Ernests Gulbis är klar för kvartsfinal, på bekostnad av Roger Federer.

En bedrift som imponerar utan att övertyga – men som absolut inte förvånar.

Det finns ganska många ingångar till den här texten. Många olika infallsvinklar att angripa.

Som att Roger Federer på sätt och vis imponerade mer än Ernests Gulbis, nederlaget till trots. Eller att det som kunde ha varit 2-0 i set till Federer kanske snarare borde ha varit 2-0 i set till Gulbis och att 1-1 därför kändes fullt rättvist.

Det blir lätt så när matcher är så här pass dramatiska.

Så, i vilken ände börjar vi?

Jag vill hävda att Gulbis hade ett spelmässigt övertag under i stort sett hela matchen. Det passar Federer väldigt dåligt att möta den här typen av spelare, och särskilt när de är i bra form. Tempot i sig är inga bekymmer, men när han blir så tillbakapressad får han inte utrymme att styra spelet – vilket han ju vill.

Fördelen brukar vara att han bjuds på väldigt mycket gratispoäng, eftersom få spelare klarar av att spela så aggressivt och med så, generellt sett, små marginaler genom en hel match (knappt ens ett helt set).

Så även nu. Första set var en sådan bortslarvning att ”gulba bort ett set” borde bli ett allmänt vedertaget begrepp. Spolade ner en 4-2-ledning i toaletten och strimlade mer eller mindre på egen hand ett 5-3-övertag i tiebreak. Det var i mångt och mycket Gulbis som förlorade det setet – inte Federer som vann det.

Det är anledningen till att det kändes ”rättvist” när Federer misslyckades med att serva hem andra set vid 5-3, 40-15. Och backhandpasseringen efter schweizarens illa placerade smash vid just den poängen blev inte bara avgörande för setet, utan kanske också för hela matchen. En ordentlig smash från 2-0, var han. Bittert.

I tredje set visade sedan Gulbis hur rysligt effektiv tennis han kan spela, när allt klaffar (och huvudet är fastskruvat). I fjärde set var det i stället Federer som borrade hål i Gulbis defensiv och sprang fram till 5-2, då letten tog en medical timout (enligt uppgift för ryggbesvär). Osportsligt, säger vissa, eftersom det störde Federers matchrytm. Själv tycker jag att det främst är reglerna det är fel på. En begränsning som innebär att man bara får gå ut i omklädningsrummet för behandling i egna servegame vore kanske på sin plats, till exempel.

Hur det än är med den saken misslyckades Federer att serva hem setet, men fick en ny chans vid 5-4.

Femte set blev lite av en transportsträcka. Gulbis fick med sig ett tidigt break och hoppade sedan jämfota in i mål. Federer var aldrig riktigt nära och vid 4-1 kändes det hela klappat och klart. 6-7(5), 7-6(3), 6-2, 4-6, 6-3 blev matchsiffrorna, hur som helst.

Och nu till slutsatsen: Gulbis imponerade, men övertygade inte. Imponerade för att det trots allt handlade om en åttondelsfinal mot världens fjärde högst rankade spelare i en Grand Slam-turnering, för att han visade upp en variation i sitt spel som man inte är riktigt van vid och för att han inte per default havererade i viktiga lägen.

Varför inte övertygande?

För att Federer i ärlighetens namn inte gjorde en särskilt bra match, överlag. Spelmässigt påminde det ofta mer om 2013 års bleka upplaga av Federer. Jag tyckte redan i matchen mot Diego Sebastian Schwartzman att det såg lite kackigt ut och orosmolnen blev desto tydligare mot Dmitrij Tursunov.

Därför är jag nästan mer imponerad av Federer, att han lyckades hålla näsan ovanför vattenytan och mer eller mindre försvara sig fram till ett femte set (för det blev väldigt mycket försvarsspel för Federer den här dagen, trots att även han emellanåt visade prov på blixtrande offensiv).

Men att en Gulbis i kalasform ska behöva fem set för att städa undan en så pass svag Federer… Nej, jag tycker inte att det är så övertygande. Gulbis har tillräckligt hög kapacitet för att undvika sådana lägen som han hamnade i här (snudd på 0-2 i set, till exempel), men sätter ofta käppar i hjulet för sig själv. Om Federer spelat på samma nivå som under inledningen av året hade den här matchen kanske fått en annan utgång.

Mot Tomás Berdych (som plattade till John Isner i sin åttondel: 6-4, 6-4, 6-4) i kvartsfinalen blir det sannolikt andra bullar, men det får vi prata om vid ett senare tillfälle.

* * *

Novak Djokovic slukade stackars Jo-Wilfried Tsonga levande: 6-1, 6-4, 6-1.

Totalt sex game släppte han ifrån sig, alltså. Mot en spelare som för knappt ett halvår sedan var topp 10 i världen. Helt galet.

– Det var inte roligt för mig, summerade Tsonga matchen efteråt.

Jag kan tänka mig det, Willie.

* * *

Milos Raonic tuggar på. 6-3, 6-3, 6-3 mot Marcel Granollers – och kanadensaren är därmed klar för sin första Grand Slam-kvartsfinal i karriären.

Mycket mycket välförtjänt. Men samtidigt lite ironiskt att det sker just i Franska öppna, på grus.

Ska hur som helst bli oerhört intressant att se vad han kan åstadkomma.

* * *

Det blev till slut Andy Murray som krånglade sig vidare till åttondel i den där matchen som avbröts på grund av mörker. 3-6, 6-3, 6-3, 4-6, 12-10 mot Philipp Kohlschreiber.

Och Fernando Verdasco avfärdade Richard Gasquet enkelt: 6-3, 6-2, 6-3.

* * *

Oj, så bra hon är, Eugenie Bouchard!

När jag äntligen började tro på Angelique Kerber efter att ha varit skeptisk hela våren åkte hon på sin kanske största stjärnsmäll i år. Bouchard mosade henne fullständigt: 6-1, 6-2.

Jag har ju redan tippat Bouchard i semifinal på förhand, men kan hon gå hela vägen? Inte helt omöjligt. Inte som hon spelar just nu, i alla fall. Sen är det ju allt sånt där med nerver att ta i beräkningen, förstås. Men ändå. Oerhört imponerande.

* * *

Det blev en ganska tuff åttondel för Maria Sjarapova, precis som jag förutspådde – och hon var faktiskt lite illa ute. Två game från förlust, i alla fall. Men hon redde ju ut det där till sist och slog Samantha Stosur med klara 4-6, 6-4, 6-0.

Vinnarskalle.

* * *

Både Carla Suarez Navarro och Garbine Muguruza bärgade sina rutinsegrar. 6-3, 6-3 för Navarro mot Ajla Tomljanovic och 6-4, 6-2 för Muguruza mot hemmahoppet Pauline Parmentier.

Redan åttondelsfinaler!

Vi tar en kort recap och blickar framåt.

Fredagen flöt på utan jättestora skrällar. 72-rankade Ajla Tomljanovic slog världstrean Agnieszka Radwanska i raka set (6-4, 6-4), men det kom inte som någon blixt från klar himmel. Radwanska är inte lika pålitlig på grus som på andra underlag och Tomljanovic såg stark ut i sina två första matcher.

Matchen mellan Milos Raonic och Gilles Simon var en av turneringens hittills mest dramatiska och gick så klart till avgörande set. Väl där bröt Raonic omgående och fick sedan chansen att serva hem matchen vid 5-4, men misslyckades. Bröt på nytt till 6-5 och redde ut det den gången i stället: 4-6, 6-3, 2-6, 6-2, 7-5.

Imponerande insats av Raonic. Kändes som att Simon hela tiden var ett halvt steg före, men kanadensaren höll sig hela tiden ovanför vattenytan och tog de chanser han fick. Inte lätt att slå fransmän på Philippe Chatrier. Osportsligare hemmapublik får man leta efter.

Roger Federer gjorde ingen övertygande match mot Dmitrij Tursunov. Slumrade till en stund och förlorade andra set i tiebreak. Inte särskilt smickrande matchsiffror för schweizaren: 5-7, 7-6(7), 6-2, 6-4. Tursunov är liksom inte direkt något unikum på grus. Han har visserligen med sina mått mätt gjort en riktigt bra grussäsong i år, men det ska normalt inte räcka för att ta set mot Federer. Federer kan få ordentliga problem mot Ernests Gulbis i dag, men mer om det senare.

I övrigt flöt fredagen på som förväntat. Marin Cilic tog set mot Novak Djokovic men var aldrig i närheten av att rubba honom.

* * *

Lördagen då?

Den mest dramatiska matchen hann inte spelas klart, eftersom det inte finns något elljus på Roland Garros. Helt sjukt egentligen. Okej att man inte skaffat tak, det är en både omständlig, kostsam och inte fullt så självklar process – men att inte ha elljus och tvingas avbryta Grand Slam-matcher på grund av mörker år 2014… Det är bara under all kritik.

Hur som helst.

3-6, 6-3, 6-3, 4-6, 7-7 stod det mellan Andy Murray och Philipp Kohlschreiber när matchen avbröts sent i går kväll. Jag höjde ett varningens finger för Kohlschreiber redan inför turneringen, och det är faktiskt inte alls självklart att Murray rider ut den här stormen. Han hade faktiskt 2-0 i det här avgörande setet men har nu alltså pressats fram till 7-7. Känns som att det där kan sluta lite hur som helst när matchen återupptas i dag. Ska dock sägas att avbrottet troligen gynnar Murray mest. Tydligen uppvisade han vissa tendenser på ryggont i går.

Även matchen mellan Richard Gasquet och Fernando Verdasco avbröts vid ställning 6-3, 6-2, 2-2 till Verdasco.

Gaël Monfils vann en femsetare mot Fabio Fognini: 5-7, 6-2, 6-4, 0-6, 6-2. Le Monf!

Rafael Nadal och David Ferrer ångar på. Nadal körde över Leonardo Mayer i sin match (6-2, 7-5, 6-2) och Ferrer avfärdade Andreas Seppi (6-2, 7-6, 6-3).

Och Ivo Karlovic tvingades kasta in handduken, enligt uppgift på grund av ryggskada, mot Kevin Anderson efter första set. Trist.

* * *

På damsidan slog 23:e-seedade Lucie Safarova ut formstarka Ana Ivanovic i raka set: 6-3, 6-3. Jobbig lottning för Ivanovic, som nu har fem raka förluster och 2-5 totalt i matchfacit mot Safarova.

Även Petra Kvitová gick på pumpen, mot Svetlana Kuznetsova i en episk tresetare: 6-7(3), 6-1, 9-7.

I övrigt mosade de seedade spelarna på.

Och med det sagt, låt oss nu ta en titt på dagens tennisbuffé:

* * *

ROGER FEDERER – ERNESTS GULBIS

Dagens tveklöst mest intressanta match. En Gulbis i kalasform mot en Federer som lämnat en del övrigt att önska hittills, det är ganska bra förutsättningar för ett dramatiskt möte, om man säger så. Och Gulbis har tillräckligt lite respekt för toppspelarna för att utgöra ett hot nästan oavsett form.

Spelmässigt då? Tempot lär bli högt. Vilket egentligen passar Federer, men precis som mot Tomás Berdych får han problem när han sätts under så hög press. Federer vill som bekant styra spelet, och det får han inte utrymme att göra mot aggressiva sluggers som Gulbis och Berdych.

Det har gått fyra år sedan de sist möttes, samtliga tre matcher dem emellan spelades samma år: 2010. 2-1 i inbördes möten till Federer och samtliga matcher har gått till avgörande set. Federer vann i Doha och Madrid, Gulbis i Rom.

Gulbis står i drygt 2,75 gånger pengarna. Inte jättehögt om man jämför med Jo-Wilfried Tsonga, som står i 6,30 mot Djokovic, men ändå ganska högt tycker jag. Med tanke på hur de båda presterat hittills och att Gulbis brukar höja sig mot toppspelarna är jag faktiskt benägen att hålla honom som favorit.

Kanske har Federer sparat på krutet och plockar fram det tunga artilleriet först i dag? Fansen får nog hoppas på det, för om han inte höjer sig ett snäpp eller två är han illa ute mot Gulbis.

* * *

ANGELIQUE KERBER – EUGENIE BOUCHARD

Jämnt skägg hos oddssättarna. Bouchard knapp favorit med minimal marginal: typ 1,80 mot 1,90. Bouchard fick jobbet gjort mot Johanna Larsson i sin tredjerunda, utan att övertyga. Kerber å sin sida har imponerat hittills. Känns som att jag underskattat henne hela veckan.

Jättesvårt att tippa den här matchen, tycker jag. Generellt håller jag ju Bouchard som knapp favorit, men det går inte att sticka under stolen med att Kerber faktiskt spelat bättre under veckan. Det kan mycket väl räcka. Båda besitter hög kapacitet, men frågan är om inte Kerbers högstanivå är högre (medan Bouchard har högre lägstanivå).

Jag hoppas på Bouchard, men tycker att det lutar lite åt att Kerber fortsätter på inslagen väg.

* * *

NOVAK DJOKOVIC – JO-WILFRIED TSONGA

För två år sedan hade Tsonga tre matchbollar mot dåvarande världsettan, i kvartsfinalen. Fransmannen är dock inte riktigt samma spelare nu som då. 2013 hade han en fantastisk run på Roland Garros och tog sig till semifinal. Mycket tack vare att han det året spelade ett spel på gruset som vi inte är vana vid att se honom spela: balanserat, tålmodigt, smart. Nu känns det som att han har gått tillbaka till det spektakulära och ofta självdestruktiva.

Han har fortfarande kapacitet att, när han presterar på topp, störa Djokovic och har dessutom sett stark ut hittills i turneringen.

Så, kommer han att störa honom? Ja, jag tror att han kommer testa serben. Kanske inte pressa honom till fem set, men han kommer inte lägga sig ner utan fight.

* * *

MARIA SJARAPOVA – SAMANTHA STOSUR

Titelfavoriten (efter Serena Williams tidiga uttåg) mot den spelare som imponerat mest. Jag tror att det här kan bli en tuff match för Sjarapova, trots att hon har överväldigande 13-2 i inbördes möten. Det är egentligen mer ett psykologiskt än spelmässigt övertag hon har.

Med tanke på Stosurs tunga serve och aggressiva grundspel tycker man att deras matcher på förhand borde vara mer öppna än vad de är, men Stosur svajar alltid i avgörande lägen mot Sjarapova. Hon känner sig troligen underlägsen, och Stosurs spel tenderar att gå i baklås när hon hamnar på efterkälken – må så vara mentalt eller spelmässigt.

Jag hoppas på ett rafflande drama, men svårt att säga annat än att det lutar åt en 14:e seger för Sjarapova.

* * *

MILOS RAONIC – MARCEL GRANOLLERS

Granollers slog alltså Martin Klizan till slut (6-7, 6-2, 7-6, 7-5). Inte ett dugg överraskande. Klizan var visserligen i bra form, men Granollers är jobbig att möta. Särskilt om man har så låg lägstanivå som Klizan.

Hur som helst. Guldläge för Raonic att ta sig till sin första Grand Slam-kvartsfinal i karriären. Kan dröja ett tag innan han får en så här på papperet enkel åttondelsfinal i de här sammanhangen. Känns ju nästan lite ironiskt om Raonic tar sig till sin första GS-kvart på Roland Garros av alla ställen…

Skrällpotentialen då? Den är ganska låg, måste man ändå säga. Det här är Raonics match att förlora, så enkelt är det. Har han återhämtat sig, mentalt och fysiskt, efter urladdningen mot Gilles Simon? Det är väl största faran för Raonic, att han känner sig sliten efter den bataljen. Måste ju fortsätta serva som han gjort hittills.

* * *

CARLA SUAREZ NAVARRO – AJLA TOMLJANOVIC

Mycket bra match av Tomljanovic mot Radwanska. Tog initiativet omgående och vägrade sedan släppa taktpinnen ifrån sig. Tappade visserligen 5-1 till 5-4 i första set, men redde ju ut det där ändå.

Knepigare match i dag. Navarro är en i grunden mycket giftigare grusspelare än Radwanska. Kan Tomljanovic få en lika bra start i dag som mot Radwanska? Om den här matchen ska bli jämn så hänger det nog på det.

Kan mycket väl bli en tresetare, men tror hur som helst på seger för Navarro.

* * *

TOMÁS BERDYCH – JOHN ISNER

Snark. Ingen jättekul matchup det här. Fantastiskt av Isner att ta sig till sin första åttondelsfinal i Franska öppna någonsin, men här tar det väl stopp va? Det känns så ja. Isner har åkt räkmacka hit sett till lottningen och Berdych är en alldeles för stabil spelare för att förlora mot amerikanen på grus.

6-2, 6-2, 6-1 blev det till tjecken sist de möttes på Roland Garros, 2010 (året då han tog sig till semifinal). Borde kunna ta det här i raka set även i år.

* * *

GARBINE MUGURUZA – PAULINE PARMENTIER

Så klart oerhört starkt av 145-rankade Parmentier att ta sig till åttondelsfinal. Hit men inte längre? Ja, för det ska väl mycket till för att hon ska slå drakdräparen Muguruza? Jag tycker i alla fall det. Nu är ju de franska fansen som de är, men jag tycker att det borde bli en rutinseger för Muguruza.

* * *

Och matcherna som avbröts?

Murray-Kohlschreiber kan verkligen sluta precis hur som helst, men det borde som sagt gynna Murray mer att de får avsluta den i dag.

Verdasco borde inte tappa sitt överläge mot Gasquet, eller? Med tanke på att Gasquet inte är i kanonform känns det som att det ska till en nedvikning från Verdasco för att han ska ta sig vidare.

* * *

Alla gårdagens resultat hittar ni här

En ganska ordinär tävlingsdag i går.

Fler skrällar i dag i stället?

Sju game. Mer än så mäktade inte framtidslöftet Dominic Thiem med att plocka från Rafael Nadal. Och då gjorde han ändå en bra match. Jäklar vad hårt han slår, 20-åringen. Både med forehand och backhand. Kan ha tourens just nu tyngsta enhandsfattade backhand.

6-2, 6-2, 6-3 blev hur som helst slutsiffrorna för Nadal. Riktigt imponerande insats av spanjoren. Nu var han visserligen klar favorit på papperet, men sådana här matcher är inte busenkla för toppspelarna. Han ser rejält pigg ut. Det dåliga självförtroendet från Madrid och Rom är som bortblåst.

I övrigt då?

Alla seedade spelare, både på damsidan och herrsidan, gjorde sitt jobb.

Alla utom en: Feliciano Lopez – som förlorade mot Donald Young. I raka set. 6-3, 7-6(1), 6-3.

Ni vet, snubben som under 2012 radade upp 17 raka förluster, tillbringade 2013 på Challenger-touren och som vann sina första ATP-matcher på grus så sent som i år (inför Franska öppna var hans matchfacit 3-13 på underlaget).

Nu är visserligen inte Lopez något unikum på grus, men den som förutsåg den segern ska likväl ha kredd.

Andreas Seppi körde för övrigt över Juan Mónaco: 6-2, 6-4, 6-4. Som sagt märkligt att Mónaco hölls som favorit av oddssättarna inför den matchen.

Nåväl, vad står då på dagens meny?

Vi tar en titt:

* * *

NOVAK DJOKOVIC – MARIN CILIC

8-0 i inbördes möten för Djokovic, och Cilic har bara mäktat med att ta sammanlagt två set på de matcherna (ett av de i Indian Wells tidigare i år). De har bara mötts på hardcourt hittills. Sammanträffande? Nja. Cilic är inte så överdrivet bra på grus. På Roland Garros har han som bäst tagit sig till åttondelsfinal två gånger (2009-2010) och den enda grusturneringen han vunnit är Umag på hemmaplan (två finalförluster i München).

Cilic är helt enkelt som bäst på hardcourt – främst inomhus – och är även skicklig på gräs. På grus får han inte samma utdelning på sitt offensiva spel.

Enligt prognoserna ska fredagen visserligen bli den varmaste dagen under veckan, så kanske att han kan brassa på lite mer mot Djokovic. Men att han ska fälla giganten? Nej, det tror jag inte. Jag tyckte inte att Cilic utgjorde något hot inför turneringen och tycker det inte nu heller.

* * *

DOMINIKA CIBULKOVA – SAMANTHA STOSUR

Intressant att niondeseedade Cibulkova ses som underdog inför den här matchen, men det beror ju på att Stosur är en av de spelare på damsidan som imponerat allra mest hittills. Dessutom har hon 4-0 i inbördes möten mot världstian. Besegrade henne så sent som i Madrid tidigare i maj, i överlägsen stil: 6-4, 6-0.

Oddsen ljuger inte – Stosur är favorit inför den här matchen och borde vinna. Jobbig lottning för Cibulkova. Och den som vinner belönas med en kvartsfinal mot Maria Sjarapova.

* * *

MILOS RAONIC – GILLES SIMON

Högintressant matchup. Till och med mer så än inför turneringen. Kändes ju rätt givet att de här två skulle mötas i en tredjerunda – och nu är båda dessutom i kalasform. Simon har visserligen inte mött några skräckinjagande motståndare, men har likväl bara släppt ifrån sig 11 game på sina två matcher (6-1, 6-1, 6-3 mot Ante Pavic och 6-4, 6-0, 6-2 mot Alejandro Gonzalez).

Raonic har å sin sida slagit två lovande framtidslöften i raka set: 6-3, 7-6(1), 6-3 mot Nick Kyrgios och 7-6(4), 6-4, 6-1 mot Jiri Vesely. Tuffare lottning för Raonic där kan jag tycka, men det går inte att komma ifrån att Simon är i mycket bra slag. Att han är jobbig att möta inför hemmafansen behöver knappast påpekas.

Raonic vann deras hittills enda möte, som råkade vara på grus (i Portugal 2011), i tre set. Och Simon har, som så många andra, svårt för servekanoner: 1-5 i matchfacit totalt mot Raonic (0-1), Ivo Karlovic (1-2) och John Isner (0-3). Om det blir så bra väder som meteorologerna förutspår så kommer det dessutom att gynna Raonic.

Vill ändå utfärda en liten skrällvarning här. Raonic tenderar att åka ut i tredjerundor och åttondelsfinaler i Grand Slams och kan fortfarande svaja i bäst av 5-setsmatcher. Tror ändå att kanadensaren reder ut det. Han lär inte vinna enkelt, men så solid som han sett ut hittills, det bådar gott.

* * *

EUGENIE BOUCHARD – JOHANNA LARSSON

Vårt svenskhopp Johanna Larsson gjorde som ni vet en riktig kanonmatch mot Flavia Pennetta i förrgår. Så, kan hon även störa Bouchard?

Nja. Jag tror att det här blir väldigt svårt för henne. Bouchard är generellt en mycket skickligare grusspelare än Pennetta. Hon har fantastiskt spelsinne, är otroligt bollsnål och har dessutom den ork som Pennetta led brist på i andrarundan.

Larsson har absolut kapacitet att scrambla till sig ett set, men det troliga scenariot är likväl att Bouchard vinner det här i raka.

* * *

MARTIN KLIZAN – MARCEL GRANOLLERS

Ständigt underskattad, Granollers. Nu berodde skrällen mot Alexandr Dolgopolov delvis på att ukrainaren skadade sig i fjärde set, men ändå. Han kan vara jobbig att möta, nästan oavsett underlag. Inga blixtrande vapen i arsenalen, men stabil och smart. Den typen av spelare som hellre spelar rätt än bra.

Inte så konstigt att Klizan är favorit här, han är på uppgång igen efter en tid i abyssen. Lite oroväckande att han pressades till fem set mot formsvage Robin Haase, dock. Det är sådana insatser som får oss att förstå att han inte är mogen i sitt spel än. Mycket hög kapacitet, men låg lägstanivå. Sånt som Granollers är bra på att utnyttja.

Om vi ska bjudas på någon skräll i dag, då kan det mycket väl bli i den här matchen.

* * *

GARBINE MUGURUZA – ANNA SCHMIEDLOVA

Drakdräparna. Schmiedlova fällde den äldre, lite avdankade: Venus Williams. Muguruza den yngre, med suveränare vingbredd: Serena Williams.

Och så möts de nu. Nästan lite ironiskt, med tanke på att alla hoppades på ett möte mellan systrarna.

Muguruza klar favorit. Inte särskilt konstigt. Men hur hanterar hon pressen? Hon är ojämn, Muguruza. Det kan ligga henne i fatet att vara favorit. Mot Williams smällde hon bara på allt vad hon orkade, utan att tänka. Nu kommer hon att spela med betydligt större närvaro, och då kan tvivlen komma smygande.

Jag kan inte säga att jag tror att Schmiedlova vinner, men jag är inte så säker på att Muguruza gör det.

* * *

TOMÁS BERDYCH – ROBERTO BAUTISTA AGUT

Bautista Agut vann som bekant i Indian Wells. Men det var på hardcourt, i bäst av tre set.

Berdych är på papperet den klart bättre spelaren av de båda, och ska ha ett spelmässigt övertag på grus. Berdych må ha haft vissa problem mot 101-rankade Alexandr Nedovjesov i 2R, men RBA imponerade inte mot skadade Benoit Paire i sin andrarunda.

Jag tycker att det borde bli en komfortabel seger för Berdych (som i så fall utjämnar till 2-2 i inbördes möten). Bautista Agut har inte alls sett lika bra ut under våren som han gjorde i början av året.

* * *

ANGELIQUE KERBER – DANIELA HANTUCHOVA

Kerber är i bra slag men fortfarande inte helt pålitlig. Väldigt svajig säsong för henne hittills.

I Tennispodden inför turneringen undrade jag om inte Hantuchova kunde sprattla till lite, men både jag och Andreas Käck konstaterade att, nej… inte på så vis att det påverkar utgången av turneringen, i alla fall.

Kan hon slå Kerber? Ja, det kan hon. Kerber vann visserligen deras Fed Cup-möte tidigare i år i raka set, men det var ett oerhört jämnt tiebreak i första. Finns skrällpotential här.

* * *

ROGER FEDERER – DMITRIJ TURSUNOV

Jordsskredsseger för Federer? Nja. Tursunov har med sina mått mätt sett riktigt bra ut den här grussäsongen, och Federer imponerade inte mot Schwartzman i sin andrarunda. Ska väl mycket till för att schweizaren ska tappa ett set, men det är nog dags för honom att höja sitt spel ett snäpp.

* * *

ERNESTS GULBIS – RADEK STEPANEK

Mikhail Juzjnyj mäktade inte med att vända 0-2 i set två matcher i rad och föll alltså mot veteranen Stepanek. Dålig insats av Juzjnyj. Gulbis har sett bra ut i sina två matcher. Lukasz Kubot gjorde faktiskt en av sina bättre matcher de senaste åren i 1R och tog ett set, men när Gulbis tryckte på lite var det inget snack om vem som var bäst.

På papperet ska det här sluta i en någorlunda enkel seger för letten. I verkligheten kan man aldrig vara så säker på Gulbis, men det skulle förvåna mig om han sumpar en chans att få möta Federer i åttondelsfinalen med en så här pass bra lottning.

* * *

JO-WILFRIED TSONGA – JERZY JANOWICZ

Jag har faktiskt imponerats av båda hittills. Trodde inte att Janowicz skulle få det så ”lätt” mot Jarkko Nieminen, och Tsongas överkörning av Jürgen Melzer var lite överraskande. Melzer har trots allt sett ut att vara på gång ordentligt efter skadan.

Janowicz borde få med sig ett set. Han är så pass jobbig att möta och har dessutom presterat sin bästa tennis på mycket länge. Tsonga bör dock vinna matchen.

* * *

JOHN ISNER – TOMMY ROBREDO

Snacka om guldlottning för Isner: Pierre-Hugues Herbert i 1R, Mikhail Kukusjkin i 2R och så en formsvag Tommy Robredo i 3R. Så här bra chans kan han ju aldrig någonsin ha fått att nå åttondelsfinal i Franska öppna.

Inte alls omöjligt att han gör det också. Robredo hålls som ganska klar favorit, men det finns absolut skrällpotential här.

* * *

Alla gårdagens resultat hittar ni här

Fyra skrällfyllda tävlingsdagar är undanstökade.

Och vi har mycket härlig Grand Slam-tennis framför oss.

Låt oss ta en titt vad dagens buffé bjuder på.

Men först några rader om gårdagen, förstås. Turneringens överlägset största skräll svarade 20-åriga, 35-rankade Garbine Muguruza för, när hon utklassade regerande mästaren Serena Williams i raka set: 6-2, 6-2.

Att Muguruza har hög kapacitet visste vi redan, men att hon skulle slå ut Williams ur Franska öppna var det nog få som förutsåg. Knappt ens hon själv.

– Det är en dröm, självklart. Sedan jag var barn har jag alltid tänkt att ”åh, jag vill spela mot Serena på centre court”, och i dag var dagen. Jag tyckte att jag skötte mig väldigt bra, säger hon efter chocksegern.

Och ja, det gjorde hon förstås. Men vad gjorde Williams?

Well, hon ställde ut sina suveräna skor på banan. De hade uppenbarligen ingen lust att göra allt jobb åt henne. Så enkelt är det egentligen. Ja, Muguruza spelade aggressivt och i väldigt högt tempo, men det finns det fler som gör mot Williams utan att lyckas. De oprovocerade misstagen stod som spön i backen. Mentalt vad hon någon annanstans, helt enkelt.

”Någon borde tala om för henne att hon inte riskerar att möta Venus” (som fick pisk av 56-rankade Anna Schmiedlova strax innan syrrans magplask), som någon skrev på Twitter.

* * *

Desto häftigare, rent spelmässigt, var det att se svenskhoppet Johanna Larssons slitseger mot 12:e-seedade Flavia Pennetta.

Hon spelade ju riktigt bra i första set, Larsson – men när läget väl kom darrade hon som ett asplöv. 5-4, 30-0 i egen serve blev 5-7 och underläge med 1-0 i set. Ingen överdrift att säga att den enkla missen vid 30-0 i det gamet blev avgörande. Gav Pennetta energi och sådde ett frö av tvivel hos Larsson. Inte lätt att resa sig efter något sådant.

Och till en början såg det inte heller ut som att hon skulle lyckas göra det. Hon hamnade i bakvattnet direkt och befann sig snart i ett 3-0-underläge med dubbla break. Såg ut som att hon redan packat väskorna mentalt.

Men så bet hon ihop och tog tillvara på några missar från Pennetta, när italienaren tycktes slappna av med sin trygga ledning. Fyra game senare stod det 4-3 och så småningom kunde Larsson gneta till sig andra set via 6-4.

Oerhört starkt att komma tillbaka från det underläget. Pennetta var verkligen överlägsen från slutet av första set och fram till 3-0. Pressade svensken långt bakom baslinjen och följde upp med stoppbollar.

Men det märktes också att hon blev trött. Genom att hålla duellerna vid liv lyckades Larsson nöta ner henne, och i avgörande set var det svensken som dikterade villkoren fullständigt. Då räckte inte Pennettas spelsinne (oj så bra hon läste Larsson i ett och ett halvt set).

Gillar faktiskt Larssons positionering i banan. Många klagar på att hon står för långt bakom baslinjen, men det finns det fler som gör (en viss Rafael Nadal, till exempel). Eftersom hon är snabb som en vessla ger det henne mer tid att springa ikapp bollarna och hålla duellerna vid liv. Hon väntade sedan på rätt läge och jobbade sig inåt i banan. Det var just det jag gillade, avvägningen. Nej, man kan inte simma tre meter bakom baslinjen en hel match – men man kan göra det i perioder, och kliva fram när tillfälle ges. Problemet många gånger var att hon inte alltid litade på sin backhand utan klev ofta runt och slog en rak inside out-forehand i backhandrutan, vilket öppnade enorma ytor i banon som Pennetta kunde exploatera.

Hur som helst: Det där att det generellt anses passivt att spela från långt bak i banan, det är ju väldigt överdrivet. Måste prata mer om det vid tillfälle.

Hon fick hur som helst ordning på allt det där och bärgade gnetsegern: 5-7, 6-4, 6-2.

Johanna Larsson därmed klar för tredjerundan i en Grand Slam-turnering för första gången i karriären. Mycket imponerande. Dessutom inga dussinspelare hon slagit. Nu hade visserligen Maria Kirilenko spelat blott tre matcher i år inför förstarundan och var egentligen inte i spelbart skick, men ändå. Starkt.

* * *

På herrsidan hände egentligen ingenting anmärkningsvärt. Alexandr Dolgopolov förlorade trots 2-0 i set mot Marcel Granollers, men han blev enligt egen uppgift skadad i fjärde set.

Mikhail Juzjnyj gjorde en rätt så dålig match mot Radek Stepanek. 6-0, 6-3, 3-6, 6-4 till tjecken.

Novak Djokovic körde över Jeremy Chardy: 6-1, 6-4, 6-2.

Diego Sebastian Schwartzman stod upp riktigt bra mot Roger Federer, men föll likväl i raka set: 6-3, 6-4, 6-4. Tyckte inte Federer såg särskilt pigg alls ut i den matchen. Känns inte som något oroväckande. Inte ovanligt att han ser lite trög ut inledningsvis i Grand Slam-turneringar. Dessutom hade han ju inga bekymmer mot Schwartzman, som trots allt gjorde en bra match.

Med det sagt går vi raskt vidare till dagens smörgåsbord:

* * *

RAFAEL NADAL – DOMINIC THIEM

Nadal slaktade ju Robby Ginepri i sin öppningsmatch (6-0, 6-3, 6-0).  På papperet en relativt enkel match för honom. I verkligheten? Thiem kommer att kunna stå upp bra mot Nadal. Under hela våren har han faktiskt inte förlorat en enda match utan att ta set (under året totalt sett är det bara Peter Gojowczyk i Doha, Julien Benneteau i Indian Wells och Tommy Robredo i Miami som slagit honom i raka, men samtliga matcher var tajta).

På ett teoretiskt plan är ju det här en sådan där match där underdogen, Thiem, kan gå för fullt och spela helt utan press. När underdogen dessutom har så pass hög kapacitet, ja då kan det plötsligt bli intressant. Nu lär visserligen Nadal reda ut det här, men jag tror inte att det blir en kross.

* * *

ANA IVANOVIC – ELINA SVITOLINI

3-0 i inbördes möten för Ivanovic, men det blev en tajt tresetare sist de möttes, i Indian Wells. Svitolina gjorde dessutom en rätt bra turnering i Nürnberg förra veckan (föll i semifinalen mot formstarka Karolina Pliskova). Kan säkert plocka ett set om Ivanovic vaknat på fel sida, men stalltipset är ändå att forna världsettan förhindrar en ny skräll.

* * *

RICHARD GASQUET – CARLOS BERLOCQ

Gasquet körde visserligen över Bernard Tomic i raka set i sin öppningsmatch, men Tomic såg ju ut att ha gett upp redan innan matchen drog i gång. Fortfarande lite frågetecken kring Gasquets fysiska status, och då kan ju en spelare som Berlocq ställa till besvär. Berlocq kommer sin vana trogen sannolikt att mota boll och tvinga fram misstag. Och ju längre duellerna blir, desto mer missgynnar det Gasquet. Om fransmannen är fit for fight ska han så klart vinna det här, men skrällvarning utfärdas.

* * *

PETRA KVITOVÁ – MARINA ERAKOVIC

Erakovic är inte i jättebra form och har haft vissa skadebekymmer i år, men hon har ställt till det för toppspelare förr. Såvida inte Kvitová bjuder på en typisk härdsmälta ska hon dock vinna förhållandevis enkelt.

* * *

ANDY MURRAY – MARINKO MATOSEVIC

Matosevic vann sin första Grand Slam-match någonsin för ett par dagar sedan, mot Dustin Brown. 0-12 hade han i GS-facit inför den matchen. Stabil topp 100-spelare, men har inte kapacitet att störa Murray. Borde bli seger i raka set för skotten, om han inte somnar någonstans i mitten (som mot Andrej Golubev i 1R).

* * *

SIMONA HALEP – HEATHER WATSON

Tungt år för Watson. Har kvalat in till en drös WTA-turneringar men torskat i tre förstarundor (till och med i förstarundan till kvalet i Acapulco). Varit nere och spelat på ITF-nivå sedan slutet av 2013, vilket nog var helt rätt beslut. Tror inte att hon kan störa Halep här.

* * *

FABIO FOGNINI – THOMAZ BELLUCCI

Bellucci står i nästan 5,00 gånger pengarna. Inte så jättekonstigt kanske, med tanke på att Fognini ligger nästan 100 placeringar över honom på världsrankningen och dessutom mosade honom i München. Tycker ändå att oddset känns lite högt. Fognini är som bekant en av världens mest lynniga spelare, och Bellucci är på intet sätt oäven. Att han ligger så lågt på rankningen har andra orsaker. Tycker det finns viss skrällpotential här.

* * *

JACK SOCK – STEVE JOHNSON

Johnson krånglade sig vidare efter 2-0-underläge i set mot hemmafavoriten Laurent Lokoli. Sock åkte räkmacka till 2R efter att Nicolás Almagro tvingades avbryta deras öppningsmatch på grund av skada. På förhand känns det hugget som stucket vem som vinner. Johnson har tagit stora kliv framåt i år och gått om Sock på rankningen (Johnson 65, Sock 75). Jämnt i inbördes möten, 2-2 (Challengers inkluderat). Sock vann deras hittills enda ATP-möte, i Atlanta 2012.

Spelmässigt påminner de ganska mycket om varandra. Typiskt ”transatlantiska” spelare med emfas på serve, forehand och överlag tunga grundslag.

Frågan är vem som missgynnas mest på grus? Inget favoritunderlag för någon av dem. Sock är generellt lite snabbare än Johnson, men Johnson är nog i bättre form rent fysiskt. Orkade ju kämpa sig igenom den där femsetaren mot Lokoli, medan Sock inte direkt är känd för sitt hårda slit i gymmet.

Äh, skitsvårt att tippa en segrare här. Jag har en känsla av att det blir Sock, men tycker ändå att det ska vara ett svagt övertag för Johnson.

* * *

ANDREAS SEPPI – JUAN MÓNACO

Med tanke på Mónacos dåliga form det senaste året tycker jag att Seppi ska ha en riktigt god chans att ”skrälla” här. Vet inte riktigt varför Mónaco är favorit hos oddssättarna ens. Seppi gjorde trots allt en bra match mot Santiago Giraldo i förstarundan. 2-1 i inbördes möten till Mónaco, men 1-1 på grus. Seppi vann i raka set i Hamburg 2008, Mónaco i tre i Rom 2011. Kan hur som helst bli en underhållande match. Seppi har inga problem med att spela i högt tempo. Inte alls osannolikt att han försöker få formsvaga Mónaco att slå bort sig.

* * *

Alla gårdagens resultat hittar ni här

Skrällfest i Paris.

Ja, så kan väl de Franska öppna bäst sammanfattas hittills.

Och för minst en spelare har detta faktum kommit som en julklapp i förskott: Andy Murray.

Nu tänker du kanske att rubriken syftar på att Stanislas Wawrinka åkte på pumpen mot Guillermo Garcia Lopez i förstarundan, och därmed lämnar fältet öppet för Andy Murray på den kvartsfinalhalvan?

Du har delvis rätt, i så fall.

De hål som nu uppstått i lottningen i och med ett gäng seedade spelares fall ska vi titta lite närmare på, men först vill jag prata om en helt annan turnering:

Wimbledon.

Det står nu nämligen klart att regerande mästaren Andy Murray i sämsta fall blir seedad fyra när han ska försvara sin titel i sommar. Förmodligen till och med så högt som trea.

Ni minns kanske att jag skrev om detta för några veckor sedan?

Där fick ni ju alla siffror ni behöver, egentligen.

Och när nu Stan Wawrinka åkt ut redan i 1R i Franska öppna står det alltså klart att han går om schweizaren i seedningen – och kanske även hans landsman.

I skrivande stund ser det nämligen ut så här på rankningen:

Roger Federer har som ni vet 5,125 poäng på den officiella världsrankningen, men om han skulle åka ut i 2R skulle han stanna på 4,810 (eftersom han har en kvartsfinal från i fjol att försvara).

Om ni läst inlägget jag refererar till ovan så vet ni också att Wimbledons seedningssystem skiljer sig från Grand Slam-turneringars. I och med att Murray i skrivande stund har 3,712 ”gräspoäng” inför seedningen skulle han landa på 7,842 poäng (om vi utgår ifrån att han försvarar sin titel i Queen’s). Eftersom Wawrinka knappt har några gräspoäng alls går skotten således om schweizaren – och det med råge.

Federer då? Han har 2,132 gräspoäng (om vi utgår ifrån att han försvarar sin titel i Halle) och skulle därmed stanna på 6,942 vid förlust i 2R.

Detta innebär i sin tur att Federer i princip måste ta sig till final, allra helst vinna, för att kunna bli seedad trea i Wimbledon. Vilket i och för sig inte spelar någon som helst roll – det viktiga är ju att bli semifinalseedad. Om man sedan är trea eller fyra är egentligen helt irrelevant.

Alla spelare under Murray och Federer har så snålt med gräspoäng att det egentligen bara är David Ferrer som har en teoretisk chans att gå om, men det skulle krävas att han vinner Franska öppna medan Federer åker ur i 2R och tappar alla sina poäng i Halle…

Och med det sagt – låt oss nu ta en titt på vad som hänt i Paris så här långt:

* * *

Det hela inleddes ju egentligen redan i söndags, när vårt svenskhopp Johanna Larsson slog ut Maria Kirilenko i raka set (en inte helt oväntad skräll, med tanke på att Kirilenko bara spelat tre matcher i år och förlorat två av dem), men det var först i måndags som de stora skrällarna kom. Först ut var Kei Nishikori, som åkte ut i raka set mot Martin Klizan. Ingen jättestor överraskning i och för sig. Klizan har lyckats pricka in formen inför Franska öppna och Nishikori var inte fit for fight. Sade tydligen till japanska medier att han aldrig ens övervägt att ställa upp om det inte varit en Grand Slam-turnering.

7-6(4), 6-1, 6-2 blev hur som helst skrällsiffrorna.

Senare den kvällen åkte nästa seedade spelare ut med huvudet före: Stanislas Chokerinka. Förlåt, Stanley Wowrinka. Förlåt, Stan Wawrinka…

Inte lätt när han byter namn och skiftar karaktär som en annan byter underkläder. Från Grand Slam-champ, back-to-back-segrar mot Rafael Nadal, Novak Djokovic och Roger Federer, och Masters-titel i Monte Carlo – till tre raka magplask.

Den här gången kom det mot Guillermo Garcia Lopez på Roland Garros: 6-4, 5-7, 6-2, 6-0.

