Svar på ännu en fråga:

Självklart är det enklast att ha stöd från en tidning om du ska åka som frilans till Irak men det är inte ett måste. Ta kontakt med några medier, fråga om de är intresserade och i så fall av vad.  Om du är oprövad kommer de vara väldigt försiktiga med att beställa ett jobb- för då kan de bli ansvariga om du dör eller blir skadad- däremot kommer du ha lättare att sälja in ditt knäck när du väl har gjort det.
(Det var så jag började i Bosnien.)

Är du inbäddad med amerikanerna får du transporter, skydd, kost och logi gratis. Det är visserligen väldigt tråkigt att hänga med dem eftersom allt tar lång tid och – som allt militärt – är trögt och omständigt. Men om du inte varit i en krigszon förr rekommenderar jag detta alternativ.

Helt krasst så är det ett bra sätt att skaffa sig erfarenhet eftersom det är svårare att ta livet av sig av misstag. Och skulle något hända tar de hand om dig.

Om du är en någorlunda erfaren reporter kan du göra en hel del bra jobb som inbäddad men om du inte har rutin kan du lätt bli en propagandamaskin för amerikanska armén. Varning för det.
Du behöver en bra skyddsväst, hjälm, pressleg, brev från arbetsgivare och en stor portion tålamod för att få din ackreditering.
Lär mer här.

Du kan också flyga in i Irak kommersiellt, då behöver du visum från irakiska ambassaden. Då kan du bo på ett fortifierat hotell i Bagdad och det kostar ett par hundra dollar per natt plus tolk och transporter. Din rörelsefrihet är dock  begränsad även vid detta alternativ. Du kan göra korta vändor på stan men inte stanna länge och prata med folk. (Tror gränsen är nio minuter, sedan måste du dra.)

Ge dig ALDRIG ut på stan om du inte har folk med dig som vet vad de sysslar med. Chansa ALDRIG NÅGONSIN!
Det kan gå bra två eller fem gånger men eftersom kidnappningar av västerlänningar är en synnerligen lönande verksamhet i Irak så löper du stor risk att råka illa ut om du far omkring. (Ett utseende som gör att du kan smälta in underlättar dock. )

Inse att du befinner dig i ett område där människor blir kidnappade/avrättade/sprängda i bitar varje dag och som västerlänning, utan kontakter och kunskap är du mycket sårbar. Var smart, tänk strategiskt, lita inte på någon. Paranoia är en krigsreporters bästa vän.

Glöm att du som journalist är skyddad och att presskortet ger dig säkerhet.  Det var länge sedan det funkade. Slappna aldrig av för det är då du börjar bli slarvig och göra misstag.
 
Du borde också bestämma dig för vad du egentligen vill göra i Irak. Det händer så många saker att det är lätt att bli förvirrad och splittrad om du är ovan och inte har en plan redan från början.

Bli inte heller avskräckt av mina råd. De flesta journalister som dör dödas i bilolyckor så riskerna i krig ska inte överdrivas.
För det mesta går det faktiskt bra:=)

Lycka till!