Hur är det att vara här i uniform kan en del undra? Livet är helt olikt det hemma. Man vaknar ur sömn tidigt på morgonen och upptäcker att kroppen tycker att 22 grader numera är kallt. Dagstemperaturen klättrar över 45 grader i skuggan vilket kan upplevas som varmt. Allt jag äger och har är täckt med damm och man svettas kopiösa mängder.

Innan jag åkte ned liknades denna insats med en semesterresa i P1 ekot. I så fall vill jag byta resebolag för här arbetas det dygnet runt.

Men stämningen är god och vi löser våra uppgifter. Säkerhetsläget i landet är instabilt vilket gör att man måste vara försiktig men samtidigt inte provocerande.
Svenska soldaters nyfikenhet och öppenhet ger mycket och blir uppskattat. Detta vinner vi på i längden. Det är roligt när man lyckas göra sig förstådd med ett barn som kommer fram och är nyfiken.

Insatsen i Tchad behövs och det krävs mer på andra sidan i Sudan. Människor här nere är i behov av hjälp. En del av detta är hjälp med  säkerhet. Vi kommer att göra vårt allra bästa för att dra vårt strå till stacken.
Arbetet här i Tchad är i sin linda och EUFOR bygger upp sin styrka vilket kommer att bidra till säkerhet i längden men vem kan säga hur länge det varar men jag är optimist, det måste jag vara här nere!

Till Lena skulle jag vilja önska en försenad Glad påsk (satt i en bil i 3,5 dygn) och att jag älskar dig.
Fredrik

Efter att ha varit här i nästan fem veckor har jag anpassat mig ganska bra och nästan börjat trivas. Allt här är bra, eller i varje fall tillräckligt bra. Detta förutsatt att man förstår att definitionen på bra är annorlunda här än hemma.
Att ha det bra här är att ta på sig en torr och hyfsat ren t-shirt på kvällen innan man går och lägger sig eller att dricka vatten som nästan är svalt. Men jag trivs som sagt. De enda jag saknar är min dotter och min tjej Anja men relativt snart får jag träffa er!!
Kramar, Andreas

Jag kan vara utan dusch, toaletter och värdig mat. Om vattnet börjar ta slut dricker jag mindre. Om det blir hett när solen står som högst svettas jag.
Att vara utan dig däremot, nu när jag äntligen fått dig är en utmaning utan dess like. Ägnar hela dagarna åt att dagdrömma om sommaren, havet – och dig.
Må bra, Kalle.

Det är nu nattsvart ute och svetten klibbar fortfarande på ryggen efter ännu en het, gassande dag i öknen. Afrika är häftigt, det är stort. Det finns många skumma människor, mycket vapen och RPG. Man undrar vad de tänker och tycker om oss. Det finns också många nyfikna och glada människor som tittar och fascineras av oss konstiga militärer som är ute i solen mitt på dagen.
Stjärnhimlen är helt fantastisk. Det är så många mer stjärnor här än hemma i Sverige. Karlavagnen är upp och ner. Sverige är underbart, men det är Afrika också.
Lisa

Det är inte svårt att vara chef för ett förband som Internationella Amfibiestyrkan/TD01 när man har så fantastiska kollegor. Natten faller över Afrika och vi sitter under ett maskeringsnät och försöker avsluta dagens stabsarbete. Att vi skulle sitta här vad det inte många som trodde när vi startade arbetet med IAS:en för cirka 18 månader sedan, men nu är Kåren på plats, det är stort.
Att vi gör nytta är det ingen tvekan om, vi, The Swedish Marines är det första av många reguljära förband i operationsområdet. Jag är mycket stolt över personalen och det arbete som uträttas.
Anna och grabbarna jag tänker på er hela tiden.
Kram Peder