Johanne Hildebrandt

Direkt från Afghanistan

Arkiv för April 2009

- Sida 1 av 1

Grannen

av Johanne Hildebrandt

Min nya granne har renoverat i veckor. Det borras och spikas i all oändlighet och jag sitter under oväsendet och försöker skriva bok vilket oftast är i det närmaste omöjligt.

En dag knackade jag på, gråtfärdig över ljudinvasionen, och bad honom sluta. Grannen blev defensiv av min frustration, kände sig attackerad och hävdade sin självklara rätt att renovera.

– Men vi måste hitta ett sätt att leva i samma hus, sa jag.

Bristen på samarbetsvilja blev så provocerande att jag till slut gick innan jag sa något dumt. Om vi satte oss ned och diskuterade på ett sansat sätt vet jag att skulle vi skulle kunna finna en lösning som båda var nöjda med.

Förra veckan skrev jag om bristen på en vettig diskussion om islam och dess utövare med anledning av Andreas Malms bok om det påstådda muslimhatet. Reaktionerna från vänstern och muslimer var lika defensiva som grannens.

Vänstern hävdade, som alltid, att jag var okunnig. Fast jag vet i alla fall att orsaken till kriget mot bosnienmuslimerna inte berodde på något utbrett muslimhat som Malm hävdar. För oss som var på plats var det lätt att genomskåda den papperstunna propagandan som dolde de verkliga skälen.

I teorin kan jag uppskatta det positiva med en levande vänsterdebatt, i praktiken är denna grupp den enda jag stött på som kan skriva att jag borde ”skjutas” eller ”Hoppas hon våldtas” när jag rapporterar om ämnen de inte gillar. Det blir lite liksom svårt att ta pratet om solidaritet och hat mot utsatta grupper på allvar med detta i bakhuvudet.

Jag förstår inte heller den religionskritiska vänsterns plötsliga allians med islam. Eller varför inte islam kan diskuteras och kritiseras på samma sätt som kristendomen gjorts sedan Nietzsche kallade denna religion ”en odödlig skamfläck för mänskligheten” i kampskriften Antikrist.

”Du vet ingenting och har inte rätt att uttala dig om dig inte läst koranen och levt tillsammans med muslimer”, skriver en man och skickar en massa korancitat.

Men när jag läser hans och liknande mejl känner jag mig lika överlägset behandlad som när jag ringde på hos grannen. Det leder liksom ingenstans.

Däremot vill jag träffa Adli, en muslimsk man som skrev ett sådant sympatisk och kunnigt mejl att jag omedelbart ville diskutera mer med honom, och gärna ha honom till granne i huset.

För oavsett politik, religion eller ursprung är det ju ömsesidig respekt, förståelse och öppenhet som skapar god grannsämja, inte verbal stenkastning.

Veckans kolumn

av Johanne Hildebrandt

När jag för några år sedan besökte ett flyktingläger i Pakistan fick jag ett spörapp över ryggen.

En afghansk flykting slog mig eftersom han trodde jag var amerikan och det spelade ingen roll att jag försökte förklara att jag kom från Sverige. Stämningen var så hatisk att poliserna som eskorterade mig förde mig därifrån. Det var frustrerande att vara symbol för samtliga västerlänningars illgärningar.

Lika lite som det var mitt fel att amerikanska styrkor bombat sönder flyktingarnas byar, lika lite är samtliga muslimer skyldiga till självmordsbombningar, fundamentalism, terrorism eller påstådda försök att islamisera världen.

De måste kännas hopplöst att ständigt bli hopbuntade med miljoner människor bara för de råkar ha samma religion, som om balkanmuslimer skulle ha mer gemensamt med saudier än svenskar.


Andreas Malm har precis kommit ut med en bok om muslimhatet som han hävdar sveper över västvärlden. Genom att på vänstermanér lyfta fram det som passar hans teser och ignorera mindre smickrande sanningar belägger Malm hur hatet sprider sig. Förlaget påstår att det är årets viktigaste bok. För vem? Människorna kommer knappast att förändra sina liv för att en vänsterdebattör talar om för dem vad de ska tycka.

Genom att Malm polariserar debatten ytterligare kommer snarare SD kunna plocka hem fler röster.

Och varför måste minsta lilla kritik mot islam stämplas som islamofobi? Islam är en religion och den ska självklart kunna kritiseras.

Är jag muslimhatare för att jag tycker Saudiarabien har en medeltida kvinnosyn? Borde inte självmordsbombare, hedersmord, synen på kvinnor, nedbrända flickskolor och bristen på demokrati diskuteras på samma sätt som amerikanernas mord på oskyldiga i Irak och Afghanistan?

Men nej, de enda som anses vara tillräckligt politiskt korrekta att kritisera den muslimska världen är uppenbarligen kvinnor med invandrarbakgrund, och de blir ofta kritiserade av svenska debattörer som saknar deras erfarenheter om exempelvis hedersmord.

Tänk om en sansad och vettig debatt om islam och muslimer kunde föras utan att det blev skyttegravskrig, tänk om de mänskliga rättigheterna var viktigare än religionstillhörighet och politisk tillhörighet och tänk om tokvänstern kunde sluta kasta sten och börja se hur komplicerad världen var.

Då hade vi kanske kommit någonstans i debatten

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktörer: Jennifer Snårbacka, Jenny Åsell och Fred Balke
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB