Det evigt smärtsamma landslagsuppehållet är äntligen över. De europeiska fotbollsklubbarna har fått tillbaka skadade spelare, formtoppade spelare eller knäckta spelare. Vi kan äntligen lägga det bakom oss och blicka framåt mot en fantastisk fotbollshelg som bjuder på Tysklands största och hetaste derby: Revierderby.

Mötet mellan Borussia Dortmund och FC Schalke 04. Alla derbys moder. En av de hetaste matcherna i hela Europa. På lördag 15:30 är det dags att rikta blickarna mot ett utsålt Westfalenstadion i Dortmund.

Det är det 141:a derbyt i ordningen, Huub Stevens sitter på Schalkes tränarbänk och Christoph Metzelder gjorde den förbjudna övergången sommaren 2010: den före detta Dortmund-spelaren skrev på för Schalke 04 och är nu för alltid föraktad av de gul-svarta. Jag kommer osökt att tänka på en annan speciell derbymatch – det första Revierderbyt där Andreas Möller spelade för Schalke.

Som uppladdning inför helgens jättematch tänkte jag att en resa bakåt i tiden kunde vara trevligt.

Lördagen den 23 september 2000, klockan 15:30, spelades det 114:e Ruhrderbyt. Huub Stevens satt på Schalkes tränarbänk och Westfalenstadion var fullsatt. 2000-talet hade på många sätt gjort sig påmint i Ruhrområdet. Kol- och stålindustrin hade dött ut. I Dortmund var 13,5 procent av befolkningen arbetslösa, i Gelsenkirchen låg siffran på 14,7. Det rådde dystra tider. Men som alltid var fotbollen en välkommen flykt undan vardagen. Och nu väntade alltså ett möte mellan ärkerivalerna, mellan lagen vars städer kämpade med utvecklingen framåt.

Det var inte bara derby, som om inte det vore alldeles tillräckligt för att elda igång folkmassorna, det var också en match mellan ligatvåan Dortmund och ligatrean Schalke. Men det var något mer med den här matchen, något alldeles speciellt.

Även om Borussia Dortmund-målvakten Jens Lehmann tidigare hade firat stora framgångar med Schalke så väckte aldrig hans övergång samma känslostorm som Andreas Möllers.

Många av er kommer säkert ihåg Andreas Möller. Den offensive mittfältaren var snabb, teknisk och hade en gudomlig blick för spelet. Och han var målfarlig. Men Möller var också en spelare som gjorde vidriga saker på fotbollsplanen: han filmade gärna, han gnällde gärna och han använde sig av tjuvknep. En gudabenådad fotbollsspelare, men också en kille som var lätt att avsky.

Och avskydd var just vad han blev i maj 2000. Nyhetsbyråerna och medierna pumpade ut sensationsrubriken ”Möller till Schalke”. Den då snart 33 år gamle Möller vände upp och ner på hela Ruhrområdet och stora delar av Tyskland. Aldrig förr hade en övergång mellan ärkerivalerna väckt så starka känslor. Efter 228 Bundesliga-matcher och 71 mål för BVB växlade Möller till storsatsande Schalke 04 – som bosman.

”Jag vet att många fans har något emot mig. Det här är möjligheten för mig att äntligen korrigera synen på mig som mesig. Hade det handlat om pengar hade jag skrivit på för en utländsk klubb och lagt mig i solen. Det här steget är en jätteutmaning för mitt vidare liv”, sa Möller till WDR då.

Men tro inte att det bara var i Dortmund som känslorna kokade över. Inte fasen var någon glad i Gelsenkirchen heller. Nog för att spelare som går mellan klubbarna alltid ses på med skeptiska ögon, men det här var Möller. Teater-spelaren Möller, Dortmund-jätten Möller.

Schalke-supportern och WDR-journalisten Holger Majchrzak uttrycker känslan ganska väl:

”Jag var på väg längs A40 när en svart-gul kollega ringde och frågade om jag hade hört. Jag hade ingen aning vad han ville, och då få höra: ’ni har minsann köpt en Borussen!’. Då tänkte jag att det inte var någon fara, sådant kan hända ibland, sen for jag nästan in i vägräcket. När jag hörde namnet Möller tappade jag kontrollen över ratten. Det kunde inte vara något skämt. Ingen gör så, inte ens en Dortmunder-arbetskollega. Möller! Otroligt. Möller! Den där symbolen för all ondska, den fegisen, den mesen, den filmaren, den lipsillen. Han skulle bli Schalker? Ett sämre nyförvärv hade det inte kunnat vara”, säger han.

Holger var inte ensam. När Rudi Assauer presenterade Möller på en presskonferens protesterade omkring 50 Schalke-supportrar utanför lokalen genom att återlämna säsongskort, säga upp klubbmedlemskapet och muttrade allmänt om sveket. Schalkes säsongsförberedelser kantades av oro, upprörda supportrar och väldigt lite arbetsro.

Men laget låg alltså trea efter fem spelade omgångar. Nu stod Borussia Dortmund på tur. Möllers ex-klubb. Det var sannerligen ombytta roller för fansen inne på arenan. Plötsligt var det majoriteten, de gul-svarta, som hatade Möller. Nidvisor och föremål flög mot Möller som dock höll minnen, pallade trycket. Schalke-supportrarna å andra sidan hade börjat vänja sig vid sin nye fixstjärna. Många menar att Möller blev en bättre människa i Schalke – det är nog snarare en efterhandskonstruktion dock.

Faktum är dock att Möller slet för Schalke, gjorde det bra för Schalke. Så nu var det bortafansen som försvarade teater-kungen, som sjöng ”ni klarar er inte utan Möller” riktat mot hemmafansen.

En annan spelare med bakgrund i ”fel klubb” blev huvudperson strax före halvtid. Jens Lehmann rev ner Emile Mpenza och domaren pekade på straffpunkten. Schalke-ikonen Jörg Böhme tog hand om straffen och tystade den busvisslande publiken på Südtribüne.

Mpenza passade även på att komma fri med Lehmann sekunder före paus och gjorde 2-0 för Schalke 04.

Det rådde feststämning i bortalagets omklädningsrum under halvtid. Men Stevens uppmanade till fokus, på sitt typiska sätt:

”I pausen lät Huub Stevens oss prata först. Sedan sa han något själv. Vi ska fortsätta koncentrera oss och sådana saker. Han hade sin stil, hur han motiverade oss. Jag har aldrig haft en tränare vars minspel alltid var sig likt. Oavsett om han hyllade någon eller skällde ut någon, Stevens hade alltid samma ansiktsuttryck. Han ser likadan ut vid ’Jörg, jättebra spelat’, som vid ’vad är det för skit?’. Han är en speciell person, en grym tränare, och då eldade han igång oss ännu en gång”, minns Jörg Böhme.

Och det var onekligen så att Huub Stevens lyckades. Schalke dominerade andra halvlek och danske Ebbe Sand gjorde 0-4 i 76:e minuten, kvarten tidigare hade Heinrich tvingats till ett självmål. Nu var det bara Dortmund-fans som njöt av självplågeri kvar på Westfalenstadion och från Nordtribüne dundrade ”ni klarar er inte utan Möller”.

Matchen slutade 0-4. En klar och säker Schalke-vinst, en derbyseger värdig historieboken. Andreas Möller blev sakta men säkert uppskattad i Schalke, dansade framför fansen efter krossen av ärkerivalen Dortmund. Jörg Böhme menar i dag att Möllers övergång var enbart positiv, att den upplagan av Schalke var en av de bästa någonsin. För ni minns kanske något mer av den där säsongen 2000/2001? Den sista matchdagen?

Schalke vann DFB-Pokal den säsongen. Men klubben var också nära att vinna något annat – Bundesliga. I fyra minuter verkade Schalke äntligen få lägga händerna på klubbens åttonde mästerskapstitel. Men ett sent Bayern München-mål, signerat Patrik Andersson i Hamburg, krossade drömmarna. FC Bayern blev mästare i stället. Uppgivenheten, sorgen, frustrationen och allt annat som beskriver negativa känslor, allt det där var påtagligt i Gelsenkirchen.

”Den där sista omgången var hemsk. Vi stod på gräsmattan, då kom Fuhrmann, den där typen från Premiere (tv-bolaget som ägde rättigheterna till Bundesliga) och sa: ’ni är mästare’, och allt var underbart. Jag gick till tränarrummet, där stod alla framför tv:n. Där ser jag den här hemmåtpassningen, som inte var det, och frågade mig om det här var en repris. Jag frågade mig varför de repriserade det, och ser då att det är live. Sista chansen för Bayern. Jag hade känslan av att det skulle bli mål. Förskräckligt, men det går inte längre att ändra på”, säger Böme.

Ruhrderbyt har bjudit på många anekdoter, väckt heta känslor och påverkat folk i årtionden. Nu är det dags igen, ny historia ska skapas, nya hjältar ska födas. På lördag klockan 15:30. Missa inte det för allt i världen.

Bundesliga omgång 8:

Fredag 20:30

TSG Hoffenheim – Greuther Fürth
Omgången inleds med den 15 000 Bundesliga-matchen i historien. Då får vi hoppas på bättre fredagsunderhållning än vanligt – frågan är vad som talar för det? Fürth söker fortfarande efter något som kan liknas vid form och flyt och målgörande. Hoffenheim å andra sidan är på gång efter en seg start men det går ännu upp och ner. Intressant blir det förstås alltid när Tim Wiese vaktar Hoffenheim-målet, ex-landslagsmålvakten förväntas göra comeback i kväll.

Lördag 15:30

Borussia Dortmund – Schalke 04
Dags för Revierdrby! Uppladdningen inför jättematchen har tagit udden av det hela. Mycket har handlat om Löw och Tyskland och de båda klubbarna lider av skador på spelare som Blaszczykowski, Götze och Papadopoulos. Inte optimalt för något lag med andra ord. Dortmund har dock fördel av hemmaplan och en stark svit mot Schalke under mästarsäsongerna. Men Dortmund har inte hittat spelet ännu och Schalke lär vara galet revanschsuget. Dessutom: derbyt har alltid sina egna regler (eller inga regler alls om ni så vill).

Bayer Leverkusen – FSV Mainz 05
Leverkusens stjärna André Schürrle möter sin förre arbetsgivare som han spelade 66 matcher för innan han växlade till Leverkusen. Leverkusen har börjat få resultaten med sig på sistone men det saknas ännu en hel del flyt i klubbens spel. Nu väntar ett ganska destruktivt FSV Mainz som dessutom har två raka segrar med sig i bagaget inför matchen.

VfL Wolfsburg – SC Freiburg
Freiburg fick äntligen ut något av sitt spel när man slog Nürnberg med 3-0 förra omgången och självförtroendet borde således vara gott. Wolfsburg däremot har en miserabel säsongsinledning bakom sig. Felix Magath har bara plockat fem poäng på sju matcher och laget har släppt in 13 mål och endast gjort två. Magath har fått uttalat stöd från styrelsen, men snart måste något hända annars lär Felix ryka. I veckan passade killen på att kritisera Naldo i media – han vet hur man bygger ett lag.

Eintracht Frankfurt – Hannover 96
Toppmatch nummer tre äger rum i Frankfurt när årets överraskningslag tar emot starka Hannover 96. Frankfurt ligger inför matchen två i tabellen, Hannover femma. Hannovers norske målkung Abdellaoue är tillbaka i träningen och då Mame Diouf också är tillbaka har Slomka ett riktigt lyxproblem med spelare som Ya Konan, Sobiech, Abdellaoue och Diouf. Vilka får chansen mot offensivstarka Frankfurt? En het match med många målchanser är att vänta.

Fortuna Düsseldorf – Bayern München
Bayern München, Dortmund och Schalke sågs som titelutmanare. Hittills är det bara FC Bayern som verkligen har imponerat. Sju segrar på sju matchen och det har oftast sett lekande lätt ut för rekordmästarna. Nu väntar ett nytt startrekord bakom hörnan, men först måste Fortuna besegras i en tuff bortmatch. Düsseldorfs försvarsspel har varit tätt och bra under inledningen, men sedan 2-2-matchen mot Schalke har det börjat brista lite i fogarna. Kan man stå upp mot FC Bayern?

Lördag 18:30

Werder Bremen – Borussia Mönchengladbach
Två lag som befinner sig i en omstruktureringsprocess. Spelare har kommit, spelare har gått i båda klubbarna. För tillfället återfinns klubbarna i mittenskiktet av tabellen och matchen betyder en hel del. Båda klubbarna vill slå sig in på ett vinnarspår, hitta formen och flytet. Återstår att se om Favre kan hitta tillbaka till sin fantastiska defensiv från förra omgången och om Schaaf kan bygga något som kan liknas vid defensivt spel.

Söndag 15:30

1. FC Nürnberg – FC Augsburg
1. FC Nürnberg inledde säsongen så positivt med japanen Kiyotake i spetsen, men nu har klubben förlorat fyra matcher i rad och det råder en dyster stämning. Augsburg som lyckades pricka in säsongen första seger förra omgången mot Bremen (3-1) bör rimligtvis vara ett överkomligt motstånd. Hård kamp att vänta i den här matchen. Augsburg har bara vunnit två tävlingsmatcher mot Nürnberg – senast var i november 1976.

Söndag 17:30

Hamburger SV – VfB Stuttgart
HSV var ligans krislag nummer ett tills van der Vaart och Badelj (som dock lär missa matchen) kom in och fick fart på laget. Nu har Bundesliga-dinon plockat tio poäng på fyra matcher och bubblar plötsligt av självförtroende. Glädjande för Fink och Hamburg: van der Vaart sägs kunna medverka i matchen på söndag. VfB Stuttgart är inne i en tung period (som vanligt under hösten) och tränare Bruno Labbadia är starkt ifrågasatt. Stuttgart har förlorat hela 41 matcher mot HSV i Bundesliga, men förra säsongen vann man med 4-0 i samma match som Guererra flygsparkade målvakten Ulreich. Mycket står på spel på söndag, allra mest för Labbadia och Stuttgart.

/Wingren

I kväll är det äntligen dags. Äntligen drar Bundesliga igång. Känslor, passion, mål och vilja. Skrällar och skönspel. Jag har tidigare lovat att skriva texter om historiska ögonblick – först ut är Friedhelm Timo Konietzka och målet för evigheten. Det känns passande då just Borussia Dortmund och Werder Bremen öppnar den 50:e Bundesliga-säsongen i kväll – och det var på dagen 49 år sedan som klubbarna möttes i nygrundade Bundesliga. Och Konietzka gjorde det första målet i Bundesligas historia efter blott 58 sekunder. Låt oss resa tillbaka i tiden.

1960-talet: Bundesliga grundas och Konietzkas två milstolpar

Dortmund. Den 28 juli 1962 hålls ett möte i ”Goldsaal” i Westfalenhalle. Det tyska fotbollsförbundet, DFB, skulle rösta om huruvida Tyskland äntligen skulle få en rikstäckande fotbollsliga. En klar majoritet röstade ja. Bundesliga var född. Tyskland fick till sist en nationell toppliga, 75 år efter England och 34 år efter Italien och Spanien. Men nu fanns den.

Det bestämdes att ligan skulle bestå av 16 lag. Hamburger SV, Werder Bremen och Eintracht Braunschweig hämtades in från Oberliga Nord. Schalke 04, Borussia Dortmund, 1. FC Köln, Meidericher SV och Preußen Münster fick chansen från Oberliga West.
1. FC Saarbrücken och 1. FC Kaiserslautern fick representera Oberliga Südwest i Bundesliga. Oberliga Süd skickade 1. FC Nürnberg, Eintracht Frankfurt, Karlsruher SC, 1860 München och VfB Stuttgart till Bundesliga. Hertha Berlin blev klubben som fick representera Stadtliga Berlin i Bundesliga.

Den 24 augusti 1963 spelades så den första omgången av Bundesliga. Det första målet föll efter bara 58 sekunder i Bremen. Hemmalaget Werder tog emot den sista tyska mästaren från Oberliga-tiden – Borussia Dortmund. Timo Konietzka gjorde 0-1 i den match som senare slutade 3-2 till Werder Bremen. Men det är här som vi gör ett uppehåll på vår resa.

Låt oss först och främst reda ut Konietzkas namn. Hans föräldrar döpte honom till Friedhelm Konietzka när han föddes i Lünen i augusti 1938. Men när Konietzka började med fotbollen fick han snabbt ett smeknamn – Timo. Varför? Tydligen fanns det vissa likheter mellan Friedhelm och den ryske generalen Semjon Konstantinowitsch Timoschenko. Konietzka trivdes så bra med sitt smeknamn att han bestämde sig för att ändra sitt förnamn till just Timo.

Timo började spela fotboll i lokalklubben VfB Lünen 08. Och det är väl knappast någon underdrift att påstå att unge Timos fotbollskarriär skiljde sig ordentligt från dagens ungdomstalanger. I dag skaffar sig 14-åringar agenter, åker runt och provspelar i hela världen och skriver på sina första kontrakt. När Timo var 14 år gammal började han arbeta i kolgruvan Victoria i Lünen. Som 14-åring alltså.

Det var först när Timo hade hunnit bli 20 år gammal som Borussia Dortmund upptäckte honom. Sommaren 1958 var ett stolt ögonblick i Konietzkas liv – han tillhörde nu BVB. I Oberliga West stod Timo för 79 mål på 110 matcher. Anfallaren blev tysk mästare med Dortmund 1963 och succén skulle hålla i sig när Bundesliga slog upp portarna för första gången.

Den 24 augusti 1963 klockan 17:00 spelades den första Bundesliga-omgången. Bortalagets Lothar ”Emma” Emmerich serverade Konietzka som bara behövde sätta till foten – 0-1 efter bara 58 sekunder. Inte ens publiken hade satt sig till rätta när det första målet föll.

”Vi var inte favoriter mot Bremen. Efter att vi bestämt sida så rusade fotograferna till vårt mål eftersom de hoppades på att få bättre bilder där. Men jag var snabbare. Innan de ens hade kommit i position hade jag gjort 1-0 på den andra planhalvan”, säger Konietzka med ett skratt flera år senare.

Det finns inga rörliga bilder på målet, ej heller några stillbilder. Timo var snabbare än alla andra. Inte ens sportmagasinet kicker har en skildring av målet. Det är bara Timo, de andra spelarna och publiken som minns målet, som vet hur målet verkligen såg ut.

”Jag har försökt med allt, det finns inga kamerabilder. Endast jag och åskådarna i stadion kan minnas det”, sa Konietzka på sin 70-årsdag.

Timo kommer förstås alltid att bli ihågkommen för det där historiska målet, precis som ligapresidenten sa för någon månad sedan: ”Med det första målet i ligahistorien kommer han aldrig att glömmas bort, även om det inte finns några bilder på målet”.

Konietzka gjorde även Dortmunds andra mål i den där 2-3-förlusten för 49 år sedan. Det blev ytterligare 70 Bundesliga-mål för Timo på sammanlagt 100 matcher. Det finns faktiskt bara en person som har en bättre målstatistik än Timo – och han heter Gerd Müller.

1965 valde anfallaren att packa resväskorna och flytta till 1860 München där mer pengar väntade. ”Jag var tvungen att tänka på livet efter fotbollskarriären också”, motiverade Timo flytten. Här blev han återigen tysk mästare 1966, men Timo hann även bli känd för något annat. Han satte ett rekord som höll sig väldigt länge, närmare bestämt till maj 2012.

I en klassisk match mellan storfavoriterna 1860 München och Borussia Dortmund (i själva verket gick det dåligt för de favorittippade lagen vid den här tidpunkten) utbröt kaoset strax före slutsignal. I oktober 1966 kom Timos före detta klubb på besök till München. 1860-tränaren Max Merkel ska ha varit tveksam till att spela med Timo då han var rädd för att anfallaren skulle vara övermotiverad. Merkel hade nog gjort bäst i att följa magkänslan.

Domaren Max Spinnler hade inte sin bästa dag på jobbet och fattade en hel del märkliga beslut. I andra halvlek var spelkvaliteten riktigt bra och matchen var intensiv. 1860 München hade med sig en 1-0-ledning från första halvlek men när Dortmund fick med sig ett inkast, trots att BVB-spelaren Wolfgang Paul själv sparkat ut bollen, resulterade detta i att Lothar Emmerich kunde göra 1-1. Då var 75 minuter spelade och publiken började kasta in flaskor och burkar i ren upprördhet.

