Min jordnära väninna Maria är en av de människor som gör att mitt något röriga liv fungerar. Hon är en blandning av MacGywer, tv-hjälten som kunde bygga en bil av en tandborste, storasyster och krass kritiker. Varje gång jag varit på resa åker jag hem till henne och blir debriefad vilket är väldigt befriande.

I går hade hon lagat födelsedagsmiddag åt mig och spelade sedan gamla vinyler från barndomen och framåt. Snacka om nostalgiafton: Family four, Pink Floyd, Manfred manns earth band och Supertramp. Märkligt hur gamla sånger väcker minnen och känslor som man totalt glömt bort.
Lyssnade på Shine on your´re crazy diamond och förflyttades till ett rum med orange lampa och med ena väggen tapetserad ett foto av en björkskog.
Tack gode gud att man inte är en svårmodig tonåring längre utan att man blir äldre och, förhoppningsvis, klokare.