Bayern München – Borussia Dortmund 1-1. En kraftmätning, en klassiker och höstens stormatch. Mötet mellan de två tyska giganterna bjöd på två helt olika halvlekar men när matchen var över visste egentligen ingen vad de skulle känna. Det fanns bara en sak som alla var rörande överens om: Dortmunds målvakt Roman Weidenfeller gjorde en kanoninsats.

Bayern München kom till spel utan Arjen Robben, men med ett lag i toppform. Ett lag som äntligen ville besegra de svart-gula från Dortmund. Bortalaget kom till spel utan lagkapten Sebastian Kehl, men med ett lag i god form. Ett lag som ville gripa tag i det där sista halmstrået.

Jürgen Klopp valde att spela med succétaktiken från Manchester. Jakub Blaszczykowski flyttade följaktligen in på det centrala mittfältet och stängde ned ytor tillsammans med Ilkay Gündogan och Sven Bender. Marco Reus, Mario Götze och Robert Lewandowski utgjorde en offensiv triangel.

Jupp Heynckes ställde som vanligt upp enligt 4-2-3-1 och satsade på ett tungt centralt mittfält med Javi Martinez och Bastian Schweinsteiger. Framåt skulle Franck Ribéry, Thomas Müller, Toni Kroos och Mario Mandzukic stå för kalaset.

Det blev ganska omgående uppenbart att det här är Tysklands två bästa lag, även om tabellen säger annorlunda. FC Bayern kickade igång sitt offensiva maskineri men det var egentligen bara Ribéry som lyckades komma någonstans då Dortmunds ständiga slit och smarta ställningsspel satte käppar i hjulen för hemmalaget. Och när bortalaget vann boll så ville man direkt framåt, men det var inte så lätt att uträtta något mot ett Bayern München som spelade smartare än låt säga Real Madrid eller Manchester City.

Problemet var helt enkelt att lagen är för bra i samtliga lagdelar – det blev en chansfattig första halvlek även om det hettade till stundtals. Lagen tog ut varandra.

I andra halvlek intensifierade Dortmund sina offensiva åtaganden och lyckades komma till bättre lägen och Manuel Neuer tvingades till några räddningar. Känslan lutade åt att Dortmund än en gång skulle beröva Bayern München på de där tre härliga poängen. Men i en match som spelas mellan två likvärdiga lag brukar individuella aktioner fälla avgörandet. Så även i lördags.

Efter 67 minuter lurade Toni Kroos bort Mats Hummels, hittade en lucka för skott och sköt in bollen i mål. Ett klassmål.

Det visade sig dock med all tydlighet att Borussia Dortmund var med i matchen, att de hade haft den där perioden innan målet. FC Bayern hade inför matchen vunnit 33 matcher på hemmaplan efter att ha gjort 1-0, men Dortmund ville annorlunda. Efter 74 minuter slår Reus en hörna och till sist dimper bollen ner hos Mario Götze som kontrollerar den och klipper till på halvvolley. 1-1 och otagbart för Neuer. Ironiskt nog var det just Toni Kroos som missade markeringen på Götze efter att tidigare ha gjort ett fenomenalt mål. Hans karriär i ett nötskal.

Efter det målet var det dock hemmalaget som tog över och ångade på för en seger. Det kändes tydligt att en vinst var det som gällde, som sig bör hemma på Allianz Arena. Nu var det i stället Roman Weidenfellers individuella prestationer som avgjorde matchen. Toni Kroos, Thomas Müller och Javi Martinez testade målvakten inom loppet av några minuter – och den ena paraden överglänste den andra. Matchen slutade 1-1 och efteråt var Weidenfeller namnet på allas läppar.

Vilket förstås berodde på att han gjorde en fantastisk match – men också eftersom att 1-1 var ett oklart resultat. Hur skulle spelare och ledare förhålla sig till det?

”Vi vet inte vad vi ska tycka”, sa Müller efter matchen, ”Du sitter i omklädningsrummet efter matchen och vet inte om du ska vara besviken”, sa Gomez. 1-1 innebär att Bayern München fortsatt har elva poäng mer än Borussia Dortmund. Således är ligatiteln i trygga händer även efter matchen. Men det var också den femte ligamatchen mot Dortmund som inte slutade med tre poäng för rekordmästarna, å andra sidan är ett vunnet poäng bättre än tre förlorade.

I Dortmund-lägret var det lite samma sak. Å ena sidan har man ännu inte förlorat mot FC Bayern på fem ligamatcher, å andra sidan är troligtvis ligatiteln utom räckhåll nu. ”Bara att erkänna att Bayern är en klass för sig, de vinner ligan”, sa ordförande Hans-Joachim Watzke.

Svåra känslor att ta på alltså. Då var det enklare att prata om målvakten som avgjorde matchen i slutet.

”Han räddade resultatet för oss”, sa Jürgen Klopp. ”Han gjorde några otroliga räddningar. Jag måste vara ärlig: jag vet inte vad han måste göra för att få en chans i landslaget”, sa Jupp Heynckes. ”Högsta klass”, sa Uli Hoeneß.

Oliver Kahn dundrade även på i tv om att Weidenfeller förtjänar en plats i landslaget hos Joachim Löw. Och enligt fotbollsmagasinet kicker har Weidenfeller varit ligans bäste målvakt de senaste fem säsongerna (om vi tittar på snittbetyg).

Vad har då Joachim Löw att säga om situationen? Tabloiden Bild ringde förstås upp och frågade förbundskaptenen: ”Manuel Neuer är utan tvekan nummer ett. Han har vårt fulla förtroende. Efter EM ville vi testa de unga målvakterna med Zieler och ter Stegen. Nyligen gav vi åter en erfaren målvakt chansen med René Adler. Det är ingen fråga om att även Roman Weidenfeller har presterat starkt de senaste två åren. På målvaktssituationen har vi ett lyxproblem. Vi måste bestämma oss på nytt först när en turnering närmar sig, med andra ord VM i Brasilien. Vem vi testar fram tills dess kan jag inte svara på i dag”, säger Löw.

Roman Weidenfellers svar på frågan om landslaget (vilket länge har varit hans dröm): ”Det har vi pratat tillräckligt om under de senaste veckorna, månaderna och åren”, säger han.

Han har däremot ett annat svar på 1-1-resultatet: ”Inget är någonsin över efter 15 omgångar. Vi är tillräckligt bra för att få saker att hända”, sa han efter matchen.

Kanske är Karl-Heinz Rummenigge inne på samma sak: ”De är äkta konkurrenter. Det är fakta”, sa han.

Vad jag tycker? Givetvis borde väl Roman Weidenfeller få en chans i landslaget, men han kommer definitivt inte förbi Manuel Neuer ändå.

När det gäller matchresultatet kan jag väl konstatera att det var rättvist, om än lite lyckligt för Dortmund, och att andra halvlek bjöd på mycket mer toppmatch än första. Det är klart att 1-1 möjligtvis innebär att Borussia Dortmund kan inleda någon galen serie som förra säsongen och satsa på ligatiteln – men säsongens upplaga av Bayern München är för starkt. Det är en väsentlig skillnad mellan årets och fjolårets FC Bayern. De har förmågan att prestera på topp match efter match oavsett turnering.

Det tråkigaste vi tar med oss från matchen är förstås Holger Badstubers korsbandsskada. Nu blir mittbacken borta i cirka sex månader. Inga nyförvärv är planerade.

Även Dortmunds mittback Neven Subotic skadade sig och tvingades utgå, men det rör sig om en lindrigare skada. Återstår dock att se om höstsäsongen tar slut i förtid för serben.

Anmärkningsvärt är också att den här maktkampen spelades klart utan något kort. Inte ens ett gult kort halades fram under matchen. ”Gentlemännens match”.

Så har den här helgen kommit och gott. Adventsljusstakarna är framme, FC Bayern har ännu inte lyckats vinna mot Dortmund, Dortmund har ännu inte lyckats få kontakt med FC Bayern i tabelltoppen.

Det jag framför allt väljer att ta med mig från helgen är dock det faktum att Tyskland just nu har två av Europas bästa fotbollslag. Det är riktigt roligt.

Och för er som inte redan har läst det på twitter: TSG Hoffenheim sparkade Markus Babbel i dag. Inte en dag för tidigt, även om det alltid är tråkigt. Två tränare har fått lämna hittills alltså – och talande nog tränarna för två satsande klubbar.

Bundesliga omgång 15:

Fortuna Düsseldorf – Eintracht Frankfurt 4-0
Schalke 04 – Borussia Mönchengladbach 1-1
Bayer Leverkusen – 1. FC Nürnberg 1-0
FSV Mainz 05 – Hannover 96 2-1
FC Augsburg – SC Freiburg 1-1
Greuther Fürth – VfB Stuttgart 0-1
Bayern München – Borussia Dortmund 1-1
TSG Hoffenheim – Werder Bremen 1-4
VfL Wolfsburg – Hamburger SV 1-1

/Wingren

Så var den helgen kommen. Adventsljusstakar plockas fram, julskivor spelas i stugorna och tomten har börjat ögna igenom listan med alla de barn som har varit snälla. Faktum är dock att vi alla måste ha varit fantastiskt snälla då vi bjuds på en tidig julklapp. I morgon, lördag, tar de tyska rekordmästarna Bayern München emot de regerande mästarna Borussia Dortmund. Behöver jag ens påpeka att Allianz Arena kommer att vara fullsatt? Nej, tänkte väl det.

Tungviktsmötet mellan Tysklands två giganter slår ett nytt Bundesliga-rekord. Matchen kommer att tv-sändas i – nästan – hela världen. 203 länder närmare bestämt. Det är förstås inte bara ett kvitto på hur intressant och stort det här mötet är, det är ett kvitto på hur fint den tyska ligan har utvecklats. Fler och fler får upp ögonen för den fotboll som spelas, nej, stormas här, den passionerade publiken, de storslagna arenorna och de sunda fotbollsklubbarna. Det är ett kvitto på hur bra ligaförbundet har jobbat med marknadsföringen av produkten Bundesliga. Tysk fotboll mår bättre än på mycket länge. Och just Bayern München och Borussia Dortmund är förträffliga exempel på det.

Det finns förstås en hake, en oönskad sådan. Den där absoluta nerven, den där x-faktorn som kan vända upp och ned på en hel säsong saknas. Det är Bayern Münchens fel. De har helt enkelt varit på tok för jävla bra den här säsongen. Jupp Heynckes lag leder ligan med tio poäng före Bayer Leverkusen, elva poäng före Borussia Dortmund.

Lördagens match blir mer en maktkamp, ett prestigemöte. Nog så trevligt, givetvis.

Å andra sidan är fotboll just fotboll och bollen är i princip rund. Allt kan fortfarande hända, det finns en oförutsägbarhet i den här sporten som gör att vi älskar den. Ponera att Dortmund åker till Allianz Arena och tvålar dit FC Bayern – hur reagerar ligaledarna då? Smyger sig frustration och nerver på? Eller borstar spelarna bara av sig, rätar på kragen och kör vidare? Mycket möjligt, men då kan en formdipp plötsligt uppenbara sig i april i stället. Det enda vi egentligen vet är att vi inte kan vara säkra på någonting.

Och vad är det som säger att inte Bayer Leverkusen blir omgångens största vinnare?

Med det sagt vill jag dock påstå att Bayern München har ligatiteln i en liten ask. Om de dessutom vinner på lördag så slänger de ner den där salladsskålen till trofé i en gigantisk skattkista , låser den och kastar bort nyckeln.

Borussia Dortmunds lagkapten Sebastian Kehl missar stormötet. Bayern Münchens ädeltekniker Arjen Robben är också skadad. Mario Götze och Ilkay Gündogan är tveksamma till spel för Dortmund. Tuffe Luiz Gustavo saknas på FC Bayerns mittfält. Förhoppningsvis ska väl dock Götze och Gündogan kunna spela vilket hade varit nyttigt för matchen. Vi vill inte behöva lyssna till ursäkter, vi vill se stjärnorna sprudla av liv. Vi vill se en maktkamp inom tysk fotboll.

Borussia Dortmund har sårat Bayern-själen två säsonger i rad. Jürgen Klopp och hans Dortmund har vunnit de fyra senaste ligamatcherna, tagit två ligatitlar och dessutom segrat i finalen av DFB-Pokal mot FC Bayern. På ett fräckt, snabbt och frejdigt sätt. Det kan förstås inte accepteras i München och lördagens match handlar om så mycket mer än tre poäng i ligastriden – det handlar om upprättelse. Och det ser onekligen ganska bra ut för ligasuveränerna FC Bayern inför matchen. De har varit dominanta i Bundesliga och spelar med en annan självklarhet, en annan drift. De har en otrolig kvalitet i laget den här säsongen och bredden är häpnadsväckande, något som saknades för ett år sedan. Dortmund och München har bytt plats i det avseendet. Nu är det laget från södra Tyskland som vinner matcher med hjälp av bänken, som höjer den interna konkurrensen vid skador.

Så se till att avboka era åtaganden, fejka sjukdom om så krävs. Kyl en öl eller två, släng ihop lite currywurst och köp en vetekringla. Sätt er i tv-soffan och låt det finaste tysk fotboll kan erbjuda för tillfället skölja över er. Det blir inte mycket bättre än så här en kall lördag i december. Det smäller i München på lördag.

Bundesliga omgång 15:

Fredag 20:30

Fortuna Düsseldorf – Eintracht Frankfurt
Det var heta scener när lagen möttes under våren i 2. Bundesliga, känslorna kokade över. Det kan alltså bli en intensiv match i kväll när de båda nykomlingarna drabbar samman. Frankfurt och Veh har försvarsproblem med skadade Anderson, dessutom är kapten Schwegler avstängd. Frankfurt såg inte bra ut senast mot Mainz i 1-3-förlusten. Düsseldorf tankade välbehövligt självförtroende när de spelade 1-1 borta mot mästarna.

Lördag 15:30

Schalke 04 – Borussia Mönchengladbach
Schalke har åkt på några tunga förluster på bortaplan men är ännu obesegrade hemma i Gelsenkirchen. Intressant nog har Gladbach trivts bra på bortaplan utan någon förlust de fyra senaste bortamatcherna. Schalke har sett en aning segt ut nu under hösten och skulle säkert må bra av ett juluppehåll snarast möjligt. Gladbach lyckades vinna mot Wolfsburg trots att de var totalt underlägsna spelmässigt – upprepar det scenariot sig?

Bayer Leverkusen – 1. FC Nürnberg
Wollscheid och Hegeler spelade i Nürnberg förra säsongen, nu håller de till i Leverkusen som har gått och blivit Bayern-jägare nummer ett. Leverkusens 4-1-seger mot Bremen var imponerande att skåda, ett kvitto på hur bra laget kan vara. Nürnberg har sakteliga hittat formen och spelet igen och vann senast mot Hoffenheim. Leverkusen lär vara revanschsuget efter fjolårets bittra 0-3-förlust mot Heckings lag.

FSV Mainz 05 – Hannover 96
Mainz spelade bra mot Dortmund men förlorade trots det, senast mot Frankfurt såg det bättre ut med målskyttet och Tuchel tycks äntligen ha sammansvetsat laget likt säsongen 2010/11. Ynglingen Parker gjorde debut mot Frankfurt och harmonierade fint med Szalai på topp, Parker gjorde ett mål och ett assist. Hannover kunde äntligen vinna mot Fürth efter att tidigare ha förlorat två matcher. Slomkas lag är åter med och konkurrerar om de ack så åtråvärda Europa-platserna.

FC Augsburg – SC Freiburg
Markus Weinzierls jobb hänger på en skör tråd och nu väntar en hårdknäckt nöt i form av Freiburg. Augsburg har bara tagit en poäng på de senaste fem matcherna och lider dessutom av skadeproblem. Ingen enkel uppgift för den nye tränaren att vända på trenden. Freiburg å andra sidan var obesegrat i fem matcher innan FC Bayern blev ett nummer för stort i 0-2-förlusten. I samma match fick Diagne rött kort, Caligiuri fick sitt femte gula. Tunga bortfall för tränare Streich.

Greuther Fürth – VfB Stuttgart
Fürth spelade återigen bra fotboll mot Hannover men har det svårt framför mål – följaktligen slutade matchen med en 0-2-förlust för nykomlingen. Fürth har nu tolv matcher i rad utan seger, ett tung facit. Stuttgart inledde matchen mot Augsburg bra men tappade greppet om de tre poängen allt mer, till sist kunde dock Labbadias killar fira en seger. För den gode Bruno Labbadia blir det ett kärt återseende med arbetsgivaren som han lämnade 2008.

Lördag 18:30

Bayern München – Borussia Dortmund
Och så var det dags för höstens match – som dessvärre inte blir så nervkittlande som vi hade hoppats. Det är väl utan tvekan så att Dortmund bara måste vinna om de vill ha något att säga till om i titelstriden. FC Bayern har elva poängs försprång inför matchen och ett lag fyllt av självförtroende. Dortmund gick på pumpen hemma mot Fortuna Düsseldorf och fick bara en poäng med sig. Jürgen Klopp hoppas att de skadade landslagsspelarna Götze, Hummels och Gündogan kan medverka i stormatchen, men det står ännu ett frågetecken bakom deras namn. Bayern har en revansch att utkräva efter fyra ligaförluster i rad mot Dortmund. Robben missar definitivt matchen enligt dagens rapporter. Förbered er på en knall.

Söndag 15:30

TSG Hoffenheim – Werder Bremen
Markus Babbel får alltså fortsatt förtroende, åtminstone en match till. Tränaren har suttit på Hoffenheims bänk i 28 Bundesliga-matcher och kan endast stoltsera med sju (!) segrar. Ett på tok för magert resultat för en klubb som Hoffenheim, särskilt med tanke på sommarens spelarköp. I Bremen fortsätter berg- och dalbanan. Stolta segrar blandas med svaga kryss och hårresande förluster. 1-4 senast mot Leverkusen och än en gång bar försvaret en stor skuld. En viktig match för två lag som söker sin plats i Tyskland.

Söndag 17:30

VfL Wolfsburg – Hamburger SV
Wolfsburg har spelat mycket bättre under Köstners ledning, men 0-2-förlusten mot Gladbach var onödig och den sved. Laget ligger ännu i tabellens källare. När omgångens sista match ska spelas är det möjligt att Wolfsburg ligger på en kvalplats. Hamburg bevisade mot Schalke att de kan vinna även utan van der Vaart. Hans ersättare, Arslan, drog dock på sig sitt femte gula kort och tränare Fink tvingas tänka om på nytt. Tre stora poäng står på spel.

/Wingren

FC Bayern München stötte på ett kämpande Freiburg, fick en straff och fick spela med en man mer. Agerade säkert och vann med 2-0. Klass.

Borussia Dortmund stötte på ett kämpande Düsseldorf, tog ledningen, slappnade av och släppte in ett mål. Fick spela med en man mer sista minuterna, skapade tryck men inget mål. Inte tillräcklig klass.

Den skillnaden har varit påtaglig mellan de båda storlagen i Bundesliga den här säsongen. Bayern München har förmågan att vinna de där trötta-ut-motståndarna-duellerna. Dortmund har inte det. Det innebär att det nu skiljer elva poäng mellan lagen inför lördagens möte, alldeles för mycket för att stormötet ska bli så nervkittlande som vi hade önskat oss.

Roligare då med Bayer Leverkusen som fortsatt arbetar i det tysta. Schalke 04 började prata om titlar, då föll de en aning. Leverkusen har däremot slipat och åter slipat på spelet utan att göra några större anspråk på något. Nu är laget precis så farligt och fungerande som Hyypiä/Lewandowski vill. Frågan är om truppen är tillräckligt bred för att hålla hela vägen?

TSG Hoffenheim förlorade återigen, den här gången mot 1. FC Nürnberg. Markus Babbel får fortsatt förtroende – jag har tjatat om det i bloggen tidigare, men jag förstår verkligen inte. I grund och botten är jag emot snabba ”lösningar” som att sparka tränaren, men i det här fallet skulle det ha skett för längesedan. Nåväl, kul för Babbel i alla fall. Tråkigare för alla inbitna Hoffenheim-fans, som inte finns.

I media viskas det om att Augsburgs tränare Weinzierl kan få sparken innan jul. Jag förstår att klubben hade önskat sig lite fler poäng, det gör jag, men Augsburg är ändå i ett annat läge än Hoffenheim – och spelar dessutom en bättre fotboll. Där hade jag avvaktat ett tag till.

Juan Arango. Killen som bara gör läcka mål. Nästan i varje fall. Volleyn mot Wolfsburg är ett guldkorn.

Handsreglerna i fotboll måste bli tydligare. Det blir tröttsamt.

På lördag drabbar alltså Tysklands två jättar samman. Bayern München välkomnar Borussia Dortmund till Allianz Arena. Dortmund har vunnit de senaste fyra ligamatcherna mot FC Bayern och vann även cupfinalen i Berlin. I somras vann Jupp Heynckes lag den mindre betydelsefulla supercupen mot Dortmund – men kanske är det just den som har betytt oerhört mycket för årets upplaga av rekordmästarna. En seger mot Dortmund på lördag och höstsäsongen kan beskrivas som perfekt. En förlust hade givetvis smärtat, men mycket mindre nu då tabellplaceringen talar sitt tydliga språk: Bayern München är Tysklands, ja, Europas bästa lag så här långt den här säsongen.

2-0-segern mot Freiburg, samtidigt som Dortmund kryssade mot Düsseldorf, innebär också att Bayern München står som klara höstmästare. Efter bara 14 omgångar. Det är tidigare än någonsin i Bundesliga-historien. Det säger en hel del, särskilt då Dortmund ”bara” har tre poäng mindre jämfört med samma tidpunkt förra säsongen.

Bundesliga omgång 14:

Borussia Dortmund – Fortuna Düsseldorf 1-1
Det var en sån där klassisk ”måste-match” för de tyska mästarna. Fortuna med stora skadeproblem på hemmaplan – det skulle bara bli tre poäng. Men utan skadade Götze och Gündogan blir Dortmunds offensiv otroligt lidande. Det var en seg match, en match där hemmalaget spelade med tålamod. Blaszczykowski kunde gör ett drömmål innan halvtid och det kändes ändå som att arbetssegern var nära. Men i andra halvlek växlade hemmalaget ner för mycket, det i samband med tveksamma Klopp-byten resulterade i att Düsseldorf kom in i matchen. Det blev också 1-1 genom Reisinger. I slutminuterna av matchen fick Paurevic sitt andra gula kort och Dortmund var en man mer. Großkreutz brände en given målchans till hemmapublikens förtvivlan. Ett rättvist kryss och en stark bortapoäng för Düsseldorf.

Hannover 96 – Greuther Fürth 2-0
Hannover hade två raka förluster i Bundesliga inför matchen och var piskat till att vinna mot bottenlaget. Men Fürth inledde matchen, som vanligt, bra. Men släppte också, som vanligt, in ett tidigt mål. Diouf hette målskytten, förstås. Matchen fortsatte dock att vara jämn spelmässigt. I andra halvlek serverade Schlaudraff Eggimann till 2-0 och efter det kändes segern klar.

Hamburger SV – Schalke 04 3-1
Stor lycka i Hamburg då laget vann helt välförtjänt mot ett håglöst Schalke – och man vann utan kreatören van der Vaart och avslutaren Son. Beister börjar äntligen hitta rätt i HSV och gjorde också 1-0, strax därefter utökade Rudnevs till 2-0. Vid det här laget var inte Schalke alls med i matchen, men Schalke fick en straff. Huntelaar sköt, Alder räddade suveränt. Men holländaren tryckte in returen och plötsligt blev det lite match igen. HSV har dock lärt sig att försvara och det blev tufft för Schalke. I stället kunde Badelj sätta en straff till 3-1 i slutminuterna. Det här var verkligen ”Bayern tisdag”.

Eintracht Frankfurt – FSV Mainz 05 1-3
Mainz starka trend håller i sig och det var egentligen aldrig något snack om vilket lag som skulle segra i Frankfurt. Armin Veh hade skadeproblem i defensiven som han helt uppenbart inte kunde kompensera, samtidigt är Mainz i god form. Ivanschitz och Parker gjorde två Mainz-mål i första halvlek. I andra kunde Noveski utöka till 3-0 för Mainz. Faktum är att Mainz gjorde samtliga mål i matchen – det var Szalai som var så målsugen att han satte bollen i eget nät. Mainz konkurrerar därmed om Europa-platserna samtidigt som det blir intressant att se hur Frankfurt presterar i de tre matcherna som ska spelas innan uppehållet.

Borussia Mönchengladbach – VfL Wolfsburg 2-0
Det spel som Wolfsburg har visat upp sedan Magath försvann fanns kvar, men det blev dock inga mål, precis som under Magath-tiden. Wolfsburg var det bättre laget under hela matchen, men Mönchengladbach var vansinnigt effektivt. Nordveit breddade spelet med en långboll, Arango drog till på volley. Alla, inklusive målvakt Benaglio, kunde bara med häpnad se på när bollen gick i mål. Drömmål. I slutet av första halvlek fick Gladbach sin första hörna och gjorde så klart 2-0 genom Jantschke. Andra halvlek bjöd inte på några mål men väl en stolpträff av Bas Dost.

VfB Stuttgart – FC Augsburg 2-1
Stuttgart inledde bäst och körde över Augsburg, att hemmalaget också tog ledningen kändes logiskt. Före detta Augsburg-spelaren Traoré gjorde 1-0 och höll tillbaka jublet. Stuttgart slappnade antagligen av en aning efter att ha varit överlägset i matchen och då kunde Koo göra ett riktigt fint mål. 1-1 och plötsligt såg det lite jobbigt ut för hemmalaget. Men Traoré serverade Ibisevic till 2-1 och Stuttgart fick välförtjänt fira säsongens andra hemmaseger.

Werder Bremen – Bayer Leverkusen 1-4
Leverkusen hade chansen att erövra plats två tack vare konkurrenternas misslyckanden. Bayer inledde suveränt och tryckte ned Bremen i skosulorna. Men hemmalaget hittade in i matchen till sist – då slog dock Castro till. I andra halvlek var det än en gång Castro som utökade till 0-2, men nu svarade Bremen snabbt genom Petersen. Men efter reduceringen tog Leverkusen åter över matchen och gjorde två snabba mål genom Rolfes och Hegeler.

SC Freiburg – Bayern München 0-2
I ett regnigt Freiburg fick bortalaget, för dagen utan Schweinsteiger då mittfältsmotorn har fyra gula kort, en drömstart. En olycklig hands resulterade i att Müller fick slå in sin första straff i Bundesliga. Bara minuter senare drog Diagne i Shaqiris axel och domaren fiskade fram ett rött kort. Och där var matchen egentligen över. Men Freiburg ska ha all heder, de kämpade suveränt men utgjorde inte något reellt hot framåt. Dante hade en nick i ribban i slutet av första halvlek. Men det skulle dröja till 79 minuten innan matchen avgjordes genom Tymoshchuk. Neuer hann även betala av ytterligare en miljon euro till Hoeneß med en jätteräddning på Kruses skott innan 2-0-målet.

1. FC Nürnberg – TSG Hoffenheim 4-2
Hoffenheim, med eller utan Wiese, är fortfarande det lag som släpper inte på tok för mycket mål. Kiyotake slog in en frispark till 1-0 efter bara ett par minuter och Nürnberg hade ett stadigt grepp om matchen. Men Schipplock kunde ostört nicka in 1-1. Strax innan halvtid kunde Per Nilsson, som gör en fin säsong, stöta in 2-1 efter att Gebharts frispark tippats i ribban av Casteels. Nürnberg drog sig tillbaka i andra halvlek och anföll bara när Hoffenheim tillät det. Kiyotake fortsatt aktiv, Polter gjorde 3-1. Ännu en olycklig straff på grund av hands skulle dok göra matchen spännande, Salihovic satte den till 3-2. Kiyotake gjorde dock ett fint mål och Nürnberg vann välförtjänt.

/Wingren

Ibland blir det bara för mycket. Ibland finns det inga ord som kan beskriva idiotin.

Vid det här laget känner ni till den tragiska berättelsen om den förre landslagsmålvakten Robert Enkes självmord. Det var för lite mer än tre år sedan som Hannover-målvakten valde att ta sitt liv. En mörk dag för tysk fotboll. Man får försöka finna något bra med allt som händer och i Enkes fall så är det att klubbarna och det tyska fotbollsförbundet förstår att det finns ett problem. Man har jobbat för att tvätta bort den tabu-stämpel som depression har. Med framgång, lyckligtvis.

Flertalet spelare har tagit ett uppehåll från fotbollen och låtit sig behandlas för den sjukdom de faktiskt har. Även Schalke-tränaren Ralf Rangnick sa upp sig från jobbet innan det var för sent. I dag mår han bra igen och har ett nytt jobb som sportchef i RB Salzburg.

Det overkliga som hände för tre år sedan är inte glömt. Robert Enkes minne lever kvar och vi har tagit en lärdom av det som hände. Men det är fortfarande ett djupt sår som aldrig läker.

Varför kommer jag dragandes med detta nu? Anledningen är lika enkel som den är bedrövlig.

På Stuttgarter Zeitungs hemsida kan läsarna kommentera artiklar och skriva i olika forum. Ett forum handlar självklart om stadens stolthet VfB Stuttgart. När ens lag förlorar tror jag att vi alla känner olika, mindre positiva, känslor. Man säger och gör saker i stridens hetta som man senare ångrar. Men de flesta har också en spärr, man är medveten om att det finns en gräns som man inte ska gå över.

Stuttgart förlorade med 3-0 mot SC Freiburg i söndags och det var på många sätt en smärtsam förlust, förstås. Målvakten Sven Ulreich hade inte heller sin bästa dag på jobbet och borde kanske ha förhindrat 2-0-målet.

Tyvärr så dök det upp ett vidrigt osmakligt inlägg på forumet i söndags.

En användare uppmanar Sven Ulreich att ”göra som Enke”. Detta eftersom att Stuttgart då skulle få ”en Bundesliga-duglig målvakt mellan stolparna igen”.

Där visade någon upp sin mörkaste och mest avskyvärda sida, och tyvärr är internet en förträfflig plats för dessa människor. Här vågar man skriva saker som man annars bara hade tänkt. Det här var fantastiskt långt över gränsen i min bok. Jag blir illamående.

Ulreichs agent Jürgen Schwab har anmält händelsen. ”Jag är ett stort fan av yttrandefrihet, men det finns gränser, och de har överskridits i det här fallet”, säger Schwab.

Otroligt.

***

Bloggen i dag skulle egentligen handla om vad vi har att se fram emot: stormötet mellan Bayern München och Borussia Dortmund på lördag. Höstens match närmar sig med stormsteg. Det kittlar i fotbollssjälen, det värmer fotbollshjärtat. Det som gör det hela än mer intressant är kvällens match mellan Borussia Dortmund och Fortuna Düsseldorf.

Om Dortmund vinner skiljer det sex poäng mellan lagen. FC Bayern åker till Freiburg i morgon för en tuff bortamatch. Inför lördagens möte kan det alltså skilja så lite som sex poäng mellan lagen. Det hade varit önskvärt. Matchen hade känts mindre het om Dortmund förlorar i kväll och FC Bayern vinner i morgon – då skiljer det hela tolv poäng mellan de två storlagen.

Bayern München har varit suveräna i ligaspelet den här säsongen och det är nu upp till bevis. Den här ”engelska veckan” känns fantastiskt avgörande för resten av säsongen. Ska vi få en spännande toppstrid eller ska allt, mer eller mindre, avgöras inom loppet av fem dagar?

Oavsett vilka poäng lagen ligger på inför lördagens stormatch så är jag övertygad om en sak: det blir en sjuhelsikes sammandrabbning.

Men en sak i taget alltså. Tisdagen och onsdagen bjuder på uppvärmning inför lördagens stormöte och mycket annat. Tre poäng är alltid tre poäng.

Och från och med i dag kommer det att vara knäpptyst (det ska åtminstone vara det) på de tyska arenorna i tolv minuter och tolv sekunder. Det hela är en protest mot säkerhetsdebatten som pågår i Tyskland och fansen vill genom detta initiativ visa hur tråkigt det kan vara med fotboll när stämningen saknas – Ohne Stimme Keine Stimmung. Mer om det senare – hoppas jag – nu ville jag bara informera så ni slipper fundera där hemma i tv-sofforna eller på plats i Tyskland.

Bundesliga omgång 14:

Tisdag 20:00

Borussia Dortmund – Fortuna Düsseldorf
Dortmund har fått vänja sig vid att möta lågt stående och hårt kämpande lag – och har också lyckats bemästra det. Matcherna senast mot Fürth och Mainz slutade med segrar – även om det var knappt senast mot Mainz. Düsseldorf fick äntligen ta säsongens första hemmavinst mot HSV och höll dessutom åter nollan. Båda lagen har skadeproblem, men rimligtvis blir det svårare för Fortuna att kompensera. Lewandowski stekhet.

Hannover 96 – Greuther Fürth
Hannover är väl inte i kris, men saker och ting är lite jobbigare för tillfället. Det kan passa Fürth utmärkt som trots allt kan spela utan press borta mot Hannover – dessutom har Mike Büskens lag tagit sex av sina åtta poäng just på bortaplan. Sararer saknas i Fürth, Stindl saknas i Hannover.

Hamburger SV – Schalke 04
Hamburg utan van der Vaart är ett förlorande lag och när dessutom målskytten Son saknas känns det som en given Schalke-seger. Men det är nu det brukar passa att resa sig, återstår att se hur det blir med det. En vinst, eller åtminstone poäng, känns viktigt för HSV. Schalke vill förstås också vinna och hänga på i toppen, helst av allt åter få förbi Dortmund. Huntelaar visade senast att målsinnet finns kvar.

Eintracht Frankfurt – FSV Mainz 05
Frankfurt är förstås nöjda med poängen de plockade i Gelsenkirchen i lördags och siktar nu på tre friska poäng mot ett Mainz som besegrade Frankfurt med 3-0 i april 2011 och mer eller mindre skickade ner dem i 2. Bundesliga. Det var en förbannat lång mening. Armin Veh har dock lite skadeproblem i truppen och Matmour är avstängd. Mainz spelade till sig minst lika många chanser som Dortmund i lördags med förlorade ändå med 1-2. Ivanschitz borde ha gjort något mål och sportchef Christian Heidel är ärlig: ”Han hade kunnat göra 15 mål per säsong. Men eftersom han, som offensiv mittfältare, inte gör det spelar han i Mainz”. Upp till bevis.

Onsdag 20:00

Borussia Mönchengladbach – VfL Wolfsburg
Gladbach har en förmåga att hamna i underläge och komma igen, det är en stark och god egenskap men Favre är förstås inte nöjd med den nya verkligheten. Nu väntar ett tufft test när återuppstånda Wolfsburg gästar. Ter Stegen har tappat sin briljans från förra säsongen och har fått utstå en hel del kritik – förhoppningsvis går han stärkt ur krisen. Han är ännu ung. Wolfsburg har inte bara börjat göra mål, de spelar dessutom fin fotboll. Nu börjar man drömma om Europa-spel igen. Kan bli en underhållande fajt.

VfB Stuttgart – FC Augsburg
Stuttgart följde upp 5-1-galan i Bukarest med en tröttsam 0-3-förlust mot Freiburg. Sportchef Bobic menar att laget saknar krafter. En vinst mot Augsburg hade varit välkommen av flera anledningar men bottenlaget är en tuff nöt även om de bara har sju poäng. 1-1-matchen mot Gladbach stoppade det akuta läget och Augsburg siktar åter på tre poäng med en Mölders i målform.

Werder Bremen – Bayer Leverkusen
Leverkusen bevisade att man har det som Bremen saknar för att konkurrera i toppen – effektivitet och en förmåga att vinna. Mot Hoffenheim blev det två mål på tre skott, samtidigt avlossade Hoffenheim över 20 skott och gjorde bara ett mål. Bremen däremot tappade på nytt en ledning när Wolfsburg, med en man mer på plan dock, gjorde 1-1.

SC Freiburg – Bayern München
Freiburg har spelat bra fotboll sedan Streich tog över som tränare och man fungerar verkligen som ett lag. Nu har den lilla klubben dessutom fått med sig rättvisa resultat på sistone, ett tecken på mognad i spelet kanske? Formen och självförtroendet är i alla fall på topp inför onsdagens match och det lär behövas mot ett målgalet Bayern München. De tyska rekordmästarna avfärdade snacket om novemberdepression när de krossade Hannover med hela 5-0 på hemmaplan. Intressant blir att se med vilken press Bayern tvingas spela matchen, det är helt upp till Dortmund.

Onsdag 20:45

1. FC Nürnberg – TSG Hoffenheim
På grund av en mässa som äger rum alldeles intill stadion skjuts matchen mellan Nürnberg och Hoffenheim upp 45 minuter, vilket bara är välkommet för oss som vill se mer fotboll. 20:45 är CL-tid, men just den här gången handlar det inte alls om det. Snarare bottenstrid. Nürnberg har åter hittat sitt stabila spel och släpper inte längre in lika många mål, men framåt är det mycket jobbigare. Samma gäller egentligen även Hoffenheim. Det här kan väl mycket väl bli Babbels sista match om Hoffenheim förlorar – tolv inspelade poäng är på tok för lite. Och vad händer med Wiese?

/Wingren

Vi har fått se förskräckliga förhållanden till fotbollens fair play-ideal, men vi har också fått se flera lysande exempel på sistone. Det var inte fint att se hur Sjaktar hur gjorde mål i Champions League, det är inte det minsta underhållande att se dessa ständiga filmningar och förstärkningar världen över och det är inte trevligt med tjuvnyp, spottloskor eller hånande ord.

Däremot värmer det ett fotbollshjärta när Miroslav Klose och Marius Ebbers erkänner att bollen tog på handen innan det blev mål och nu kommer nästa exempel som är värt att uppmärksamma: Lars Stindl.

24-åringen är Hannovers mittfältsmotor, han har blommat ut på ett förträffligt vis den här säsongen, även om han tog elefantkliv redan förra säsongen. Han håller oftast till på högerkanten när Hannover 96 spelar men han kan med fördel flytta in centralt på mittfältet. Oavsett var han är så kämpar han, driver på spelet och är smart. Han gör mål och slår finfina passningar. Han är en oerhört viktig pjäs i Mirko Slomkas lagbygge.

Och han är även ärlig.

Bayern München körde över Hannover i lördags och vann med 5-0. Det var ingen enkel match för Stindl och hans lagkamrater, de förlorade helt rättvist. Lars Stindl drog även på sig ett gult kort i matchen mot rekordmästarna. Inget konstigt med det, mitt i stridens hetta finns inget utrymme för att tänka på nästa match.

När matchen väl var över började dock Stindl fundera. Det var något som inte riktigt stämde.

Lars Stindl var helt säker på att lördagens gula kort var hans femte för säsongen i Bundesliga – med andra ord borde en avstängning följa. Men Hannover och Stindl hörde inget från det tyska ligaförbundet DFL.

Jaha, då får jag ta saken i egna händer då, tänkte Stindl. Han informerade sin klubb om att ”jag har minsann fem gula kort den här säsongen” och Hannover skickade en hälsning till DFL. De tackade för det och kom fram till att Lars Stindl mycket riktigt hade fem gula kort på kontot. Det var under den åttonde omgången som Stindl drog på sig ett gult kort i matchen mot Eintracht Frankfurt. Troligtvis har domare Christian Dingert missat att bokföra detta i rapporten och således föll varningen mellan stolarna.

Men nu är misstaget korrigerat och Lars Stindl missar tisdagens möte med Greuther Fürth.

Antingen är Stindl en slug räv som känner sig sliten och vill vila en match utan att erkänna det för någon – eller så är han en av många ärliga och sportsliga fotbollsspelare. Det är för sällan de ärliga spelarna uppmärksammas, det brukar i stället vara någon spottande eller osportslig fjant som tar rubrikerna. Folk i allmänhet ser därför de flesta fotbollsspelarna som slödder. Så är givetvis inte fallet.

Tack Stindl, du förgyllde en grå måndag.

Bundesliga omgång 13:

Fortuna Düsseldorf – Hamburger SV 2-0
Hamburg-fansen gjorde ett ordentlig självmål och brände av massvis med pyroteknik – riktigt dålig tajming med tanke på den rådande debatten. På planen gjordes det inga självmål dock men Fortuna Düsseldorf gjorde två mål genom Kruse och Reisinger. Det här var en match med bortdömda mål, fina chanser och två tunga skador. Fortuna fick plocka av Langeneke och HSV fick plocka av van der Vaart. Jobbigt, förstås. Berg, som spelade från start, hade kanske gjort mål på en fin chans om han varit i form. I stället såg han till att ytterligare ett HSV-mål blev bortdömt då han var för tuff i straffområdet. En tung dag för Hamburg, en härlig och efterlängtad vinst för Fortuna.

Bayern München – Hannover 96 5-0
Kris i FC Bayern efter 1-1 mot Nürnberg och Valencia? Glöm det! Hannover, som bara hade fått en dags vila, krossades fullständigt och Bayern visade än en gång vilket fenomenalt lag det är i år. Javi Martinez fick premiärnäta med en cykelspark, Dante med ett nickmål. Kroos, Ribéry och Gomez hette de andra målskyttarna. Härligt att se Mario Gomez glädje när han fick göra mål efter bara 26 sekunder på plan. Hannover hade ett par chanser i matchen men i ärlighetens namn var de aldrig riktigt med. Vinsten innebär även att Bayern München utökar sin serieledning då Frankfurt och Schalke tappade poäng.

Schalke 04 – Eintracht Frankfurt 1-1
Omgångens toppmöte spelades i Gelsenkirchen och det var en härlig tillställning där Frankfurt inledde bäst med ett flertal fina aktioner offensivt – som vi är vana att se dem i år. Det var dock Huntelaar som äntligen fick göra ett Bundesliga-mål efter 591 mållösa minuter. Inom loppet av två minuter kunde dock Frankfurt svara genom Aigner. I andra halvlek var Schalke det bättre laget och var flera gånger nära att ta ledningen. Men matchen slutade oavgjort vilket känns ganska rättvist sett över 90 minuter.

VfL Wolfsburg – Werder Bremen 1-1
Klaus Allofs mot sin gamla klubb Bremen, kanske ganska skönt för de inblandade att det slutade 1-1. Arnautovic fixade ledningen för bortalaget strax innan halvtidsvilan. I andra halvlek höjde Wolfsburg tempot och kom bättre in i matchen, när dessutom Schmitz fick sitt andra gula kort för matchen tog Wolfsburg över. Målet kom också via holländaren Dost som nu har gjort fem mål i de fem senaste matcherna. Hemmalaget tryckte på för en seger men Bremen orkade hålla undan.

FSV Mainz 05 – Borussia Dortmund 1-2
Caligiuri utnyttjade Subotics försvarssims och skickade iväg en ståtlig missil till 1-0 för hemmalaget efter bara några minuter. Men Dortmund svarade omgående när Lewandowski touchade in en boll från Reus. 1-1 och matchen stod och vägde. Mainz fick en lektion i effektivitet, något som Dortmund nyligen har upptäckt vad det är. Hemmalaget brände några fina lägen innan Lewandowski mästerligt tog med sig bollen och gjorde 1-2 strax före halvtid. Andra halvlek bjöd inte på särskilt mycket och bortalaget kunde försvara ledningen relativt enkelt. Men Mainz gjorde en bra match och Dortmund ska vara glada över den knappa segern.

Greuther Fürth – 1. FC Nürnberg 0-0
Första derbyt mellan lagen i Bundesliga – och det var verkligen derbykänsla i den här matchen. Två röda kort, hårda tacklingar, missade jättelägen och ganska lite fotboll som spelades, i stället mycket kamp och känslor. Feulner drog på sig ett rött kort efter bara 35 minuter och satte Nürnberg i ett tufft läge. Asamoah kom fri och borde gjort mål men slarvade bort chansen. Sararer drog på sig sitt andra gula kort med en halvtimme kvar och det var nu tio mot tio. Trots allt ett rättvist resultat då båda lagen kämpade fint men hade svårt att etablera anfallsspel.

SC Freiburg – VfB Stuttgart 3-0
Ett lyckat genrep inför den tuffa matchen mot FC Bayern på onsdag. Freiburg vann helt välförtjänt mot ett Stuttgart som för all del hade mer bollinnehav i matchen. Men Freiburg gjorde målen och vann de avgörande närkamperna. Rosenthal gjorde 1-0 för Freiburg efter 22 minuter och hemmalaget växte. Krmas och Kruse gjorde de andra målen för dagen. Starkt av Freiburg, igen, och ännu ett exempel på Stuttgarts lustiga säsong med blandade insatser.

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen 1-2
Tim Wiese skadade sig inför matchen och ersattes av Casteels i mål – men det gick inte bättre för Hoffenheim för det, även om de faktiskt gjorde en bra match mot ett Leverkusen som fick kämpa hårt för segern. Bender satte 0-1 efter en kvart och mitt i Hoffenheim-pressen kunde Carvajal dansa in 0-2 i den 38 minuten. I andra halvlek fortsatte Hoffenheim att kämpa för ett mål och fick även ett via Johnson. Med en halvtimme kvar fick Leverkusen kämpa för de tre poängen, men stack också på farliga kontringar.

FC Augsburg – Borussia Mönchengladbach 1-1
Augsburg hade hoppats på tre mycket välbehövliga poäng och var även nära att fixa det. Mölders, Augsburgs svar på vem som ska göra mål för laget, gjorde 1-0 efter bara fem minuter. Bortalaget hade svårt att skapa chanser mot ett fint hemmaförsvar och Mölders prickade i stället ribban för Augsburg. Med en halvtimme kvar av matchen lyckades Gladbach bättre och skapade ett gäng chanser, det var dock precis före slutet som Herrmann kunde fiska upp en misslyckad rensning och göra 1-1.

/Wingren

Sju Bundesliga-lag har spelat matcher ute i Europa och ska nu ställa om och spela matcher i Bundesliga i stället. Inte alltid en helt enkel övergång, ett stundtals krävande spagat. Hur mycket ska roteras? Vilka småskador kan man ignorera, vilka bör man vara försiktig med? Hur motiverar man sina spelare, hur får man truppen att ladda om?

Att fotbollsspelare hellre spelar match än tränar är ett faktum, att fotbollsspelare klarar av att spela två matcher i veckan vet vi. Men för de sju lagen ute i Europa, de flesta med ett ansenligt antal landslagsspelare, börjar matchandet att märkas av. Vi har sett Schalke sakna fräscha ben en gång den här säsongen, Leverkusen likaså. Men hur har lagen egentligen klarat av det?

Borussia Mönchengladbach har ”bara” spelat in 16 poäng den här säsongen – men hör och häpna – 14 av dessa har kommit efter matcher ute i Europa. Fyra vinster och två oavgjorda är Lucien Favres facit.

Bayern München och Schalke 04 ligger också bra till, de har hanterat belastning bra. Lagen har vunnit tre av fyra matcher efter spel i Champions League. Borussia Dortmund däremot har inte orkat med mer än sju poäng på fyra matcher efter spel i samma turnering.

Hannover 96 och Bayer Leverkusen har lyckats lika bra efter spel i Europa League. Två segrar, två oavgjorda och två förluster. Ett okej facit.

VfB Stuttgart och Bruno Labbadia har haft störst problem – men har också en relativt tunn trupp och en hel del skador. Dessutom har laget, som vanligt, visat upp en allmänt ojämn form under hösten. Endast en seger på sex matcher efter spel i Europa League för Stuttgart.

Så vad säger det här oss? Nja, inte särskilt mycket egentligen. Lagen är olika bra och i olika form, det har varit olika svårt motstånd och skadeläget har sett olika ut. Det är för tidigt på säsongen för att vi ska kunna dra en ordentlig slutsats. Anmärkningsvärt är dock Borussia Mönchengladbachs fina svit efter spel i Europa, kanske passar ett intensivt matchtempo detta Gladbach som ännu söker efter fotfäste och automatism i spelet.

Stuttgart ser ut att ha det extra svårt, men jag är inte så säker på att dubbelbelastning är den skyldiga faktorn till det.

I går följde Europa League-lagen upp CL-lagens insatser. Även om Bayer Leverkusen vilade spelare och förlorade med 0-2 mot Metalist så är laget redan klart för sextondelsfinal. Detsamma gäller Hannover 96 som var klart för slutspel redan innan matchen mot Twente som slutade 0-0.

Borussia Mönchengladbach spelade tålmodigt mot Limassol och inhopparen Igor de Camargo kunde göra 1-0 och 2-0 i slutet av matchen. Segern, i samband med Marseilles förlust mot Fenerbache, innebär att Gladbach nu är klart för sextondelsfinal. Hatten av för hur Favre och laget har arbetat sig in i den här gruppen och slutligen fixat biffen. Starkt.

Det är bara ett tyskt lag som inte är klart för slutspel ännu – VfB Stuttgart. Men de hade en vansinnig uppvisning i Bukarest när de krossade hemmalaget Steaua med hela 5-1. En ordentlig urladdning mot gruppettan och en vinst som innebär att Stuttgart nu har allt i egna händer inför mötet med gruppjumbon Molde.