I 81 matchminuten gjorde bortalaget ytterligare ett mål sedan Siggi Held tagit hjälp av handen – vilket även linjedomaren uppmärksammade. Men Spinnler menade att handsen var ofrivillig. Mer föremål flög in på gräsmattan från den upprörda hemmapubliken, matchen avbröts i nästan fem minuter. Och om publiken var upprörd så var inte det något i jämförelse med övermotiverade Timo Konietzka. Anfallaren rusade mot domaren, attackerade honom och slog pipan ur handen på honom.
Sport-Magazin satte dagen efter rubriken ”Skandalspiel der Giganten”. Timo Konietzka drabbades hårdast av dem alla. Han dömdes till en sex månader lång avstängning – ett rekord som höll sig länge. Hertha Berlins Lewan Kobiashvili fick en länge avstängning efter att ha attackerat domaren i samband med kvalmatchen mot Fortuna Düsseldorf i maj 2012.

Sport-Magazin dagen efter, bild från dfb.de

I april 1967 fick Konietzka åter spela fotboll igen och hjälpte 1860 München att bli tvåa i Bundesliga. Domaren Max Spinnler fortsatte att döma fotbollsmatcher – men aldrig mer när 1860 var inblandat.

Timo Konietzka var en speciell typ men en jäkligt duktig anfallare. Det hade även Real Madrid och Inter uppmärksammat och storklubbarna försökte locka över den då 29-årige anfallaren. Överraskande nog valde Timo att lämna Tyskland för Schweiz och FC Winterthur. Timos nya klubb spelade inte ens i den högsta divisionen men efter bara en säsong var Winterthur tillbaka i det schweiziska finrummet. Konietzka blev skyteligavinnare med 34 fullträffar. 1971 gick Timo till FC Zürich där han agerade som spelande tränare och vann den schweiziska cupen 1972.

Det var Timos aktiva spelarkarriär i korthet. Det kan tyckas lustigt att en så duktig anfallare aldrig blev en profil i det tyska landslaget. Konietzka får i stället nöja sig med att för alltid bli ihågkommen för det där historiska målet – och den där historiska domarattacken.

Timo Konietzka fick dock spela nio landslagsmatcher för Tyskland och gjorde tre mål på dessa. Varför etablerade han sig aldrig i Sepp Herbergers landslag då? Sepp var en särskild typ även han, vars liv kretsade kring fotboll. Och det är inte alltid speciella typer fungerar tillsammans.

”Hur skulle jag kunna veta vilken Konietzka som är på plan för tillfället? Eller vad han heter just nu?”, sa Herberger.

Timo Konietzka stannade kvar i Schweiz när han hängde fotbollsskorna på hyllan. I efterhand har han insett hur mycket det där första målet egentligen betydde, och hur betydelsefull fotbollen var för gruvarbetaren från Ruhr:

”Tack vare fotbollen kom jag bort från gruvan där jag hade slitit i fem långa år, och jag kom till min drömklubb Borussia Dortmund. Och jag kunde resa över hela världen utan att betala ett öre för det”, sa Konietzka.

Anfallaren sadlade om och blev tränare. Konietzka tränade bland annat Borussia Dortmund, Bayer Uerdingen, FC Zürich och Grasshopper Club Zürich. Störst framgång krönte han med FC Zürich då han förde klubben till tre raka mästerskapstitlar (1974-1976).

Timo Konietzka blev 73 år gammal. Han gick bort den tolfte maj i år när han avslutade livet med hjälp av dödshjälp. Det var bestämt sedan länge och när Konietzkas gallblåsecancer blev allt tuffare valde Timo att dricka en giftcocktail. Innan dess hade han umgåtts några sista dagar med sin fru, son och barnbarn. ”De sista dagarna med Timo var fina, han drack till och med en öl”, berättar Claudia Konietzka.

Konietzka själv gick alltid sin egen väg. Som spelare, tränare, människa, make, far och farfar. Dödshjälp är lagligt i Schweiz och Konietzka hade sedan länge bestämt sig för hur hans liv skulle sluta.

”Jag vill inte bli ett kolli som ligger ansluten till massa maskiner och som på tillgjord väg hålls vid liv, naturligtvis inte. Jag, som har idrottat så mycket, alltid levt sunt, aldrig lidit av smärtor! Det vill jag bespara mig”, sa han i en intervju med nyhetsbyrån sid.

Konietzka

Det var det. Timo Konietzka kommer för alltid att bli ihågkommen och många önskar nog att han hade kunnat vara på plats i kväll när den 50:e Bundesliga-säsongen inleds med mötet som gjorde Konietzka odödlig för 49 år sen.

Låt oss snabbspola genom 60-talet ändå, nu när vi ändå är igång.

Jo, Timo Konietzka gjorde det första målet men till sist var det 1. FC Köln som blev Bundesliga-mästare den där första säsongen. Det finns åtminstone bilder på det suveräna mästarlaget.

I Köln firades men desto dystrare miner var det i Münster och Saarbrücken som åkte ur Bundesliga. Preußen Münster kämpar än i dag för att åter få spela i Bundesliga igen. Historiens första nykomlingar blev VfB Borussia Neunkirchen och Hannover 96.

Werder Bremen blev mästare säsongen därpå, samma säsong som egentligen slutade med att Schalke 04 och Karlsruher SC åkte ur. Men det var bestämt att ligan skulle utökas till 18 lag och klubbarna fick således hänga kvar. Hertha Berlin däremot degraderas då de straffades för att ha skrivit professionella kontrakt med spelare. Förbundet ville tvunget ha ett lag från Berlin i Bundesliga och Tasmania Berlin fick då chansen. Säsongen 1965/66 blev en pinsam historia för Tasmania som än i dag är det sämsta laget genom tiderna i Bundesliga.

1966 blev 1860 München mästare och de intresserade kunde se att något var på gång i en annan del av München samt i Mönchengladbach. Där hade två storklubbar börjat växa ordentligt, FC Bayern och Borussia Mönchengladbach skulle senare dominera ligaspelet.

Eintracht Braunschweig blev glada mästare 1967 och säsongen därpå var 1. FC Nürnberg åter Tysklands bästa lag. Dessvärre för der Clubs del skrev klubben historia säsongen därpå: aldrig förr, och aldrig senare, har de regerande mästarna åkt ur Bundesliga säsongen efter. 1960-talets två sista ligatitlar hamnade hos Bayern München och Borussia Mönchengladbach. 1970-talets giganter fick en första smak på den segerns sötma…

***

Inför Bundesliga omgång 1

Tja, vad ska jag skriva egentligen? Det är svårt att säga något om hur bra lagen är – det är ju för tusan det vi ska få reda på den här helgen. Som vi har längtat, nu är det äntligen dags. Den 50:e Bundesliga-säsongen står för dörren!

Fredag 20:30
Borussia Dortmund – Werder Bremen
Som sig bör öppnar de regerande mästarna säsongen på hemmaplan. Mer än 80 000 åskådare är på plats i kväll när offensiv-glada och nybyggda Werder Bremen kommer på besök. Fotbollsunderhållning är garanterat när två spelglada lag drabbar samman i öppningsmatchen – och öppningsmatcherna har aldrig slutat mållöst. Dortmund ska kompensera Shinji Kagawas flytt med Marco Reus, högerbacken Piszczek är tveksam till spel. Bremen har ett nytt och ungt lag och Schaaf har till och med skrotat sin klassiska diamant på mitten.

Lördag 15:30
Borussia Mönchengladbach – TSG Hoffenheim
Gladbach vann sin cupmatch mot Alemannia Aachen men förlorade kvalmatchen mot Dynamo Kiev. Lucien Favre har stora problem med att ersätta Marco Reus, å andra sidan lär lagbygget blir stabilt och fint när de nya spelarna har vant sig vid ligan och Favres filosofi. TSG Hoffenheim har ännu mer att bevisa än Gladbach. Babbels nya och starka trupp förnedrades av Berliner AK i tyska cupen och nu måste laget visa att man håller tillräckligt hög klass för att nå den där förbannade Europa-platsen.

SC Freiburg – FSV Mainz 05
Freiburg har inte vunnit sin öppningsmatch på elva år – är det äntligen dags nu? Det är två trimmade trupper som ställs mot varandra. Thomas Tuchel har ägnat sommaren till att sortera ut spelare som inte behövs, Christian Streich gjorde likadant när han tog över efter Sorg i vintras. Mainz har dock en mer komplett trupp än Freiburg som har drabbats av skador på viktiga spelare som Caligiuri, Rosenthal och Mujdza. Två spännande lagbyggen med mycket spännande tränare.

FC Augsburg – Fortuna Düsseldorf
Den alltid så tuffa andra säsongen väntar för Augsburg. Fortuna Düsseldorf är åter med i Bundesliga efter 15 års frånvaro. Här vill båda lag sätta ett tydligt tecken, visa bottenkonkurrenterna hur bra de är. Markus Weinzierl gör Bundesliga-debut som tränare för Augsburg då han tog över efter Jos Luhukay i somras. Försäsongen har varit positiv för Augsburg som har förstärkt spelartruppen, Düsseldorf har i princip bytt ut hela laget som i maj fixade Bundesliga-platsen. Düsseldorfs lagkapten Lambertz saknas då han är avstängd i två matcher på grund av bengal-firande i maj.

Hamburger SV – 1. FC Nürnberg
Två klubbar som vill göra gott, visa en reaktion. FCN och HSV fick stryk av sämre lag i cupen och nu måste man visa att det var en tillfällighet, ty dessa lag riskerar annars att åka ur. Hamburg har alltid varit med i Bundesliga och när klubben fyller 125 år vill man sannerligen inte åka ur. Nürnberg har förstärkt truppen jämfört med förra säsongen, Hamburg däremot känns svagare än i fjol. En mycket viktig match för båda lag.

Greuther Fürth – Bayern München
Fürth är det 52:a laget som får spela i Bundesliga. För omkring 100 år sen var Fürth en stormakt inom tysk fotboll men frånvaron från toppskiktet har varit långt. Nu väntar ett derby mot självaste Bayern München i premiärmatchen. Philipp Lahm tycker att ett oavgjort resultat vore ett nederlag. Och det sammanfattar egentligen förutsättningarna ganska väl. Fürth har tappat målmaskinen Occéan till Frankfurt och ännu har ingen klivit fram under försäsongen.. Bayern är skadedrabbat med bland annat Gomez och Alaba på skadelistan men formen har sett god ut.

Lördag 18:30
Eintracht Frankfurt – Bayer Leverkusen
För första gången på tolv år åkte Frankfurt ut ur tyska cupen redan i första omgången. Trapp blev utvisad och även om han får spela i ligan blir det kanske den gamle Nikolov som får vakta målet ändå. Bayer Leverkusen tog sig vidare i cupen efter 4-0 mot Jena och fick därmed en mycket bättre start än förra säsongen då nytillträdde tränaren Robin Dutt gick under med 3-4 mot Dresden. Säsongen förstördes efter det. Nu är det positiva tongångar med Lewandowski/Hyypiä och konkurrensen om startplatser är hård. Frankfurt är ett tungt lag, Leverkusen går mer och mer mot ett lätt, snabbt och tekniskt begåvat lag. Vem vinner kampen på lördag?

Lördag 20:45
VfB Stuttgart – VfL Wolfsburg
Det är aldrig för sen för nya rekord även om Bundesliga fyller 50 år. Så här sent har en match aldrig spelats i Bundesliga. Det är inte någon ny speltermin som har stiftats utan det hela beror på Stuttgarts önskan om att slippa sin söndagsmatch då en kvalmatch mot Dynamo Moskva väntar till veckan. Felix Magath har storshoppat, men den här gången har han varit i finare varuhus och hållit sig undan Bo Ohlsson i Tomelillas utförsäljning. Försvaret med Naldo och Pogatetz känns speciellt fräscht men Wolfsburg har verkligen mycket att leva upp till. Pilar och Helmes, två stora offensiva hopp, har slitit av sig sina korsband. Stuttgart har spelat stabilt och Ibisevic gjorde två mål på Moskva i kvalmatchen och tycks ha formen kvar.

Söndag 17:30
Hannover 96 – Schalke 04
Ett oerhört spännande möte avslutar den här första omgången. Mirko Slomka har gjort stor succé som tränare i Hannover, nu står hans förra arbetsgivare för motståndet. Schalke vill göra den här säsongen till sin, de vill vinna ligan när ingen är beredd på det. Förre landslagsmålvakten Timo Hildebrand ser ut att bli Huub Stevens nummer ett och Lewis Holtby lär ta över efter Raúl bakom Huntelaar. För Hannover blir det en riktig kraftmätning – särskilt för det nya mittbacksparet Felipe och Haggui.

/Wingren