Arkiv för kategori Athletic

- Sida 3 av 5

Sommarens 20 bästa övergångar i La Liga

av Adam Pinthorp

Radamel Falcao, Mesut Özil, Roberto Soldado & Álvaro Negredo är några som har lämnat ligan. Men Beñat Extebarria, Giovani dos Santos & Isco är några som har valt att fortsätta sina respektive karriärer i Spanien – samtidigt som ligan har kryddats till med namn som Gareth Bale, Neymar & Kevin Gameiro.

Då pengarna tagit överhand fullständigt inom fotbollen har jag i år valt att slopa en mer traditionell lista. Varför? Det är helt enkelt oerhört svårbedömt och jag känner att jag sparar väldigt mycket tid och kraft på att istället bara välja ut de 20 enligt mig bästa övergångarna. För att ge ett exempel: Real Betis har värvat Cedrick Mabwati för en ynka euro, medan Real Madrid pungat upp närmare en miljard för Gareth Bale. Och det råder förstås inga tvivel om att den sistnämnde är en bättre fotbollsspelare – men sitt till priset har förstås Cedrick alla möjligheter att bli ett bättre köp.

Jag har bedömt utefter den köpande klubbens behov, prislappen och framför allt spelarens kvalitéer.

Jonathan Viera (Rayo Vallecano)
Offensiv mittfältare, 23 år, från Valencia på lån.
Trots en briljant försäsong med två mål i 4-0-matchen mot Inter som höjdpunkt valde Valencia att låna ut Jonathan Viera. Spanjoren väntar fortfarande på sitt stora genombrott i La Liga, och fick förra säsongen på tok för lite chanser att bevisa sina kvalitéer. Nu välkomnas han med öppna armar av Rayo som mycket väl kan ha gjort en av sommarens bästa övergångar. Viera är precis den kreatör som behövs i Madrid-klubben.

Dani Carvajal (Real Madrid)
Högerback, 21 år, från Bayer Leverkusen för €6 miljoner.
Ingen blev väl särskilt förvånad när Real Madrid offentliggjorde övergången av Dani Carvajal tidigt i somras. Högerbacken som tidigare tillhört den spanska huvudstadsklubbens ungdomssektion gjorde en fullkomligt strålande säsong i Bundesliga och blev snabbt en publikfavorit hos Bayer Leverkusen. I Carvajal får Madrid det alternativ till Álvaro Arbeloa som man länge letat efter och jag hade inte blivit överraskad om den unge ytterbacken tar en startplats redan den här säsongen.

Cedrick Mabwati (Real Betis)
Yttermittfältare, 21 år, från Numancia för €1
För er som är noggranna och tror att jag bara har glömt att lägga till ”miljoner” efter övergångssumman så är svaret nej. Den vindsnabbe yttermittfältaren Cedrick Mabwati gick till Real Betis från Numancia för en peng man inte ens hade fått ett tuggimmipaket för i Sverige. Kommer bli en stor tillgång på flanken och erbjuder en speed som ingen annan har i truppen.

Rafael ”Rafinha” Alcântara (Celta Vigo)
Central mittfältare, 20 år, från Barcelona på lån
Den yngre broderns Alcântara som genom åren alltid ansetts som den största talangen. Flyttades enligt kontraktet upp permanent till Barcelonas A-lag inför säsongen men på det redan tätbefolkade mittfältet togs beslutet att låna ut honom till Celta Vigo. Rafinha har två fantastiska säsonger i Segundan i ryggen och återförenas nu med före detta Barcelona B-tränaren Luis Enrique i Celta. Kan ge laget en extra dimension i passningsspelet.

Asier Illarramendi (Real Madrid)
Central mittfältare, 23 år, från Real Sociedad för €39 miljoner
En av sommarens stora följetonger som till slut ebbade ut i en övergång. Asier Illarramendi var en nyckelspelare i det Real Sociedad som tog Champions League-plats i ligaspelet förra säsongen, och var dessutom med och vann U21-EM för Spanien i somras. Lär få det tufft att platsa även om han håller enormt hög kvalité, men är lika mycket en värvning för nuet som för framtiden.

Joshua Guilavogui (Atlético de Madrid)
Defensiv mittfältare, 22 år, från Saint-Étienne för €10 miljoner
Diego Simeone eftersökte en defensiv mittfältare hela sommaren, men först sista transferdagen gjorde man helt klart med Joshua Guilavogui från Saint-Étienne. En relativt nybliven fransk landslagsman som gjort det fantastiskt bra i Ligue 1 och hade ett helt gäng klubbar efter sig. Kommer erbjuda ett bättre passningsspel på Atléticos defensiva mittfält och lär direkt utmana Mario Suárez om startplatsen.

Kevin Gameiro (Sevilla)
Anfallare, 26 år, från Paris Saint-Germain för €10 miljoner
Har varit eftertraktad av Valencia under tre somrar i följd, men valde nu istället Sevilla och kommer där bli en direkt ersättare till Álvaro Negredo. Hittade nätet ofta i PSG men bakom Zlatan Ibrahimovic och mångmiljontillskottet Edinson Cavani kände nog Kevin Gameiro att det var läge att röra på sig. Kommer få stort förtroende i Sevilla även om konkurrensen är stor på anfallspositionen.

Haris Seferovic (Real Sociedad)
Anfallare, 21 år, från Fiorentina för €2,5 miljoner
Stor framtidsanfallare som inte riktigt fick chansen i Fiorentina. Kommer nu för att kampera med Imanol Agirretxe om startplatsen längst fram i planen för Real Sociedad. Har bra bollbehandling och tillslag, och erbjuder något nytt i anfallsspelet. Väldigt nyttig förstärkning om La Real ska klara sig på flera fronter under säsongen.

Suso (Almería)
Offensiv mittfältare, 19 år, från Liverpool på lån
Gjorde 14 matcher i Premier League för Liverpool förra säsongen men fick mestadels speltid under hösten. Nu lånas han ut till Almería och få mycket speltid för att utvecklas i rätt takt. Besitter ett bra spelsinne och är svårstoppad när han kommer med fart. Kommer erbjuda La Liga-nykomlingen finess och finurlighet i offensiven.

Marko Marin (Sevilla)
Yttermittfältare, 24 år, från Chelsea på lån
Fick inte alls något förtroende i Chelsea under förra säsongen och lånas nu in av Sevilla i hopp om att kunna ersätta Jesús Navas. Var stundtals helt magisk i Werder Bremen och lär definitivt få en nytändning då VM står runt hörnet nästa sommar. Kommer bli en trevlig bekantskap på Sánchez Pizjuán under säsongen.

Beñat Extebarria (Athletic Club)
Central mittfältare, 26 år, från Real Betis för €8 miljoner
Var med och ledde Betis tillbaks till La Liga 2010/11, och har därefter utvecklats till en av ligans bästa mittfältare. Besitter en magisk högerfot som inbringar många poäng, framför allt på fasta situationer. Återvänder nu till Athletic Club, där han tidigare spenderat elva år av sin karriär. Hade intresse från många storklubbar i Europa.

