Nyheten om att två soldater här på Iskan anklagas för överlagt mord på tre irakier spred som en löpeld på basen.
De två spanarna från högkvarterskompaniet, 1:a bataljonen, 501:a luftburna infanteriregementet, 4:e Brigaden, 25:e luftburna infanteridivisionen, kommer förmodligen att ställas inför krigsrätt.
Soldaterna tog emot detta med blandade känslor. En flesta verkade tycka att det var för jävligt, att de satte alla i dåligt dager, andra tyckte det var fel  men påpekade att de är trots allt inte dömda.
Andra hade föredragit att saken skulle ha hållits inom gruppen, att man inte borde ha gått ut med det eftersom det drar skam över hela bataljonen.

Själv har varit medveten om att något pågått på basen, ett par utredare har varit här, men det har varit mycket svårt att få loss information.
De få som har känt till saken har hänvisat till förundersökningssekretess. Rykten har cirkulerat men inget har kunnat bekräftas. Inte ens översten, basens befälhavare, han som bestämmer, har kunnat säga något.

I dag  till allas förvåning här på FOB, forward operating base, Iskan, gick divisionen ut med vad som hänt.

En pressrelease bekräftade att en gruppledare bland spanarna anklagas för tre fall av överlagt mord på tre irakier samt för att tre gånger ha placerat ut vapen vid döda irakiers kroppar.
Händelserna ska ha inträffat mellan april och juni i år. Hensley är gripen och sitter nu i häkte i Kuwait.
En specialist anklagas för ett fall av överlagt mord och att ha placerat ut ett vapen vid en död kropp. Även han sitter häktad i Kuwait.
Det påpekas också att de båda soldaterna ska anses oskyldiga innan de är dömda.

Det var soldater från spanarnas egen enhet som slog larm om vad som hänt. De isolerades ett tag och beordrades att inte tala med någon eftersom undersökningen fortfarande pågår.

När nyheten kom ut gick jag genast till överste Balcavage. Eftersom hans överordnade släppt en del av informationen tyckte han det var viktig att vara proaktiv.

Bataljonen har inget att dölja. De 800 soldaterna agerar som professionella soldater, ”rules of engagement” följs. Detta var en isolerad händelse gjorda av en liten grupp och det var bataljonens soldater som slog larm och de två åtalade ska ställas inför rätta och straffas om de befinns skyldiga för sina påstådda brott.

Jag bad, självklart, att få tala med soldaterna som slog larm och de anklagades befäl.
Översten kallade in löjtnant Mitchell, pressansvarig på basen, bad honom hjälpa mig komma kontakt med alla så att historien blev berättad, så att folk begrep att soldaterna i bataljonen inte är mördare.
Det var dock viktigt att löjtnanten kontrollerade att de inte släppte information som kunde ställa till det med rättegången.

Allt var ok men när Löjtnant Mitchell ringde till den pressansvarige på brigaden blev det tvärstopp. Ingen information fick släppas, allt ska gå via divisionen, det vill säga på ännu högre nivå.

Detta är amerikanska armén, ett hierarkiskt system där folk är tvingade att lyda sina överordnade, så ser verkligheten ut, det finns inte mycket för de inblandade att göra åt saken.
Så därför har jag jagat divisionens pressansvarig eftersom han är den enda som har rätt att släppa information, men jag har hitintills inte tag på honom. 
Mer information kommer dock att släppas efterhand, så mycket vet jag och vad jag förstår så finns det mer att berätta och reda ut.

Själv har jag fått reda på att riskerar bli utsparkad från Iskan om jag citerar anonyma källor eller släpper information som inte är sanktionerad uppifrån, det är dock något jag kan leva med.

Händelsen raserar dock det lilla förtroende som soldaterna på FOB Iskan trots allt har lyckats bygga upp hos delar av civilbefolkningen.
Jacob, Henry och de andra soldaterna i plutonen har åkt ut på ett uppdrag till det område där händelsen har ägt rum. Det kommer att finnas ännu fler rasande människor där ute nu.

Att bli utsatta för hämndaktioner verkar dock inte vara det som bekymrar soldaterna denna kväll då ljudet av utgående artilleri och automatvapen ekar i fjärran.
Värre är att folk hemma i USA kommer att tro att alla soldater i första bataljonen är mördare och att de två soldaterna dragit skam över bataljonen.
Man kan bara spekulera över vad soldaterna tänker, typ: Vi har slitit och blött i tio månader, så händer detta. Nu kommer det säkert att bli det här som vi blir  ihågkomna för.