Otroligt dålig match av Wawrinka. Såg stel ut och uppträdde stressat under i stort sett hela matchen. Vågar påstå att han gav bort två av de där seten på en silverbricka. Jag och min poddkollega Andreas Käck har ju vid några tillfällen tidigare i år rest frågetecken kring hur han hanterar pressen av att vara favorit. Jag trodde att vi fick svaret i Monte Carlo, där han tog sig till final som en av de stora förhandsfavoriterna (och väl där slog han Federer, fast då som lite av en underdog). Men nej, svaret har vi i stället fått i Madrid, Rom och Paris. Tillbaka till ritbordet för Magnus Norman.

När sedan Grigor Dimitrov fick stryk av en pånyttfödd Ivo Karlovic i raka set (6-4, 7-5, 7-6), Tommy Haas kastade in handduken mot Jürgen Zopp (vid ställning 2-5) och Nicolás Almagro avbröt sin match mot Jack Sock (vid 0-5) skapades omgående ett par stora hål i lottningen.

Det första är det som Haas och Almagro lämnar efter sig. Här är det nu alltså 75-rankade Jack Sock, 335-rankade Jürgen Zopp, 83-rankade Dusan Lajovic och 64-rankade Steve Johnson eller 406-rankade Laurent Lokoli (deras match avbröts vid ställning 4-6, 6-7, 7-6, 6-3, 3-1 – helgalen match, för övrigt! 19-årige Lokoli, som aldrig ens vunnit en ATP-match, ledde med 2-0 i set, hade både 4-0 och 5-2 i tredje set och har bränt tre matchbollar. Ligger nu alltså under med 3-1 i avgörande set) som gör upp om en plats i åttondelsfinalen. Crazy.

I Wawrinkas sektion är 26-seedade Feliciano Lopez den högst rankade spelare som kan gå till åttondel. Där ställs han, eller någon av hans lägre rankade utmanare, troligen mot Gaël Monfils eller Fabio Fognini.

För Andy Murray, som i dag slog Andrej Golubev i fyra set (6-1, 6-4, 3-6, 6-3) utan att imponera, utgör både Philipp Kohlschreiber, Fernando Verdasco och Richard Gasquet potentiella hot inför en kvartsfinal, men tar han sig bara dit lär han vara tacksam över att slippa Wawrinka.

På den nedre halvan ser vi bara en tydlig effekt av Nishikoris tidiga uttåg, och det är att Raonic slipper honom i en eventuell åttondel.

Om han ens tar sig dit – han måste trots allt med stor sannolikhet kriga sig förbi Gilles Simon först. Eller kan Jiri Vesely sätta käppar i kanadensarens hjul redan i morgon? Nja. Inte som Raonic spelat hittills under grussäsongen. Han har verkligen imponerat. Och om Karlovic kan slå Vesely i raka set (som han gjorde i Düsseldorf), ja då tror jag inte att tjecken får det så mycket lättare mot Raonic.

Fantastisk match han gjorde i dag förresten, Karlovic. Det var oerhört länge sedan jag såg honom spela så bra. Faktum är att det nog var en av hans överlägset bästa matcher i karriären. Som ni vet har ju inte den reslige kroaten mycket till spel alls utöver sin serve, men i dag hängde han faktiskt med bra i spelet. Klippte till med sin blytunga forehand så fort han fick chansen, och det stressade Dimitrov (som skyllde på ”personliga problem” efter matchen).

Huruvida Dimitrov hade tankarna på annat håll låter jag vara osagt, men jag tycker inte att han gjorde en så bedrövlig match som siffrorna 6-4, 7-5, 7-6(4) tyder på. Han hade bara ingenting att säga till om i Karlovics serve och uppträdde stelt och nervöst i några avgörande lägen. Vi ska också komma ihåg att det inte är lätt att möta servekanoner redan i första omgången, och jag varnade faktiskt för Karlovic inför turneringen. Jag är övertygad om att matchbilden sett annorlunda ut om de mötts i andra- eller tredjerundan, när Dimitrov hunnit bli varm i kläderna.

* * *

Vad mer?

Well, världstvåan Li Na är utslagen. Kristina Mladenovic bärgade den hittills största skrällen på damsidan via 5-7, 6-3, 6-1. Damnit, vilket magplask. Slog bort sig som om det vore 2012. Vilket innebär att båda Australiska öppna-mästarna – Wawrinka och Li Na – får respass i Franska öppna redan i 1R. Första gången någonsin det händer, faktiskt.

Senast en manlig Aussie-champ förlorade i 1R på Roland Garros var 1998, då Petr Korda föll mot kvalspelaren Mariano Zabaleta. Motsvarande magplask för en damspelare skedde senast 2000, när Lindsay Davenport förlorade mot Dominique Monami (fd Van Roost).

I övrigt gick det mesta som planerat. Caroline Wozniacki fick visserligen stryk mot Yanina Wickmayer (7-6, 4-6, 6-2), men det kom inte som någon stor chock. Hon har haft både skadeproblem och privata bekymmer på sistone. Tror dock att det främst var skadebesvären som fällde avgörandet här.

* * *

Alla dagens resultat hittar ni här

Den här texten skulle ha skrivits för ett par dagar sedan, men så blev jag givetvis magsjuk.

För tredje gången på fyra månader.

Vad är oddsen för det?

Nåväl. Många förstarundor har redan spelats, men det kan inte hjälpas.

Sent omsider: här har ni min analys av damernas lottning:

* * *

DAMER

ÖVRE HALVAN:

FÖRSTA SEKTIONEN

Serena Williams hade, som väntat, inga problem i sin öppningsrunda. Kan Garbine Muguruza ställa till besvär i andra omgången? Tveksamt va? Hon har hög kapacitet, Muguruza, men har inte riktigt presterat hittills i år. Skulle ändå vilja höja ett litet varningens finger. Helt enkelt för att jag är ganska osäker på Williams i årets Franska öppna.

Hur som helst troligt att det blir en 3R mellan systrarna Serena och Venus Williams. Möttes faktiskt så sent som förra året, på gruset i Charleston. Slutade 6-1, 6-2 till Serena. En match som Serena ska vinna hyfsat enkelt, kan man tycka.

Därefter väntar troligen Sabine Lisicki. Eventuellt Mona Barthel eller Jaroslava Sjvedova. Ingen av dem är något riktigt hot.

Först i kvarten kommer första riktiga utmaningen i form av Maria Sjarapova. Hyfsat enkel väg även för världssjuan. Möter troligen Dominika Cibulkova eller möjligen Samantha Stosur i åttondelen. Överkomliga hinder båda två, även om Cibulkova har skrällpotential.

Väldigt tråkigt att Sjarapova hamnade på den här halvan, för övrigt. Nu möts liksom förhandsfinalisterna redan i kvarten. Känns som att den matchen faktiskt kan bli den moraliska finalen, precis som herrarnas semifinal förra året (Rafael Nadal mot Novak Djokovic).

Hon går vidare till semifinal: Williams.
Skrällvarning: Sjarapova.
Bubblare: Cibulkova, Lisicki.

* * *

ANDRA SEKTIONEN:

Agnieszka Radwanska och Angelique Kerber de högst seedade spelarna på den här delen. Världstrean har presterat fin grustennis hittills i år, medan världsåttan haft en tung period på sistone: svaga 2-4 i WTA-sammanhang sedan Miami (exklusive två segrar i Fed Cup). Tveksamt att hon tar sig särskilt långt i den här turneringen.

Radwanska ska rimligtvis ta sig till åttondel, men väl där kan det mycket väl bli förlust mot Carla Suarez Navarro. På den nedre delen tror jag främst på framtidslöftet Eugenie Bouchard. Julia Görges ska inte vara några problem, och därefter väntar Flavia Pennetta eller Johanna Larsson. Fin seger för Larsson, förresten: 6-2, 6-2 mot Maria Kirilenko. Nu har hon visserligen plågats av skador och bara spelat tre matcher hittills i år, men ändå.

Pennetta kan så klart sätta käppar i hjulet för Bouchard, men jag tror likväl på en kvartsfinal mellan Bouchard och Radwanska.

Hon går vidare till semifinal: Bouchard.
Skrällvarning: Suarez Navarro.
Bubblare: Pennetta.

* * *

UNDRE HALVAN

TREDJE SEKTIONEN:

Den överlägset mest intressanta sektionen. Här trängs Simona Halep, Ana Ivanovic, Sloane Stephens och Petra Kvitová. Av dessa fyra är Halep den mest pålitliga, utan tvekan – men Ivanovic har kanske varit den som imponerat mest den här säsongen.

Kvitová kan så klart ryka redan mot Marina Erakovic i 2R, eller mot Svetlana Kuznetsova i 3R, men om Ivanovic tar sig förbi sin förstarunda är hon självskriven i åttondelen. Hemmahoppet Caroline Garcia möter hon i sin öppningsmatch, Ivanovic. Det kan bli riktigt jobbigt för serben. Inte bara för att Garcia har talang, utan främst för att hemmapubliken lär gå bananas.

Vore för övrigt väldigt kul om Bojana Jovanovski smällde till med en plats i åttondelen.

I den andra åttondelen känns Halep självskriven. Hennes motståndare lär bli antingen Stephens eller Ekaterina Makarova.

Och kvarten då?

Där vill jag ju säga Halep mot Ivanovic. Känns som en väldigt öppen tillställning. Men vad sägs om Halep i semifinalen? Vore riktigt kul, tycker jag.

Hon går vidare till semifinal: Halep.
Skrällvarning: Ivanovic.
Bubblare: Kvitová, Stephens, Jovanovski.

* * *

FJÄRDE SEKTIONEN:

Autobahn till kvartsfinalen för Li Na, och väl där möter hon troligen Sara Errani eller Jelena Jankovic. Jag skulle säga Errani, om det inte vore för att hennes fysiska status i nuläget är väldigt oklar. Jankovic hotas väl egentligen bara av Sorana Cirstea inför åttondelen, som ju inte direkt är jämnheten personifierad.

Frågan är vem som tar Erranis plats om hon åker ur tidigt. Kirsten Flipkens? Madison Keys? Då känns ju en kvartsfinalplats för Jankovic rätt så given.

Hur som helst svårt att inte lyfta fram Li Na som den stora finalfavoriten, oavsett om hon möter Jankovic eller Errani i kvarten. Förlorade visserligen mot Errani i Rom, men var sjuk i den matchen. Om det stämmer att hon kräktes inför matchen var det ju otroligt starkt att ens ta ett set.

Hon går vidare till semifinal: Li Na.
Skrällvarning: Errani, Jankovic.
Bubblare: Flipkens, Cirstea, Keys.

SEMIFINALERNA: Williams slår Bouchard, Halep slår Li Na.

FINALEN: Halep slår Williams.

Ja vad säger ni, känns det där som ett troligt scenario? Nja, egentligen inte va? Men det är ju som man brukar säga: friskt vågat, hälften vunnet. Symboliserar kanske mer min osäkerhet kring Williams än något annat. Tror inte hon försvarar sin titel i år, helt enkelt.

I dag smäller det!

Två veckor framöver har vi fantastisk Grand Slam-tennis att se fram emot.

Tennispodden synar givetvis herrarnas respektive damernas lottningar – och vaskar fram två vinnare samt ett knippe utmanare.

Tidigare i veckan tog vi en titt på seedningen och tog tempen på spelarna inför Franska öppna 2014.

Nu räknar vi ner minuterna till matchstart. Både Roger Federer och Serena Williams är i hetluften denna första matchdagen, bland andra.

Vem av Rafael Nadal och Novak Djokovic ska ses som favorit i år? Vilka kan hota dem? Är Serena Williams lika given favorit på damsidan? 

Dessutom listar i de bästa tenniskommentatorerna i NÖRDKOLLEN! Topp 3 bland svenska kommentatorer, och topp 3 bland internationella.

Mycket nöje!

För iPhone/iPad, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas och där kan man ladda ned avsnitt. När avsittet är nedladdat öppna appen ”Musik”. Under fliken ”Mer” så kan du lyssna på avsnittet.

På dator med iTunes, klicka på länken nedan.
https://itunes.apple.com/se/podcast/sportbladets-tennispodcast/id556031810?l=en
iTunes öppnas då och för att prenumerera på podcasten så trycker du på ”Prenumerera” knappen.

För att prenumerera på Android telefon/tablet kan du installera t.ex apparna BeyondPod eller Google Listen. Dessa appar är gratis och finns i Google Play. Skapa en ny prenumeration i appen och klistra sedan in denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

För att prenumerera på podcasten på annat program/enhet använd denna adress:
http://feeds.podtrac.com/CBNQxxWPPkA$

Om du vill ladda ned avsnittet utan att prenumerera på podcasten så går det att ladda ned ljudfilen från denna länk:
http://www.podtrac.com/pts/redirect.mp3/ss11i01.stream.ip-only.net/podcasts/tennispodcasten/Tennispodcast_avsnitt18.mp3

Äntligen!

Lottningarna i Franska öppna 2014 offentliggjordes tidigare i dag.

Så, vem är nu den stora favoriten på herrsidan – Rafael Nadal eller Novak Djokovic? Och vem kan rubba suveräna Serena Williams?

Låt oss dyka ner i lottningsträsket.

Först ut: Herrarnas.

* * *

HERRAR

ÖVRE HALVAN:

FÖRSTA SEKTIONEN:

Rafael Nadal får alltså Stan Wawrinka (som officiellt bytt namn från Stanislas till Stan), David Ferrer och Andy Murray på sin halva. Ingen drömlottning direkt. Inför en eventuell kvartsfinal kan han dessutom stöta på Dominic Thiem (i 2R) och Nicolás Almagro (i åttondelen).

Typ så här: Robby Ginepri-Thiem-Teymuraz Gabashvili-Almagro-Ferrer-Wawrinka. Till exempel.

Men om vi börjar med åttondelssektionen så ska ju ingen kunna rubba Nadal här. För Ginepri handlar det om strögame, Thiem kan säkert bjuda upp till kamp men ska på papperet inte hota spanjoren i de här sammanhangen och Almagro må ha spöat honom i Barcelona, men här står betydligt mer på spel (vilket brukar innebära att Nadal höjer sig, medan pressen får Almagro att implodera).

Kan för övrigt bli Tommy Haas som kniper åttondelsbiljetten. Bör rimligtvis stå mellan honom och Almagro. Förutom de två är det inte mycket att hänga i julgranen (som vanligt finns det dock alltid en poäng i att hålla ett öga på Jack Sock och Steve Johnson, även om de troligtvis inte åstadkommer särskilt mycket).

Den andra åttondelssektionen känns lite mer öppen. Grigor Dimitrov möter en formtoppad Ivo Karlovic (som spelar final i Düsseldorf i morgon) redan i sin öppningsmatch. Ska normalt vara en relativt enkel seger för Dimitrov på grus, men likväl en jobbig förstarunda. Bra lottning för Kevin Anderson, men det förvånar mig om han tar sig förbi 3R. Ingen grusspelare av rang, om man säger så.

Andreas Seppi ska däremot kunna störa. Lite halvdan säsong för honom hittills, men man kan inte räkna ut honom. Santiago Giraldo har visat bra form så här långt i år. Kan bli en riktigt intressant öppningsmatch mellan de två. Juan Mónaco? Har väl varit i lite bättre form nu de senaste veckorna, men marginellt. Ska inte kunna hota Ferrer.

Men kan Ferrer hota Nadal? Ja, jag tror inte att Nadal är jättenöjd med hur den kvartsfinallotten föll. Ferrer har hittat ett spel som biter på sin historiskt överlägsna landsman. En aggressiv och spelförande strategi. Effektiv. På förhand känns det inte som att Ferrer ska kunna slå Nadal på Roland Garros, men det är svårt att komma ifrån att han är ett potentiellt hot. Ett större sådant än Almagro, eller någon annan före semifinalen, skulle jag vilja säga.

Han går vidare till semifinal: Nadal.
Skrällvarning: Ferrer, Dimitrov.
Bubblare: Almagro, Haas.
Håll utkik efter: Thiem, Sock, Johnson.

* * *

ANDRA SEKTIONEN:

Här trängs alltså Wawrinka och Murray. Murray i bra form, att döma av hans insats i Rom. Wawrinka, not so much. Respass direkt i öppningsmatchen i Madrid, torsk i andrarundan mot Haas i Rom. Klagade dessutom på ryggskada. Högst oklar status på schweizaren, men det var det ju även förra året – och då tog han sig till kvartsfinal.

I år möter han hur som helst Guillermo Garcia-Lopez i förstarundan, sedan Adrian Mannarino eller Yen-Hsun Lu, därefter troligen Feliciano Lopez. Garcia-Lopez är ingen busenkel öppningsmatch, men jag skulle inte heller säga att den är så himla tuff. Wawrinka borde ta sig till åttondelsfinal utan större bekymmer.

Väl där väntar… Fabio Fognini? Kan ju faktiskt åka på Thomaz Bellucci i andra omgången, och som Fognini spelat på sistone är det stor risk att han åker ut före 3R. Tar han sig till tredjerundan är det inte orimligt att Gaël Monfils väntar där. Åkte ju på en vristskada i Bukarest och har inte spelat sedan dess men är han bara i fysisk form ska han ta sig till 3R, för det är inga skräckinjagande spelare han möter på vägen dit: Victor Hanescu och Albano Olivetti/Jan-Lennard Struff.

Möts Wawrinka och Fognini i en åttondelsfinal håller jag Wawrinka som solklar favorit.

Richard Gasquet möter Bernard Tomic i sin öppningsmatch. Det kan bli något det. Gasquet har plågats av skador hela säsongen och Tomic har inte jobbat sig ur formsvackan han hamnade i för drygt ett år sedan.

Murray har enkel resa fram till 3R, men väl där kan han möta Philipp Kohlschreiber. Kohlschreiber är en mycket kompetent grusspelare. Att han spelar final i Düsseldorf ligger honom så klart i fatet. Likaså att Murray tycks ha prickat in formen och hittat sitt spel lagom till Paris. Är ändå att betrakta som ett hot mot skotten.

Spontant känns det som att det ändå blir en kvart mellan Wawrinka och Murray, med Kohlschreiber som främsta utmanare. Monfils och möjligen Fernando Verdasco bubblare.

Han går vidare till semifinal: Wawrinka.
Skrällvarning: Murray, Kohlschreiber.
Bubblare: Monfils, Verdasco.
Håll utkik efter: Tomic.

* * *

UNDRE HALVAN:

TREDJE SEKTIONEN:

Det vore väl själve f-n om inte Tomás Berdych tar sig lite längre än till andrarundan den här gången. Torsken mot Monfils i första omgången förra året var inget episkt magplask, men likväl en liten besvikelse. I år kommer första prövningen i 3R, där han troligen möter Roberto Bautista Agut. Inget oöverkomligt hinder, det.

John Isner och Nicolas Mahut kan mötas i andrarundan. Bevare oss väl… Bara formlösa och/eller ofarliga spelare i den lilla del där Isner härjar. Tommy Robredo mot Isner en trolig tredjerunda. Pånyttfödde Robredo som verkar ha somnat in igen. 4-5 i matchfacit under grussäsongen är givetvis under all kritik. Som upplagt för att Isner ska ta sig till sin första åttondelsfinal i Paris någonsin.

Mikhail Juzjnyj möter Pablo Carreno-Busta i första omgången. Kan bli en kul match. Talangen Carreno-Busta brukar visserligen stå sig slätt mot spelare av Juzjnyjs rang, men ryssen har inte direkt varit i toppform den här säsongen (vilket 6-9 i matchfacit så här långt skvallrar om).

Att Ernests Gulbis valde att ställa upp i Nice den här veckan är för mig en gåta. Signalerar det att letten inte planerar att gå för fullt i Paris? Svårt att avgöra, men det reser alltid varningsflagg när kompetenta spelare väljer att lira i de mindre turneringarna inför en Grand Slam. Väldigt ovanligt att man går långt i en GS om man spelat veckan innan.

På papperet ska han dock ta sig till en åttondel mot Roger Federer. Relativt svagt motstånd på vägen dit. Med reservation för att han kanske inte ens är särskilt intresserad av att spela Franska öppna. Man vet aldrig riktigt med Gulbis.

Federer känns hur som helst självskriven. Lukas Lacko i öppningsmatchen och därefter en kvalspelare. Väldigt trevlig lottning för schweizaren. Åtminstone fram till åttondelen. Om Gulbis nu skulle vara på sitt allra bästa spelhumör, då kan Federer få det svårt. Är det någon annan som står för motståndet så är det bara att säga grattis till kvartsfinalplatsen.

Berdych-Federer i kvarten? Låter både rimligt och spännande. Enligt rapporterna har Federer sett väldigt rapp ut på träningarna i Paris. Lite större frågetecken kring Berdych. Dels för att han av någon anledning aldrig riktigt levererar på Roland Garros (bortsett från 2010, då han tog sig till semifinal; förlust mot Robin Söderling) och dels för att han varit aningen ojämn under grussäsongen.

Tycker hur som helst att Federer borde vara nöjd med den här lottningen.

Kan för övrigt nämnas att Benoit Paire är lottad mot Berdych i en eventuell 3R, men det är inte helt troligt att han går dit. Har plågats av en knäskada hela säsongen och det är i nuläget oklart om han ens kommer till start.

Han går till semifinal: Federer.
Skrällvarning: Berdych, Gulbis.
Bubblare: Bautista Agut, Isner.
Håll utkik efter: Carreno-Busta, Paire, Facundo Arguello (114-rankad 21-åring som gjort hyfsade resultat i år och klättrat drygt 100 placeringar sedan 2013).

* * *

FJÄRDE SEKTIONEN:

Joao Sousa-Jeremy Chardy-Marin Cilic-Jo-Wilfried Tsonga-Kei Nishikori-Roger Federer.

Det är en inte helt otrolig väg till final för Novak Djokovic. Har sett att många pekat ut det här som en svår lottning. Och ja, det ser den ju ut att vara, på papperet.

Men Sousa kommer han ju att mosa (precis som i US Open i höstas), Chardy borde inte ha mycket att säga till om, Cilic är inget hot mot serben på grus, Tsonga har tappat enormt i kapacitet sedan han slog Federer i raka set förra året (och de tre matchbollar han hade mot Djokovic i Franska öppna-kvarten 2012 är inte mycket mer än ett bleknat minne nu) och Nishikoris fysiska status är väldigt oklar.

Med det sagt, och givet att Djokovic går in i turneringen med formkurvan pekande spikrakt uppåt, tycker jag att han är en solklar finalist på förhand. Om Federer spelar som han gjort hittills i år ska han kunna bjuda upp till dans, men att slå Djokovic? På grus? Över fem set? 2014? Nej, jag tror inte det.

Här känns Nishikori som det mest potenta hotet. Har han hunnit återhämta sig ordentligt efter ryggskadan i Madrid och hittar matchformen snabbt, då blir han väldigt farlig. För jisses, vilken bra tennis han bjöd på innan den där skadan satte käppar i hjulet för honom. Tycker faktiskt att han är Nadals och Djokovics huvudutmanare, tillsammans med Wawrinka.

Rätt så tuff öppningsmatch för Nishikori, dock. Martin Klizan har nämligen börjat hitta tillbaka efter raset 2013. Slovaken har ju hög kapacitet, som ni vet. Ser gärna en tredjerunda mellan Nishikori och Alexandr Dolgopolov. Inte säkert att ”Dolgo” tar sig dit: Albert Ramos i 1R och Ivan Dodig/Marcel Granollers i 2R är ingen barnlek på grus när man är så ojämn som ukrainaren.

Milos Raonic möter Nick Kyrgios i sin öppningsmatch! Turneringens klart roligaste förstarunda. Kan i och för sig ha att göra med att jag har ett gott öga till båda och gillar kraftmätningar mellan unga framtidslöften. Raonic klar favorit på förhand där, förstås. Och precis som jag ”varnade för” i Tennispodden kan det alltså bli Raonic-Nishikori i åttondelsfinal – vilket är väldigt ironiskt då det innebär att Raonics kvartsfinalseedning var i princip helt meningslös (de hade ju lottats mot varandra även om Nishikori varit åttondeseedad).

På vägen mot åttondelsfinal måste Raonic förresten ta sig förbi Lukas Rosol/Jiri Vesely (troligen Vesely) och Gilles Simon. Ingen busenkel uppgift. Känns inte som någon skräll alls om kanadensaren ryker relativt tidigt.

Överlag rätt intressant sektion, det här. Jürgen Melzer har visat gryende form. Kul att se David Goffin i huvudturneringen, även om han inte direkt briljerat i år heller. Och så de som redan nämnts.

Ett troligt scenario är hur som helst att det blir Djokovic vs Tsonga och Nishikori vs Simon i åttondelsfinalerna. Hoppas så klart på Raonic-Nishikori, men jag litar inte riktigt på kanadensaren i Grand Slam-sammanhang. Och Simon är knepig att möta på fransk mark.

Hoppas verkligen på en kvart mellan Djokovic och Nishikori. Den matchen har potential att bli riktigt riktigt bra.

Jerzy Janowicz är för övrigt 22-seedad. Hur det går för honom? Tycker att det sammanfattas bäst i en sarkastisk tweet av tennisbloggaren och twittraren @FootSoldiersofT:

Jerzy Janowicz's projected route through French Open: R1 Estrella R2 Charles de Gaulle Airport

— FootSoldiersofTennis (@FootSoldiersofT) May 23, 2014

Han går vidare till semifinal: Djokovic.
Skrällvarning: Nishikori, Tsonga, Raonic.
Bubblare: Simon, Dolgopolov, Cilic.
Håll utkik efter: Kyrgios, Vesely, Klizan, Goffin, Melzer.

SEMIFINALERNA: Nadal slår Wawrinka, Djokovic slår Federer.

FINALEN: Nadal/Djokovic slår Djokovic/Nadal.

Hahaha, den var rolig va? Jag tycker bara att det är så sjukt svårt att plocka ut en favorit mellan Nadal och Djokovic. Djokovic är i bäst form, slog Nadal i Rom, har jagat Franska öppna-bucklan i flera år – medan Nadal är King of Clay och herre på Roland Garros-täppan, har sanslösa 59-1 i matchfacit i Franska öppna och trots allt spelat två raka Masters-finaler trots svag form… Dessutom har Djokovic en på papperet lite tuffare lottning, måste man väl ändå säga.

Inte lätt det här alltså. Men om jag måste peka ut en favorit på förhand, typ 51-49, då säger jag Djokovic. 2011 var han i kalasform men åkte på en chocktorsk mot Federer i semin. 2012 tog han sig äntligen till final, men pressen var för stor. 2013 var han så nära att slå Nadal i semifinalen och ge sig själv ett gyllene läge att jogga hem titeln mot Ferrer i finalen, men föll på målsnöret.

Och det ska ju i ärlighetens namn typ inte gå att vinna nio titlar i en och samma Grand Slam-turnering. Sannolikheten är liksom så extremt liten, särskilt med tanke på den mördande konkurrensen under det som många kallar för The Golden Era.

Men om någon kan göra det så är det Rafael Nadal.

Och om någon kan stoppa honom så är det Novak Djokovic.

Vi har redan tillryggalagt fem Masters-veckor sedan början av mars.

Franska öppna står för dörren och grussäsongen är nästan över.

Vad passar väl då bättre än att ta en titt på spelarnas formkurvor, aktuell världsrankning – och seedningen i Paris?

Till att börja med blev drömfinalen mellan Rafael Nadal och Novak Djokovic så där intensiv och bra som vi hoppats och förväntat oss.

Precis som jag skrev inför matchen tog Nadal kommandot i första set och utnyttjade det faktum att Djokovic är notoriskt trög i starten.

När serben väl tuggat sig in i matchen och hittat sin matchrytm var det dock inget snack om saken: 4-6, 6-3, 6-3 blev segersiffrorna för världstvåan. Han var visserligen ojämn matchen igenom, men hans högstanivå är som bekant inte att leka med. Den klart bättre spelaren sett till helheten.

Men, kanske ni undrar – lämnade Nadal några positiva besked alls i den här matchen?

Vi gör en formkoll:

* * *

RAFAEL NADAL (1)
Han pressades till tre set mot Gilles Simon, Mikhail Juzjnyj och Andy Murray. Både mot Juzjnyj och Murray var han i teorin illa ute – Juzjnyj hade 1-0 i set och break i andra och Murray hade break i avgörande set och var två game från segern, innan Nadal vände. Spanjoren gjorde sedan processen kort mot Grigor Dimitrov i semifinalen och svarade för en överlag bra insats mot Djokovic i finalen.

Det är därför ett aningen kluvet intryck man fått av Nadal under Masters-veckan i Rom. Å ena sidan är det starkt att kriga sig igenom de där tuffa matcherna – å andra sidan borde de inte ha varit så tuffa över huvud taget. Matchen mot Dimitrov var inte så imponerande eftersom bulgaren gjorde en förvånansvärt slät figur.

Nu kanske detta därför låter motsägelsefullt, men jag tycker att Nadal på det hela taget visar svagt stigande form. Jag baserar det helt och hållet på en successiv spelmässig förbättring under veckan. Det såg verkligen inte bra ut mot Simon och Juzjnyj, och att ha 0-5 mot Murray på grus är snudd på total katastrof, men han kämpade sig igenom motgångarna av egen kraft. Det handlade liksom inte om några haverier från nämnda spelare. Det är ändå ett positivt tecken. Inte tillräckligt positivt för att säga att han är i bra form, med sina mått mätt, men ändå.

För ja, han är långt ifrån storformen, det ska sägas – men i både Madrid och Rom har han ändå tagit steg i rätt riktning. Jag tror inte att han kommer gå in i Franska öppna med lika högt självförtroende som han brukar, men det tålamod han uppvisat känns betryggande. Det är inte långsökt att dra paralleller till 2011, då han med sargat självförtroende – efter två raka grusförluster mot Djokovic, i Madrid och Rom – tappade två set i öppningsmatchen mot John Isner på Roland Garros, för att sedan vinna titeln i överlägsen stil.

Summa summarum: Formkurvan pekar svagt uppåt.

* * *

NOVAK DJOKOVIC (2)
Fantastisk comeback från ”Nole”, efter skadan han ådrog sig i Monte Carlo och som tvingade honom att stå över Madrid. Något annat kan ju inte sägas. Serbens formkurva har egentligen pekat spikrakt uppåt sedan säsongsinledningen, då han åkte ut redan i kvarten i Australiska öppna, mot Stanislas Wawrinka. Segrar i Indian Wells, Miami och nu Rom talar sitt tydliga språk. Om han ska betraktas som favorit inför Franska öppna låter jag vara osagt, men i nuläget kan vi utan omsvep konstatera att han kommer vara en av de formstarkaste spelarna i Paris.

* * *

STANISLAS WAWRINKA (3)
Förlust mot 20-årige Dominic Thiem i Madrid och 36-årige Tommy Haas i Rom. Förlusten mot Haas skyllde han för övrigt på en mild ryggskada. Hur som helst svårt att säga annat än att Wawrinka hamnat i en formsvacka sedan triumfen i Monte Carlo. Om den är djup eller inte vet jag inte, men han går onekligen in i Franska öppna med ett väldigt dåligt facit de senaste veckorna.

Kanske är det så enkelt som att han inte brytt sig överdrivet mycket om de här två turneringarna, utan satsat allt krut på förberedelser inför Paris? Inte omöjligt, men faktum kvarstår: enbart sett till formen finns det i nuläget mer negativt än positivt att säga.

Enligt egen utsago var ryggskadan i Rom inte allvarlig. Det får vi verkligen hoppas. För vi har redan tröttnat på att se en underpresterande Wawrinka på grus.

* * *

ROGER FEDERER (4)
Matchen mot Jeremy Chardy var knepig. Chardy gjorde en jättebra match, vissa bollar studsade hans väg, vinden var inte att leka med och så vidare. Jag tycker med andra ord inte att man ska dra på för stora växlar av förlusten i Rom. Han tog sig trots allt till final i Monte Carlo, innan nya tvillingparet föddes och han därför stod över Madrid.

Det enda frågetecknet som jag ser det är hans motivation. Hur taggad är du att spela en Grand Slam-turnering som du genom åren, efter alla svidande nederlag, utvecklat något av en hatkärlek till? Kommer han verkligen att ge allt, eller kommer han att ha tankarna på annat håll?

Det tycker jag i så fall bekymrar mer, för formen i sig är det inga större fel på.

* * *

DAVID FERRER (5)
Han har blandat och gett den här säsongen, spanjoren. Förhållandevis svag säsongsinledning, när han fortfarande befann sig i en formsvacka. Sen har han fått med sig vissa riktigt bra resultat men inte riktigt spelat på samma nivå som under förra våren. Jag har ju argumenterar för att Ferrer tappat slagkraft överlag, och fortsätter göra det. Det var som att han kramade ur precis varenda liten droppe av sitt tenniskunnande förra året, och nu gått tillbaka till en mer rimlig nivå rent spelmässigt.

Gjorde till exempel riktigt bra matcher mot Kei Nishikori i Madrid och Djokovic i Rom, men nådde inte ända fram. Det kommer vi troligen få se mycket mer av i år.

Hur som helst har formkurvan pekat stadigt uppåt för spanjoren sedan inledningen av grussäsongen, i princip. Bara fiaskot i Barcelona som sticker ut, men det var en engångsgrej vad det verkar.

* * *

TOMÁS BERDYCH (6)
Ojämn säsong för Berdych hittills. Semifinal i Australiska öppna (förlust mot Wawrinka) är förstås väldigt bra, och sen hade han faktiskt 11 raka segrar (två i Davis Cup, fem i Rotterdam, fyra i Dubai). Därefter har det sedan gått lite knackigt: Förlust mot Roberto Bautista Agut i öppningsmatchen i Indian Wells, semifinal i Miami (vilket förstås är bra), förlust i åttondelen mot Guillermo Garcia-Lopez i Monte Carlo, förlust mot Carlos Berlocq i finalen i Oeiras, kvart i Madrid, åttondel i Rom.

Det är verkligen inte katastrofalt, men jag hade förväntat mig lite mer från tjecken under grussäsongen. Finalförlusten mot Berlocq i Oeiras var verkligen bedrövlig, och Garcia-Lopez ska han förstås besegra nio gånger av tio.

Fortsatt små frågetecken kring Berdych efter Rom, men jag vill inte påstå att han är i direkt dålig form. Han har bara inte hunnit vässa den inför Franska öppna.

* * *

ANDY MURRAY (8)
Nu så, nu börjar skotten äntligen hitta tillbaka efter ryggoperationen i höstas. Han har verkligen inte imponerat hittills i år, och det var det väl få som förväntade sig. Det tar tid att komma i form efter ett sådant ingrepp, helt enkelt. Bara att finna sig i – och det verkar ju Murray ha gjort. Där han inte övertygat på ett spelmässigt plan har han i stället gjort det på ett psykologiskt. Tycker det tålamod han visat upp är ett positivt tecken.

I Franska öppna kommer han troligen inte att kunna göra så jättemycket skada, grus är trots allt inte hans hoods, men han lär gå in i turneringen med självförtroendet på topp efter uppvisningen i Rom.

* * *

MILOS RAONIC (9)
Inte en överdrivet bra säsong för Raonic heller så här långt, men nu verkar det som att mammutservaren börjat vakna. Gjorde överlag en riktigt bra turnering i Rom och en fantastisk semifinal mot Djokovic. Han rör sig oerhört mycket bättre på gruset i år än tidigare. Det hårda slitet har börjat ge resultat. Och det kan ju ofta vara så där: När man lägger om sin träning, som jag tror att Raonic gjort, då kan vissa delar av spelet temporärt bli lidande.

Det vore onekligen en enorm bedrift om kanadensaren lyckas ta sig till sin första Grand Slam-kvartsfinal i karriären på grus av alla underlag, men en total omöjlighet är det inte. Han blir nämligen seedad 8 i Franska öppna och har lämnat styrkebesked senaste veckan.

* * *

KEI NISHIKORI (10)
Var på gång ordentligt innan han blev skadad. Sannolikheten är stor att han faktiskt fällt Nadal i finalen i Madrid om inte ryggen gått sönder. Och bedömer vi bara det sista vi såg av japanen, ja då pekar formkurvan spikrakt uppåt. Spelade makalöst bra i Barcelona och Madrid. Ska bli oerhört intressant att se vad han kan åstadkomma i Paris. Hoppas bara att han hunnit återhämta sig ordentligt…

* * *

JO-WILFRIED TSONGA (14)
Vid den här tiden förra året var han världsåtta. Inget jättestort tapp, men han har trots allt varit en stabil topp 10-spelare sedan 2008 (med undantag av några perioder 2009 och 2011). Sedan skadan han ådrog sig i Wimbledon förra året har han inte varit sig lik. Har varken hittat sitt spel eller självförtroende, trots att det för några veckor sedan kändes som att han var på väg tillbaka.

Vilket är synd, för det han presterade förra året, fram till sommaren, det var riktigt bra. Särskilt på grus. Gjorde stora framsteg på underlaget och tog sig som bekant till semifinal på Roland Garros förra året. I år har han trillat tillbaka i gamla hjulspår. Får visserligen med sig en del resultat ibland, men är sällsynt uddlös mot tuffare motstånd. Svårt att säga att man har höga förhoppningar på honom inför Franska öppna.

* * *

… och så tar vi en titt på rankningen:

ATP-RANKNINGEN

• Inga stora förändringar inom topp 20. Raonic tar tillbaka sin position som världsnia från Nishikori, som stod över Rom. Dimitrov tar två steg närmare topp 10 och är nu världstolva för första gången i karriären. Bra utveckling där. Klättrat 11 platser sedan säsongsinledningen – och 36 sedan början på 2013. Skadade Richard Gasquet fortsätter tappa mark. Likaså formsvage Tsonga. Medan Haas hoppar upp två pinnhål – och petar ner Ernests Gulbis lika många.

• Dominic Thiems succé fortsätter. Hoppar upp  tre steg trots att han stod över Rom och återfinns nu på plats 58. Oerhört stark utveckling från en spelare som vid den här tiden förra året var rankad 279 i världen…

• Nikolaj Davydenko tappar åtta placeringar – och är nu på väg att trilla ur topp 100 för första gången sedan 2001. Fritt fall för ryssen.

Säsongsrankningen:

• Nadal fortfarande etta, trots sin formsvacka. Det är så klart ett styrkebesked om något, att kriga sig igenom motgångarna och få med sig resultaten trots att spelet inte är hundra. Ska förstås sägas att Djokovic sannolikt spelat in mer poäng om han inte tvingats stå över Madrid. Inte omöjligt att han varit i topp på säsongsrankningen om han inte åkt på den där handledsskadan.

• Vad kan sägas i övrigt då? Topp 4 överensstämmer just nu exakt med den officiella världsrankningen. Väldigt tajt inom topp 10 så här långt, faktiskt. Big Four-dominansen har onekligen brutits. Murray bara på nionde plats, men det går åtminstone sakta men säkert uppåt. Att Fabio Fognini är topp 10 vid årets slut håller jag inte för troligt. Däremot är det absolut ingen omöjlighet att både Nishikori och Dimitrov är det.

• Marin Cilic fortfarande strax utanför topp 10 på världsrankningen och nu även på säsongsrankningen. Likaså Ernests Gulbis. Intressant att han kunnat hålla sig så relativt jämn under snart ett och ett halvt års tid. Förväntade mig någonstans en härdsmälta om inte framgångarna kom ögonblickligen. Känns som att han faktiskt bestämt sig för att ha tålamod och jobba sig fram till resultaten.

• Raonic upp fyra snäpp, till plats 14. Den här semifinalen i Rom var viktig för honom. Man vill inte hamna i kölvattnet, för då krävs det en enskild succé som smäller högt för att man ska behålla sin plats på världsrankningen. Som förra året, när finalen i Montréal räddade upp en överlag sval säsong för kanadensaren. Skiljer för övrigt knappt 200 poäng mellan nian Murray och Raonic. Tajt var ordet.

* * *

WTA-RANKNINGEN

• Oförändrat i den absoluta toppen, som ni ser. Serena Williams ohotad etta, Li Na klar tvåa. Simona Halep hugger underifrån, men trean Agnieszka Radwanska har ändå en rätt betryggande ledning där. Världsfyra nu alltså, Halep. Vem hade trott det för ett år sedan? Inte jag i alla fall. Nej, det kan inte ha varit många som förutsåg det. Fantastisk utdelning för rumänskan. Och riktigt kul att det börjar röra på sig inom topp 10 igen, efter två relativt stagnerade säsonger.

• Fritt fall för Victoria Azarenka. Världsfemma nu, men efter Franska öppna (som hon tvingas stå över på grund av fotskada) kommer hon i bästa fall att vara sexa – troligen så lågt som 8-9 – eftersom hon tappar 900 poäng.

• Ana Ivanovic fortfarande strax utanför topp 10, och nu har Sara Errani börjat knacka på dörren igen. Nästan förvånande att Caroline Wozniacki fortfarande bara är några placeringar från topp 10. Känns inte som att hon kommer slå sig in där igen, om inget radikalt händer. Och Sloane Stephens ”kräftgång” fortsätter. Visserligen bra att hålla sig inom topp 20, men visst önskar man sig mer än så av talangen.

* * *

Och så, avslutningsvis: Seedningen i Franska öppna!

* * *

HERRAR

• Raonic åttondeseedad eftersom Juan Martín del Potro står över på grund av handledsskada. Argentinaren stod över även förra året och kommer därför inte tappa några poäng på rankningen. Helt sjukt egentligen. Han har liksom bara spelat in 385 poäng hittills i år och ligger på plats 51 på säsongsrankningen, men har ändå tillräckligt med poäng för att behålla sin plats inom topp 10. Detta så klart i och med att han spelade in grova poängsummor under andra halvan av 2013. Hur som helst bra för Raonic, som behöver stadiga framgångar i de större turneringarna för att kunna stabilisera sig som topp 10-spelare.

• Jerzy Janowicz 22-seedad, trots sin dåliga form. Det är bara att tacka och ta emot.

• Roberto Bautista Agut seedad i en Grand Slam-turnering för första gången i karriären. Inte illa!

• Vasek Pospisil 30-rankad. Troligen sista Grand Slam-turneringen han är seedad i den här säsongen, eller i alla fall näst sista. Sju raka förluster har han nu. Är i otroligt dålig form, med andra ord. Åker sannolikt ut tidigt.

* * *

DAMER

• Halep semifinalseedad, alltså. Riktigt bra. Som sagt, förmodligen inte många som hade väntat sig detta för ett år sedan. I övrigt inga konstigheter. Angelique Kerber kvartsfinalseedad i och med Azarenkas återbud. Hoppas hon åtminstone håller sin seedning. Har ju ryckt upp sig efter 2013, men inte kommit upp i samma nivå som 2012 än.

• Venus Williams seedad i en Grand Slam för första gången sedan Franska öppna 2013. Oseedad i tre raka Grand Slams, alltså.

* * *

Mer om seedningarna i nästa avsnitt av Tennispodden!