Isco (Real Madrid)
Offensiv mittfältare, 21 år, från Málaga för €30 miljoner
Fick sitt definitiva genombrott i Málaga förra säsongen, men har länge ansetts vara en av Spaniens största talanger. Den så tekniske och spelskicklige mittfältaren tar nu steget till Real Madrid där han direkt kommer utmana om en plats i startelvan. Har potential att bli en av de riktigt, riktigt stora.

Joan Verdú (Real Betis)
Offensiv mittfältare, 30 år, från Espanyol gratis
Har dirigerat och styrt anfallsspelet i Espanyol de senaste fyra säsongerna och gjorde ifjol kanske sin bästa säsong någonsin då han mäktade med hela nio mål i ligaspslet, hans bästa målnotering i karriären. Sedan Beñat försvunnit kommer Joan Verdú bli en självklar referenspunkt i offensiven och mycket kommer gå genom den nu 30-årige spanjoren.

Charles (Celta Vigo)
Anfallare, 29 år, från Almería för €1 miljon
Smällde in hela 27 mål för Almería i Segundan förra säsongen, och värvas nu in för att ersätta Iago Aspas som flyttat till Liverpool. Är mer av en renodlad anfallare än Aspas, vilket kan vara positivt för Celta då det är en spelartyp man har saknat i flera år. För priset på en miljon euro kan Charles bli ett kap.

Dorlan Pabón (Valencia)
Anfallare, 25 år, från Monterrey för €7,5 miljoner
Den stora anfallsvärvningen sedan Roberto Soldado såldes för €30 miljoner till Tottenham. Gjorde en helt magisk vår i Real Betis och var en av de stora anledningarna att klubben nådde Europa Leauge-plats. Han såldes till Monterrey tidigt i somras men hann bara spendera ett par månader i den mexikanska storklubben innan Valencia kom och knackade på dörren. Dorlan Pabón har en stor fördel i att kunna användas såväl centralt som på kanten och lär därför bli otroligt nyttig för Valencia. Ger också laget en dimension med sitt fruktade skott.

Gareth Bale (Real Madrid)
Offensiv mittfältare, 24 år, från Tottenham för €100 miljoner
Sommarens längsta följetong fick till sist ett slut. Prismässigt är det förstås häpnadsväckande summor, men det råder förstås inga tvivel om Gareth Bales kunskaper på fotbollsplanen. Var förra säsongens bäste spelare i Premier League och den klart mest lysande stjärnan i Tottenham. I La Liga och Real Madrid kommer han få större konkurrens och frågan är hur han fungerar tillsammans med Cristiano Ronaldo i praktiken.

Piti (Granada)
Släpande anfallare, 32 år, från Rayo Vallecano gratis
En av ligans absolut bästa spelare förra säsongen som gjorde hela 18 mål från sin position som släpande anfallare. Lämnar nu gratis för Granada som framför allt hade problematik med målproduktionen förra säsongen, ett problem som Piti definitivt är tilltänkt att bidra till att lösa. Börjar bli till åren men har bara blivit bättre och bättre de senaste säsongerna.

Neymar JR (Barcelona)
Ytteranfallare, 21 år, från Santos för €57 miljoner
Frågan är om någon spelare varit så uppmärksammad och välkänd som Neymar utan att ens sätta sin fot i den europeiska fotbollen (möjligen bortsett från Pelé). Jag tror inte det. Barcelona vann kampen om den talangfulle brassen som kommer för att erbjuda någon nytt i Barcelonas anfallsspel. Har oändlig potential och visade i Confederations Cup att han håller mot motstånd i världsklass.

Giovani dos Santos (Villarreal)
Släpande anfallare, 24 år, från Mallorca för €6 miljoner
Efter flytten till Tottenham har Giovani dos Santos karriär stagnerat. Men i Mallorca förra säsongen började mexikanaren hitta rätt igen och avslutade våren väldigt starkt. Flyttar nu vidare till Villarreal där han har förväntningar och förhoppningar på sig att vara den fulländade ersättaren till Guiseppe Rossi. Kan bli ett av säsongens stora utropstecken.

David Villa (Atlético de Madrid)
Anfallare, 31 år, från Barcelona för €5,1 miljoner
Radamel Falcaos ersättare som kommer för ett reapris sett till hur fotbollen har utvecklats och vilka priser som klubbarna lägger på spelare. Kommer vara motiverad till tusen för att få en plats i den spanska VM-truppen och känns på förhand som klippt och skuren för Atléticos kontringsfotboll. Lär dessutom få spela i sin favoritroll som klassisk nia.

Är det någon spelare ni saknar? Vilken övergång tror ni blir sommarens bästa?

Genomgång av transferfönstrets sista dag

av Adam Pinthorp

Medan Gareth Bale med nummer elva på ryggen påpekade att det ”är en pojkdröm som går i uppfyllelse” innan han jonglerade lite på Santiago Bernabéus gigantiska gräsmatta inför 30 000 supportrar skedde faktiskt en hel del annat igår. Men för att vara sista dagen på transferfönstret så agerade de spanska klubbarna ändå relativt lugnt, och det var få som var ute i sista stund och panikvärvade.

Men både värvade och blev av med spelare, det var det ändå en hel del klubbar som blev. Och jag tänkte krita ner några rader kring de två största följetongerna under gårdagen. Innan vi fortsätter med den stora övergången som faktiskt blev av var det ett uppblossat rykte igår som höll på ända fram till midnatt, innan det först då stod klart att affären skulle gå i stöket. Jag talar förstås om Ander Herreras uteblivna flytt till Manchester United. Den brittiska mästarklubben aktiverade baskens utköpsklausul på €36 miljoner, men i sista stund saknades några detaljer och Athletic vägrade släppa sin mittfältsstjärna. United fick istället nöja sig med Marouane Fellaini.

Det glädjer mig förstås att få fortsätta följa Ander Herreras utveckling i Athletic och det intressanta projekt som Ernesto Valverde har på gång där. Men framför allt var det här ett bevis på Bilbao-klubbens ambitioner och beslutsamhet. Josu Urrutia har under sina år som president varit stenhård med att ”detta är inte en klubb som säljer” och har höga målsättningar om att göra Athletic till ett etablerat topplag igen. Bayern München fick betala Javi Martínez utköpsklausul på €40 miljoner förra sommaren – Manchester United blev tillsagda exakt samma sak kring Ander Herrera, men ändå fast man enligt uppgifter gjorde det gick det i stöpet. Många rapporter säger att det var av byråkratiska skäl.

Den stora följetongen från gårdagen som trots allt blev av var förstås Mesut Özils övergång till Arsenal. En affär som överraskade mig personligen väldigt mycket. Inte för att Arsenal visade intresse (vem skulle inte vilja ha en av världens bästa mittfältare?), utan för att Real Madrid var villiga att släppa honom. Tysken var förra säsongen Real Madrids näst bästa spelare. Han var en av få som höll en jämn nivå och levde upp till förväntningarna efter säsongen 2011/12 då man vann ligan på ett storstilat sätt.

Det finns förstås argument som gör det någorlunda förståeligt att släppa Özil. Argument som framför allt stavas Isco och Gareth Bale. Men säsongen är lång och det dyker alltid upp möjligheter. Och även om Isco startar sin sejour i Real Madrid på ett väldigt övertygande sätt, håller jag ändå Mesut Özil snäppet över den unge spanjoren för tillfället. Özil har levererat på den absolut högsta nivån under flera års tid – Isco är fortfarande relativt färsk.

Om Real Madrid lyckas hitta harmoni med Gareth Bale och Cristiano Ronaldo i laget kommer man bli fruktansvärt giftiga framåt. Men ibland kan man fråga sig hur mycket man är villig att offra. Jag tror klubben kommer förlora enormt mycket på att man nu släppt iväg Mesut Özil – som är den som stått för flest målgivande passningar i de fem största ligorna sedan han kom till Real Madrid 2010. Sådana spelare växer inte på träd.

Det här hände för de spanska klubbarna under transferfönstrets sista dag:

ALMERÍA
IN: –
UT: Abel Molinero (anfallare, Real Jaén, gratis).

ATLÉTICO DE MADRID
IN: Toby Alderweireld (försvarare, Ajax, €7M) och Joshua Guilavogui (defensiv mittfältare, Saint-Étienne, €10M).
UT: Leandro Cabrera (försvarare, Real Madrid Castilla, gratis).

ESPANYOL
IN: Gabriel Torje (yttermittfältare, Udinese, lån) och Jhon Córdoba (anfallare, Quéretaro, lån).
UT: –

GETAFE
IN: –
UT: Álvaro Vázquez (anfallare, Swansea, lån med option).

GRANADA
IN: Matías Campos (vänsterback, Udinese, lån) och Michael Pereira (yttermittfältare, Mallorca, lån).
UT: Guilhermo Siqueira (vänsterback, Benfica, lån med option), Douglas Costa (vänsterback, Udinese, lån), Carlos Aranda (anfallare, Las Palmas, gratis).

OSASUNA
IN: –
UT: Masoud Shojaei (mittfältare, Las Palmas, gratis).

RAYO VALLECANO
IN: –
UT: Raúl Tamudo (anfallare, Sabadell, gratis).

REAL MADRID
IN: –
UT: Mesut Özil (offensiv mittfältare, Arsenal, €45M + eventuella bonusar), Kaká (offensiv mittfältare, Milan, gratis).

Kategorier Athletic, Real Madrid

Två unga debutanter

av Adam Pinthorp

Det fortsätter att gå bra för de baskiska lagen under säsongsinledningen. I fredags tog sig Athletic Club an OsasunaReal Sociedads arena Anoeta (mer om det kan ni läsa här) och tog en till resultatet sett en komfortabel seger. Men 2-0-resultatet speglade inte helt matchbilden.

Valverdes ändringar – en positiv effekt?
Redan nu går det utläsa stora skillnader mellan Marcelo Bielsas Athletic och Ernesto Valverdes dito. Under Bielsa rullade man nästan alltid igång från egen målvakt, försvararna försökte hitta spelvägar till mittfältarna eller ytterbackarna, och kortpassningsspelet var ett av lagets stora signum. Under Valverde har det sett helt annorlunda ut. Målvakterna har inte fått några direktiv att rulla igång spelet på marken, mittbackarna slår ofta långt och istället för att etablera ett spel och rulla runt försöker man istället hitta den avgörande bollen allt mer direkt.

Men, än så länge verkar onekligen Valverdes taktik fungera. Borta mot Valladolid i premiären blev det en knapp 2-1-seger, och i fredags tog man alltså en ny trea. Först fick man hjälp av Osasuna-försvararen Alejandro Arribas med 1-0-målet, som han styrde in i eget mål efter ett inlägg av Markel Susaeta. 2-0-målet kan man stolt höja näven och tillgodo ge sig själva helt och hållet. I en blixtsnabb kontring hittade Aritz Aduriz fram till Óscar de Marcos, som säkert punkterade tillställningen och satte bollen i nätmaskorna. Oavsett om det inte ser helt klockrent ut spelmässigt, åtminstone inte än, är det trots allt vinna det handlar om. Och utan att dra förhastade slutsatser verkar det som att Valverde lotsat Athletic in på det vinnarspår som Bielsa aldrig lyckades med under hela förra säsongen. Bara att vinna täta matcher, hur det än ser ut, är en enorm styrka.

Saborit debuterade från start
Något som annars var anmärkningsvärt från matchen var att ynglingen Enric Saboric startade som vänsterback för Athletic. Detta i hans första A-lagsframträdande någonsin, bortsett från ett gäng försäsongsmatcher. Saborit har varit en av Athletics mest ansedda talanger under en längre period, och A-lagsdebuten har varit på gång under flera år. Nu fick han alltså chansen från start, och gjorde definitivt inte bort sig. 92-modellen kan mycket väl bli en trevlig bekantskap under säsongen.

Sangalli fick välförtjänt chansen
En annan ung och talangfull spelare som fick debutera i helgen är Marco Sangalli, men för det andra baskiska laget i ligan – Real Sociedad. Ytteranfallaren har stått för en enastående försäsong och äntrade planen med en dryg kvart kvar i bortamötet med Elche, och hann med att uträtta en hel del. Med en briljant teknik och ett modigt spel bevisade Sangalli att han är ett namn att räkna med framöver.

Xabi Prieto ändrade matchbilden
Själva matchen mellan Elche och La Real slutade 1-1. Ferran Corominas tryckte tidigt in 1-0-målet för nykomlingen på Martínez Valero – som var klart bättre än Real Sociedad i första halvlek. Gästerna tog dock över allt mer i andra, och det var framför allt introduktionen av Xabi Prieto i mitten av andra som ändrade matchbilden. Efter kaptenen intåg i matchen fick baskerns med boll och lyckades successivt skapa ett tryck mot Elche. Till slut kunde också Carlos Vela, vem annars, styra in kvitteringsmålet efter ett inlägg från Prieto.

Det skall dock poängteras att Real Sociedad vilade ett gäng viktiga spelare och att mångas tankar säkerligen var på onsdagens retur mot Lyon i Champions League-kvalet.

Mer analyser och tankar från helgens matcher utlovas framöver.

En unik derbymatch stundar

av Adam Pinthorp

I kväll väntar säsongens första derby mellan Athletic och Osasuna. Och det är förstås bara det en anledning att skriva några rader, men det finns mer än så att grotta ner sig i inför matchen.

Vi tar det från början, och det som kanske är mest unikt med matchen. Den kommer nämligen att spelas på Real Sociedads hemmaarena Estadio Anoeta i San Sebastián. Anledningen varför är enkel. Athletic, som står som hemmalag, rev ned sin gamla arena San Mamés efter sista ligamatchen förra säsongen. Bara några meter ifrån den gamla arenan håller man just i detta nu på att fixa de sista detaljerna för den nya och mäktiga arenan som går under namnet San Mamés Barria.

Problemet är att alltså återstår lite jobb innan den nya arenan är redo att skriva in sig i historieböckerna, och fram tills dess har Athletic nått en överenskommelse med rivalen Real Sociedad att få spela sina hemmamatcher på Anoeta. Förmodligen blir det bara just mot Osasuna man spelar en hemmamatch på bortaplan, då premiärmatchen på San Mamés Barria är planerad att äga rum i ligaomgång fyra mot Celta Vigo.

Skådeplatsen kommer förstås göra det hela till en väldigt knepig och unik inramning. Athletics så ambitiösa supportrar kommer alltså få ta packningen och resa till grannstaden San Sebastián, för att fylla värsta rivalens arena. Det rapporteras om att hela 328 (!) bussar med Athletic-supportrar kommer resa längs vägarna mot San Sebastián under dagen. För att sätta det i perspektiv så fyllde Villarreals supportrar 173 bussar förra säsongen när de mötte Barcelona B på bortaplan. Då hade man cirka 12 000 på plats. Det lär bli dubbelt som många Athletic-fans på Anoeta i afton.

En spelare som dessutom kommer stå i fokus lite extra är förstås Kike Sola. Anfallaren som skrev på för Athletic i somras har tidigare spelat nio år i Osasunas färger.

– Jag kommer inte fira om jag gör mål. Det var nio bra år i Osasuna med många fina minnen, och det är förstås en speciell klubb för mig, säger Kike Sola.

Det bör dock tilläggas i sammanhanget att Kike Sola i grunden är Athletic-fostrad, och representerade klubben på ungdomsnivå mellan åren 1998-03. Efter en vända i Aluvión drog resan sedan vidare till Osasuna, där det blev en säsong som juniorspelare, ytterligare två i reservlaget och resterande i A-truppen. På seniornivå har Kike enbart representerat Osasuna i derbymatcherna mot Athletic. Nu står han på andra sidan, redo att ställas mot sina gamla lagkamrater.

– Det kommer kännas annorlunda inför matchen, men jag lovar att jag kommer vara mer fokuserad än någonsin och när matchen väl drar igång tänker man inte på vilka man möter. Det som händer på planen stannar där – efteråt är man vänner igen, säger han.

Notering: Kike Sola såldes från Osasuna till Athletic under sommaren för omkring fyra miljoner euro.

Citatkälla: Marca.com

Kategorier Athletic, Osasuna

Skrattretande och beklämmande

av Adam Pinthorp

Efter alltför många dagars väntan fyllda av spekulationer och förväntningar är nu allvaret igång. I lördags drog den spanska ligafotbollen igång igen och det har minst sagt rivstartat.

Carlos Vela planens gigant
I lördagens sparkades den spanska ligafotbollen igång med Real Sociedad och Getafe på Anoeta. Och för att göra en lång historia kort kan man konstatera följande: La Real vilade ett par nyckelspelare, och lyckades ändå kontrollera matchen från första till sista minut och vinna komfortabelt. Getafe däremot såg uddlösa, gråa och fantasilösa ut. Bäst på plan var utan tvivel Carlos Vela, som efter två fantastiska säsonger nu lovat att öka sin målskörd från föregående säsonger (14 ifjol). Tja, det har ju minst sagt börjat bra, både för Vela och Real Sociedad. På tisdag väntar Lyon i CL-kval.

Athletic pressade sönder Valladolid
Real Sociedads baskiska kusiner Athletic (eftersom den vänliga stämningen mellan klubbarna tål de nog att kallas kusiner) imponerade också i sin premiär, som spelades borta mot Valladolid. Hemmalagets Patrick Ebert oroade hela tiden Athletic-försvaret, och gjorde också Valladolids enda mål i matchen, men det räckte inte. Genom ett bättre press- och passningsspel var Bilbao-klubben det bättre laget och vann välförtjänt med 2-1. Markel Susaseta gjorde öppningsmålet efter drömspel av Ander Herrera och Beñat Extebarria i momentet innan, innan Iker Muniain klev fram som matchvinnare när han distinkt tryckte in 2-1 från nära håll i början av andra.

Och just Ander Herrera, som var ytterst delaktig i 1-0-målet, har fått en större offensiv roll under Ernesto Valverde än vad han hade under förra tränaren Marcelo Bielsas tid i klubben. Av gårdagens prestationer att döma såg det förträffligt bra ut, och med sitt fina passningsspel kan han ge Athletic ytterligare en dimension i offensiven med en högre utgångsposition.

Förra säsongen var Athletic säsongens besvikelse i La Liga, medan Real Sociedad var säsongens stora positiva överraskning. Nu känns båda lagen jättestarka och har inlett med varsina treor.

Valencia vann utan att imponera
Lördagens stormatch utspelade sig på Mestalla mellan Valencia och Málaga, och trots ett bra tempo var det premiärdagens ändå tråkigaste match. Hemmalaget Valencia hade svårt i den sista tredjedelen och skrapade knappt fram en handfull chanser. Málaga var inte bättre, men var solida i försvaret och såg ändå vassa ut i omställningsspelet. Men ett bra försvar till trots räckte det inte för poäng. Willy Caballero, som var en av säsongens bästa målvakter, slarvade vid en höjdboll och Valencia-kaptenen Ricardo Costa tackade och tog emot när han fick bollen framför fötterna med öppet mål.

Det var långt ifrån en sprudlande match, och Valencia förtjänade knappast alla tre poäng. Det fanns dock flera ljusglimtar i hemmalaget, så som ynglingarna Juan Bernat och Fede Cartabia (båda födda 1993). Och att vinna är som det alltid brukar heta också en styrka i sig.

Rodas agerande personifierade matchen
Apropå att vinna välförtjänt eller inte. Jag tror aldrig jag har varit med om något liknande som Barcelona visade upp i första halvlek mot Levante. När det stod 4-0 innan halvtimmen spelad var känslan snarare att det kunde rinna iväg mot tvåsiffrigt. Det slutade vid 7-0, men kunde blivit mer, och pausresultatet 6-0 är bara skrattretande.

Levante-försvararen Héctor Rodas agerande vid 7-0-målet personifierar på något sätt matchen. Istället för att enkelt och distinkt passa hem en frispark på egen planhalva till målvakten agerade Rodas allmänt lojt, och fick bara iväg bollen ett par meter. Cesc Fàbregas snappade upp, rundade målvakten och valde i slutändan att servera Pedro Rodríguez öppet mål.

Jag väljer att resultatet till trots inte dra för stora växlar av den här matchen. Även om Barcelona spelade fantastisk fotboll och framför allt pressade sönder Levante, så var gästerna från Valencia samtidigt under all kritik. Det var lojt, oengagerat och väldigt slarvigt. Det var rent av beklämmande att titta på. Kanske kommer man sakna åldermannen Sergio Ballesteros mer än många trodde.

Mer uppdateringar från helgens fighter utlovas senare.

Förutsättningarna för en fantastisk säsong

av Adam Pinthorp

Från att räkna ner månader till veckor, veckor till dagar, så kan vi nu börja räkna ner timmar och minuter. I detta skede är ligastarten bara några timmar bort och därefter har vi 38 förväntansfulla och intensiva omgångar framför oss. Och visst är det här kanske den härligaste perioden på hela säsongen? När alla lag står på noll – alla lag är lika, fyllda av egna förhoppningar och förväntningar. Vem tar hem titeln i år? Vem blir säsongens utropstecken á la fjolårets Real Sociedad? Vilket lag överraskar negativt och slåss i botten trots bättre förutsättningar? I dagläget kan vi bara gissa, spekulera, eller rent av chansa.

Senast igår ställdes jag mot väggen och blev tillfrågad ”hur känns det att La Liga återigen tappar så många stjärnor?”. Personen i fråga syftade förstås på den handfull dos av stjärnanfallare som har försvunnit från ligan. Radamel Falcao har lämnat Atlético Madrid för storsatsande Monaco, Roberto Soldado har bytt den vita Valencia-tröjan mot den vita Tottenham-tröjan, Álvaro Negredo har tagit klivet från Sevilla till Manchester City och Gonzalo Higuaín har bytt Real Madrid mot Napoli.

Och visst svider det för oss La Liga-fantaster att inte kunna se alla dessa fantastiska fotbollsspelare i den spanska ligafotbollen kommande säsong. Å andra sidan har det hänt förut. Atlético Madrid verkar onekligen sitta inne på mallen att hitta duktiga anfallare när stjärnor har försvunnit. Att spelare som Fernando Torres, Diego Forlán, Sergio Agüero och senast Radamel Falcao spelat i klubben säger det mesta. Nu har man fått in David Villa som en direkt ersättare till Falcao, och ska historien upprepa sig kommer även ”el Guaje” göra bra ifrån sig i Madrid-klubben.

Utöver Villa har de andra klubbarna inte ersatt sina stjärnanfallare med lika tunga namn – även om Valencia fortfarande är på jakt efter en anfallare. Men det brukar, om vi fortsätter på det historiska spåret, inte vara några problem. Det är i andra ligor de riktigt stora pengarna finns. I Spanien finns däremot talangfabrikerna. Att Falcao, Soldado & Higuaín lämnar öppnar större möjligheter för spelare som Léo Baptistão (Atlético), Paco Alcácer (Valencia) och Álvaro Morata (Real Madrid). Om ett år kanske jag sitter här och snickrar på en liknande text, och vem vet vilka som är de stora stjärnorna då?

Eftersom det brukar kunna hända en hel del de sista veckorna av transferfönstret väljer jag att vara lite feg när det gäller tippning av säsongens tabell. Därför tänkte jag dela in alla lag i olika fack, var jag tror de kommer placera sig under säsongen.

Lagen som slåss om titeln: Real Madrid och Barcelona

Atlético Madrid hängde med längre än förväntat förra säsongen, men blev till slut omsprungna av stadsrivalen Real Madrid som knep andraplatsen bakom Barcelona. Och är det något lag som ska hänga med gigantduon i toppen, så är min självklara gissning att det är Atlético Madrid. Diego Simeones manskap känns stabila och har sin stomme kvar sen förra säsongen. Men att utmana om ligatiteln? Nej, där står det mellan Real Madrid och Barcelona, och jag tror det kommer bli ett långt guldrace den här säsongen.

***

Lagen som slåss om Europa-platser: Atlético Madrid, Valencia, Real Sociedad, Sevilla, Athletic Club, Real Betis & Villarreal

Jag tror att i första hand sju lag kommer kämpa bakom giganterna i toppen om de åtråvärda Europa-platserna. Atlético behöver ingen närmare presentation och är favoriter att knipa tredjeplatsen. Valencia kommer sakna Roberto Soldado om ingen etablerad målskytt värvas in, men man har fortfarande ett på pappret bra lag och har många unga spelare som står på kanten för att blomma ut på allvar. Inte minst Juan Bernat och Jonathan Viera som kan bli två riktiga utropstecken under säsongen. Real Sociedad har visserligen tappat Asier Illarramendi men i unge Rubén Pardo och nyförvärvet Esteban Granero finns ändå gott om ersättare. Framåt ser det riktigt bra ut för La Real, som däremot saknar bredd bakåt.

Ett lag som inte saknar bredd är Real Betis, som värvat för fullt under sommaren och har ett riktigt spännande lag på gång. Athletic är kanske den klubb som tillsammans med Barcelona & Real Madrid av de förmodade topplagen som på pappret ser bättre ut än i fjol. Beñat är en klassvärvning och nye anfallaren Kike Sola ger Aritz Aduriz konkurrens i anfallet.

Sevilla har underpresterat sett till lagmaterialet de senaste säsongerna, och har nu ruskat om rejält i truppen. Gammalt och rutinerat har bytts ut mot nytt och ungt. Jag tror effekten kommer bli positiv.

Slutligen finns även nykomlingen Villarreal, som jag tror redan nu kana återta en plats på övre halvan och vara med och utmana om en Europa-plats. Med fantastiska spelare som Giovani dos Santos, Mateo Musacchio & Bruno Soriano förfogar Marcelino över en riktigt stark trupp och får man bara igång en målskytt ser det riktigt lovande ut.

***

Lagen som slåss i mitten: Málaga, Celta Vigo, Granada, Espanyol, Getafe & Elche

Málaga har tappat alla sina storstjärnor förutom Willy Caballero, men Bernd Schuster har ändå en relativt stark trupp att jobba med. Ett lag med etablerade spelare som Roque Santa Cruz, Eliseu och Weligton bör inte ha någonting med en bottenstrid att göra. Ett lag som i fjol hade det kämpigt och klarade sig kvar med ett nödrop var Celta Vigo. Nu har man dock ett starkare lag än på länge och med karismatiske Luis Enrique på tränarbänken kan det leda till en mer stabil placering den här säsongen.

Granada har också värvat otroligt smart och ser alldeles för starka ut för att ha med bottenträsket att göra. Espanyol och Getafe är redan tillräckligt etablerade och Elche har liksom Granada och Celta förstärkt sin trupp avsevärt. Dessutom imponerade man väldigt mycket när man lekte hem Segundan förra säsongen.

***

Lagen som slåss i botten: Almería, Osasuna, Levante, Valladolid & Rayo Vallecano

Almería har i stora delar samma lag som förra säsongen men har blivit av med stjärnan Charles (lämnat för Celta Vigo). Nej, det kommer bli en tuff säsong för andalusierna. Likaså gissar jag att det blir för Osasuna, Levante, Valladolid och Rayo. Samtliga har helt enkelt för dåliga trupper och även om något lag säkerligen lär överraska positivt är min gissning att dessa kommer få kämpa ända in i det sista om förnyat La Liga-kontrakt.

Slutligen måste jag tillägga att jag snarare går runt med känslan ”det kunde varit värre” när det gäller spelarflykten. Det är många spelare, framför allt anfallare, som har lämnat ligan för nya äventyr. Men det är lika många stjärnspelare som hade attraktiva bud från andra ligor – men istället valde att fortsätta karriären i Spanien och La Liga. Isco, Piti och Beñat är tre praktexemplar på detta. Kryddat med lite nytillskott och den talangfabrik som finns i Spanien är jag övertygad om att vi har en alldeles strålande säsong framför oss.

Vad tror ni – hur slutar ligan? Vem tar hem titeln? Vilka når Europa? Vilka åker ur?

Inför säsongen: Athletic Club de Bilbao

av Adam Pinthorp

Uppladdningen inför säsongsstarten fortsätter. Här kommer några rader om Athletic Club de Bilbao, som till säsongen byter ut klassiska San Mamés till nya och moderna arenan San Mamés Barria, med kapacitat för 53 332 åskådare.

Förändringar:
Efter att ha varit i frysboxen stora delar av förra säsongen har nu Fernando Llorente lämnat Athletic för Juventus, något som varit klart en längre tid. Som ersättare har man plockat in Osasunas skyttekung från i fjol, Kike Sola, som då smällde in nio ligamål. Det största och mest prestigefyllda nyförvärvet är dock Beñat Extebarria, som varit en av ligans främsta mittfältare de senaste två åren. Med sina passningskvalitéer och förmåga att dirigera och styra tempot i matcherna kommer han bli guld värd för Athletic. Dessutom har man ersatt Marcelo Bielsa med Ernesto Valverde på tränarbänken. En klasstränare mot en annan.

Förutsättningar:
Valverde förfogar över en väldigt stark trupp, framför allt på mittfältet, som på pappret ser väldigt spännande ut. Defensivt hade en given ledare i mittförsvaret inte skadat, men unge Aymeric Laporte kan mycket väl ta nästa steg i utvecklingen och ingen vet hur hemvändaren Xabi Etxeita, som förra säsongen var riktigt vass i Elche, eventuellt växer i en ny och bättre omgivning. Det ser på pappret, precis som föregående två säsonger, väldigt bra ut för Athletic. Frågan är om de kan leva upp till förväntningarna i ligaspelet den här gången?

Tänkbar startelva:

(4-2-3-1)

Gorka Iraizoz

Andoni Iraola
Borja Ekiza
Aymeric Laporte
Jon Aurtenetxe

Beñat Extebarria
Ander Herrera

Markel Susaeta
Óscar de Marcos
Iker Muniain

Aditz Aduriz

Rimlig målsättning:
Efter den minst sagt halvdana fjolårssäsongen är det tydliga i och med värvningarna att Athletic storsatsar mot att åter ta sig upp till toppen. En Europa League-plats är ett minimun, men om allt klaffar har man potential att kunna utmana om en Champions League-plats.

Kategorier Athletic

Stjärnor försvinner – talanger pumpas fram

av Adam Pinthorp

De övriga toppligorna i Europa må kunna locka med stora summor pengar, och trots att profiler som Radamel Falcao, Jesus Navas och Iago Aspas har lämnat för utlandet är jag inte alls orolig för framtiden. Det finns ju trots allt få andra ligor som ständigt pumpar fram nya talanger och stjärnor. När dessutom spelare som Beñat Extebarria, Piti, Léo Baptistão och Joan Verdú väljer att byta klubbar, men ändå gör det inom Spaniens gränser får det gälla som ett kvitto att det fortfarande finns lite ekonomiska muskler i de spanska klubbarna.

Det faktum att La Liga hela tiden får fram nya talanger gör mig inte ens en gnutta orolig för framtiden oavsett hur många stjärnspelare som redan har och de som kommer lämna Spanien för nya utmaningar. Det har ju trots allt varit ständigt förekommande de senaste åren att stjärnor försvinner från ligan – samtidigt som nya talanger pumpas fram och slutligen växer ut till stora spelare. Därför tänkte jag göra en snabb genomgång med några spelare jag tror kan bli utropstecken till nästa säsong.

Óliver Torres (Atlético Madrid)
Född 1994, offensiv mittfältare
Atléticos egna juvel har vi redan fått en skymt av med hans åtta inhopp under den gångna säsongen. Till nästa säsong lär dock speltiden bli mer, då han är en spelare Diego Simeone både tror och litar på väldigt mycket. Med sitt utomordentligt spelsinne och sin oerhörda bollbehandling finns ingen anledning att inte tro att Óliver Torres är Spaniens nästa stora spelfördelare.

Álvaro Vadillo (Real Betis)
Född 1994, yttermittfältare
En megatalang som debuterade tidigt, men tyvärr stagnerat lite i utvecklingen på grund av skadebekymmer. Fick dock mer och mer speltid i Betis under våren och totalt blev det 14 framträdanden i ligan, varav tre från start. Nu när de grönvita ska ut och pröva vingarna i Europa finns stora möjligheter för ökad speltid för Vadillo. Tar han vara på möjligheterna kan han gå väldigt långt – för potential finns det gott om.

Bryan Rabello (Sevilla)
Född 1994, yttermittfältare
En spännande chilensk talang som kom till Sevilla redan inför förra säsongen och genomförde en väldigt bra försäsong med A-laget. Spenderade därefter säsongen i Sevillas B-lag, och fick därtill göra tre framträdanden i La Liga. Kan mycket väl ta ytterligare ett kliv i utvecklingen den här säsongen och bli en injektion i Sevilla.

Pablo Iñiguez (Villarreal)
Född 1994, mittback
Spelskicklig mittback som i slutet av den gångna säsongen fick mycket speltid i Villarreal, trots konkurrensen i form av Mateo Musacchio, Olof Mellberg och Chechu Dorado. Kan lånas ut för att få mer speltid, men har samtidigt visat upp en mognad i spelet vilket inte alls gör det omöjligt att han får chansen av Villarreal i La Liga kommande säsong. Varningsfinger för blivande storback.

Juan Bernat (Valencia)
Född 1993, yttermittfältare
Vindsnabb och teknisk yttermittfältare som trivs bäst till vänster. Gjorde visserligen tolv framträdanden i ligan för Valencia förra säsongen, men lär få ännu mer speltid framöver. Har potential för att växa ut till en ny version av David Silva, och det stora genombrottet kan mycket väl komma inom en snar framtid.

Jesé Rodríguez (Real Madrid)
Född 1993, offensiv mittfältare/anfallare
Jättetalang som briljerat för Real Madrid Castilla i andradivisionen den gångna säsongen. Kan agera både som spjutspets men även släpande anfallare vid behov. Har känsliga fötter, ett målsinne av rang och är dessutom en bra framspelare. Det är olika meningar sagt om Jesés framtid, och det är oklart om han stannar i Real Madrid den kommande säsongen eller lånas ut. En försäljning bör inte finnas på kartan.

Iñigo Ruiz de Galarreta (Athletic Club)
Född 1993, central mittfältare
Efter en stark försäsong och mycket speltid de tre inledande ligamatcherna ifjol skadade sig Iñigo Ruiz de Galarreta så illa att han blev borta resten av säsongen. Nu ska han vara återställd och om han visar upp samma kvalitéer på fotbollsplanen som innan skadan kommer Athletic ha nytta av den kreative innermittfältaren. Konkurrensen på mittfältet är dock stor i Bilbao-klubben.

Rafael ”Rafinha” Alcântara (Barcelona)
Född 1993, central mittfältare
Spelskicklig och teknisk innermittfältare som är flexibel nog att båda husera längre ned i planen som i en mer utpräglad offensiv roll. Flyttas permanent upp till Barcelonas A-lag under sommaren men kommer med allra högsta sannolikhet lånas ut. Ny destination blir troligast Celta Vigo med den förra Barcelona B-tränaren Luis Enrique på tränarbänken, där Rafinha i sådana fall kan komma att ersätta Iago Aspas i en ren nummer tio-roll. Har potential för att lyckas blir något stort, och har dessutom lite att brås på. Storebrorsan heter Thiago och pappan Mazinho, som bland annat vann VM med Brasilien 1994.

Spelare som Rubén García (Levante), Léo Baptistão (Atlético, förra säsongen Rayo) och Aymeric Laporte (Athletic Club) är praktexempel på spelare som dykt upp från ingenstans. De talanger jag plockat ut här ovanför är mer välkända, men väntar fortfarande på att slå igenom.

Det tål inte heller att glömma bort Barcelona-talangen Gerard Deulofeu, som tillsammans med Jesé och Óliver är en av de stora stjärnorna i Spaniens U20-lag i VM som just nu pågår i Turkiet. Anledningen att jag inte nämnde 1994-modellen mer djupgående var att han enligt många källor ryktas vara på väg utomlands – fast givetvis på lån. Han är ändå, för er som inte redan gjort det, ett namn att lägga på minnet.

Summa summarum: det kommer förmodligen, eller rättare sagt högst sannolikt, fortsätta säljas stjärnor från La Liga. Troligtvis hinner flera stora namn lämna innan ligaspelet drar igång i augusti. Men som jag ser det finns ingen anledning att vara orolig. Den professionella träningsgrunden och talangutvecklingen som finns i Spanien är svårtoppad och det forceras fram talang på talang runt om i klubbarna. Det är någonting som inte försvinner.

Säsongsbetyg lag för lag – del 1

av Adam Pinthorp

Säsongen är över och klubbarna börjar summera sina prestationer och samtidigt förbereda sig inför nästa säsong. Här följer mina betyg för varje lag sett över hur de presterat under säsongen bedömt utifrån förväntningar och förutsättningar. Jag går lag för lag enligt bokstavsordning.

Betygsskalan ser ut enligt följande:
1 – Underkänt
2 – Godkänt
3 – Bra
4 – Mycket bra
5 – Optimalt

Athletic Club – betyg 1/5
Sett till hur Athletic presterade under fjolårssäsongen, och med tanke på de förväntningarna som sattes inför säsongen har baskerna underträffat allt.
Istället för att ta ytterligare ett steg framåt och utmana ännu högre upp i ligatabellen blev det raka motsatsen, och i länga stunder en kamp i bottenträsket.
I Europa League, där man var i final ifjol, ramlade man ur redan i gruppspelet efter flera urusla insatser. Och i Copa del Rey, där man också var i final ifjol, blev det respass redan i första omgången mot Eibar.

Atlético de Madrid – betyg 5/5
Man tappade kreatören Diego Ribas inför säsongen, men fick behålla taktikern Diego Simeone vid sidlinjen, vilket föranledde den stora succén. Målet inför säsongen var att fixa Champions League-plats, helst via en direktplats. Resultatet? En bombsäker tredjeplats, som med lite marginaler även kunde blivit en andraplats, och därtill två titlar i form av UEFA SuperCup och Copa del Rey. Att man dessutom besegrade Real Madrid för första gången i tävlingssammanhang på 14 år vad grädden på moset för Atléticos främsta säsong sedan dubbel 1996.

Barcelona – betyg 4/5
Ser man till placeringarna har Barcelona gjort en klart godkänd säsong med ligatitel, samt semifinaler i såväl CL som Copa del Rey. Men att förlora med sammanlagt 7-0 mot Bayern i Champions League, och få lämna cupen efter att ha fått stryk av antagonisten Real Madrid gör förstås förlusterna än jobbigare. Sättet man genomför ligaspelet på är dock det som gör att betyget blir en fyra.

Betis – betyg 4/5
Real Betis med Pepe Mel i spetsen hade inte kunnat vänta sig mycket mer av säsongen. Det primära målet var att etablera sig i mitten av tabellen. Betis lyckades med mycket mer än så. Under delar av hösten låg man till och med på fjärdeplats i tabellen, något som till slut blev en storstilad sjundeplats och en biljett ut i nästa säsongs Europa-spel.

Celta Vigo – betyg 2/5
I och med det fixade kontraktet, och sättet man genomför de avslutande omgångarna på gör att betyget inte kan bli annat än godkänt. Men mer än så blir det inte för ett Celta Vigo som blandat och gett hela säsongen.

Säsongens floppelva i La Liga

av Adam Pinthorp

Tidigare i veckan presenterade jag det mig anser vara säsongens bästa elva. Nu är det dags för den inte lika smickrande uttagningen – säsongens floppelva. Det gäller spelare som helt enkelt inte presterat utefter förutsättningarna och på ett eller annat sätt underpresterat.

Här kommer min floppelva för säsongen, med längre motiveringar på varje spelare längre ned. Systemet är ett 4-4-2.

Målvakt: Iker Casillas

Högerback: Dani Alves
Mittback #1: Fernando Amorebieta
Mittback #2: Alberto Botía
Vänsterback: José Ángel

Högerytter: Adrián
Innermittfältare #1: Javi Hervás
Innermittfältare #2: Luka Modric
Vänsterytter: Jonathan Viera

Anfallare #1: Joseba Llorente
Anfallare #2: Fernando Llorente

——

Målvakt: Iker Casillas (Real Madrid)
Motivering: Även om jag inte sett honom i aktion på ett bra tag är han fortfarande en av världens främsta målvakter i mitt tycke. Däremot kan man inte snacka bort att det varit en väldigt miserabel säsong för Iker Casillas. Oavsett om det funnits personliga duster mellan José Mourinho och Iker har den sistnämnde blivit petad av såväl Antonio Adán, och sedan inte ens fått chansen att rubba Diego López sedan han värvades till klubben i vintras. Det har långt ifrån varit en höjdarsäsong för Madrid-kaptenen.

Högerback: Daniel Alves (Barcelona)
Motivering: Det är först och främst viktigt att klargöra en del saker här. Dani Alves är fortfarande en av ligans, och världens, bästa högerbackar. Den stora anledningen att jag sätter honom i säsongens floppelva är på grund av att han prestationsmässigt gått ner sig väldigt mycket gentemot ifjol, och dessutom stått för flera ödesdigra misstag som egentligen bara handlar om slarv under säsongen. Skulle jag gått efter säsongens rakt av sämsta högerback hade nog Antonio Barragán legat högt upp, men sett utefter förutsättningar och förväntningar, har Dani Alves underpresterat.

Mittback #1: Fernando Amorebieta (Athletic Club)
Motivering: Förra säsongen var venezuelanen i vissa stunder en av ligans främsta försvarare. Den här säsongen har han hamnat i trubbel på både på och utanför planen, och till slut också hamnat i frysboxen med utebliven speltid. Nu lämnar Fernando Amorebieta Athletic med en katastrofsäsong i ryggen och flyttar till London för spel i Fulham.

Mittback #2: Alberto Botía (Sevilla)
Motivering: När Sevilla vann kampen om Alberto Botía förra sommaren var jag en av många som applåderade klubben till en på förhand väldigt bra värvning. Den förre Sporting Gijón-spelaren är förvisso fortfarande ung, och har en del brister, men har trots det varit en stabil försvarare i flera säsonger och jagats av de flesta storklubbar i Spanien. I Sevilla har Botía dock haft svårt att ta en startplats, och har mestadels fått nöja sig med en plats på bänken. Det var nog många som hade väntat sig mer av Alberto i Sevilla-tröjan.

Vänsterback: José Ángel (Real Sociedad)
Motivering: José Ángel hämtades in från Roma på lån inför säsongen och var på förhand en riktigt tuff utmanare till Alberto De La Bella om vänsterbacksplatsen. Men, den sistnämnde tog varningsfingret på allvar och höjde sig istället flera snäpp vilket gjorde honom till ohotad etta. José Ángel, som för ett par år sedan bara var detaljer ifrån att skriva på för Barcelona, kan räkna in ännu en ytterst medioker säsong på cv:t.

Högerytter: Adrián (Atlético Madrid)
Motivering: Jag minns inte sist en spelare var så ruggigt bra en säsong, för att säsongens därpå inte vara i närheten av samma spelare. Ifjol var Adrián en nyckelspelare i det Atlético Madrid som tog hem Europa League – den här säsongen har hans form lyst med sin frånvaro. Noll självförtroende, missade lägen och i allmänt väldigt osynlig har symboliserat Adriáns säsong. Frågan är om han blir kvar i Atlético.

Innermittfältare #1: Javi Hervás (Sevilla)
Motivering: Javi Hervás var årets genombrottsspelare i Segundan ifjol när han imponerade stort med sina prestationer i Córdoba. Sevilla vann dragkampen om spelaren, men efter adressändringen har det gått stelt. Bara en start plus åtta inhopp är Hervás facit i ligaspelet den här säsongen vilket måste ses som ett stort misslyckande med tanke på att han på förhand var en kanonvärvning. Oklar framtid.

Innermittfältare #2: Luka Modric (Real Madrid)
Motivering: Precis som i fallet med Dani Alves tål att upprepas även här: Luka Modric är inte i närheten att vara en av ligans sämsta innermittfältare. Det är sett till förväntningarna, och framför allt prislappen på 300 miljoner, som gör att han tar plats här. Värvar man en spelare för de summorna kan man enligt mig kräva betydligt mer än vad Modric presterat. Undantaget borta mot Manchester United i Champions League, där kroaten kom in och vände matchen för Madrid, samt en handfull matcher till, har han generellt sett inte alls levt upp till förväntningarna som ställdes när han köptes för Tottenham. Att han är en värvning för framtiden håller till viss del som argument för den stora prislappen, men inte fullt ut. Madrid kan kräva mer av Modric.

Vänsterytter: Jonathan Viera (Valencia)
Motivering: Värvades som ett stort löfte inför säsongen och många trodde han skulle få sitt definitiva genombrott. Men nja, det gick aldrig riktigt Vieras väg. Av varken Mauricio Pellegrino eller Ernesto Valverde fick yttermittfältaren något förtroende, och den uteblivna speltiden beror förstås på någonting. Kan mycket väl lämna Valencia om inte nye tränaren Misoslav Djukic övertalar honom att stanna.

Anfallare #1: Joseba Llorente (Osasuna)
Motivering: Var utlånad till Pamplona-klubben från Real Sociedad med en huvudsaklig uppgift: att göra mål. Resultatet? 24 matcher, och endast ett mål. Spelmässigt har det heller inte sett särskilt bra ut för Llorente, som inte heller lär få någon mer chans i Sociedad framöver. Åldern har tagit ut sin rätt på Joseba Llorente som för några år sedan var skyttekung i Villarreal.

Anfallare #2: Fernando Llorente (Athletic)
Motivering: Det verkar inte vara någon passande kombo att heta Llorente och spela i La Liga. Ligans andre spelare med samma efternamn, Fernando Llorente, har liksom Joseba inte heller stått för en särskilt minnesvärd säsong. Efter uttalandena om att han ville lämna klubben blev han satt i frysboxen, vilket gjorde att speltiden blev knaper, och att landslagsplatsen förlorades. Han gjorde totalt bara en fjärdedel av sina 16 mål från förra säsongen.

Saknar ni redan klubblagsfotbollen i all landslagsyra? Lugna, i kväll spelas en fantastisk match inom den spanska fotbollen. Villarreal tar emot Almería hemma på El Madrigal i en match som blir direkt avgörande om vilket av de två nyss nämnda lagen som roffar åt sig den sista direktplatsen till La Liga. Villarreal innehar den just nu, och klarar sig med oavgjort. Almería, med skyttekungen Charles i laget, måste vinna. Ett fullsatt Madrigal kommer bokstavligen koka.

Sida 3 av 5
  • Tjänstgörande sportredaktör: Martin Björkman
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB