Jag blir alldeles tagen av att läsa era kommentarer.  Tusen tack för allt stöd och all omsorg! Det är både fascinerande och motiverande att läsa om alla historier.

Yrvaedrets morfar som började röka som sjuåring och bara hade 20 procents lungkapacitet när han dog, men hans fru fortsatte ändå att röka.
Jessica som försöker sluta för femte gången, Ingrid som i dag går in på sin fyrtiofjärde dag som rökfri, Codliver som också har Kol, Dudo från Balkan som gjort samma giftresa som jag och nu har hållit upp i femton dagar, samt  samt alla andra. (Förlåt att jag inte kan nämna alla.)

Vad gör vi med oss själva? Hur kunde vi försätta oss i den här situationen?
Men självklart kommer vi att klara av att fimpa. Ok?

I dag kommer en artikel som var oerhört motiverande för mig och jag garanterar att den kommer få alla som fortfarande röker att tänka till.
När ni läser texten ser ni att jag faktiskt inte rökt på några dagar. (Artiklarna har komprimerat en vecka)
Priset för mitt rökstopp har dessvärre blivit att jag förvandlades till Godzilla.