Fina tyska tider ute i Europa. Hela veckan har varit ett ordentligt slag i ansiktet på många som menar att Bundesliga-lagen endast bemästrar Europa League. Plötsligt bemästrar man inte bara Europa League utan även Champions League. Jag sprang över den här talande bilden nyss:

Och just det: rubriken. Den var kanske inte given att förstå. Låt mig förklara. Efter tisdagens, onsdagens och torsdagens Europaspel har vi nu en uppdaterad femårsranking att tillgå från Uefa. Och just nu är faktiskt tyska Bundesliga den mest framgångsrika i Europa.

Den här säsongen har de tyska lagen spelat in 9,785 poäng. Spanien har gjort näst bäst ifrån sig och står på 9,571 poäng. Fotbollens hemland England har 8,857 poäng. Fyran Italien har 8,250 poäng.

Bundesliga rockar Europa – och det är förbannat roligt.

Det har varit ljuvligt att följa de tyska lagens frammarsch i Europa, det är glädjande att den tyska fotbollsfilosofin inte hindrar klubbarna från att lyckas på den riktigt stora scenen. En gång för alla har vi fått bevis på att en sund ekonomi, otroliga supportrar, medlemsstyrda föreningar och även en avsaknad av oligarker fungerar i de stora turneringarna. Som jag tidigare har varit inne på gör det åtminstone mig väldigt glad. Pengar vinner inte matcher, pengar avgör inte gruppspelet. Det är fint.

Fotbollen lever ännu.

Det vi så länge har fått uppleva, och njuta av, i Bundesliga fungerar nu även i Europa. Engelsk fotboll nämns ofta som en förebild. Jag tror att många engelsmän drömmer om Bundesliga om nätterna, här finner vi det engelsk fotboll en gång var.

Nu låter det kanske som om jag menar att de tyska klubbarna inte har några pengar. Det vore förstås löjligt att påstå för så är det inte alls. Även den tyska fotbollen har moderniserats, globaliserats och kommersialiserats. Klubbarna investerar stora summor i spelare och ungdomsanläggningar, bland annat. Men det har inte nått sjuka proportioner ännu och det är ingen som lever på konstgjord andning. Tacka fan för det.

Låt oss nu i stället rikta blickarna mot en stekhet Bundesliga-omgång där bland annat Naldo, Diego och Allofs möter sin gamla klubb, där ligatvåan spelar mot ligatrean, där Klopp vänder hem till Mainz och där FC Bayern ska mäta sig med Hannover. Och dessutom har vi ett stekhett derby – för första gången i Bundesliga.

Bundesliga omgång 13:

Fredag 20:30

Fortuna Düsseldorf – Hamburger SV
Fortuna inledde säsongen starkt, Hamburg inledde svagt. Det är nu lite ombytta roller inför kvällens match då HSV har samlat på sig ett gäng vinster och förbättrat spelet, Fortuna har däremot rasat samman efter det att nollan sprack. Düsseldorf har inte vunnit på sju matcher, Marcus Berg kan få chansen från start för HSV.

Lördag 15:30

Bayern München – Hannover 96
Bayern München har gjort en strålande säsong men efter 1-1 mot Nürnberg och Valencia har Rummenigge börjat knorra och oron för ett liknande tapp som förra säsongen växer. Skillnaden är dock stor, FC Bayern har en bättre trupp och spelar en annan typ av fotboll. Men det gäller att vara på sin vakt när Hannover kommer på besök. Men allt är inte frid och fröjd där heller. Förlust mot Freiburg och en tråkig 0-0-match mot Twente sitter i benen (och huvudet) på spelarna. Stor kamp att räkna med från Hannovers sida, FC Bayern hoppas på en bättre Ribéry.

Schalke 04 – Eintracht Frankfurt
Ännu en lördagsmatch att se fram emot när tvåan välkomnar trean. Frankfurt är säsongens stora överraskning och även om det har sett lite jobbigare ut på sistone så har de försvarat sin topplacering genom hårt slit och en fenomenal Alex Meier. Schalke vill förstås behålla kontakten med FC Bayern men kommer att behöva spela lite bättre än i de senaste matcherna, känslan är att Schalke hamnade i en liten formsvacka när Afellay skadade sig. Men Huub Stevens har arbetat med laget en hel sommar nu och det märks, det finns en nyfunnen stabilitet. Spännande.

VfL Wolfsburg – Werder Bremen
Klaus Allofs, Klaus Allofs och Klaus Allofs. Sportchefen lämnade sitt uppdrag i Bremen efter 13 långa år och nu sitter han intill Köstner på Wolfsburgs tränarbänk. Inte helt uppskattat i Bremen förstås och mycket handlar förstås om vilken Werder-ikon som får jubla (Schaaf eller Allofs). Men det ska förstås spelas vanlig hederlig fotboll också. Wolfsburg har vaknat till liv sedan Magath försvann och är på väg att lämna tabellträsket. Bremen går också bra och det kan man tacka formstarke Aaron Hunt för. I skrivande stund står det även klart att ex-spelaren Frank Baumann blir ny sportchef i Werder Bremen.

FSV Mainz 05 – Borussia Dortmund
För Dortmunds del gäller det att göra jobbet och vinna i Mainz om man vill hänga på i toppen. Självförtroendet lär det knappast vara något fel på efter 4-1-vinsten mot Ajax. Mainz har prickat in formen men förlorade senast mot HSV och upptäckte att laget är beroende av en fungerande Szalai på topp. För Klopp och Subotic blir det att vända hem till Mainz.

Greuther Fürth – 1. FC Nürnberg
Första Bundesliga-derbyt mellan klubbarna, två gamla stormakter där Nürnberg sedan länge har haft övertaget. Klubbarna hoppas på ett derby utan större bråk och skandaler, en fotbollsfest helt enkelt. Det hoppas förstås jag med på. Greuther Fürth såg ovanligt svagt ut mot Dortmund senast men har annars visat ganska god form på sistone – dock har man inte vunnit på hemmaplan ännu. Räkna med att Mike Büskens lag kommer att ge allt. Nürnberg spelade oavgjort borta mot FC Bayern och har förstås tankat lite välbehövligt självförtroende.

Söndag 15:30

SC Freiburg – VfB Stuttgart
Freiburg fortsätter att imponera under Christian Streichs ledning. Inför matchen ligger man på samma poäng (16) som större och starkare Stuttgart. Det är imponerande. Stuttgart fick äntligen tanka ordentligt med självförtroende ute i Europa efter 5-1-krossen men vi har lärt oss att laget blandar och ger. Labbadia har dessutom en drös med skadade spelare.

Söndag 17:30

TSG Hoffenheim – Bayer Leverkusen
Markus Babbel har rimligtvis inte många potatisar kvar att sätta i Hoffenheim. En vinst mot starka Leverkusen skulle förstås åter stärka hans aktier. Leverkusen ställde upp med ett B-lag mot Metalist och förlorade följaktligen med 0-2. Men laget var redan klart för slutspel och Lewandowski/Hyypiä ville säkerligen spara på krafterna. Boenisch kan få göra debut om Hosogai inte kan medverka.

FC Augsburg – Borussia Mönchengladbach
Augsburg spelade återigen en bra match senast mot Frankurt och gjorde dessutom två mål – just målskyttet är vanligtvis problemet. Men så släppte Augsburg också in fyra mål. Nu väntar ett Gladbach som sakteliga börjar vakna men formen är ännu ojämn. Gladbach blev som sagt klart för slutspel efter 2-0 i torsdags, men spelmässigt var det en insats som lämnade mer att önska.

/Wingren

Jag har följt tysk fotboll i många år nu och även om Werder Bremen, Bayern München och Bayer Leverkusen tog sig till åttondelsfinal säsongen 2004/05 så är det här något alldeles extra. Jag måste nypa mig lite i armen.

Alla tyska lag är vidare. Schalke, Dortmund och Bayern. Alla ska de spela åttondelsfinal i Champions League. Vansinne. Bundesliga rockar Europa.

Bayern München styrde skutan i hamn i tisdags. Inte helt övertygande, men smart och tillräckligt. 1-1 borta mot Valencia räckte.

Schalke 04 visade prov på tålamod, styrde spelet mot Olympiakos men saknade den där genomslagskraften. Till sist fick Fuchs på ett fint långskott och det stod 1-0. Välförtjänt, men knappast bländande. Huub Stevens lyckades dock ruska tillräckligt med liv i spelarna efter 0-2-förlusten mot Bayer Leverkusen. Det räckte, tre viktiga poäng spelades in.

Det är dock Borussia Dortmund som har målat det största och fetaste utropstecknet i Champions League den här säsongen. Kollega Erik Niva har redan skrivit bra om det, men även jag måste förstås stämma in i hyllningskören.

Dortmund hamnade i grupp D – dödens grupp – med ligamästarna från Spanien, England och Holland. Utdömda på förhand av många, själv trodde jag att en andraplats var möjlig, men tredjeplatsen kändes troligare. Inte fan trodde jag att Dortmund skulle stå som klara gruppsegrare innan hemmamatchen mot Manchester City. Det är galet egentligen. Med tanke på hur katastrofalt det oerfarna Dortmund-laget uppträdde i CL förra säsongen så kändes en åttondelsfinal ganska långt bort.

Det fanns orosmoln på den förr så förorenade Ruhr-himmelen. Matcherna mot City och Real Madrid hade varit excellenta, välspelade, smarta. Hemmamatchen mot Ajax har faktiskt varit den svåraste matchen för Dortmund, trots 1-0-vinsten. Det fanns en oro för att det skulle upprepa sig, en oro att Dortmund skulle få det svårt när de själva var favoriter i matchen.

De tyska mästarna visade att det inte fanns någon anledning till oro.

Jürgen Klopp skickade ut elva spelare, ett sammansvetsat kollektiv. De brydde sig inte om att äga bollen, de sprang kopiöst, störde sina motståndare och täckte ytor. När de stötte upp och vann boll gick det snabbt framåt. Blixtsnabbt. Och för första gången sedan Klopp tog över Dortmund var det även en uppvisning i effektivitet. Reus, Götze och Lewandowski x 2 satte sina chanser. Sex skott, fyra mål. Ett Dortmund som vi aldrig tidigare har sett.

Och så Mario Götze. Vilken kille. 20 år gammal och bäst på plan. Jag skrev ett dokument om honom för ett och ett halvt år sedan. Han var bra då, man såg ett geni lura i en pojkes kropp. I dag är han på allas läppar. Han är ett fotbollsgeni. Ett mål och tre framspelningar. Det är ett okej facit. Minst sagt. Han är redan en spelare av världsklass. Jag vet inte om jag ens vågar tänka på hur bra han kan bli om han fortsätter att utvecklas så här. Magi. Det här är en av många anledningar till att vi tittar på fotboll – till att vi lever fotboll.

Snart borde det väl dock vara dags för spelarna i Borussia Dortmund att bära hjälm under matcherna.

Bundesliga rockar alltså Europa. De tre Champions League-lagen har representerat tysk fotboll på allra bästa vis. Jag kan bara lyfta på hatten och åter nypa mig i armen. Tack för den här upplevelsen, den här uppvisningen.

Bayer Leverkusen och Hannover 96 är redan klara för avancemang till nästa runda i Europa League. I kväll har Borussia Mönchengladbach och VfB Stuttgart chansen att göra dem sällskap. Får sju av sju tyska lag övervintra i Europa?

/Wingren

Det var inte någon uppvisning i går, det var ingen show. Men resultatet fick de med sig, grabbarna från södra Tyskland. Biljett till åttondelsfinalen är fixad – nu är frågan om det blir som etta eller tvåa.

Valencia förtjänar beröm för insatsen, de spelade bra mot ett Bayern München som var en man mer på plan i drygt en timme. Att då ta ledningen, skapa en del chanser och hålla upp spelet väl förtjänar beröm. Egentligen vaknade Valencia till först när det röda kortet gjorde sitt framträdande, innan dess hade tyskarna varit det bättre laget. Sammanfattningsvis: ett välförtjänt kryss som båda klubbarna kan vara nöjda med. Även Valencia är klart för åttondelsfinal, och det vet ni att det är viktigt.

Men vad fasen är det med Bayern München och november? Varför hamnar laget så ofta i en svacka just då? Okej att Luiz Gustavo och Jerome Boateng saknades, okej att Franck Ribéry spelade med smärtor och hade en dålig dag. Det är inte bara det. Känslan är att någon seg hinna lägger sig över de tyska rekordmästarna när höstmörkret är som mest deprimerande. Jag är likadan själv, jag vantrivs. Ett fotbollslag ska helt inte drabbas av höstdepressioner dock. Nej, det är konstigt, men också alldeles uppenbart hur mycket Ribéry betyder för FC Bayerns spel.

Karl-Heinz Rummenigge har erkänt att så är fallet. Laget är lite väl beroende av Ribéry, men han menar också att samtliga storlag har dessa betydande nyckelspelare. Vi fick även se Mario Gomez göra comeback i går och det var han som serverade Thomas Müller till 1-1-målet.

För att återgå till tidigare resonemang om november: låt oss minnas inledningen av säsongen. Då kunde Jupp Heynckes rotera bäst han ville och kompensera skador med likvärdig kvalitet. Truppen har inte förändrats, det borde ännu vara lika lekande lätt. Det borde gå att spela bra fotboll i 90 minuter även om Ribéry är blek. Men inte i november, tydligen.

FC Bayern gjorde alltså jobbet och behöver inte svettas och våndas inför gruppspelets sista match. Grattis.

Och för er som undrar: David Alaba säger att han mår bra, inget gick sönder i smällen.

Schalke 04 och Borussia Dortmund vill förstås upprepa FC Bayerns bedrift. Båda klubbarna har chansen att bli klara för åttondelsfinalerna i kväll.

För Borussia Dortmund räcker det med en poäng borta mot Ajax. Inte en enkel uppgift, men en uppgift Jürgen Klopps lag bör klara av. Intressant blir att se vem som får ”den lediga platsen” på det offensiva mittfältet. Marco Reus och Mario Götze är givna – men blir det Jakub Blaszczykowski eller Kevin Großkreutz som tar sista startplatsen? Inte Ivan Perisic, väl? De tyska mästarna har sagt att de kommer att gå för en vinst, de känner inte till något annat. Tyska lag brukar dock ha det svårt i Amsterdam, Ajax har vunnit tolv av 13 hemmamatcher mot Bundesliga-lag.

Om Schalke 04 vinner hemma mot ett formstarkt Olympiakos är Ruhrklubben i åttondelsfinal. Men en del har hänt sedan lagen möttes i september. Huub Stevens lag gick och förlorade mot Bayer Leverkusen i helgen, en match där Schalke spelade uselt. Olympiakos däremot har verkligen hittat formen och har tio segrar samt ett kryss på elva matcher i ligan. ”Vi har lagt matchen bakom oss. Vi vet att allt som kan gå snett gick snett mot Leverkusen. Nu gäller det att åter trampa på gaspedalen och enbart fokusera på matchen mot Olympiakos”, säger mittfältaren Roman Neustädter. Om Schalke lyckas med det, och med tanke på att matchen spelas hemma i Gelsenkirchen, ja, då är inte en vinst för mycket begärt.

Det är förstås helt underbart att bollen är rund, som vanligt. Precis allt kan hända i kväll. Jag hoppas att vi har tre tyska lag i åttondelsfinal klockan 22:40.

/Wingren

Tre tyska lag i Champions League. Tre tyska lag som kan bli klara för åttondelsfinal redan den här omgången. Tre tyska lag som har imponerat. Tre tyska lag som vill smasha till den där matchbollen för att undvika en ”liten final” i sista omgången. Tre tyska lag som ännu kan tappa allt.

Och så har vi ett spanskt lag som inte förtjänar att spela fotboll, som inte förtjänar att ta upp en plats i Champions League. Äsch, det var kanske lite tillspetsat, lite magstarkt. Jag vet inte. Jag är bara så oerhört trött på ekonomiskt ansvarslösa fotbollsföreningar, än värre blir det i en tid då delar av Europa står vid ruinens brant. Valencia hamnar ofta i skymundan när vi diskuterar ekonomisk fotbollspolitik. De har ingen rik investerare som gör folk upprörda – men de har skulder. Jag är väl medveten om att det spanska ligasystemet inte ser ut som det tyska. Men varför gör det inte det? Landet lider, arbetslösheten är hög. Pengarna sinar. En sund ekonomi, eller åtminstone en väldigt strikt och detaljerad plan för att lösa problemen, borde vara ett krav för att erhålla den licens som berättigar laget till spel i högstaligan. Det hade varit så enkelt och så sunt.

I Spaniens tredje största stad Valencia håller Bayern Münchens motståndare för kvällen till. Klubben Valencia är en motpol till FC Bayern. Här har vi en klubb i ekonomiskt kaos, FC Bayern däremot har ett av de största sparkonton i fotbollsvärlden. När man bestämde sig för att flytta från gamla Olympiastadion till nybyggda och moderna Allianz Arena visste man vad man gjorde. Uli Hoeneß var tvärsäker på att ekonomin skulle gå ihop och att man skulle kunna betala av skulderna i tid – eller till och med innan.

Valencia däremot, som då styrdes av president Juan Soler, tog sig vatten över huvudet. I ärlighetens namn var det som skedde ganska likt det som hände med Borussia Dortmund i Tyskland. Skillnaden är att Dortmund tvingades börja om och sanera sina skulder och ligga väldigt lågt. Valencia är fortsatt i kaos, så kaotiskt att ingen riktigt vet hur stora skulderna är längre. Experter uppskattar klubbens skulder till någonstans mellan 200 och 400 miljoner euro. Om jag kan komma ett antal seriösa klubbar som förtjänar en plats i Europas finrum i stället? Ja.

Juan Soler led av storhetsvansinne, precis som hönshuvudena i Dortmund. När Valencia hade vunnit ligan och Uefa Cupen 2004 började Solo planera för klubbens ekonomiska undergång. Han ville vinna fler titlar, bli en riktig storklubb. Så inledde han projektet Nou Mestalla – nya Mestalla – ett dyrt projekt. Han räknade med att sälja gamla stadion, fin mark i mitten av stan. Det skulle finansiera det redan påbörjade nybygget. Givetvis slutade det med att han inte hittade någon att lasta över den gamla arenan, och marken den står på, på. I februari 2009 avbröt klubben projektet. Nu står ett betongskelett och spökar i staden, en arena som är klar till 80 procent. Om Valencia någonsin kommer att spela sin fotboll där är högst oklart.

Soler är givetvis inte president längre. Nu sköter Manuel Llorente projektet Valencia. Och det är inte så att han och klubben är helt blinda. Han tvingas jobba med ett enormt skuldberg, sälja spelare som David Silva, Juan Mata och David Villa. På grund av ekonomin förstås. Det existerar något som tycks likna skuldsanering. Sparpaket. Helt naturligt. Men det är inte så att saneringen känns helhjärtad, Spanien-expeterna där ute får mer än gärna rätta mig förstås. Men grejen är ju den att, skulderna till trots, Valencia köper ännu spelare. I somras kom Canales, Gago och Cissokho exempelvis. Okej att Valencia inte spenderade mer än vad de sålde för, men sju miljoner euros överskott på transferaktiviteter klingar inte seriöst. Samtidigt måste förstås Valencia hålla sig kvar i toppskiktet och då krävs en viss kvalitet – de har inte råd att missa spel i Champions League. Det är en överjäkligt tråkig situation för klubben, helt klart.

Nu när jag har skrivit det här undrar jag själv vad jag vill ha sagt. Jag hyser inget agg mot Valencia som klubb, inte dess supportrar och inte spelarna. Men jag hyser agg mot den här vidrigt äckliga situationen som så många klubbar sitter i. Det är inte okej, det borde inte få vara okej.

Om Valencia vinner i kväll är laget klart för åttondelsfinal, det hade varit en otrolig lättnad för klubben. Även Bayern München siktar förstås på att vinna, skulle då Lille också ta en poäng mot BATE är förstaplatsen klar. Möjligtvis får vi också se Mario Gomez göra comeback och förhoppningsvis kan den småskadade trollkonstnären Franck Ribéry spela från start.

Det kan bli en väldigt underhållande match mellan två otroligt olika klubbar.

/Wingren

Det känns självklart att Stefan Kießling förtjänar ett omnämnande här på bloggen efter helgen. Anfallaren spelar för Bayer Leverkusen och var högst delaktig när laget krossade Schalke 04, åtminstone en spelmässig kross. Matchen slutade 2-0 till Leverkusen och Kießling passade även på att bränna en straff.

Det här är en anfallare som har gjort 21 mål under 2012 – det är fler än vad någon annan Bundesliga-spelare mäktat med det här kalenderåret. Han kämpar hårt och deltar i speluppbyggnaden, han kan ta ned och fördela bollar. Okej, han är inte fotbollens svar på Jesus, han är inte heller ligans störste stjärna eller bästa anfallare. Men han levererar, han gör mål och han kämpar.

När Tyskland träningsspelade mot Holland i onsdags valde Joachim Löw att spela utan anfallare, i stället för att nominera Kießling. Mario Gomez och Miroslav Klose var skadade, Mario Götze fick spela på topp i stället.

Löw sa att ”jag har registrerat Kießlings prestationer”. Det måste helt enkelt ligga en hund begraven någonstans.

Stefan Kießling gjorde det bra under helgen, men låt oss inte glömma bort en spelare som har lyft sig flera nivåer och som nu styr och ställer i sitt lags offensiv. Alexander Meier – Alexander den store. För många av er kanske Alex Meier klingar mer bekant.

Eintracht Frankfurt-spelaren har hunnit bli 29 år gammal. Med en längd på 196 centimeter och en respektingivande kroppshydda är han inte urtypen av en modern offensiv mittfältare. De flesta som tar hand om den där positionen är små, tekniska och snabba i vändningarna.

Men Alexander Meier, eller Alex Meier, förfogar också över en förvånansvärt fin teknik och ett gott spelsinne. Ett vansinnigt avslut och tuffa armbågar. Han har alltid varit en personlig favorit, men aldrig förr har han varit så här bra. Han har länge haft förmågan att blixtra till, prestera på topp. Matchen efter har allt för ofta varit katastrof. Den här säsongen har vi sett något annat, vi har sett en mogen Alex Meier. En Meier som gör de viktiga målen för Frankfurt, en Meier som gör de vackra målen. En Meier som tar ansvar och som inte blir osynlig i tid och otid.

Vi har fått se en Alex Meier som har gjort nio mål och två assist på 12 matcher i Bundesliga. En Meier vars mål som i allra högsta grad har inbringat flertalet Frankfurt-poäng. En placeringen i mitten av tabellen hade säkert kunna vara verkligheten utan Meier. Nu ligger nykomlingen trea i Bundesliga.

Sedan Eintracht Frankfurt värvade Meier från Hamburger SV 2005 har han varit en målfarlig mittfältare, det råder det inget tvivel om. Det har dock inte varit ovanligt med burop riktade mot Meier, supportrarna visste vad han kunde, men han visade det för sällan. Det skapar frustration.

Så kom nye tränaren Armin Veh när Eintracht skulle börja om i 2. Bundesliga förra säsongen. Veh hade visat intresse för Meier redan under sin tid som tränare i VfB Stuttgart. Nu skulle de två äntligen få jobba tillsammans. Och det har varit en framgångssaga.

Armin Veh utsåg Alex Meier till vicekapten, gav honom ansvar och förtroende. Något måste ha hänt med Meier sedan dess. Något så enkelt som att han har mognat, blivit vis. Jag tror det. Med 17 mål och åtta assist hjälpte han till att lyfta tillbaka Eintracht i Bundesliga.

Och nu står vi här efter 12 omgångar. Ett vansinnigt Eintracht Frankfurt har charmerat de flesta, en lidelsefylld Alex Meier leder skrällgänget framåt.

”Killen vet inte ens alltid själv vad han kan. Han kan så mycket”, sa Armin Veh för ett par veckor sedan.

Meier, med nummer 14 på ryggen, slog till två gånger om när matchen mot Augsburg började gunga. Nu är hans lag tre poäng rikare.

På tal om att slå till: titta på André Schürrle. Vilket mål människan gör.

Bundesliga omgång 12:

Borussia Dortmund – Greuther Fürth 3-1
Jürgen Klopp valde att vila stjärnan Reus för missnöjde Perisic, och det gick ju bra. Götze hade en stor gala under lördagen och började med att servera Lewandowski till 1-0 efter bara några minuter. Fürth slog dock till direkt mot ett passivt hemmaförsvar och Stieber lyfte in 1-1. Men efter det skärpte sig hemmalaget, men det kunde ändå gått åt skogen när Sararer träffade stolpen strax efter Lewandowskis straffmål. Innan halvtid dansade Götze genom försvaret, lurade målvakten och den sista försvararen innan han retfullt gjorde 3-1. I andra halvlek växlade Dortmund ner och spelade bara av matchen.

Borussia Mönchengladbach – VfB Stuttgart 1-2
Favres lag skulle äntligen ta det där klivet som innebär Europa-platser i tabellen. Men det klickar inte riktigt på hemmaplan och trots Stranzls 1-0-mål gled matchen ur händerna på det tidigare så säkra och stabila Gladbach. Harnik kvitterade och i andra halvlek tog till och med Labbadias Stuttgart över matchen. Brouwers, som kom in i halvtid, förlängde ett inlägg i eget mål och blev matchens syndabock, Stuttgarts hjälte förstås.

Hannover 96 – SC Freiburg 1-2
En välförtjänt vinst för Freiburg som inte alltid får med sig lika många poäng som deras insatser är värd. Men mot Hannover var Freiburg överlägset på alla plan – förutom att utnyttja chanserna. Schmid gjorde dock 0-1, men Abdellaoue kunde kvittera. Bortalaget blev dock inte knäckta och kunde senare göra 1-2 genom Rosenthal. En fin insats av Freiburg, förvånansvärt svagt av Hannover.

1. FC Nürnberg – Bayern München 1-1
Jupp Heynckes tvingades klara sig utan försäkringen Ribéry och Robben, han valde även att vila Lahm och Martinez och Pizarro fick också börja på bänken. Gomez får vänta på sin comeback i tävlingsmatch. FC Bayern gjorde dock ett tidigt 0-1-mål genom Mario Mandzukic – vem annars. Nürnberg verkade chockat men red ut den första halvleken. I andra såg inte Neuer helt övertygande ut när Feulner, tidigare i just FC Bayern och även Dortmund, gjorde 1-1. Efter målet blev hemmalaget riktigt energiskt och skapade fler chanser, men det blev inga fler mål. I stället fick Nürnberg nöta försvarsspel med en man mindre sista kvarten.

Hamburger SV – FSV Mainz 05 1-0
Hård kamp och få chanser under lång tid av matchen. Sydkoreanen Son, som äntligen tycks spela efter sin potential i Bundesliga, kunde dock göra 1-0 efter någon timme. Då fick Tuchel försöka mana på sina spelare att släppa på den defensiva handbromsen, men HSV lyckades försvara de tre poängen.

Eintracht Frankfurt – FC Augsburg 4-2
En match som präglades av dålig försvarsspel, av båda lag. Men också en match som präglades av Alex Meier. Jag har alltid beundrat Frankfurt-spelaren som är långt, stark, teknisk och målfarlig. Men den här säsongen har han varit enorm, på alla sätt. Lördagens match var inget undantag då han gjorde två mål. Mölders gjorde dock matchen första mål – men i fel mål. Aigner satte 2-0. Frankfurt ligger därmed fortsatt trea i tabellen.

Bayer Leverkusen – Schalke 04 2-0
Frankfurt och Dortmund gjorde jobbet – nu var det upp till Schalke att göra sitt, eller Leverkusen att ta chansen. Det är ingen hemlighet att det var det sistnämnda scenariot som inträffade – och som det gjorde det. Schürrle börjar äntligen hitta rätt i Leverkusen och efter hans 1-0-mål gasade hemmalaget på resten av matchen. En helt välförtjänt vinst av ett Leverkusen som spelar bra och effektiv fotboll i smyg, Hyypiä och Lewandowskis lag kan bli en riktig outsider om de kan putsa till vissa detaljer. Kießling gjorde 2-0 och lyckades även bränna en straff. I första halvlek hade förvisso Schalke skapat två fina chanser men Leno räddade mot Draxler och Holtby.

Werder Bremen – Fortuna Düsseldorf 2-1
Man blir nästan lite sugen på att börja snacka hockeytermer när vi analyserar Fortuna. Det är knappast första gången laget spelar svagt trots en man mer på planen, de måste helt enkelt bli bättre på powerplay, annars tappar man viktiga poäng. Düsseldorf tog dock ledningen tidigt i matchen då Langeneke gjorde 0-1 på straff. Resten av matchen var en härlig kamp och i andra halvlek lyckades Bremen växla upp tempot och Petersen gjorde 1-1. Med 13 minuter kvar blev Lukimya, tidigare i Düsseldorf, utvisad. Men ett fegt Fortuna lät i stället De Bruyne göra 2-1.

TSG Hoffenheim – VfL Wolfsburg 1-3
Wolfsburg, nu med Klaus Allofs som sportchef, spinner vidare på den goda formen efter Felix Magaths sorti. Å andra sidan bör jag poängtera att Hoffenheim är fortsatt svagt och jag kan inte för mitt liv förstå vad Babbel gör på den tränarbänken. Hasebe kunde göra 0-1 på en kontring tidigt i matchen, en felpass gav Dost möjligheten att göra sitt femte mål för säsongen. Salihovic brände en fin reduceringschans, även om Benaglio gjorde en fin räddning. Joselu hade sedan två fina chanser i andra halvlek men något mål blev det inte. I stället kunde Wolfsburg fortsätta skapa chanser och gjorde också 3-0 på en Naldo-frispark. Derdiyok putsade till siffrorna.

/Wingren