Kollega Johan Flinck har skrivit en artikel om svenskarna som har misslyckats i Bundesliga, kollega Michael Wagner avslöjade i dag att vårt svenska superlöfte, John Guidetti, är ett namn på Bayern Münchens önskelista.

Vi har ju även haft Rasmus Bengtsson i Tyskland, men mittbacken drogs med skador och representerade Hertha Berlin under en ytterst turbulent tid som handlade om nedflyttning. Men vad är anledningen till att så många svenskar har misslyckats under 2000-talet?

Jag skulle vilja påstå att sanningen bakom det hela är smärtsamt enkel – som en kniv i ett svenskt fotbollshjärta: spelarna är på tok för dåliga.

Vi får förstås inte heller glömma att oturen har skrattat de svenska spelarna rakt i ansiktet. Denni Avdic gick sönder och har mest rehab-tränat i Werder Bremen, Per Nilsson är en uppskattad mittback men har mest varit skadad. Marcus Berg höll inte måttet under långa perioder, men nye tränaren Thorsten Fink ville ge svensken sitt förtroende – då gick han och skadade sig.

När det gäller Oscar Wendt är det också otur, egentligen. Ingen hade väl räknat med att Borussia Mönchengladbach skulle vara ett av de tre bästa lagen i Bundesliga? Det är egentligen inte fy skam att få göra några inhopp, och en cupmatch från start då. Varför skulle tränaren Lucien Favre peta sin lagkapten för en ganska svajig Oscar Wendt? Nej, det vore tjänstefel.

Bortsett från otur då? Varför vill det sig inte? Bundesliga är en enormt krävande liga – det ställs stora krav på fysik, teknik och mental styrka. Framför allt det här med fysik, att ständigt jobba för laget oavsett dagsform är något som jag väldigt sällan ser svenska spelare göra. Då är det klart att du får nöja dig med bänken eller läktaren. Ta en kille som Arjen Robben, han är förpassad till bänken av Jupp Heynckes då han inte riktigt är i sitt livs form – men framför allt jobbar han inte för laget.

Många svenskar går i någon förvirrad tro om att tyska ligan skulle vara som holländska fast med lite mer publik. Det är förstås rent skitsnack. Jag skulle vilja påstå att endast Premier League är en tuffare liga än den tyska. Är det då så konstigt att Avdic, Jönsson och Berg inte får så mycket speltid? Vi talar alltså här om spelare som inte ens har i det svenska landslaget att göra. Ni vet det där landslaget som tog sig till EM med nöd och näppe.

Och en kille som Oscar Wendt måste visa lite tålamod, om han blir säkrare i försvarsspelet, vilket jag är övertygad om då Lucien Favre är en mästare på att lära ut sånt, så kommer han också att få sin startplats. Jag förstår dock att han är frustrerad då ett EM-slutspel väntar i sommar.

Rasmus Jönsson får chansen av köp-kungen Felix Magath då och då, men det kändes givet redan när han skrev på att det skulle bli väldigt tufft för den aningen valpige Jönsson. Han måste lägga på sig lite muskler.

Bundesliga är dock nästan unik när det kommer till att ge unga spelare chansen. Du får chansen, om och om igen, men någon gång måste du ta den. Jämför gärna Tysklands talanger med de svenska så förstår ni snabbt varför jag menar att svenskarna är för dåliga. I Bundesliga har vi Mario Götze, Toni Kroos, Marco Reus, Mats Hummels, Holger Badstuber, Sven och Lars Bender med många fler. Samtliga av dessa killar är i Jönssons och Avdics ålder. Det är klasskillnad.

Problemet är alltså att våra svenska ”supertalanger” är så katastrofalt mycket sämre än sina tyska motsvarigheter. Vi ligger ljusår efter i Sverige. Jag tror dock att John Guidetti är ett undantag, han känns lika unik som Zlatan Ibrahimovic gjorde.

Men det här är alltså inget unikt för just svenskar heller. Årligen ser vi olika länders största talanger packa resväskorna och sätta sig på ett flyg till Tyskland. Ytterst få av dessa gör succé direkt. Det är en helt annan nivå. Spelarna som tror att de står fysiskt på topp framstår plötsligt om avdankade korpen-spelare. Och det går snabbt, det går så förbannat snabbt i Tyskland. Det är svårt att hänga med när man inte är van vid den tyska fotbollen.

Med det sagt så skulle jag välkomna John Guidetti i Bundesliga. Så länge man bara är medveten om vilket stort steg man tar, så är det ett mycket bra steg. Som jag tidigare har varit inne på kan du vara säker på att få chansen – även i ett lag som Bayern München.

Det jag har sett av Guidetti bådar dessutom gott. Han har det här fotbollshjärtat som gör att han kämpar på plan och tycks älska sin klubb. Kvaliteter som är viktiga. Han kan göra mål, han älskar att gå på mål och han har ett jäkla spring i benen. I min värld hade han passat in mycket bra i Bundesliga.

Till just Bayern München då? Nja, det är jag inte lika säker på. Inte än. Det finns ingen startplats i Bayern för John. Om han dock nöjer sig med inhopp så finns det goda chanser. Nils Petersen, en ung tysk anfallare, tycks inte ha fallit tränare Heynckes i smaken. Och Ivica Olic ser ut att lämna till sommaren. Jag skulle dock rekommendera en flytt till ett lag som aspirerar på Europa-platser, men som inte heter Bayern München.

Och till alla er som oroar sig för de svenska spelarna i Tyskland: gör inte det. De får träna med riktigt bra spelare på träningsanläggningar av högsta klass. De behöver bara lite tid, när de är redo kommer de också att få chansen.

/Wingren

Så var omgång 21 av Bundesliga färdigspelad. Och ännu en tränare har fått gå. Hertha Berlin levererade värdelös fotboll mot VfB Stuttgart i lördags och förlorade med 5-0. Michael Skibbe får nu lämna klubben, efter bara sju och en halv vecka. Fem tävlingsmatcher och fem förluster. Klubben söker efter en ny tränare men under tiden kommer René Tretschok att sitta på tränarbänken. Nästa helg väntar ligaledarna från Dortmund, en klubb som Tretschok var aktiv i under sin spelarkarriär.
Runt 200 Hertha-supportrar tog sig i dag in på klubbens anläggning och var mycket upprörda. Till sist fick de prata lite med några av spelarna. Och Skibbe försvann.

Veckans sparkade tränare (Hoffenheims Holger Stanislawski och Berlins Michael Skibbe) får mig dock att tänka till. Man tar sig en funderare. Nämligen: sportchefen då? Visst händer det att även dessa typer ryker, men då brukar det krävas extraordinärt dåliga resultat och felbeslut. Sportchef. Läs ordet igen, sportchef. Chef för det sportsliga. Det vill säga för tränare och spelare. Är det inte så att sportcheferna oftast kommer billigt undan när ett lag ligger pyrt till?

Samtidigt är det givetvis så att även den mest kompetente personen kan fatta felbeslut. Och det är ju lättare att göra sig av med en tränare än ett helt lag eller för all del sportchefen. Ett av de bästa exemplen på senare tid är väl Borussia Dortmunds Michael Zorc. Den förre storspelaren sadlade om efter karriären och satte sig i klubbens ledning – som sportchef.

Leonardo Dede, en av de mest älskade fotbollsspelarna i Dortmund någonsin, var Zorcs första nyförvärv. Så långt allt väl. Men när ekonomin började bli körig, och kraven på resultat allt större, så började Zorc ifrågasättas. Fansen undrade om han verkligen var rätt man för uppgiften. Tränarna han anställde (Bert van Marwijk, Jürgen Röber och Thomas Doll bland annat) blev aldrig så framgångsrika med laget som supportrarna hoppades på. Det ledde till att tränarna fick gå, en efter en. Och spelarna som värvades in ifrågasattes ofta. Även affärer som Mladen Petrics övergång till Hamburg i utbyte mot pengar och Mohamed Zidan möttes av hård kritik. Michael Zorcs avgång krävdes av flertalet supportrar. Och det var nog tusan nära, tror jag.

Men så hämtade Zorc in Jürgen Klopp. En tränare från zweite Bundesliga skulle ersätta Thomas Doll och få Dortmund på fötter. Hm. Äsch, ni vet alla hur det gick. Storartad succé på alla sätt och vis. Klubben lever som aldrig förr och supportrarna kan äntligen identifiera sig med laget igen. Även om man förlorar så kämpar man. Det är det viktigaste. Med Klopp började även spelarna att blomstra ut. Det är ett fungerande koncept nu, sportchefen och tränaren har samma tankar kring fotboll och vad som behövs och inte behövs. Nu är Michael Zorc hyllad av allt och alla och anses vara en av de bästa sportcheferna i hela Tyskland. Så snabbt kan det gå. Så rätt kan det bli. Det var då en jävla tur att Dortmund inte sparkade Zorc trots allt…

Det var ett positivt exempel som motarbetar min tes. Nu är jag mer intresserad av Ernst Tanner (Hoffenheim) och Michael Preetz (Berlin). Jag hävdar att dessa herrar borde kastas ut med huvudet före. Det blir bara strul och kaos när de ska ta hand om det sportsliga i klubben. Innan Preetz tog över posten i Berlin basade Dieter Hoeneß där. Under den perioden fick Hertha Berlin uppleva mycket fina framgångar. Bland annat med Lucien Favre som tränare och laget tog nästan hem hela ligan.

Nu styr Preetz i stället. Spelarna han värvar kan jag inte säga mycket om. Han gör bra värvningar sett till de förutsättningar han har. Men vad händer med tränarna? Favre, Funkel, Babbel och Skibbe har nu fått kicken. Babbel tog upp Berlin till Bundesliga efter störtdyket, men ville inte förlänga sitt utgående kontrakt. Av detta skapade Preetz en osmaklig soppa av sällan skådat slag. Det utbröt nästan kaos i klubben och det hela slutade med att Babbel fick gå innan jul. Michael Skibbe flögs in från Turkiet där han gjorde succé. Men fem förluster och sju och en halv vecka senare har han alltså fått sparken. Preetz kan onekligen inte ha anställt Skibbe som en långsiktig lösning där man var överens om ett koncept. Han hämtades in i den panik som rådde. Nu ska alltså ytterligare en tränare hämtas in till huvudstadsklubben som känns allt mer som en nedflyttningskandidat för varje dag som går.

Preetz kunde ha låtit Babbel vara kvar säsongen ut – ty spelet fungerade och Berlin kändes som ett stabilt mittenlag. Men nej då, Preetz ville visa vem som bestämmer, i stället för att i lugn och ro fundera ut ett lämpligt namn till sommaren. Nu är det hela havet stormar i klubben i stället. Vad förväntar han sig av en tränare, när han själv har skapat det kaos som råder? Att sju veckor ska råda bot på det? Och varför skriva kontrakt till 2014, om man inte ens har tålamod i sju veckor?

Visst är det hemskt att se Berlins spel på sistone, men den som såg cupmatchen mot Gladbach vet att Skibbes Berlin kan spela bra fotboll men att harmonin och flytet kanske saknas just nu.

Ernst Tanner i Hoffenheim är nästan ännu värre. Hela projektet med Stanislawski skrotades trots att Hoffenheim var ett stabilt bottenlag. Med dålig form förvisso, men fråga Frankfurt ifall det hjälper att sparka tränaren då (stackars Skibbe). Man gav egentligen aldrig Stanislawski chansen att sätta sin prägel på hela föreningen. Det hela var bara ett halvhjärtat försök. Men inte nog med det – han kastar ut de bästa spelarna och förväntar sig ändå resultat. Något är ruttet i Hoffenheim. Att Dietmar Hopp utövar ett stort tryck på de anställda står klart – så det är säkert inte lätt att vara sportchef i den klubben.

Jag känner att det är många lösa trådar jag kastar ut här. Min uppfattning är dock att en herr Preetz inte har skött sitt jobb – och då ska han inte vara kvar heller. Det är väl det jag försöker säga egentligen, att det alltid är tränaren som får skiten. I min värld är Michael Skibbe en kompetent tränare, åtminstone. Men nu kastas han ut som en använd brandfilt – smutsig, fläckig och vanärad i tron om att han har gjort sitt. Fortfarande fullt fungerande.

Jag är inte dum, givetvis kan jag förstå varför Skibbe får ta smällen efter denna usla inledning av 2012. Men jag tycker att det är intressant.

Vad tycker ni? Är jag helt ute och cyklar? Eller lever sportchefer oftast i en skyddad verkstad?

Bundesliga omgång 21:

VfL Wolfsburg – SC Freiburg 3-2
Spela defensivt när du är i behov av stabilitet och poäng? Icke! Full fart framåt från båda lag och Wolfsburg tog ledningen två gånger om i första halvlek, men Freiburg replikerade. Först i andra halvlek avgjordes matchen när Wolfsburg gjorde 3-2. Freiburg försökte verkligen komma igen, och kunde ha gjort något mål, men det ville sig helt enkelt inte. Magath kan njuta av nyförvärvet Jiracek som sprang snabbt, mycket och gjorde två mål för hemmalaget. Tungt för Freiburg givetvis som än en gång spelade bra fotboll men utan att få resultat.

Bayern München – FC Kaiserslautern 2-0
Bayern gjorde jobbet och fortsätter att skugga Dortmund i tabellen. Målsprutan Gomez gjorde första målet efter en mycket fint förarbete av först Lahm och sedan Ribéry. Glädjande nog fick även Müller bryta sin måltorka när han kunde nicka in 2-0 på nära håll. Det var Müllers första mål sedan den sjunde omgången. Bayern var det dominanta laget och Kaiserslautern hade inget att säga till om. Trapp stod för ett par bra räddningar, bland annat på Robbens friläge, och förhindrade på så viss en kross. München börjar, utan Robben från start, hitta tillbaka till det bländande spel som man visade upp under hösten.

Werder Bremen – TSG Hoffenheim 1-1
Markus Babbel tog alltså plats på Hoffenheims bänk. Det blir onekligen intressant att se hur det utvecklar sig. Det är nog svårt att vara tränare i den klubben. Men var det verkligen Hoffenheim som var Babbels dröm när han valde att inte förlänga med Hertha? Babbel fick dock en smakstart på sitt nya jobb när dansken Vestergaard gjorde mål på en hörna efter bara fyra minuter. Sedan försvarade sig Hoffenheim alldeles utmärkt och Pizarro saknades verkligen för Bremen. Men Arnautovic, framspelad av Rosenberg, kvitterade i slutminuterna. Hur länge håller Bremen? Och kommer Hoffenheim att klättra eller dala?

Borussia Dortmund – Bayer Leverkusen 1-0
Jürgen Klopps lag försvarade ligaledningen efter en, sett till 90 minuter, ganska komfortabel vinst. Leverkusen hade faktiskt bara tre skott, vilket är den lägsta noteringen för klubben sedan man började mäta. Dortmund var det bättre laget, det aktivare laget. Men den riktiga farligheten framför mål infann sig sällan. Bernd Leno såg dock till att matchen bara slutade 1-0, i stället för kanske 3-0. Shinji Kagawa gjorde mål precis innan halvtid efter en fenomenal soloprestation. Robin Dutt ställde upp väldigt defensivt med sitt Leverkusen men det räckte in för att hämta poäng på Westfalenstadion.

VfB Stuttgart – Hertha Berlin 5-0
Ja, ni vet ju redan att Skibbe fick sparken efter detta förnedrande nederlag. Och det var sannerligen en kross, en utspelning. Stuttgart drog det längsta strået helt enkelt i detta möte mellan två ångestfyllda lag. Det här var för övrigt Stuttgarts första vinst sedan den 20 november då man slog Augsburg med 2-1. Hemmalaget spelade bra fotboll och när Ibisevic fick premiär-måla för klubben lossnade det för alla och resultatet rann iväg. Berlins Andreas Ottl drog även på sig ett rött kort, ganska tydlig frustration i det läget. Matchen blev aldrig någon match, men oj så viktigt detta var för Labbadia och Stuttgart.

FSV Mainz 05 – Hannover 96 1-1
Mohamed Zidan fortsätter att göra succé i sin ny-gamla klubb. Övergången blev precis den fullträffade som man kunde ana. Egyptiern gjorde tidigt 1-0 efter ett tjusigt förarbete av Polanski. Matchen var tempofylld och lagen turades om att hålla i stafettpinnen i en väldigt trevlig match. Sommarens polska nyförvärv, Sobiech, gjorde målet för Hannover i slutminuterna.

Borussia Mönchengladbach – Schalke 04 3-0
Oj oj oj vilken överkörning. Vilken total dominans. Och så vackert, så strålande vackert. Reus gör 1-0 efter två minuter när han på något magiskt vis hittar en vinkel att avsluta i. Hanke väggspelar två gånger innan han knorrar in 2-0 efter en kvart och Arangos frispark är redan en klassiker. Helt välförtjänt seger för hemmalaget som verkligen ser hur bra som helst ut. Det här kan räcka långt, riktigt långt. Schalke å andra sidan var pinsamt dåliga, viljelösa och helt vilsna i försvarsspelet. Och Huub Stevens hade inga goda idéer vid sidlinjen. Det är svårt att veta vart vi har Schalke för tillfället, de känns för svaga för toppen men likväl ligger de där.

FC Augsburg – FC Nürnberg 0-0
Säsongens tråkigaste 80 minuter. De sista tio minuterna av matchen var betydligt bättre med ett böljande spel och två lag som ville avgöra. Augsburg hade sina lägen i första halvlek och Nürnberg i andra halvlek. Ett rättvist, men meningslöst, kryss.

FC Köln – Hamburger SV 0-1
En match som Köln var med i, men där HSV ändå var det bättre laget och skapade de farligaste målchanserna. Det kunde ha varit ett svenskt anfallsmöte men Marcus Berg är fortsatt skadad och Mikael Ishak satt på bänken hela matchen för Köln. Målet kom med bara några minuter kvar av matchen när Petric serverade Guerrero. Peruanen hittade den lilla ytan som fanns och la in boll in i mål till Geromels stora förtret – då mittbacken i ärlighetens namn borde ha kunnat rensa undan bollen men missbedömde situationen. En välförtjänt seger för HSV som klättrar i tabellen och nosar lite på Europa-platserna. Solbakkens framtid känns allt mer osäker, särskilt efter ett destruktivt byte på hemmaplan i stället för offensiv kraft. Även om jag då förstod hans tanke, men med facit i hand kommer han att få skit för det.

/Wingren

Pokal-veckan är över och nu väntar en otroligt smaskigt omgång av Bundesliga. Bland annat har vi ett ljuvligt möte mellan topplagen Borussia Mönchengladbach och Schalke 04. Samtidigt ska serieledarna från Dortmund försvara sin plats i tabellen mot fjolårstvåan Bayer Leverkusen. Det här kan inte bli annat än en ytterst intressant och njutbar fotbollshelg.

Och det händer mycket. Bland annat kan vi, lite i efterhand, konstatera att säsongens Hinrunde (hösten) har bjudit på det högsta publiksnittet någonsin. Närmare bestämt har i snitt 44 345 åskådare sökt sig till arenorna.

TSG Hoffenheim har sparkat sin tränare Holger Stanislawski, som jag skrev en artikel om i går för den som har hållit utkik. I dag rapporterar Kicker att Markus Babbel kommer att presenteras. Före detta Berlin-tränaren får ett kontrakt som sträcker sig till 2014. Jag måste erkänna att jag inte är alls säker på att det är rätt man för denna Hoppiska utmaning. Å andra sidan – vem tusan hade känns rätt? Babbel är ett bra namn med tanke på att han är ledig. Frågan är om han vet vad som väntar när han tar över ett Hopplöst Hoffenheim? Såg ni vad jag gjorde där?

Borussia Dortmund inledde säsongen dåligt, och var efter förlusten mot Hannover 96 den 19 september den sämsta titelförsvararen på 27 år. Det har dock ändrats nu. BVB har inte förlorat på 14 matcher, och har inkasserat 36 av 42 poäng. Nu är Jürgen Klopps lag plötsligt den femte bästa titelförsvararen någonsin i Bundesliga.

Endast Bayern München (1972/73, 1980/81, 2005/06 och Borussia Dortmund (1995/96) har varit mer framgångsrika vid samma tidpunkt. I slutet av säsongen har även Salladsskålen, mästartiteln, stannat hos de regerande mästarna. Vad kan det betyda? Inte mycket som det ser ut just nu i den alldeles galna tabellen. Men Dortmund är bra, riktigt bra.

Dystra nyheter från Bayern-lägret kunde jag också rapportera om i går. Bastian Schweinsteiger är skadad och tvingas gå i gips i en vecka innan han kan påbörja rehabiliteringen. Ska vi tro på drygt en månads skadefrånvaro? Tungt för rekordmästarna givetvis. Men det gick väldigt bra mot ett svagt Stuttgart i cupen, även utan härföraren på mitten. Kroos var tillbaka som tia, och Robben förpassades till bänken. Då var det åter fart och fläkt i Münchens spel. Och Gustavo dammsög på det centrala mittfältet. Bra tänkt, Jupp Heynckes.

Och så en uppföljning på Igor de Camargos omtalade filmning. Jag behöver inte dra historien eller mina åsikter igen – de finns nedan. Hertha Berlins tränare Michael Skibbe är fortfarande otroligt upprörd och förbannad på domaren. Detsamma gäller sportchef Michael Preetz. Jag vill här tillägga att domaren har ett otacksamt jobb och att de Camargo snarare borde kritiseras. Som tidigare nämnt borde dock inte Hubnik agerat som han gjorde, och det erkänner även Preetz.

Felix Brych, domaren, har även han brutit tystnaden efter cup-skandalen. ”Jag är inte beredd att ta på mig skulden för allt. Men jag erkänner att jag agerade olyckligt”, säger han till Bild.

Sekunderna innan filmningen och Hubniks utbrott, får Hubnik en onödig knuff i ryggen av de Camargo. Solklar frispark. Och det tycker även Felix Brych, men ”Jag dömde fördel. Jag ville ge Herthas målvakt möjligheten att snabbt sätta igång spelet”.

Och avslutningsvis säger han att ”då var jag väldigt säker på att mitt beslut var det rätta”.

Vad kan man säga? Det är inte lätt att vara domare. Det är ta mig fan riktigt svårt. Särskilt när spelare faktiskt filmar, förstärker och delar ut tjuvnyp.

Angående Igor de Camargo kan han alltså inte straffas för det han gjorde – eftersom att domaren redan har bedömt situationen. Då finns det inget att göra. Det är i såna här fall jag vill införa saftiga böter och en lång avstängning i efterhand.

Men jag ska sluta brusa upp. I stället blickar vi framåt mot helgens matcher – och låt oss hoppas att vi slipper fler såna här situationer.

Bundesliga omgång 21:

Fredag 20:30
VfL Wolfsburg – SC Freiburg
Freiburg dras med nya tunga skador på Krmas och Putsila. Intressant i det här mötet är att Wolfsburg har använt flest spelare – inte bara den här säsongen utan någonsin i Bundesliga – medan Freiburg har använt näst flest. Hemmalaget har skickat ut 36 spelare, bortalaget 29. Oavsett bör det här kunna bli en ganska jämn match då faktiskt Wolfsburg och Freiburg har gjort det ganska bra sedan serien vände. Lagen stod för fina resultat när Freiburg kryssade mot Bremen, och Wolgsburg spelade oavgjort mot Gladbach.

Lördag 15:30
Bayern München – FC Kaiserslautern
Även om Stuttgart var riktigt blekt i cupen i onsdags så spelade Bayern bra mycket bättre än vad de har gjort på sistone. Kan de leverera samma spel mot ett målsnålt Kaiserslautern så blir det här en promenad i parken. Det gäller bara att spelarna inte har den inställningen. Marco Kurz FCK har inte vunnit på tio ligamatcher, och München har inte förlorat mot Kaiserslautern sedan 1997. Dessutom har Mario Gomez skrämmande nog gjort fler mål än hela FCK tillsammans (17/15). Det här ska bara kunna gå på ett sätt, även utan Bastian Schweinsteiger.

Werder Bremen – TSG Hoffenheim
Markus Rosenberg och Marko Arnautovic bildar anfallspar för Bremen då lagets bäste målskytt, Claudio Pizarro, är avstängd. Och just Rosenberg hade nog behövt ett mål efter att ha bränt en hel del bra chanser. Hela laget behöver en vinst för att inte glida nedåt i tabellen. I Hoffenheim blåser nya vindar och kanske sitter Babbel på bänken redan på lördag. Han tvingas dock klara sig utan avstängda Babel och Salihovic. Känns på förhand som en tät kamp det här.

Borussia Dortmund – Bayer Leverkusen
Leverkusen dras fortfarande med skadeproblem och Ballack-frågan. En vinst hade gjort gott för självförtroendet, men även för tabelläget. Laget som ska möta självaste Barcelona i Champions League riskerar att glida ned i ingenmansland. Inte ens en plats i Europa League känner säker. Borussia Dortmund å andra sidan strålar av självförtroende, men tvingas klara sig utan mittfältsstjärnorna Sven Bender och Mario Götze. Således blir det dessvärre ingen tvilling-kamp mellan Lars och Sven Bender denna gång. Men en jäkligt bra fotbollsmatch borde det bli ändå.

VfB Stuttgart – Hertha Berlin
Den 20 november visade kalendern senast Stuttgart lyckades vinna. Då vann man med 2-1 mot Augsburg. I cupen mot München såg Labbadias lag riktigt viljelöst och dåligt ut. Tvärtom gäller för Hertha Berlin som såg riktigt starkt och piggt ut mot Gladbach i cupen. Michael Skibbe behöver verkligen en vinst, men så även Bruno Labbadia. Den här matchen skriker ångest – och det lag som kämpar mest lär vinna.

FSV Mainz 05 – Hannover 96
Hannover börjar likna det lag som vi fick se förra säsongen – och detsamma gäller faktiskt Mainz. Hannover målvakt, Ron-Robert Zieler, är den enda målvakten i Bundesliga som har hållit nollan sedan serien vände. Det här blir en kamp mellan två lag som åter har hittat sig självt. Hannover har två raka vinster i ryggen och Mainz kommer från en överkörning av Freiburg samt ett respektabelt kryss mot Schalke.

Lördag 18:30
Borussia Mönchengladbach – Schalke 04
Woho! Vilken match. Och vilken ångest det förlorande laget kommer att ha. Och ett kryss kommer att kännas som en förlust. Egentligen har Favres lag ingen press på sig och inget att förlora, men det är svårt att hävda det när man ligger så bra till i ligan och efter att ha spelat så fantastiskt dessutom. Schalkes försvar brukar se ganska dåligt ut och det kan bli lekstuga för Reus och Hermann. Å andra sidan var inte Gladbach att känna igen mot Berlin, som fick skapa förvånansvärt mycket. Och i Schalke finns Huntelaar som är en säkrare målskytt än Berlin Lasogga.
Högintressant match. Kvällens höjdpunkt.

Söndag 15:30
FC Augsburg – FC Nürnberg
Källarstrid. Och Nürnberg har som vana att vinna mot Augsburg. Nürnberg gjorde egentligen en väldigt bra match mot Dortmund sist, åtminstone första halvlek, men något mål blev det aldrig. Nu står tre viktiga poäng på spel för båda lag. Tre poäng som i förlängningen kan betyda nedflyttning eller nytt kontrakt.

Söndag 17:30
FC Köln – Hamburger SV
Här har vi två lag som vid en vinst kan få tillräckligt med poäng och självförtroende för att starta en serie och faktiskt få känning på Europa League-platserna. Så jämnt är det. Men då gäller det att ta chansen. Hamburg blir min förhandsfavorit då Köln saknar Podolski och det börjar kännas allmänt rörigt i klubben även om man vann mot Kaiserslautern sist. HSV spelade som bekant oavgjort mot Bayern München. Det luriga med mötet, och tabellen, är givetvis att en förlust innebär svindel och illamående. Plötsligt är avgrunden nära.

/Wingren

Omgång 20 av Bundesliga säsongen 2011/2012 skriver vi in i historieböckerna – åtminstone på ett mindre framskjutet ställe. Det här var blott den femte omgången någonsin i Bundesliga som spelades klart utan att ett enda hemmalag lyckades vinna. Inte en enda hemmaseger. Det säger allt om hur jämnt det är ligan. Det behövs väl egentligen inga andra ord för att beskriva det tyska fotbollsfenomenet. Det är strålande. Det är nervkittlande underhållande. Det är magiskt. Alldeles fantastiskt.

Inte nog med att hemmalagen kryssade eller förlorade. Vi har även en tabell som kan kastas om totalt på bara en eller två matcher. Visst, de fyra topplagen har ett ordentligt försprång men i gengäld är det extremt jämnt mellan just dessa lag. Sedan vill jag nästan påstå att resterande lag har en fullt rimlig chans att nå Europa League-platserna – men även en lika stor risk att faktiskt åka ur. Och det mina vänner är fotbollsunderhållning när den är som bäst.

Under den gångna helgen fick vi även en ny serieledare i Borussia Dortmund. Jürgen Klopps unga lag var det enda topplaget som lyckades slå sitt motstånd. Schalke, Bayern München och Borussia Mönchengladbach spelade intensiva en-poängs-matcher.

Redan nästa omgång kan Dortmund förstås halka ned till en delad tredjeplats med Gladbach. I fotboll kan det gå fort.

Precis under toppen har Bayer Leverkusen och Werder Bremen haft en ganska bekväm position. Men båda klubbar slarvar betänkligt med spelet och plötsligt är Hannover väldigt nära att ta över en av platserna som ger kval till Europa League. Markus Rosenbergs klockrena stolpträff är symboliskt för ett Bremen som inte lyckas vinna mot lilla Freiburg, medan Moa Abdellaoues viktiga mål är detsamma för ett Hannover som lyckas vinna trots att spelet inte flyter på som Mirko Slomka kanske önskar.

I botten vägrar Freiburg och Augsburg att ge upp – vilket plötsligt gör bottenstriden synnerligen raffinerad. Inget lag kan känna sig säkert och alla lag har möjligheten att göra en förträfflig säsong. Men alla slår alla och det råder egentligen totalt kaos i tabellen. Men för oss åskådare ett väldigt njutbart kaos.

Bayern München uppges vara så gott som överens med både FC Basel och Xherdan Shaqiri själv om en övergång. Den härlige teknikern uppges kosta cirka 10-12 miljoner euro enligt Kicker. En nyttig och spännande värvning som säkert kommer att hjälpa rekordmästarna en bra tid framöver. Det känns även helt rätt då det Bayern egentligen saknar är spets bland sina breddspelare.

Och vet ni vad? Nu sitter ni förstås där hemma och bara längtar efter nästa helg – och det gör jag med – men redan i morgon inleds kvartsfinalerna av DFB-Pokal. Kan det bli bättre?

Bundesliga omgång 20:

FC Nürnberg – Borussia Dortmund 0-2
De regerande mästarna är nu obesegrade i 14 matcher och leder ligan med två poäng. Segern satt dock långt inne i ett iskallt Nürnberg och det var först i andra halvlek som Dortmund verkligen kopplade greppet efter ett tidigt ledningsmål från kapten Kehl. Stort jubel utbröt när Barrios fick avsluta måltorkan. Men Nürnberg gjorde riktigt bra ifrån sig och kunde mycket väl ha snuvat Dortmund på poängen. En klassisk arbetsinsats från Dortmund räckte dock – och det är en styrka.
Det som dämpade Dortmund-lyckan var givetvis fantastiske Sven Benders skada.

Hertha Berlin – Hannover 96 0-1
Michael Skibbe, Berlins nye tränare, har fått en mardrömsstart på sitt nya jobb med tre raka förluster. Mirko Slomkas livförsäkring heter Moa Abdellaoue och givetvis var det just han som avgjorde matchen. Det var norrmannens elfte mål och han fortsätter att imponera. Berlin kunde mycket väl ha tagit ledningen i första halvlek men brände sina chanser. En stund efter Moas mål i andra halvlek fick så debuterande Neumann sitt andra gula kort och ridån gick ner för Skibbes Berlin. Hannover däremot fortsätter att plocka poäng även om spelet inte alltid övertygar.

Schalke 04 – FSV Mainz 05 1-1
När Mohamed Zidan lämnade Dortmund för Mainz förra veckan lovade han att försöka sänka rivalen från Gelsenkirchen. Han höll sitt ord och gjorde 0-1 under första halvlek. Över huvud taget kan Thomas Tuchel vara mycket nöjd med sitt nyförvärv som verkligen tog för sig – även om han kanske skulle ha gjort något mer mål. Mainz såg piggare ut än Schalke, men precis som vi har vant oss vid så besitter Huub Stevens lag en otrolig förmåga att ta sig in i matcher. Obasi dansade i straffområdet och kvitterade för Schalke i andra halvlek. Sedan böljade matchen fram och tillbaka med målchanser för båda lag.

Bayer Leverkusen – VfB Stuttgart 2-2
En galen och härlig match som vållar problem för Leverkusen men som skänker Stuttgart lycka. Bortalaget hade fyra raka förluster på kontot och matchen inleddes bedrövligt när Keißling nätade efter bara elva minuter. Schieber kvitterade innan första halvlek var över. Men så fick Rolfes förvalta en straff tidigt i andra halvlek och Stuttgart kändes uppgivet. Men Kadlec drog på sig sitt andra gula och gästerna växlade upp tempot och fick in en kvittering genom Harnik precis i slutminuterna. Stuttgarts Molinaros lyckades sedan bli utvisad på tilläggstid.
För övrigt fick nyförvärvet Corluka spela från start för Bayer, medan Ballack än en gång satt fastklistrad på bänken.

VfL Wolfsburg – Borussia Mönchengladbach 0-0
Alla vet vem Felix Magath är. Och nu är han åter historisk. När tränar-ikonen bossade över Frankfurt använde han 35 spelare säsongen 2000/2001 – ett nytt Bundesliga-rekord. I lördags slog han det själv då Sissoko blev hans 36:e spelare den här säsongen. Något säger mig att vi får se Magath utöka det rekordet redan den här säsongen. Första halvlek var en försvarskamp med få målchanser där enda målet dömdes bort för offside. Lite öppnare var andra halvlek där Marco Reus definitivt skulle ha gjort mål men brände chansen. Ett kryss som andas taktisk utmanövrering.

TSG Hoffenheim – FC Augsburg 2-2
Det går verkligen inte alls något vidare för Stanislawski och hans Hoffenheim för tillfället. Spelarna verkar inte vilja uträtta det som ”Stani” begär. Bottenlaget Augsburg lyckades kämpa till sig en viktig poäng som gjuter liv i bottenstriden. Hoffenheim hämtade in 0-1 till 2-1 men Langkamp fixade kvitteringen 20 minuter innan slutsignal.

Hamburger SV – Bayern München 1-1
Nye tränaren Thorsten Fink, tidigare spelare i Bayern, var övertygad om att han skulle kunna störa rekordmästarna. Och visst lyckades han. HSV kämpade och slet som ett lag och lyckades för en gångs skull minimera antalet individuella misstag. En fantastisk insats helt enkelt som unge Sala krönte med ett otagbart mål i fösta halvlek. Det här var en riktigt rolig fotbollsmatch med högt tempo och många målchanser. Även Bayern bjöd upp till dans och Drobny fick göra ett par mästerliga räddningar. Men Bayern ser svagare ut än under hösten – och man måste fråga sig om inte Kroos borde få spela för Müller som tia, och kanske borde Gustavo få ta plats bredvid Schweinsteiger. Rekordmästarna behöver nog det, särskilt då pressen plötsligt har ökat. Nu är Bayern ett av de jagande lagen. Inbytte ex-HSV:aren Olic fixade dock kvitteringen efter en ganska massiv Bayern-press i andra halvlek. Efter det böljade matchen än en gång fram och tillbaka.

SC Freiburg – Werder Bremen 2-2
Efter den blytunga förlusten i Mainz visade Freiburg att man är redo att ta kampen för överlevnad. Och att man ska göra det genom en gedigen kollektiv insats utan målmaskinen Cissé. Två gånger hämtade hemmalaget upp underläget som Pizarro fixat. Freiburg var faktiskt riktigt bra, det känns som att Streich har blåst nytt liv och jävla anamma i laget. Rosenberg borde, än en gång, ha gjort mål. Och i takt med Guidettis framfart i Holland glider kanske EM-biljetten ur handen nu? Lite synd om Rosenberg som faktiskt har utvecklat sitt spel på plan. Ösi-Özil – Junuzovic – debuterade för Bremen och assisterade Pizarro till 0-1-målet.

FC Kaiserslautern – FC Köln 0-1
Ståle Solbakken kan äntligen andas ut en aning efter denna viktiga vinst, medan det i Kaiserslautern börjar bli allt mörkare och dystrare. Även utan Podolski lyckades alltså Köln vinna en ganska svårspelad och halvtråkig match. I första halvlek åkte Kaiserslauterns nyförvärv, Borysiuk, på en ganska billig utvisning av den omstridde domaren Stark. Köln hade redan greppet och nu orkade inte hemmalaget svara på samma sätt som tidigare och initiativet i matchen togs allt mer över av Köln – även om hemmalaget skapade ett par farliga lägen. Men det var först när inbytte Roshi målade på en hörna som segern kändes säker för Solbakken.
Tränare Marco Kurz såg för övrigt extremt förbannad ut vid utvisningen, och hamnade även i ett verbalt bråk med Solbakken.
Svenske Ishak fick åter förtroendet som inhoppare.

/Wingren

Återigen sitter jag på ett tåg som ska ta mig till vår huvudstad. Ett evigt resande, ett virrvarr av frukosttallrikar och diverse artighetsfraser. Men det kunde förstås ha varit mycket värre, jag klagar inte. Det blir förstås en lite kortare blogg i dag – men vi ska ändå ta oss igenom höstens sista omgång innan jag loggar ut. I dag lottas förresten Champions League och Europa League, men kommentarer på detta kommer jag inte att kunna leverera på studs. Hur lång tid det tar innan jag är tillbaka och åter redo att skriva vet jag inte – men jag vet att ni klarar er.

Vi kan notera att Schalke 04 och Hannover 96, som redan var klara för avancemang, avslutade gruppspelet med stil. Detta trots en frisk rotation. Mest utmärkande i denna rotation var att ex-landslagsmålvakten Timo Hildebrand vaktade målet för Schalke. Han gjorde ett par fina räddningar och framför allt en viktig straffräddning. Fina betyg och omdömen. Hildebrand kommer att ge allt för att ta en plats även i Bundesliga. Men kommer det att räcka? Om inte annat borde klubbar i behov av en målvakt våga värva Hildebrand. Han visade att han fortfarande kan – även om det bara var en match.

För Hannovers del fick Markus Miller göra comeback i målet. Vilken fröjd att se. Vem är det tänker någon? Ron-Robert Zieler är förstås Hannovers nummer ett, men Miller har haft hand om rollen som reservmålvakt. För inte så längesedan gick han dock ut och berättade för hela landet att han mådde dålig. Att han led av depression, att han behövde hjälp. Han fick hjälp, han fick stöd. Och berättelsen kunde alltså inte ha slutat på ett bättre vis än att han i går gjorde comeback för sin klubb. Fantastiskt.

Rubriken då? Vems karriär ska ta slut? Och vad är så häftigt? I själva verket är det bara ett väldigt löst transferrykte som inte ens är ett rykte egentligen. Bara en jävligt skön story. Jag pratar om den spanske ikonen Raúls kärlek till Madr..förlåt, Düsseldorf. Just det. Düsseldorf. Tidningen Express avslöjade att den gode Raul – som spelar för Schalke men bor i Düsseldorf – har blivit frälst. På senare år har spanjoren gått och blivit Fortuna Düsseldorf-supporter.

“När vi är på resande fot med Schalke gör Raúl allt för att få se tv-bilder från Fortunas matcher. Under sändningen lever han sig in i matchen och jublar när det blir mål, som vilken annan Fortuna-supporter som helst”, säger lagkamraten Christoph Metzelder till Express.

Raúl syns så ofta han kan på arenan tillsammans med sina barn – givetvis iklädda Forrtuna-halsdukar. Han och familjen trivs väldigt bra i Düsseldorf och tycker om människorna har Raúl själv berättat.

“Han är tagen av euforin. Till mig har han sagt: ‘jag hade gärna spelat med Fortuna, då hade jag kunnat cykla till träningarna”, säger “hans bästa vän” till Express.

“Han är en sympatisk, jordnära och skön person, som har lätt för att anpassa sig och som uppenbarligen trivs väldigt bra här. Om han vill komma, då rullar jag ut den röda mattan för honom”, säger Fortuna-mittfältaren Oliver Fink.

Och så här fortsatte det i igår. Artikel efter artikel. Fortuna Düsseldorf dementerade förstås en övergång redan igår. Men så var det ju inte heller nu det var aktuellt. Enligt uppgifter vill Raúl ge Europa-spelet en sista chans innan karriären ska klinga av. Om det sedan blir en avslutning i Düsseldorf? Det tror jag inte. Men så vet man aldrig med Raúl. Vem trodde att han skulle skriva på för Schalke, egentligen?

Förresten: matchen mellan Köln och Mainz slutade 1-1 i tisdags.

Bundesliga omgång 17:

Fredag 20:30
Bayern München – FC Köln
Rekordmästarna är som sagt höstmästare – om de inte förlorar med tio mål eller så. Även om Köln tabellplacering och Bayern Münchens hemmaform tyder på allt annat än en jämn tillställning så kan det bli det ändå. Köln har två segrar och tre kryss från lagens senaste möten. Galet. En härlig match i matchen får vi också mellan målskyttarna Mario Gomez och Lukas Podolski. Revanschlusta borde det finnas hos nämnde Podolski men även hos Michael Rensing – de har båda blivit bortsorterade från Bayern. Enligt uppgifter kommer matchen för tidigt för att Jupp Heynckes ska våga chansa med att spela Bastian Schweinstegier. I Köln vet vi att ‘Poldi’ är i form efter det läckra 1-1-målet mot Mainz i tisdags.

Lördag 15:30
Bayer Leverkusen – FC Nürnberg
Fem förluster och en vinst på sex matcher för bortalaget. Och dessutom var man nästan sämre än någonsin förra veckan mot Hoffenheim. Det här ska inte bli några problem för Bayer Leverkusen som har börjat få upp ångan även i Bundesliga.

Hamburger SV – FC Augsburg
Augsburg kämpade och slet mot Borussia Mönchengladbach – och fick betalt för det. Nu har de en fin vinst i ryggen vilket säkerligen behövs mot ett Hamburg som ser allt bättre ut. Tränare Thorsten Fink är ännu obesegrad och nu kan han även spela med Mladen Petric på topp. En vinst skulle ge HSV en ganska skön mittenplacering, medan en vinst hade gett Augsburg ett allvarligt hopp om överlevnad. Segerskytten mot Mönchengladbach, Callsen-Bracker, saknas.

SC Freiburg – Borussia Dortmund
Dortmund är ett av lagen som jagar dominanta Bayern. Senast blev det endast 1-1 mot Kaiserslautern och en vinst känns välbehövlig mot Freiburg. Markus Sorgs lag behöver förstås vinsten precis lika mycket då man krigar för överlevnad. Schuster saknas i Freiburg medan Dortmund måste klara sig utan Subotic, Bender, Leitner, Götze och kanske även Gündogan samt Barrios.

TSG Hoffenheim – Hertha Berlin
Markus Babbels kontraktspoker har inte gjort Berlin gott. Prestationerna på plan har sett sämre ut, men kanske är det en synvilla. Det här blir en riktig mittenkamp som säkert kan bjuda på ett härligt böljande spel.

VfL Wolfsburg – VfB Stuttgart
Felix Magath har haft ordentliga problem med sitt lag och har nu blivit lovad en hel säck med pengar till vintern – så att han kan köpa in fler spelare. Bland annat sägs han vilja ha Tomas Rosicky från Arsenal. Wolfsburg brukar dock göra sina bättre matcher på hemmaplan så Stuttgart ska inte ta något för givet – även om Wolfsburg ligger på 14:e plats. Bortalaget har å andra sidan visat en lite sämre form på sistone. Vidöppet.

Lördag 18:30
Schalke 04 – Werder Bremen
Wow, vilken toppmatch kvällen bjuder oss på! Trean möter fyran, Huntelaar möter Pizarro och framför allt spelar Werder Bremen. Det blir nästan alltid kul, oavsett motstånd. Schalke är riktigt starka under Huub Stevens och kan på allvar utmana om mästerskapstiteln, men framför allt Champions League-platserna. Förhoppningsvis får Rosenberg åter chansen för bortasvaga Bremen. På hemmaplan brukar det bli seger på seger, men på bortaplan är det svängdörrar i försvaret. Kan bli en galen tillställning.

Söndag 15:30
FC Kaiserslautern – Hannover 96
Hemmalaget har tankat en hel del självförtroende efter 1-1-matchen på bortaplan mot de regerande mästarna. Hannover har sett svaga ut i offensiven jämfört med vad vi är vana vid, men i går fick de trots allt göra tre mål. Sedan 2002 har en vinst avlösts av en förlust när dessa lag har mötts på Betzenberg. Senast vann Hannover.

Söndag 17:30
Borussia Mönchengladbach – FSV Mainz 05
Mainz har vaknat till liv igen och spelar nästan lika bra fotboll som förra året – bortsett från att de saknar en riktig målskytt som kan utnyttja chanserna. Köln borde inte ha fått spela 1-1 i tisdags – det skulle ha varit avgjort redan. I Mönchengladbach hoppas man på att nyckelspelaren Reus kan göra comeback. En vinst mot Mainz hade varit den perfekta medicinen mot Augsburg-nederlaget.

/Wingren

Premiärinlägg i bloggen. Och så börjar jag med något så urbota dumt som att försöka tippa utgången av Bundesliga. Det är ett närmast omöjligt uppdrag. Inte blir det lättare med underpresterande lag som Schalke, Wolfsburg, Bremen, Stuttgart och Hamburg. När ska de vakna?
Och hur blir det med förra säsongens uppstickare? Har luften gått ur Mainz, Hannover och Nürnberg?

På fredag drar Bundesliga äntligen i gång igen när mästarna Borussia Dortmund tar emot Hamburger SV inför 80 000 supportrar. Äntligen är det dags för bollen att rulla, ölen att flöda, korvarna att grillas och publikens sång på de tyska arenorna. Supportrar i Tyskland, och världen över, har längtat sig galna under sommaren. Men i morgon är det faktiskt dags. Ligan med högst publiksnitt, som alldeles nyligen har gått förbi italienska Serie A på Uefas ranking, blåses i gång i Dortmund halv nio på fredag.

Häng med från start och bevittna spänningen, de hårda närkamperna, den glada anfallsfotbollen och den stora publiken i Bundesliga. Fotbollens nya hemland är på väg att bli Tyskland, ligapresidenten ser fram emot att ta sig förbi även Spanien på Uefas ranking. Men strunt i det. Det viktiga är att supportrarna fortfarande har något att säga till om, att publiken får stå upp på arenorna, att det inte är ryska oljemiljardärer som styr klubbarna och framför allt: fotbollen är underhållande.

Under säsongen kommer du att kunna följa ligan och lagens utveckling här. Men du kommer även att kunna läsa dokument, krönikor, anekdoter samt få koll på de stora “snackisarna“.
Vad sägs om: “Är Münchens dominans över?”, “Elva vänner blev tio – framgångssagan Dortmund med Klopp i fokus”, eller “Hamburger SV – det modiga Chelsea-bygget”?

Men som sagt, nu tar vi en sak i taget. Så här tror jag att Bundesliga kan sluta:

1. Bayern München
Truppens snittålder: 25,4

In: Rafinha (Genoa), Nils Petersen (Energie Cottbus), Manuel Neuer (Schalke 04), Jérôme Boateng (Manchester City), Takashi Usami (Gamba Osaka, lån), David Alaba (TSG Hoffenheim, åter efter lån).

Ut: Thomas Kraft (Hertha Berlin), Hamit Altintop (Real Madrid), Andreas Ottl (Hertha Berlin), Miroslav Klose (Lazio), Mehmet Ekici (Werder Bremen).

Kommentar på transferaktiviteter: En segdragen affär fick sitt slut – och Bayern München fick sin önskespelare Manuel Neuer. Tysklands landslagsmålvakt kommer att föra Bayern till nya höjder då storklubben har saknat en riktigt bra målvakt sedan Oliver Kahn lade målvaktshandskarna på hyllan. Reserven Hans-Jörg Butt kommer att göra sitt jobb när det krävs, och säkerligen slå in en straff eller två. Rekordmästarna har jobbat febrilt med att förstärka försvaret som inte såg bra ut förra säsongen. Boateng och Rafinha kommer in med kvalitet och rutin – men är det verkligen tillräckligt?

Klose, anfallaren som är lätt att älska, har lämnat och ersatts av andraligans bäste målskytt Petersen. Alaba återvänder till klubben och kommer utan att problem kunna ersätta Altintop som stack till Mourinho och Madrid.
På tal om det; hade det inte varit lättare för den gode Mourinho att ta över ett lag i Tyskland? Nu har han hämtat in Özil, Khedira, Sahin och Altintop. Det verkar som att killen har en förkärlek till tysk fotboll.

Motivering: Om det bara hade funnits något annat lag att sätta som segrare hade jag gjort det – men Dortmund står inför en ovan utmaning, Leverkusen har tappat Heynckes samt Vidal och de andra giganterna är endast på väg ut ur sin dvala. Münchens offensiva kvaliteter är odiskutabla. Gomez, Ribéry, Robben, Müller, Alaba, Kroos och Schweinsteiger kommer att skrämma slag på allt motstånd. Men försvaret ser fortfarande inte riktigt bra ut. Neuer är en världsmålvakt, men Badstuber och Rafinha i backlinjen är det verkligen inte. Boateng kan bli bra, men det finns fortfarande en drös av mittbackar i ligan som är bättre. Men Lahm, han håller givetvis klass.

Det finns alltså en överhängande risk för att försvaret kommer att se halvdant ut däven i år, om än inte lika katastrofalt som förra säsongen. Jupp Heynckes kommer att sitta på tränarbänken och göra ett väldigt bra jobb med München – dessutom är han god vän med Uli Hoeneß vilket kommer att generera i färre mediala ordkrig inom klubben.
München kommer helt enkelt att vinna tack vare en offensiv av absoluta världsklass, en stark tradition, en Neuer, en Heynckes och en revanschlusta som personifieras av Schweinsteiger och Lahm.
Så jag inrättar mig i det led som 17 av 18 tränare redan har ställt sig i: Bayern München vinner Bundesliga.

Håll ögonen på: Robbéry. Arjen Robben och Franck Ribbéry skrämmer slag på allt och alla – när de inte är skadade (läs Robben och Ribbéry) eller befinner sig i en formsvacka (läs Ribéry).

2. Borussia Dortmund
Truppens snittålder: 24,3

In: Ivan Perisic (Club Brügge), Ilkay Gündogan (Nürnberg), Mustafa Amini (Central Coast Mariners, lånas ut ett år), Chris Löwe (Chemnitzer FC), Julian Koch (MSV Duisburg, åter efter lån), Moritz Leitner (FC Augsburg, åter efter lån).

Ut: Dede (Eskisehirspor), Markus Feulner (Nürnberg), Nuri Sahin (Real Madrid), Tamas Hajnal (VfB Stuttgart), Dimitar Rangelov (Energie Cottbus, lån), Marco Stiepermann (Alemannia Aachen, lån), Lasse Sobiech (St. Pauli, lån), Daniel Ginczek (VfL Bochum, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Tysklands publiklag vann överraskande Bundesliga med ett väldigt ungt lag. Dortmund har under flera år lidit av en ekonomisk kris, och det var många som varnade för att laget skulle tappa sina stjärnor – sina elva vänner. Men den enda spelaren från startelvan som lämnade var Nuri Sahin som skrev på för Real Madrid.

Dortmund har dock följt sin filosofi och hållit hårt i pengarna samt värvat unga och talangfulla spelare. Ilkay Gündogan ska fylla luckan efter Sahin, medan Moritz Leitner kommer att pressa honom i kampen om en startplats. Ivan Perisic ska sätta fart på Kevin Großkreutz ute till vänster, medan Chris Löwe hämtades från Regionalliga för att ersätta publikfavoriten och ikonen Dede, som reserv till Marcel Schmelzer på vänsterbacken.

Motivering: Det hör inte till vanligheterna att en klubb, förutom Bayern München, håller sig kvar i toppen efter att ha vunnit Bundesliga (lex Stuttgart-Wolfsburg-Bremen). Men Borussia Dortmund skiljer sig på många sätt från uppstickarna de senaste säsongerna. Laget är väldigt ungt och hungrigt och landslagsspelare fostras på löpande band. Förra året belönades Großkreutz, Götze, Hummels, Bender och Schmelzer med en plats i Löws trupp. I skrivande stund meddelar Ruhr Nachrichten att Löw har nominerat 20-årige Gündogan till truppen som ska ta sig an Brasilien nästa vecka. Den enda spelaren man inte lyckades behålla var Nuri Sahin – i övrigt är startelvan intakt.

Tränare Jürgen Klopp säger själv att mittfältaren inte går att ersätta rakt av – då Sahin är en unik spelartyp. All anledning till oro alltså (lex Özil). Men nämnde Gündogan har hämtats in och imponerat mer och mer under försäsongen. Klopp har helt enkelt lagt om spelsystemet lite för att kompensera förlusten av Sahin. Nu ska Gündogan, Götze och Kagawa styra anfallsspelet lite högre upp i plan i stället. Backlinjen är intakt och samtliga spelare har minst en konkurrent för varje position. Hemma på Westfalenstadion spelar Dortmund inför 80 000 supportrar – och Klopp drillar sina spelare hårt. Laget springer mest av samtliga lag i Bundesliga.

Nu ska man visserligen ta sig an Champions League också, och i går meddelade klubbens läkare att anfallsstjärnan Lucas Barrios missar ytterligare runt tre veckor. Det kan alltså bli en tung säsong för en fortfarande relativt fattig klubb, men det starka grundspelet, hungern, lagsammanhållningen och spetskompetensen kommer att ta Borussia Dortmund långt.

Håll ögonen på: Mario Götze och Shinji Kagawa. Dortmunds offensiva mittfältare är unga, gudomligt tekniska och de har kul på plan. Fotbollsgodis utlovas.

3. Schalke 04
Truppens snittålder:  25,0

In: Ralf Fährmann (Eintracht Frankfurt), Ciprian Marica (VfB Stuttgart), Christian Fuchs (Schalke 04), Marco Höger (Alemannia Aachen), Lewis Holtby (FSV Mainz 05, åter efter lån), Jan Morávek (Kaiserslautern, åter efter lån), Jermaine Jones (Blackburn, åter efter lån).

Ut: Ali Karimi (Persepolis Teheran), Angelos Charisteas (Panetolikos Agrinio), Christian Pander (Hannover 96), Gerald Asamoah (okänd klubb), Nicolas Plestan (okänd klubb), Lukas Schmitz (Werder Bremen), Tore Reginiussen (Odense), Manuel Neuer (Bayern München), Junmin Hao (Shandong Luneng Taishan FC), Ciprian Deac (Rapid Bukarest, lån), Vasileios Pliatsikas (MSV Duisburg, lån), Danilo Avelar (Karpaty Lviv, avslutat lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Neuer, Neuer, Neuer…det är väl allt som behöver sägas egentligen. Eller nej, vänta nu? Felix Magath har varit och lekt i klubben och under sommaren har det rensats med förnuft. Överflödiga spelare har försvunnit och det känns som om att Ralf Rangnick kan skapa lite harmoni i den tidigare så överdrivet stora spelartruppen. Fährmann har hämtats in som ersättare till Neuer. Under försäsongen har han imponerat mer för Schalke än vad Neuer har gjort för München.

Tränare Rangnick fick till sist även sin önskespelare Marica, då han vill ha lite mer fart i anfallet. Fuchs är en brutalt duktig vänsterback och Lewis Holtby samt Jan Moravek är två riktigt intressanta hemvändare.

Motivering: Från flopp till topp? Ja, jag tror nästan det. Att Schalke kan prestera internationellt såg vi förra säsongen, men nu gäller det att vinna tillbaka äran även i Bundesliga. Felix Magaths järnstyre och diktatur är historia. Nu har ersättaren, fotbollsprofessorn, Ralf Rangnick haft en hel försäsong på sig att jobba med laget. Schalke hade redan förra säsongen ett på tok för bra lag för att befinna sig i tabellens nedre regioner. Höwedes, Raúl, Fuchs och Farfan håller redan riktigt hög klass. Allt Huntelaar gör kan endast bli bättre. Talanger som Draxler, Annan och Gavranovic är på frammarsch.

Sen ska man inte vara taskig eller fördömande, men jag tror att Rangnick är beredd att spela riktigt tråkig fotboll. För Schalke har ett bra försvar, och en pigg ersättare till Neuer i Fährmann. Kan de bara hålla nollan kommer en snabb Marica, en smart Raúl och några kluriga typer i form av Draxler, Farfán, Jurado och Holtby att göra mål. Försvarsinriktad fotboll med blixtrande anfall à la Rangnick – det är effektivt.

Håll ögonen på: Ralf Fährmann. 22-åringen kommer från Frankfurt och ska ersätta stjärnmålvakten Manuel Neuer. Hittills har det sett precis lika bra ut. Unglaublich.

4. Bayer Leverkusen
Truppens snittålder: 24,8

In: Karim Bellarabi (Eintracht Braunschweig), André Schürrle (FSV Mainz 05), Ömer Toprak (SC Freiburg), David Yelldell (MSV Duisburg), Bastian Oczipka (St. Pauli, åter efter lån).

Ut: Benedikt Fernandez (klubb okänd), Kevin Kampl (VfL Osnabrück), Marcel Risse (FSV Mainz 05), Burak Kaplan (Besiktas), Constant Djakpa (Eintracht Frankfurt), Rischard Sukuta-Pasu (FC Kaiserslautern), Domagoj Vida (NK Dinamo Zagreb), Arturo Vidal (Juventus), Sami Hyypiä (avslutar karriären), Zvonko Pamic (MSV Duisburg, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Schürrle som hämtades in från uppstickaren Mainz är på väg att slå sig in i det tyska landslaget. Det är en klasspelare med fart, teknik och målsinne. Toprak följer med tränare Robin Dutt från Freiburg – så långt allt väl. Hyypiä har lagt fotbollsskorna på hyllan, det är inte heller hela världen. Men att Vidal skrev på för Juventus kommer att snärta Leverkusen ordentligt. Rudi Völler jobbar säkert på att hitta en ersättare, men det kommer inte att bli samma sak. Tung förlust.

Motivering: Det här skulle kunna ha varit första gången på väldigt länge som samma tre lag slutar i toppen två säsonger i rad. Men jag tror inte att Bayer Leverkusen orkar. Det finns flera saker som skiljer dem från Dortmund. Leverkusen har visserligen en minst lika bred trupp, vilket behövs i Champions League. Men de har inte samma spetskompetens som laget från Ruhr, och de har tappat stjärnan Vidal samt mannen bakom mästerverket: Jupp Heynckes.

Inget ont om Dutt som tar plats på tränarbänken, han gjorde det väldigt bra i Freiburg. Men det är skillnad, även om Klopps övergång från lilla Mainz till Dortmund blev succé.
Det är dock en väldigt spännande trupp och en kompetent tränare – så någon större djupdykning blir det nog inte.

Håll ögonen på: André Schürrle. Nyförvärvet från Mainz kommer att ha kul i Leverkusen, och kan driva upp farten ordentligt tillsammans med Sidney Sam. André är en ung, teknisk och härlig spelare.

5. Hamburger SV
Truppens snittålder: 23,7

In: Per Ciljan Skjelbred (Rosenborg), Michael Mancienne (Chelsea), Gökhan Töre (Chelsea), Jacopo Sala (Chelsea), Jeffrey Bruma (Chelsea, lån), Tolgay Aslan (Alemannia Aachen, åter efter lån), Marcus Berg (PSV Eindhoven, åter efter lån), Sören Bertram (FC Augsburg, åter efter lån), Wolfgang Hesl (SV Ried, åter efter lån), Mickaël Tavares (Middlesbrough, åter efter lån).

Ut: Tunay Torun (Hertha Berlin), Piotr Trochowski (Sevilla), Frank Rost (New York Red Bulls), Ruud van Nistelrooy (Malaga), Eric Maxim Choupo-Moting (FSV Mainz), Zé Roberto (Al Gharafa Sports Club), Kai-Fabian Schulz (Carl Zeiss Jena), Collin Benjamin (1860 München), David Rozehnal (OSC Lille), Jonathan Pitroipa (Stade Rennes), Joris Mathijsen (Malaga), Alex Silva (Flamengo), Macauley Chrisantus (FSV Frankfurt, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Det är svårt att sammanfatta det här till en kommentar, då Hamburgs transferaktiviteter hade gjort sig bättre i en uppsats. Nye sportchefen Frank Arnesen har satt sin prägel på laget och hämtat in ett gäng spelare från sin tidigare klubb Chelsea. Den norske talangen Skjelbred har skrivit på och Marcus Berg kommer tillbaka från PSV för att kämpa om en plats. Truppen har föryngrats radikalt.

Spelare som Nistelrooy, Trochowski, Rost, Zé Roberto, Rozehnal, Pitroipa och Mathijsen har försvunnit. Det är ett väldigt vågligt nybygge Arnesen står för – men det känns samtidigt helt rätt. Somliga spelare kommer att saknas mer än andra, men huvudsaken är att gammalt och segt har blivit piggt och fräscht.

Motivering: Det är verkligen frågan om det här bygget kommer att bära eller brista. Tränare Michael Oenning förfogar över ligans yngsta trupp. Det kommer att vara ett lag sprängfyllt med potential, hunger och ett uns rutin i form av Petric, Jarolim och Westermann. Det är ett synnerligen intressant lagbygge, men frågan är om Oenning är rätt man för jobbet? Personligen är jag en aning tveksam. Men att den här säsongen trots allt kommer att bli bättre, det tror jag verkligen. Hamburg förfogar över spelare som på egen hand kan avgöra en match, de har fått in ny lust och hunger i laget – och det behövdes verkligen.
Man ska inte underskatta de problem som kan uppstå när nästan hela lagets byts ut – men lika lite ska man underskatta de positiva effekter det kan få.

Håll ögonen på: Heung-Min Son. Den 19-årige sydkoreanen skulle göra succé redan förra säsongen, men stördes av skador. Har gjort en otroligt bra försäsong (18 mål) och sänkte bland annat Bayern München i en träningsturnering. Berg kan få det tufft.

6. Borussia Mönchengladbach
Truppens snittålder: 24,4

In: Oscar Wendt (FC Köpenhamn), Mathew Leckie (Adelaide United), Lukas Rupp (Karlsruher SC), Yuki Otsu (Kashiwa Reysol), Matthias Zimmermann (Karlsruher SC), Joshua King (Manchester United, lån), Frederic Löhe (SV Sandhausen, åter efter lån), Raúl Bobadilla (Aris Thessaloniki, åter efter lån), Michael Bradley (Aston Villa, åter efter lån).

Ut: Fabian Bäcker (Alemannia Aachen), Paul Salteri (klubb okänd), Sebastian Schachten (St. Pauli), Jens Wissing (SC Paderborn), Christian Dorda (Greuther Fürth), Marcel Meeuwis (VVV-Venlo), Karim Matmour (Eintracht Frankfurt), Jean-Sébastien Jaurès (avslutar karriären), Logan Bailey (Neuchâtel Xamax, lån), Anderson (Eintracht Frankfurt, lån), Michael Fink (Besiktas, avslutat lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Det gamla svensklaget sjönk som en sten innan Lucien Favré fick ordning på klubben. Har förstärkt klokt och billigt med Wendt, Leckie, Zimmermann och King. Mönchengladbach har inte tappat några spelare som kommer att saknas – förutom Matmour som kan ha bra dagar. Klubben förfogar redan över en bra trupp som dock har underpresterat länge. Väldigt viktigt att Marco Reus stannade kvar.

Motivering: Min lilla skräll i rankingen. Men Mönchengladbach har verkligen underpresterat länge, och någon gång måste laget vakna till liv. Och det finns möjligheter till det nu. En sanslös offensiv kraft i Marco Reus som kan avgöra matcher på egen hand. Man har en måltjuv i de Camargo och en riktigt stabil mittback i Dante. Dessutom vaktar 19-årige Marc-André ter Stegen målet, och han slog igenom på allvar under våren.

Det finns kreativa krafter i laget, likväl som hårt arbetande. I Lucien Favré har Mönchengladbach en tråkig tränare, det tycker jag verkligen. Samtidigt är han kanske precis rätt man att få ordning på den breda och spretiga spelartruppen som aldrig når sin potential. Och tradition finns det gott om. Det här kan bli ett kul äventyr för Oscar Wendt.

Håll ögonen på: Marco Reus. Att Mönchengladbach kan spotta ut talanger visste vi, men Reus har potentialen att bli något extra. Gör sig bäst som ytter, men kan även gå in och spela centralt. Är stark, snabb, teknisk och en duktig avslutare.

7. Hannover 96
Truppens snittålder: 25,7

In: Christian Pander (Schalke 04), Henning Hauger (Stabaek), Samuel Radlinger (SV Ried), Artue Sobiech (Polonia Warszawa).

Ut: Florian Fromlowitz (MSV Duisburg), Florian Fromlowitz (MSV Duisburg), Tim Hofmann (klubb okänd), Mikael Forssell (klubb okänd), Felix Burmeister (Arminia Bielefeld), DaMarcus Beasly (Puebla FC), Willi Evseev (SC Wiener Neustadt, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Hannover överraskade stort och klubben har lyckats med det som var prioritet nummer ett: att hålla startelvan intakt. Men trots att man kan locka med spel i Europa League (om man överlever kvalet) har Hannover haft det riktigt tungt under transferfönstret. Ett flertal spelare man ville ha valde någon annan klubb. Pander och Hauger är för all del goda breddspelare, men nu kan ett par skador ställa till det ordentligt för Hannover som troligen kommer att dansa på tre bröllop.

Motivering: Förra säsongens stora överraskning. Laget som var på vippen att åka ur för två säsonger sedan slutade på fjärde plats. Något som supportrarna kan tacka Mirko Slomka för. Som tränare anpassade han spelet efter laget och fick på så vis ut maximal effekt. Hannover glänste aldrig, men de imponerade ständigt. Ett hårt och disciplinerat defensivt arbete, som tog sin början redan hos anfallarna, utmynnade sedan i blixtsnabba kontringar där en häftig typ vid namn Ya Konan stod för det mesta.

Hannover har inte förstärkts, men ej heller försvagats under sommaren. Men jag tror ändå att de får räkna med att tappa några placeringar då så många storlag underpresterade förra säsongen – och som nu kommer att vara beredda på vad som väntar. Exempelvis kommer inte vare sig Schalke, Stuttgart eller Hamburg försöka spela ut mot Hannover – och då finns nog ingen plan b. Men grundspelet är stabilt och truppen mer eller mindre oförändrad, så nog ska Slomkas Hannover kunna sluta på övre halvan.

Håll ögonen på: Didier Ya Konan och Mohammed Abdellaoue. Anfallarna är oberäkneliga och kan hitta på det mesta. Ya Konan hugger på allt och är härlig att titta på.

8. VfL Wolfsburg
Truppens snittålder:  25,8

In: Srdjan Lakic (Kaiserslautern), Hasan Salihamidzic (Juventus), Christian Träsch (VfB Stuttgart), Patrick Ochs (Eintracht Frankfurt), Marco Russ (Eintracht Frankfurt), Mateusz Klich (MKS Cracovia).

Ut: Karim Ziani (Al-Jaish), Fabian Johnson (TSG Hoffenheim), Grafite (Al-Ahli Dubai), Sascha Riether (FC Köln), Nassim Ben Khalifa (BSC Young Boys, lån), (Dieumerci Mbokani (AS Monaco, avslutat lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Felix Magath är tillbaka! Men det har inte spårat ur ännu, lustigt nog. Nu förlorade visserligen Wolfsburg mot ett annat köplag i tyska cupen – RB Leipzig. Så visst lär det bli några fler spelarköp innan fönstret stänger. Den duktige anfallaren Lakic har hämtats in från Kaiserslautern, och kommer tillsammans med Helmes att ersätta Magaths tidigare favoriter Dzeko och Grafite. Träsch bör kunna ta en startplats, medan Ochs och Russ känns som breddspelare. Värvningen av Salihamidzic gör Wolfsburg till Tysklands Milan.
Att släppa Riether till Köln borde inte kännas kul.

Motivering: Felix Magath och Wolfsburg var en framgångssaga – och det finns inget som säger att det inte kan bli så igen. Magath är en duktig, galen och stenhård tränare som helt enkelt inte passar in i en traditionsrik och publikstark klubb som Schalke. I Wolfsburg är livet lite lättare, inte för de stackars spelarna utan för järnmannen själv. Laget kommer att vara vältränat och veta sin plats – och pengar finns det gott om.

Wolfsburg har gjort sig av med spelare som Grafite, Johnson, Riether och Ziani för att få en nystart. Riether kommer att saknas med sin härliga vilja, men Lakic och Träsch känns som intressanta och bra nyförvärv. Diego lär lämna klubben då Magath vill bli av med honom, samtidigt kommer säkert ett par nyförvärv att göras. Jag tror dock att den gode Felix, som verkligen gör Wolfsburg godare, behöver en säsong på sig att terrorisera spelarna innan vi får se den sanna effekten av hans arbete.

Håll ögonen på: Srdjan Lakic. Anfallaren skapade oro för motståndarna under sin tid i Kaiserslautern och gjorde 16 ligamål på 31 matcher. Gör Magath honom till en ny, men faktiskt äldre, Dzeko?

9. 1. FC Köln
Truppens snittålder: 25,2

In: Odise Roshi (Flamurtari Vlore), Mato Jajalo (Siena), Sascha Riether (VfL Wolfsburg), Manasseh Ishiaku (St. Truiden, åter efter lån).

Ut: Fabrice Ehret (FC Évian Thonon Gaillard), Michael Gardawski (VfL Osnabrück), Reinhold Yao (Alemannia Aachen, lån), Stephan Salger (VfL Osnabrück, lån), José Pierre Vunguidica (Preußsen Münster, lån), Konstantinos Giannoulis (Atromitos Athen, lån), Bienvenue Basala-Mazana (SV Ried, lån), Simon Trodde (Union Berlin, lån), Thomas Kessler (Eintracht Frankfurt, lån), Taner Yalcin (Büyüksehir Belediyespor, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Solbakken har kommit – tillika tron på framtiden för klassiska Köln. Podolski är kvar, men fällde en tår när den store stygge norrmannen norpade hans kaptensbindel. Riether är ett riktigt bra nyförvärv som kommer att trivas i Köln. Klubben har inte mycket pengar att röra sig med, men har kompenserat för de spelare som har försvunnit, till och med förstärkt en aning tycker jag.

Motivering: Här tror jag att Ståle Solbakken kommer att spela en stor roll. Köln har inte känts riktigt inspelade eller trygga på länge, men det kommer antagligen att ändras nu. Laget är bra, hemmapubliken är stöttande och Podolski är en man som kan tillföra oändligt mycket mer än vad han hittills har gjort. Om han bara kan rätta in sig i ledet och tilldelas en vettig roll av den nye tränaren kommer han säkerligen att blomstra även i ligan – och inte bara i landslaget.

Nyförvärven är inte mycket att snacka om, förutom Riether som jag tror kommer att vinna många supportrars hjärtan. I laget spelar även Pedro Geromel, en av ligans bättre och häftigaste mittbackar. Om Solbakken kan skapa en trygg defensiv finns det offensiv kraft i Peszko, Clemens, Podolski, Novakovic och Chihi.

Håll ögonen på: Pedro Geromel. Mittbacken ser inte ut att väga mer än en tandpetare. Men han står rätt, är brytningssäker, duktig på huvudet och styr upp backlinjen.

10. TSG Hoffenheim
Truppens snittålder: 23,9

In: Sven Schipplock (VfB Stuttgart), Koen Castels (KRC Genk), Fabian Johnson (VfL Wolfsbuerg), Michael Gregoritsch (SV Kapfenberg, lånas ut ett åt), Knowledge Musona (Kaizer Chiefs), Wellington (Figueirense, åter efter lån), Prince Tagoe (Partizan Belgrad, åter efter lån), Franco Zuculini (Racing Club de Avellaneda, åter efter lån).

Ut: Ramazan Özcan (FC Ingolstadt), Jens Grahl (Ingolstadt, lån), Jukka Rantala (Osasuna, lån), David Alaba (Bayern München, avslutat lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Hoffenheims största transfer är egentligen tränaren Holger Stanislawski som senats basade över uppstickaren St. Pauli. Med Holger hoppas man kunna utveckla sin ungdomssatsning, ge spelarna trygghet och den motivation som krävs för att utnyttja truppens potential. Inga uppseendeväckande inköp eller försäljningar, men kan “Stani” bara få ordning på laget håller truppen en god kvalitet.

Motivering: Kommer ni ihåg Hoffenheims första år i Bundesliga? Då satt Ralf Rangnick på tränarbänken, och den nyrika klubben imponerade stort och låg efter halva säsongen etta. Sedan gick målkungen Vedad Ibisevic sönder och sedan dess har Hoffenheim egentligen inte återhämtat sig. Klubben är inte särskilt populär i Tyskland, då framgången är köpt och traditionen är svag, nästan obefintlig.

Inför den här säsongen har man tänkt till och värvat unga samt formbara spelare. Holger Stanislawski, St. Pauli-ikonen, skrev kontroversiellt nog på som tränare. Och det är en duktig herre som nog kommer att få Hoffenheim på fötter. Det finns talang, resurser och Hopp. Det kan räcka långt.

Håll ögonen på: Gylfi Sigurdsson. Islänningen är en kämpande, pigg och kreativ kraft på mittfältet med ett utomordentligt bra tillslag.

11. FSV Mainz 05
Truppens snittålder: 25,8

In: Zdenek Pospech (FC Köpenhamn), Yunus Malli (Borussia Mönchengladbach), Deniz Yilmaz (Bayern München), Eric Maxim Choupo-Moting (Hamburger SV), Marcel Risse (Bayer Leverkusen), Fabian Schönheim (SV Wehen Wiesbaden), Anthony Utah (Lilleström), Andreas Ivanschitz (Panathinaikos Athen), Nicolai Müller (Greuter Fürth), Zoltán Streber (Alemannia Aachen), Julian Baumgartlinger (FK Austria Wien), Malik Fathi (Spartak Moskva).

Ut: Miroslav Karhan (Spartak Trnava), Martin Pieckenhagen (klubb okänd), Jan Simak (Carl Zeiss Jena), Filip Trojan (Dynamo Dresden), André Schürrle (Bayer Leverkusen), Christian Fuchs (Schalke 04), Zsolt Löw (avslutar karriären), Stefan Bell (Eintracht Frankfurt, lån), Lewis Holtby (Schalke 04, avslutat lån),

Kommentar på transferaktiviteter: För Mainz del är det framför allt tre spelare som kommer att saknas. Holtby, Schürrle och Fuchs har försvunnit. De två förstnämnda charmerade en hel liga – och Joggi Löw i landslaget. Fuchs tog hand om frisparkar, hörnor och höll sin kant ren. Det är tunga tapp, men med tanke på Thomas Tuchels fina grundspel kan säkert spelare som Pospech, Malli, Risse och Choupo-Moting slå igenom i år.

Motivering: Thomas Tuchel i all ära. Det är en tränare som är en jäkel på att motivera sina spelare och få dem att känna sig hemma i spelsystemet. Han har verkligen gnuggat in spelidén hos killarna i truppen, och det underlättar för nyförvärven att komma in i det. Och hade det inte varit för det hade Mainz fått det ännu tuffare i år.

Det är förvisso mycket som är kul för klubben just nu: man ska kvala till Europa League och för ett par veckor sedan invigdes nybyggda Coface Arena. Mainz kommer dock att få det tufft utan Schürrle, Holtby samt Fuchs. Det är inget fel på ersättarna, men att det skulle bli ännu en jackpott känns som att hoppas på för mycket.

Håll ögonen på: Yunus Malli. 19-åringen beskrivs av Tuchel som en extremt talangfull spelare, som redan nu skulle kunna vara redo för en roll i startelvan. Lär visserligen matchas in försiktigt, men den offensive mittfältaren kan bli något alldeles extra.

12. VfB Stuttgart
Truppens snittålder: 26,0

In: Ibrahima Traoré (FC Augsburg), William Kvist (FC Köpenhamn), Maza (PSV Eindhoven), Tamás Hajnal (Borussia Dortmund), Julian Schieber (Nürnberg, åter efter lån).

Ut: Élson (okänd klubb), Ciprian Marica (Schalke 04), Christian Träsch (VfL Wolfsburg), Daniel Didavi (Nürnberg, lån), Patrick Funk (St. Pauli, lån), Philipp Degen (Liverpool, avslutat lån) Sven Schipplock (TSG Hoffenheim).

Kommentar på transferaktiviteter: Det är väl framför allt Träsch som är en tung förlust, men även Schipplock som stundtals såg pigg ut föregående säsong. Traoré är ett otyglat fartvidunder från Zweite och Kvist kommer att göra ett gott jobb. Hajnal var utlånad till Stuttgart halva säsongen och köptes loss i somras. Klubben har agerat relativt klokt och satsar på att behålla stommen för att hitta tillbaka till sitt grundspel.

Motivering: Stuttgart har egentligen ett bra lag, och har haft det länge. Men det har verkligen inte fungerat under hösten, tränaren har bytts ut och vårsäsongen har blivit succé. Och då har klubbledningen givetvis stått kvar med samma tränare i tron om att “nu ska det jäklar i det bli bra redan från start”. Men förra säsongen fick vi se ett trendbrott. Bruno Labbadia räddade förvisso kvar klubben i Bundesliga – men det gick inte särskilt bra. Får vi därför se en stark höst den här gången? Jag är inte så säker, i mina ögon är Labbadia en ganska otillräcklig tränare och jag tror inte att han har vad som krävs för att lyckas med Stuttgart. Däremot tror jag inte att sydtyskarna behöver oroa sig för nedflyttning – men de vill ju mer än så.
Truppen håller annars lika god kvalitet som Hamburgs, Wolfsburgs, Hannovers och många andra lags trupper. Men det finns inga spår av någon härlig nytändning, Träsch har försvunnit och Labbadia sitter kvar.

Håll ögonen på: Zdravko Kuzmanovic. Mittfältaren jobbar hårt och förfogar över ett fint passningsspel. När han laddar bössan gömmer sig motståndarna.

13. Hertha Berlin
Truppens snittålder: 24,8

In: Tunay Torun (Hamburger SV), Thomas Kraft (Bayern München), Andreas Ottl (Bayern München), Maik Franz (Eintracht Frankfurt), Peter Niemeyer (Werder Bremen), Kaká (Sporting Braga, åter efter lån).

Ut: Lennart Hartmann (Alemannia Aachen), Sascha Bigalke (SpVgg Unterhaching), Valeri Domovchiyski (MSV Duisburg), Marvin Knoll (Dynamo Dresden, lån), Daniel Beichler (MSV Duisburg, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Jag tror att Berlin och Babbel är nöjda. Om Kraft kan hitta självförtroendet igen har man hittat en bra målvakt för en billig peng (kontraktslös). I övrigt kloka förstärkningar där Ottl kanske sticker ut mest. Hertha förfogar över en oförskämt bra trupp med tanke på att de är nykomlingar.

Motivering: Bundesliga har återigen berikats av ett lag från huvudstaden, då det var en ganska enkel uppgift för Hertha att ta sig upp från Zweite efter den totala kollapsen för två säsonger sedan. Med facit i hand kan nog publiken och klubbledningen vara glada över det som hände, då man nu har fått en nystart.

Man har värvat klokt och förfogar över en stark trupp, och tränare Markus Babbel har gått klart sin tränarutbildning, vilket förhoppningsvis ger honom möjlighet att fokusera fullt ut på laget.
Spelare som Raffael, Ramos, Ebert och Ottl håller hög klass. Ett litet frågetecken bakom Thomas Kraft dock. Har han återhämtat sig efter den turbulenta tiden i Bayern? Hertha Berlin ska inte ha några problem med att hålla sig kvar i Bundesliga dock, och det i sig är alltid en bedrift för ett uppflyttat lag.

Håll ögonen på: Maik Franz. Mittbacken ansluter från nedflyttade Frankfurt. En riktig slitvarg, men framför allt en stenhård jäkel som inte lägger några fingrar emellan.

14. Werder Bremen
Truppens snittålder:  24,2

In: Andreas Wolf (Nürnberg), Aleksandar Stevanovic (Schalke 04), Lukas Schmitz (Schalke 04, Mehmet Ekici (Bayern München), Tom Trybull (Hansa Rostock), Sokratis Papastathopoulos (Genoa, lån), Márkó Futács (FC Ingolstadt, åter efter lån), Markus Rosenberg (Racing Santander, åter efter lån).

Ut: Dominik Schmidt (Eintracht Frankfurt), Jurica Vranjes (okänd klubb), Petri Pasanen (Red Bull Salzburg), Daniel Jensen (okänd klubb), Samuel (RSC Anderlecht), Torsten Frings (Toronto FC), Niklas Andersen (okänd klubb), Timo Perthel (Hansa Rostock), Said Husejinovic (okänd klubb), Peter Niemeyer (Hertha Berlin), Pascal Testroet (Kickers Offenbach), John Jairo Mosquera (Union Berlin), Felix Wiedwald (MSV Duisburg).

Kommentar på transferaktiviteter: Det mesta har handlat om tränare Schaaf och sportchef Allofs önskan att förstärka – och styrelsen som håller hårt i de ekonomiska medlen. Det största, och troligen bästa nyförvärvet, heter Mehmet Ekici, som förra säsongen gjorde succé i Nürnberg där han var på lån från München. Bremen hoppas på att man nu har hittat en adekvat ersättare till Özil som lämnade ett smärtsamt stort tomrum efter sig.

Wolf, Schmitz och Papastathopoulos ska tillsammans stärka upp backlinjen. Ett gäng äldre spelare har lämnat klubben, bland annat slitvargen Frings. Men jag tror att Bremen hoppas på en nytändning med detta lite yngre och hungrigare laget.
Svenske Rosenberg återvänder till klubben efter att ha varit utlånad.

Motivering: Förlåt Werder Bremen, förlåt Denni Avdic och Markus Rosenberg, men det här blir inte er säsong. Att det gick så katastrofalt dåligt förra säsongen beror i och för sig mycket på att Mertesacker, Naldo och Pizarro var skadade så mycket – tillsammans med många andra. Men det känns lite som om att luften har gått ur Werder Bremen, och det här kan kanske bli trotjänare Thomas Schaafs sista säsong på tränarbänken.

Men visst, om alla håller sig friska har man ett bra lag. Särskilt med tanke på att Ekici kanske kan få styr på anfallsspelet igen. Men försvaret ser fortfarande på tok för svagt ut och Borowski, Felix Kroos, Bargfrede känns inte alls som några roliga mittfältare. Om det inte ska bli nedflyttning måste Naldo och Mertesacker vara friska samtidigt som Ekici och Pizarro gör lite mål. Om det ska bli en ännu bättre säsong måste hela truppen vakna till liv, för det finns kvalitet – men frågan är om Schaaf orkar ruska om sina spelare en gång till?

Håll ögonen på: Markus Rosenberg och Denni Avdic. Ja, det är med svenska glasögon på. Men går Pizarro sönder finns chansen, och Rosenberg har redan bevisat en gång tidigare att han kan rulla in mål i Bundesliga. Avdic är fortsatt spännande.

15. 1. FC Kaiserslautern
Truppens snittålder: 24,7

In: Olcay Sagan (MSV Duisburg), Gil Vermouth (Hapoel Tel Aviv), Richard Sukuta-Pasu (Bayer Leverkusen), Itay Shechter (Hapoel Tel Aviv), Konstantinos Fortounis (Asteras Tripolis), Dorge Kouemaha (Club Brügge, lån).

Ut: Srdjan Lakic (VfL Wolfsburg), Danny Fuchs (avslutar karriären), Jan Morávek (Schalke 04, avslutat lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Det är väldigt svårt att veta hur nöjda Kaiserslautern bör vara med sommaren. Moravek, och särskilt Lakic, stod för ett flertal viktiga och fina insatser förra säsongen. Men klubbens nyförvärv är väldigt intressanta, om än oprövade. Kouemaha kommer att ge ordentlig tyngd till anfallet.

Motivering: Publiken på Betzenberg. Och traditionen. Där har ni nycklarna till Kaiserslauterns överlevnad. Spelarna kommer att ge allt för sin hemmapublik, och för klubbdressen. I övrigt har som tidigare nämnts lagets store stjärna Srdjan Lakic lämnat, men samtidigt har ett par intressanta namn hämtats in.

Kaiserslautern har annars ett relativt stabilt grundspel, med en stomme som har varit sig lik ett par år. Det stora problemet är avsaknaden av spetskompetens – och jämnheten. Det här laget kan blanda och ge, lite som Werder Bremen de senaste åren. För trots att spelarna vet vad de ska göra, verkar laget lida av kollektiva kollapser eller kollektiva formtoppar.

Håll ögonen på: Richard Sukuta-Pasu. Känns som anfallarens sista chans att äntligen slå igenom på riktigt. Är storväxt och teknisk men måste bli smartare. Om Betzenberg är rätt adress återstår att se, men om Sukuta-Pasu kommer igång är han underhållande att titta på.

16. SC Freiburg
Truppens snittålder: 25,5

In: Beg Ferati (FC Basel), Daniel Batz (Nürnberg), Garra Dembélé (Levski Sofia).

Ut: Jonathan Jäger (klubb okänd), Tommy Bechmann (Sönderjyske), Simon Poplin (klubb okänd), Ivica Banovic (Energie Cottbus), Ömer Toprak (Bayer Leverkusen), Nicolas Höfter (Erzgebirge Aue, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Robin Dutt gjorde underverk med lilla Freiburg, men är nu lika borta som Toprak är. I skrivande stund är dock måltjuven Cissé kvar – och det var en spelare man hade tänkt sälja. Därför finns även hans ersättare Dembélé i laget, så anfallssidan ser riktigt bra ut. I övrigt blygsamma förstärkningar, men lagets stomme står för en gångs skull kvar.

Motivering: Marcus Sorg, från de egna leden, har tagit över tränardressen efter Robin Dutts fina jobb. Och det är ett jobb utan större press, då Freiburg alltid kan vara nöjda med att hålla sig kvar – det är en ganska klassisk utbildningsförening. Jag tror dock att Sorg kommer att få sörja en hel del under säsongen. Även om de offensiva krafterna finns kvar, och har förstärkts, så är det inte enkelt att överprestera med en så smal trupp.

Om Sorg kan spinna vidare på Dutts koncept kan Freiburg nog undvika en kvalplats dock. Förra säsongen var Freiburg mästare på att krympa ytorna för motståndarn, och Papiss Demba Cissé öste in mål framåt. Men att den lilla klubben skulle orka hålla uppe detta krävande spel, under en ny tränare, känns mindre troligt. Och vad händer när de bättre spelarna vill röra på sig?

Håll ögonen på: Papiss Dema Cissé. 26-årig senegales som står för Freiburgs målproduktion. Är ett ständigt hot när bollen kommer upp i anfall. Såg länge ut att vinna skytteligan med sina 22 mål men Mario Gomez smet förbi.

17. 1. FC Nürnberg
Truppens snittålder: 23,8

In: Manuel Zeitz (FC Saarbrücken), Wilson Kamavuaka (TSG Hoffenheim), Philipp Klement (Kaiserslautern), Timm Klose (FC Thun), Tomas Pekbart (FK Jablonec), Alexander Esswein (Dynamo Dresden), Markus Feulner (Borussia Dortmund), Patricm Rakovsky (Schalke 04), Daniel Didavi (VfB Stuttgart, lån).

Ut: Dario Vidosic (Adelaide United), Timo Ochs (1860 München), Pascal Bieler (SV Wehen Wiesbaden), Daniel Batz (SC Freiburg), Andreas Wolf (Werder Bremen), Marek Mintál (Hansa Rostock), Ilkay Gündogan (Borussia Dortmund), Christoph Sauter (VfR Aalen, lån), Felicio Brown Forbes (Rot-Weiß Oberhausen), Julian Schieber (VfB Stuttgart, avslutat lån), Mehmet Ekici (Bayern München, avslutat lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Jag vill påstå att Nürnberg och Mainz befinner sig i samma situation – bara det att den är så mycket värre för de förstnämnda. Ekici och Gündogan lämnar jätteluckor efter sig, medan Wolf, Schieber och Mintál lämnar en blandning av rutin, bredd och tradition efter sig. Klement är visserligen en oerhört spännande och ung mittfältare, som mycket väl kan få sitt genombrott. Feulner ansluter med rutin från Dortmund (och gjorde tre mål i tyska cupen). Så det ser väl bra ut? Nja, jag tror inte att Heckings grundspel är lika gjutet som Tuchels i Mainz. Frågan är förstås om detta då kommer att bära eller brista. Men Nürnberg har gjort vad de kan.

Motivering: Som jag tidigare har varit inne på tror jag helt enkelt att tränare Dieter Heckings grundspel är för otydligt för att kunna kompensera förlusten av förra säsongens storstjärnor. För två säsonger sedan var Nürnberg tvungna att kvala för att hålla sig kvar – sedan överraskade man alla genom att göra en riktigt bra säsong.

Men nu är det nog dags att blicka nedåt igen. Försvaret är det inget större fel på, och med största sannolikhet får Per Nilsson spela tillsammans med talangen Philipp Wollscheid som gjorde en strålande säsong, och faktiskt petade Per Nilsson. Men nu är Wolf borta och det finns en plats för Per. Problemet för Nürnberg blir nog i stället att spelidén är för otydlig, spetsen för svag och viljan för liten.

Håll ögonen på: Markus Feulner. Mittfältaren fick inte många minuters spel i Dortmund, men var innan flytten dit tongivande i Mainz när de höll till i Zweite. En nytändning i Nürnberg skulle ge laget en bollvinnande och kreativ mittfältare.

18. FC Augsburg
Truppens snittålder: 26,6

In: Dominic Peitz (Union Berlin), Patrick Mayer (FC Heidenheim), Lorenzo Davids (NEC Nijmegen), Sascha Mölders (FSV Frankfurt), Sebastian Langkamp (Karlsruher SC), Akaki Gogia (VfL Wolfsburg, lån), Edmond Kapllani (SC Paderborn, åter efter lån).

Ut: Ibrahima Traoré (VfB Stuttgart), Daniel Framberger (TSV Neusäß), Kees Kwakman (FC Groningen), Lukas Sinkiewicz (VfL Bochum), Thomas Rudolph (TSV Gersthofen), Benjamin Woltmann (TSV Aindling), Sören Bertram (Hamburger SV), Moritz Leitner (Borussia Dortmund, avslutat lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Augsburg ska debutera i Bundesliga. Lorenzo Davids kommer in på mittfältet och kommer att blanda fina framspelningar med ett stort slit. I övrigt har man hittat en del spännande talanger och breddspelare, men tappet av bland annat Traoré blir tungt. Klart svagare trupp än Berlin, vilket givetvis har sin förklaring i att Berlin egentligen är en klubb gjord för Bundesliga.

Motivering: Augsburg förstärker Bayerns kvot (inte Münchens) då även Nürnberg och Bayern München återfinns i just Bayern. För Augsburg blir det spel i Bundesliga för första gången i klubbens historia. Och under de senaste säsongerna har man varit nära att gå upp, men föll senast i kvalet mot Nürnberg. Det är väl just det som talar för att Augsburg ska lyckas överleva, att man har en trupp full av rutin och som har spelat tillsammans länge.

Samtidigt är det lite det som talat emot dem, det är ganska trötta killar som dessutom inte har den kvalitet som krävs för att vinna en match när man spelar dåligt. Augsburg kommer att få jobba stenhårt, men finns orken? Under veckan har även den store målskytten Michael Thurk hamnat i trubbel och det mesta talar för att han inte finns med på plan när Bundesliga drar i gång till helgen.
Sammanfattningsvis är Augsburg en klassisk uppflyttningsklubb – det finns inte resurser till att förstärka nämnvärt och ett helt nytt liv väntar.

Håll ögonen på: Nando Rafael. Tvåfotad anfallare som får dra ett ännu större lass i Thurks förmodade frånvaro. Stod för 14 mål och sex assist förra säsongen.

Spelarövergångarna är hämtade från transfermarkt.de, upp- och nedflyttningar redovisas ej.

Detta är placeringar att se upp för, eller sikta mot: ettan, tvåan och trean går direkt till Champions League. Fyran får kvala till CL. Femman, sexan och cupvinnaren får kvala in till Europa League. Lagen på plats 17 och 18 flyttas ned direkt, medan laget på plats 16 får kvala mot trean i zweite Bundesliga.

Hur skulle er tabell se ut efter 34 omgångar?

Nu kör vi!

/Wingren