Träffade min granne Fredrick Federley – Mr Gay Sweden – på Pride i går. Det var schlagerkväll och trots min muntra uppsyn var jag garanterad den som var minst exalterad över musiken. (Pride är kul men där spelas alldeles för lite hårdrock.)

Stötte också ihop med en lång rad vänner och bekanta till exempel : Pridedrottningen Mona Sahlin, tv-producenten Björn Persson, deckarförfattaren Marie Ljungstedt, Unni Drougge, mfl, mfl.

Pratade också bok och krigsrapportering på författarscenen vilket blev jättebra tack vare de som kom för att lyssna och ställa frågor. (Tack snälla för att ni tog er tid!)

Tidigare på dagen var jag moderator för ett seminarium under temat ”Räddningstjänst för alla – eller?”. Det finns inte en enda öppet homosexuell brandman i Stockholm, inte en enda kvinna heller. Faktum är att det tydligare är värre att vara tjej än bög bland brandmännen.

Räddningsverket har dock, sent omsider, engagerat sig i Pride för att öka mångfalden. Det blev en riktigt bra diskussion under seminariet. Stort var när en brandingenjör för första gången berättade att han var homosexuell för sina arbetskamrater. Läs mer här.

Andra anmärkningsvärda händelser från Pride var att jag fick skäll för att jag är för präktig. Fick veta att jag borde ställa till skandaler för att förbättra mitt ”marknadsvärde”.
Skulle inte tro det.