Jag och en väninna såg ”Mamma Mia” i går på Heron city.
Filmen var kanon och kvällen trevlig fram till tolvtiden då det var dags att lägga sig.  Först då upptäcker jag att mobilen är borta.
Börjar desperat ringa till den, signalerna går fram men ingen svarar. Ser hela mitt liv passera förbi i revy….Det finns många nummer och bilder i den mobilen…

Till slut, vid ett svarar en man på bruten engelska. Ja, han har mobilen och jag kan komma och hämta den i Rönninge.
Lättad, men ännu inte helt övertygad om att jag verkligen ska få tillbaka den, beordrar jag min tonåring att klä på sig och följa med.
-Men du sa ju att jag borde ha lagt mig för länge sedan, klagade han trött.
-Detta är en kontraorder. Vill du att din mor ska träffa okända män ensam mitt i natten?

Men när vi väl var framme i Rönninge, två på natten, visade sig upphittaren vara en schysst man vid namn Christian som glatt överlämnade mobilen han hittat i sätet på biografen. Han hade tänkt börja ringa runt och leta efter ägaren på morgonen eftersom det var så sent.

Förra gången jag tappade mobilen var för flera år sedan. Då var det en taxichaufför från Etiopien som tog hand om den.
Tack gode gud för hederliga människor – och för den tur jag alltid har.