Vad sägs om att ta en liten titt på US Opens wild cards? Ja, vi gör så.

Herrarnas:

1. James Blake, rank 106
2. Rajeev Ram, 100
3. Lleyton Hewitt, 134
4. Steve Johnson, 237
5. Denis Kudla, 163
6. Dennis Novikov, 1099
7. Guillaume Rufin, 127
8. Jack Sock, 100

Sex av åtta är amerikaner. Övriga två är från Australien (Hewitt) och Frankrike (Rufin), helt i enlighet med överenskommelsen mellan de tre ländernas tennisförbund. Inga konstigheter där alltså.

Och inte jättespännande wild cards direkt, ska tilläggas. Blake och Hewitt får varsitt för lång och trogen tjänst, Steve Johnson för att han samlat på sig en hög poäng i inhemska USTA Pro Circuit-tävlingar och Rajeev Ram för att han med små marginaler missade att direktkvalificera sig till turneringen.

Jack Sock, som vann US Open för pojkar 2010, tycker jag är en smula intressant, dock. På många sätt väldigt lik Andy Roddick och en mängd andra kraftspelare från USA, men han har en naivitet i sitt spel som jag gillar.

Damernas:

1. Bethanie Mattek-Sands, rank 232
2. Melanie Oudin, 106
3. Nicole Gibbs, 307
4. Mallory Burdette, 246
5. Victoria Duval, 566
6. Julia Cohen, 102
7. Casey Dellacqua, 109
8. Kristina Mladenovic, 153

Oudin är ju något av en olycklig framgångssaga inom tennisen. Hon hade blott 18 år gammal ett succéartat år 2009 som kulminerade i en kvartsfinalplats i US Open (förlust mot Caroline Wozniacki) efter segrar över bland andra Maria Sjarapova. Dessförinnan hade hon nått åttondelsfinalen i Wimbledon (förlust mot Agnieszka Radwanska).

Efter det sensationella året hade Oudin svåra problem med att anpassa sig till sin plötsliga stjärnstatus och har sedan dess kämpat i motvind på tennisbanan. I år förlorade hon redan i första omgången i Australiska öppna och i andra omgången i Franska öppna (efter att ha besegrat Johanna Larsson i sin öppningsmatch).

16-åriga Victoria Duval blir kul att följa i US Open. Vann USTA:s nationella mästerskap för tonåringar och fick således automatiskt wild card till årets sista Grand Slam (Dennis Novikov vann pojkarnas motsvarighet). Även om hon förlorar redan i första omgången så kommer det att bli en otroligt lärorik förlust och upplevelse för Duval.

Övrigt:

• Benjamin Becker, Robby Ginepri, Olivier Rochus och Adrian Ungur ersätter Rafael Nadal, Gaël Monfils, Juan Carlos Ferrero och Juan Ignacio Chela som tvingas stå över på grund av skador.
• Greta Arn, Casey Dellacqua, Sesil Karatantcheva, Johanna Larsson och Garbine Muguruza ersätter Elena Baltacha, Svetlana Kuznetsova, Kaia Kanepi, Flavia Pennetta och Vera Zvonareva som tvingas stå över på grund av skador.

Hon har plågats av skador men slog Sveriges OS-hopp Sofia Arvidsson i London redan i första omgången.

Nu tvingas forna världstvåan Vera Zvonareva stå över US Open på grund av en virussjukdom. 2010 tog sig Zvonareva hela vägen till final på Flushing Meadows, men föll mot Kim Clijsters i raka set (6-2, 6-1).

I årets Wimbledon tvingades hon avbryta matchen mot Clijsters i tredje omgången på grund av andningssvårigheter, och lyckades bara ta ett set av Serena Williams i OS-åttondelsfinalen (6-1, 6-0).

US Open blir den andra Grand Slam-turneringen som Zvonareva missar i år. Hon drog sig även ur Franska öppna på grund av en axelskada.

Succéåret 2010 nådde den nu 16-rankade 27-åringen även finalen i Wimbledon, men föll mot Serena Williams (6-3, 6-2).

Att Zvonareva tvingas stå över US Open är givetvis ett tungt avbräck för turneringen på damsidan, särskilt med tanke på att även 15-rankade Kaia Kanepi tvingats dra sig ur på grund av en skada i hälsenan och både Victoria Azarenka och Maria Sjarapova haft problem de senaste veckorna (Azarenka avbröt sin match mot Tamira Paszek med knäskada och Sjarapova tvingades stå över bådd Premier 5-turneringen i Montreal och Cincinnati efter att ha drabbats av matförgiftning). Också 18-rankade Flavia Pennetta kommer att lysa med sin frånvaro, på grund av en handledsskada.

Det är inte några av de allra största namnen som drar sig ur, men 27-åriga Kanepi har förekommit frekvent i kvartsfinalerna i de lite större turneringarna och som när hon är i form är en stabil topp 20-spelare.

Offensiva Zvonareva trivs på hardcourt och hade en kvartsfinalplats att försvara i årets US Open (förlorade mot Samantha Stosur förra året). Hon gjorde dessutom en bra match mot Arvidsson i London-OS.

Hon är världens tredje bästa kvinnliga tennisspelare. Utanför tennisbanan har hon dock de senaste åren drygat ut den privata kassan med ett klädmärke (som bland andra bärs av vår svenska stjärna Sofia Arvidsson) – och nu ger hon sig in i godisbranschen.

I går lanserade den fyrfaldiga Grand Slam-vinnaren godismärket Sugarpova, som består av tolv olika smaker.

Projektet har legat i startgroparna ett tag, och under årets Franska öppna kallade Sjarapova sin godislansering för ”det mest spännande projektet jag någonsin deltagit i […] eftersom det är mitt eget företag, min egen investering, mina egna pengar”.

Sjarapova är tredjeseedad i årets US Open, som drar i gång nästa vecka, förutsatt att ingen i topptrion tvingas dra sig ur turneringen i sista stund.

Sofia Arvidsson slog 107-rankade Melanie Oudin med 6–4, 6–1 och är således klar för andra omgången i New Haven, där hon möter forna världsettan Carolina Wozniacki (som spöade Ekaterina Makarova i raka set: 6-3, 6-3).

Ett ”nordiskt derby”, alltså. Wozniacki leder med 5-2 i inbördes möten och måste under alla omständigheter ses som favorit i deras möte. Men visst vore det otroligt kul för Arvidsson och svensk tennis om hon kunde få danskan på fall!

* * *

Forna världsnian Andrea Petkovic hade ingen lätt uppgift i New Havens första omgång. Petkovic, nu rankad 43, har tampats med svåra skador under stora delar av säsongen och hade inför matchen inte spelat på fyra månader.

Efter att ha missat tre månader från mitten av januari på grund av ryggproblem skadade hon sig på nytt i comebacken i Stuttgart i april. Vristskadan höll henne från tennisbanan i ytterligare fyra långa månader.

Mentalt verkar dock skadorna inte påverkat henne det allra minsta. I comebacken mot Timea Babos i New Haven var hon bara några poäng från att förlora i avgörande set vid ställning 4-5 – men kämpade sig tillbaka, vann åtta av nio poäng och bärgade sedan segern med setsiffrorna 6-3, 5-7, 7-5.

Otroligt starkt. Välkommen tillbaka, Petkovic!

* * *

Inga överdrivet oväntade resultat i Winston-Salem i går kväll/i natt. Förutom Donald Youngs seger, förstås.

Den amerikanska veteranfesten mellan Andy Roddick och James Blake slutade i ”A-Rods” favör: 7-6(6), 7-6(6).

Roddick avvärjde två setbollar i andra set och bärgade säsongens 20:e seger på drygt en och en halv timme. Roddick leder nu med 9-3 i inbördes möten mot Blake.

* * *

21-årige David Goffin slog tiondeseedade Viktor Troicki i tre set: 3-6, 6-4, 7-5. Första gången Goffin vinner två raka ATP-matcher sedan han nådde tredje omgången i Wimbledon.

Hoppas den vinnande trenden håller i sig för Goffin. Möter Julien Benneteau eller Lukasz Kubot i nästa omgång.

* * *

Även Robin Haase är klar för andra omgången efter seger över forne världstrean (och enligt egen utsago Haases idol) Nikolaj Davydenko: 6-2, 6-3. Haase har nu 19-20 i säsongsfacit.

Wow. Donald Young har vunnit en tennismatch. För första gången på ett halvår.

63-rankade Leonardo Mayer heter den olycksalige spelare som bröt Youngs 17 matcher långa mardrömssvit. 4-6, 6-3, 6-2 skrivs de snudd på historiska matchsiffrorna.

Knappt två timmar tog det för amerikanen att bärga sin första seger sedan Regions Morgan Keegan Championships i Memphis i februari, då han slog Grigor Dimitrov med 7-6(4), 4-6, 7-6(6).

Förmodligen inte Mayers roligaste dag på jobbet. Och raka motsatsen för Young. Stenen som nu lyfts från hans bröst lär ha vägt en jäkla massa efter alla de där förlusterna.

80-rankade amerikanen möter Feliciano Lopez i nästa omgång.

Ja, efter två avklarade Masters – mitt emellan Cincinnati Masters och US Open – spelas alltså 250-turneringen Winston-Salem Open.

En inte överdrivet prestigefull turnering, givet dess inte alltför gynnsamma plats i spelschemat, som i år faktiskt har ett oväntat bra startfält.

Världssexan Jo-Wilfried Tsonga är förstaseedad, världssjuan Tomás Berdych andradito. Världstian John Isner tredjeseedad.

Tre av världens just nu tio högst rankade spelare deltar alltså i årets upplaga av Winston-Salem Open. Det är otroligt överraskande med tanke på att det är en typisk klämturnering, snarare än uppvärmning inför US Open. De allra flesta toppspelarna väljer att vila och förbereda sig inför årets sista Grand Slam så här veckan efter två på varandra efterföljande Masters.

Men förutom överraskande är det också väldigt märkligt. Tsonga åkte visserligen ut i sin första match i Toronto (mot Jeremy Chardy) och ådrog sig sedan en märklig skada som tvingade honom att avstå Cincinnati. Fransmannen har tampats med en sviktande form efter Wimbledon och kanske känner han sig nödgad att spela fler matcher på hardcourt inför US Open, men hans val att ställa upp i den här 250-turneringen ter sig ändå en smula förbryllande.

Än mer chockerande är Berdychs beslut att spela i Winston-Salem. Världssjuan är visserligen i otroligt dålig form och har inte sett ut att trivas på en tennisbana sedan finalförlusten i Madrid, men att inte ägna den här veckan åt att förbereda sig inför US Open är väldigt konstigt. Åker han på ny chockförlust och tidigt respass lär självförtroendet (om möjligt) sjunka ännu mer och går han långt riskerar han att kliva in i US Open utan tillräckligt med tid att förbereda sig. Känns som en förlust hur det än blir.

Även Isners beslut är ett stort frågetecken. Visst, han ådrog sig en skada i Toronto-semin mot Richard Gasquet, men han har rimligtvis spelat tillräckligt mycket under sensommaren för att känna sig lagom matchfit. Är det så att Isner bedömer sina chanser att ta sig långt i US Open som så små att han lika gärna kan försöka plocka några pinnar i Winston-Salem? Högst oklart. Känns hur som helst som ett vågspel.

Att Andy Roddick ställer upp är svåranalyserat. Vill han hamstra enkla poäng? Känna av formen inför US Open? Oavsett är det en hög risk han tar, den forne världsettan, med tanke på skadeproblemen som kommit och gått de senaste åren – den senaste i Cincinnati (förlust i första omgången mot Jeremy Chardy). Så sent om för en vecka sedan tvekade amerikanen kring sin medverkan i Winston-Salem. Har han fortfarande känningar från ryggskadan han ådrog sig i Cincinnati är risken stor att han förvärrar snarare än förbättrar den inför US Open.

Att även fjärdeseedade Alexandr Dolgopolov närvarar i Winston-Salem ter sig en smula märkligt. Efter segern i Washington har han visserligen två raka förluster i första omgången (Toronto och Cincinnati), men med tanke på hans åkomma (Gilberts syndrom, som kortfattat påverkar hans uthållighet, bland annat) förstår jag inte riktigt varför han tar risken att slita ut sig så nära inpå US Open. Han har trots allt en åttondelsfinal att försvara från förra året.

Det är för övrigt fyra spelare i startfältet som vunnit turneringen tidigare: Isner (2011), Sergiy Stakhovsky (2010, då i New Haven), James Blake (2005 och 2007) och Nikolaj Davydenko (2006).

* * *

Har ju redan spelats några matcher, för övrigt. Inga skrällar direkt. Blake, som slog Albert Ramos i raka set (6-4, 6-3), möter Roddick i andra omgången. Kan bli ett lite intressant möte. Och så klart hett, med Winston-Salem-mått mätt.

Lottningen och resultaten hittills:

Inga stora förändringar efter förra veckans Cincinnati Masters på rankningslistan, men Roger Federer drar som bekant ifrån i toppen. Har nu nästan 1,000 poäng ner till Novak Djokovic och knappar dessutom in på säsongsrankningen – bara knappt 200 poäng från världstvåan nu.

Givetvis oerhört intressant maktförhållande inför den fortsatta höstsäsongen.

Annars tycker jag att Milos Raonics lilla skutt är glädjande. Kanadensaren är nu rankad 16 i världen – 21-åringens högsta placering i karriären.

Värt att notera i övrigt:

• Raonics kvartsfinalmotståndare Stanislas Wawrinka är återigen en topp 20-spelare. Schweizaren hoppar sju pinnar upp och är nu rankad 19.
• Mardy Fishs fria fall fortsätter. Är nu rankad 24 i världen efter att ha misslyckats med att försvara sin semifinalplats från 2011 (åkte ut i kvarten mot Federer i år).
• Tommy Haas fortsätter att sakta men säkert kravla sig mot topp 20-segmentet. Hoppar upp ett hack och är nu rankad 23.
• Jeremy Chardy klättrar fem steg efter skrällsegern över Andy Murray och är nu rankad 33.
• Juan Martín del Potro och Janko Tipsarevic gör ånyo en rockad. Tipsarevic nu världsnia, del Potro världsåtta.

Hela rankningslistan hittar ni här.

Robert Lindstedt och Horia Tecau bärgade karriärens första Masters-titel efter finalseger över fjärdeseedade Mahesh Bhupathi and Rohan Bopanna 6-4, 6-4 (och dessförinnan en imponerade semifinalvinst över bröderna Bryan) i Cincinnati.

Förutom ära, prispengar och revansch för finalförlusten i Wimbledon säkrar också Lindstedt/Tecau i och med segern redan nu en plats i ATP World Tour Finals i november.

– Att kvalificera sig så här tidigt i säsongen är nytt för oss båda. Det känns underbart. Det är ett kvitto på hur fantastisk vår säsong varit. Det positiva är att vi får tid på oss att förbereda oss och vila inför den turneringen. Det är en fantatiskt känsla, säger Lindstedt efter segern.

Riktigt roligt, förstås – och ett ljus i det svenska tennismörkret på herrsidan.

* * *

Angelique Kerber orkade inte riktigt ända fram i Cincinnati, utan föll i tre set mot Li Na: 1-6, 6-3, 6-1.

Li Nas första titel i år – och första titel någonsin i Nordamerika. Världsnian har tidigare förlorat tre finaler i år (Sydney mot Victoria Azarenka, Rom mot Maria Sjarapova, Montreal mot Petra Kvitová).

Ett styrkebesked från Roger Federer inför US Open.

Och precis raka motsatsen från Novak Djokovic.

Ja, finalen i Cincinnati blev inte så episk som vi hade hoppats, och mycket av det får världstvåan ta på sig.

Det händer ibland att även toppspelarna har riktigt dåliga dagar på jobbet, även om det är väldigt ovanligt. Särskilt i en match där så pass mycket står på spel.

Och en dålig dag på jobbet, ja det kan man lugnt påstå att Novak hade.

Superserben stod nämligen inte att känna igen i första set. Det kändes som att han klev ut på banan efter en långkörare på den lokala nattklubben utan att värma upp. Efter att ha räddat totalt 34 av 35 breakbollar i Toronto och Cincinnati tappade han tre servegame här i finalen. 6-0 till Federer – utan att racketkonstnären från Basel behövde slösa något krut alls.

Om Djokovic hade någon taktik i första set dolde han den väl, och siffrorna reflekterar precis hur dåligt han spelade: 50 procent förstaservar, fyra dubbelfel, tio oprovocerade misstag, blott en räddad breakboll och endast tio vunna poäng totalt.

Samtidigt hade Federer 73 procent förstaservar (av vilka han vann 73 procent), bara fyra oprovocerade misstag och vann 100 procent av poängen i sin andraserve.

Djokovic höjde sig dock i andra, efter ett lite svajigt öppningsgame och de båda kombattanterna följdes åt tack vare stabilt servande från båda två. Federers fina servesiffror från första set sjönk dock och i takt med att Djokovic spelade sig in i matchen kändes det också som att det var just världstvåan som var närmast ett övertag.

Andra sets tiebreak blev gastkramande, med en grym upphämtning från Djokovic efter 0-3-underläge. Vid ställning 4-3 svarade dock Federer för en smart retur och Djokovic brände sin chans att ta en trygg ledning inför Federers serve.

När Djokovic sedan avvärjde en matchboll vid ställning 6-5 kändes det som att han återigen var på väg att vända en viktig match mot Federer. Det ville sig dock inte den här gången, och efter en ny fantastisk retur från Federer i Djokovics serve vid ställning 8-7 kunde världsettan till slut smacka in en helt otagbar forehand i Novaks högra hörn.

Roger Federers femte titel i Cincinnati (de övriga vann han 2005, 2007, 2009 och 2010) – och han går således om svenske Mats Wilander, vars titelrekord han tangerade för två år sedan.

Djokovics insats, som innebär att han har 0-8 i set i Cincy-finaler, reser en del frågetecken kring världstvåan inför US Open. Serben förklarar själv förlusten så här:

– Jag hade mina chanser i andra set men jag missade dem. Roger förtjänar titeln.

Och på frågan om hur det känns inför US Open svarar han:

– Jag hade en fantastisk vecka i Toronto, jag förväntade mig inte att ta mig hela vägen till final i Cincinnati. Förhoppningsvis blir US Open fantastisk för mig.

I och med segern inkasserar Federer (som bara hade en kvartsfinal från i fjol att försvara) 820 friska poäng och ökar ledningen på rankingen till nästan 1,000 poäng (i morgon har Federer 12,165, Djokovic 11,270). Han knappar dessutom in på Djokovic på säsongsrankningen, som Djokovic dock fortfarande leder (8,710 inspelade poäng så här långt, mot Federers 8,545).

Naturligtvis otroligt intressant inför US Open, där

a) Djokovic har 2,000 poäng att försvara, Federer 720
b) Rafael Nadal inte utgör ett hot mot någon av dessa båda herrar på grund av sina knäproblem
c) Andy Murray kliver in efter en walkover i Toronto och en svag insats mot Jeremy Chardy i Cincinnati.

US Open kan således bli helt avgörande för hur maktbalansen ska komma att se ut framöver – och inför nästa säsong.

Det är spännande tennistider vi lever i.

Världsettan Roger Federer och världstvåan Novak Djokovic står som bekant för dagens drömfinal på herrsidan i Cincinnati Masters i dag. Och det känns som en match som kan sluta precis hur som helst, givet att båda tycks vara i otroligt bra form.

Federer gör verkligen sig själv rättvisa här på Cincys snabba underlag och även Djokovic har sett ut att trivas som fisken i vattnet. Tycker att Federer har ett litet övertag tack vare sina fyra titlar (2005, 2007, 2009, 2010). Han har ett väldigt högt självförtroende i den här turneringen, vet vad som krävs för att vinna och har en förmåga att höja sitt spel i de viktigaste matcherna.

Djokovic, däremot, har tre finalförluster (2008 och 2011 mot Andy Murray, 2009 mot Federer), samtliga i raka set. Superserben har alltså inte vunnit ett enda set i en Cincinnati-final. Ett psykologiskt hinder eller tändvätska som eldar på hans revanschlust? För matchens och tittarnas skull hoppas jag på det sistnämnda.

Annars oerhört svårt att skilja de båda åt. Båda har som sagt bjudit på makalös tennis och båda har dansat sig till finalen utan att tappa ett enda set.

Tycker därför att Federers 2,50 i odds (mot Djokovics 1,53) ter sig en smula märkligt. Den här tiden på året är som bekant Federers glansdagar och att han är svårslagen på snabba hardcourt-underlag råder ingen tvekan om. Skulle snarare vilja säga att Federer procentuellt har ett 53-47-övertag. Särskilt med tanke på att Juan Martín del Potro inte alls bjöd på den utmaning Djokovic hade behövt i semifinalen.

Men, som sagt – det känns verkligen som att det här kan sluta precis hur som helst.

* * *

Venus Williams fick en bitter sorti i Cincinnati. Veteranen som svarat för en magnifik turnering plågades av en ryggskada och föll mot Li Na: 7-5, 3-6, 6-3.

Samtidigt följde Angelique Kerber upp sin skrällseger över Serena Williams med att kämpa ner Petra Kvitová i tre set: 6-1, 2-6, 6-4.

Li Na slåss i finalen om sin första titel i år – efter tre finalförluster (Sydney, Rom och Montreal). Känns som att världsnian börjar komma i gång igen nu efter en knackig vår och sommar. Känns dock även som att hon inte riktigt hittat sin killer instinct och många gånger är sin egen värsta fiende.

Vore otroligt kul om Kerber kunde bärga sin första lite större titel, men det som talar emot henne är just hennes brist på finalrutin i dessa sammanhang. Det som talar för henne är att den här finalen spelas på hennes favoritunderlag (hon har bärgat två WTA- och nio ITF-titlar på hardcourt, en ITF på carpet och en på grus) samt att Li Na hade ett riktigt tufft schema i går på grund av regn (spelade både kvart mot Johanna Larsson och semi mot Agnieszka Radwanska).

Att den här matchen är jämn speglas dock bättre av oddsen: 2,00 för Kerber, 1,80 för Li Na.

Jag är benägen att satsa mina slantar på Kerber. Att hon trivs så pass bra på Cincys snabba hardcourt borde kunna väga upp hennes brist på rutin. Hoppas jag.