hämtades in, bland annat Eugen Polanski och David Abraham.

Kurz misslyckades med det dyra och kaotiska laget, då tog Gisdol över och satsade på kontinuitet och spelare som faktiskt var sugna på att spela för Hoffenheim. Poängen började sakteliga att trilla in och säsongen räddades mirakulöst med två kvalvinster mot 1. FC Kaiserslautern. Det är Gisdol och den nya gnistan som räddar miljardbygget från en sexa i betyg. Hoffenheim hade 43 proffsspelare under säsongen, blott en handfull av dessa höll måttet.

Vi minns alla den tragiska olyckan under hösten – talangfulle Boris Vukcevic krockade med sin bil efter att ha tappat medvetandet på grund av sin diabetes. Han låg länge i koma, nu är han glädjande nog uppe på benen igen.

15. FC Augsburg
Betyg: 4
Kommentar: Sett till klubbens förutsättningar är en säkrad Bundesliga-plats klart godkänt. FC Augsburg inledde dock säsongen otroligt svagt. Markus Weinzierl ersatte Jos Luhukay som tränare under sommaren och hade helt klart problem inledningsvis. Hans spelidé klickade inte riktigt och laget visade upp brister i de offensiva och defensiva lagdelarna. Efter 17 omgångar hade Augsburg bara spelat in nio poäng – klubben var dödsdömd.

Under vintern analyserades situationen. Sommarens nyförvärv (bland annat Aristide Bancé, Milan Petrzela och Giovani Sio) slog aldrig igenom. Nye sportchefen Stefan Reuter valde att genomföra några smarta affärer, framför allt Dong-Won Ji och Alexander Manninger bidrog starkt till den goda säsongen. FC Augsburg såg ut som ett helt annat lag under Rückrunde. Plötsligt kunde de göra avgörande mål och de släppte in betydligt färre mål. Klubben belönades helt enkelt för sitt tålamod med nye tränaren Weinzierl.

Vi tar framför allt med oss Sascha Mölders härliga krigarinställning. Den robuste anfallaren är allt annat än spektakulär – men han spelar med så mycket hjärta. Fantastisk spelartyp.

14. Werder Bremen
Betyg: 5
Kommentar: Säsongen som numera är känd som ”slutet på en era”. Thomas Schaaf och Werder Bremen gick skilda vägar efter en svag säsong, Robin Dutt sitter på tränarbänken nästa säsong. Werder Bremen byggde om ordentligt inför säsongen och det stod klart att det här skulle kunna bli lite berg- och dalbana. Ett yngre och mindre profilrikt lag inledde ganska piggt och optimistiskt, men det stod ganska snart klart att Thomas Schaaf hade större problem än någonsin. Som vanligt var det svängdörrar i försvaret, men den här säsongen fungerade inte ens anfallsspelet.

Werder Bremen sjönk som en sten i tabellen och helt plötsligt var de på fullaste allvar inblandade i bottenstriden. Blott Nils Petersen och Kevin de Bruyne (de två inlånade spelarna) imponerade under stora delar av säsongen. Det var för lite kontinuitet och för många misstag. Werder höll dock fast vid trotjänaren Thomas Schaaf som lämnade sin post när kontraktet säkrades den näst sista omgången. Det här var även säsongen då sportchefen Klaus Allofs lämnade den nordtyska klubben.

Ett helt nytt Werder Bremen är nu fött – säsongen var skräp men det vilar ändå en vacker känsla över Bremen då Schaaf fick avsluta med att rädda ”sin” klubb.

13. FSV Mainz
Betyg
: 4
Kommentar: En fin Hinrunde där Mainz beblandade sig med topplagen (vilket de gjorde länge) och anfallaren Adam Szalai fick äntligen vara skadefri en hel säsong – och han gjorde ta mig tusan mål på det mesta. Thomas Tuchel hade bantat truppen och fått spelarna att åter tro på spelidén. Laget jobbade hårt och var en jobbig motståndare för alla i ligan. Hela ligans äldsta backlinje övertygade gång efter annan – det såg ut att kunna räcka till spel i Europa.

Men luften gick ur Mainz under våren. Adam Szalai gjorde mindre mål och ingen i laget orkade axla ungrarens roll som målskytt. Segrarna blev färre och färre, frustrationen växte. Thomas Tuchel blev tunnhårigare för varje vecka som gick. Mainz låg sexa efter Hinrunde men rasade till plats 13 i Rückrunde. I efterhand är det förstås en säsong som har lämnat en bitter eftersmak, ligans femte bästa försvar räckte bara till en ”säker plats” i Bundesliga då segrarna uteblev. Det ska dock sägas att plats 13 är en fullt respektabel plats för en klubb som Mainz, men det fanns egentligen mer att hämta säsongen 2012/13.

Skador på för många spelare och den dramatiska cupförlusten mot SC Freiburg i kvartsfinalen beseglade klubbens öde den här säsongen.

***

Heung-Min Son lämnar Hamburger SV för Bayer Leverkusen. Sydkoreanen har skrivit på ett kontrakt som sträcker sig över fem säsonger. Samtidigt lämnar André Schürrle Leverkusen och Bundesliga för Chelsea.

Robert Lewandowski-såpan fortsätter och det blir allt mer sandlåda över situationen. Just nu väljer jag att avvakta mer konkreta uppgifter annars kommer vi alla vara så trötta på precis allt som har med Lewandowski att göra.

RB Leipzig har dessvärre tagit klivit upp i 3. Liga.

Oliver Kreuzer heter mannen som tar över Frank Arnesens jobb som sportchef i HSV. Den förre KSC-fixarens första uppgift blir att minska klubbens lönekostnader. Vi säger alltså hej då till Marcus Berg.

Hannover 96 vann dragkampen om Greuther Fürths Edgar Prib, 23. Eintracht Frankfurt och Borussia Dortmund visade också intresse för vänsterspringaren.

/Wingren

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB