När människor berättar att de förbränt kalorier i träningslokalen vandrar mina tankebanor oavkortat till svettiga CrossFit-wodar, långa cardiopass på roddmaskinen eller tunga olympiska lyft. Men boy, tydligen är mina referensramar helt ute och cyklar…

Enligt en brittisk undersökning svarade hela 25% av de tillfrågade att de haft sex minst (nyckelord!) en gång på gymmet under det senaste året. En siffra – eller sanningsfrekvens – som ökat lavinartat.

Men det är inte allt. Brittiska ”Independent” uppger också att hälften av studiens 2000 deltagare uppger att gymmet är deras främsta raggningsställe. Allt till den grad att 4/5 menar att de kontinuerligt varit inloggade på olika datingappar samtidigt som de tränar.

Okej, men vad säger egentligen alla dessa siffror? Är gymmet inte längre helig mark för oss träningstokar som kliver in med hög musik i öronen, den sedvanliga/urtvättade ”Shut up and squat”-tischan och ett rungande asocialt beteende?
Tydligen inte…

Som pricken över i:et avslöjar nämligen 10% av enkätsvarens ägare att de är konstant redo att lyfta gymflirtandet till nästa nivå. Detta genom att ersätta träningsväskans klassiska innehåll (magnesiumblock, proteindrink och tyngdlyftningsskor) med inget mindre än – just det, kondomer…

Visste du att världens befolkning, trots nutidens enorma informationsflöde kring vikten av motion, är lika passiva idag som 2001?

Enligt vetenskaps- och hälsogiganten ”Lancet Global Health’s” undersökning lever vi i tidevarv där ”hälsa” är hetare än någonsin. Trots detta syns inga positiva förändringar i våra återkommande aktivitetsmönster på 17 år.

Studierapporten visar att cirka 1,4 miljarder (just det, miljarder) människor lever så passiva liv att deras undermåliga rörelsemönster riskerar leda till hälsofaror som diabetes, psykisk ohälsa samt hjärt- och kärlsjukdomar. Siffror som får forskare och läkare att ana oroande konsekvenser för framtiden.

För att lyckas skapa en mångfacetterad bild omfattande undersökningen enkätsvar från hela 1,9 miljoner deltagare och 168 vitt skilda länder. En opartisk process som visade att länderna med bäst ekonomi också besitter den mest inaktiva befolkningen.
Parametrar undersökningens testpersonal och artikelförfattare tror uppstått tack vare höginkomstländernas skärmvanor, stillasittande transporter och passiva arbetssituationer.

Men Sverige då? Vi är väl felfria?
Njae, även om vi svenskar gladeligen klappar oss själva för bröstet och framhäver hur hälsosamma vi är svajar träningsflaggan fortfarande på halvstång.
Även om medborgarna i svedala är mer aktiva än många andra välfärdsländer mäter fortfarande 21,5 % bland männen och hela 24,7 % bland kvinnorna för låga aktivitetsnivåer. Siffror som bland annat våra finska grannar spöar. Med råge.

Vi befinner oss i förkylningstidernas epicenter. Men samtidigt som vi poppar c-vitaminbrus likt Pringlesrör och dricker ingefäraberikat the som aldrig förut bör vi stanna upp och fråga oss själva – är verkligen metoderna tillräckliga?
Mitt svar är nej. Här listas vitaminerna alla bör införskaffa för att minimera antalet sjukdagar.

D-vitamin
D-vitamin utgör förkylningstidernas skyddande ängel och sopar banan med majoriteten av dess främjande konkurrenter. Anledningen bakom dess dominans?
Vitaminen utgör ett av kroppens viktigaste skyddsämnen vid just förkylningar och influensasymptom.

Mirakelvitaminen påverkar immunförsvarets celler positivt och stärker kroppens egna infektionsförsvar. Något som i klarspråk innebär att vi genom dagliga intag hjälper kroppen att stärka sig själv.
 
 
Rekommenderad daglig dos för vuxna:
2000 – 5000 Enheter/ 50 -125 mikrogram

D-vitamin finner du även naturligt i livsmedel likt:
Fisk, animaliska livsmedel, ägg och mjölkprodukter
 
 
 

Zink
Studier visar att mer än 300 enzymer i våra kroppar behöver zink för att fungera optimalt, hålla sig starka och inte vara lika känsliga mot ”externa hot” som förkylningar.
Dessutom påvisar hela sex andra – olika och opartiska – studier, utförda vid Karolinska Institutet, att vitaminen kan förkorta den aktiva förkylningsperioden med upp till 24 timmar.

Ännu inte övertygad?
Well, som om det inte vore nog höjer dessutom zink många andra mineraler och vitaminers upptagningskapacitet i våra kroppar, något som borde ge denna ”förkylningsdödare” en självklar plats i var persons vitaminkalkyl.
 
 
Rekommenderad daglig dos för vuxna:
Män: 9 milligram, Kvinnor: 7 milligram

Zink finner du även naturligt i livsmedel likt:
Vetegroddar, kött, nötter & frön och spannmål
 
 
 

C-vitamin
C-vitaminen har längre agerat posterboy vid förkylningstider. Oförtjänt eller ej – denna vitamin är en viktig beståndsdel när det kommer till att hålla förkylningarna borta.
Tack vare C-vitaminernas förmåga att förbättra aktiviteten bland våra vita blodkroppar ökar nämligen kroppens egna motståndskraft mot infektioner.

Likt zink visar studier även att tiden för det faktiska förkylningsförloppet kan minska vid höga intag av vitaminen, något vi tacksamt tar emot då skadan redan är skedd och vi feberfrossar under täcket.
 
 
Rekommenderad daglig dos för vuxna:
75 milligram

C-vitamin finner du även naturligt i livsmedel likt
Nypon, apelsin, paprika och svarta vinbär
 
 
 

En frågeställning många älskar att snickra hemmateser kring handlar inte om vad vi bör äta – utan snarare hur många gånger per dag vi skall konsumera all energi.
Inte minst om viktnedgång står på önskelistan…

Så, vad är det egentligen som gäller? Lever fortfarande novisen ”frukost, lunch och middag” eller kräver dagens snabba och utvecklade hälsotänk mer?
Jag blev trött på att gissa och beslutade mig för att kontakta Karolinska Institutets kostdocent Ylva Trolle Lagerros.

Ylvas kloka rekommendationer och konkreta råd kring vikten av regelbundna kostvanor presenteras under väntande helg under sedvanligt Aftonbladet-flagg.
Här ges såväl personerna som önskar tappa de envisa ”extrakilona” som befolkningsmängden som drömmer om att leva i hälsans tecken smarta råd och slagkraftiga tillvägagångssätt. Allt samtidigt som vi ger er uppslaget kring bra och dåliga mellanmålsalternativ.

Se till att inte missa reportaget, vem vet – texten kanske utgör ögonöppnaren som knuffar dig mot formen du alltid drömt om. Länk kommer givetvis återfinnas här på bloggen efter publicering!

Hallå – ta mig dit!

Försvann såväl löpskorna som entusiasmen längst in i garderoben samma sekund som sommarvärmen gick i ide?
Om ja, tänk om. Här är fördelarna med löprundan du inte hade någon aning om!

Att löprundan bidrar med konditionsfrämjande och hälsosamma egenskaper vet de flesta, men om vi tittar bakom dessa självklara guldkorn finns fler fördelar än många tror.
Här är fem oväntade, men ack så uppskattade, anledningar att rota fram skorna från garderoben och förvandla löprundorna till en året-runt-aktivitet!

1: Ökad intelligens!
Studier visar att motionärerna som löptränar på regelbunden basis når högre aktivitetsnivåer i delarna av hjärnan som assisterar oss med problemlösning, planering och inlärning. Anledningen?
Motionsformen skapar ökad blodcirkulation som förenklar hjärnans nybildning av celler. Win!

2: Hälsosamma synergieffekter!
Visst, ovanstående rubrik må kännas sinnessjukt långt borta då den första mjölksyreattacken kickar in. Men håll ut!
För att orka springa kommer kroppen snart börja signalera efter hälsosamma synergier. Hit räknas bland annat bättre kostval, mindre stress och längre nattsömn.
Kort och gott – löpningen kommer resultera i en mer hälsosam livsstil!

3: Ökad lust
Statistik visar att motionärerna som regelbundet pysslar med konditionsfrämjande träningsrutiner (där löpning befinner sig i spjutspetsen) också rapporterar högre nivåer av lust och bättre/mer frekventa sexvanor. Allt i bjärt kontrast till delen av befolkningen som inte tränar.

4: Psykiskt välmående!
Löpningens endorfinkickar, i kombination med rofyllda skogsdungar, har enligt forskare konstaterats bidra med störst effekter för vårt välmående i dagens stressfyllda samhälle.
Vid ångest och lätta- till medelsvåra depressioner kan alltså motionsformens effekter resultera i lika bra resultat som antidepressiva mediciner!

5: Lev längre
Ja, du läste rätt. Brittiska studier visar att ”den vane löparen” i genomsnitt lever hela tre år längre än personen som spenderar sin tid stillasittande. Om inte det höjer motivationen tillräckligt mycket för att kliva upp ur soffan, well – då funkar inget, kämpa!

Bland mängder av svenskar utgör den klassiska dubbelhakan ett av nutidens vanligaste estetiska klagomål. Men vad beror egentligen ”fenomenet” på? Och än viktigare, hur ska en träna, äta och leva för att skapa förändring? 

Bukfetma, kraftiga lår och stor rumpa. Kända och välsökta Google-ord i kombination med önskade och effektiva träningsupplägg. Men vad fastnar våra blickar oftast för först?
Just det, ansiktet.

Av den anledningen publicerar Aftonbladet PLUS imorgon (lördag 27/10) artikeln som ger en djupare förståelse kring ”dubbelhakan”. Allt för att du som önskar skapa en förändring inte bara skall få information om ”varför” detta uppstår – utan självklart även tipsen kring ”hur” du skall agera för att nå nya framsteg.

I artikeln har vi beslutat att inte hushålla på krutet. Här blandas ett detaljerat och fettförbrännande träningsprogram med kostråd, recept och tydlighet. Allt för att du som läsare inte skall tillåtas falla på målsnöret.

Så, oavsett om du känner dig placerad i riskzonen eller länge varit fundersam kring hur du skall träna för nya resultat. Radera alla tankar kring kirurgiska ingrepp och dyra behandlingar, det är dags att kavla upp ärmarna och sluta fundera!

Förutom på Aftonbladet PLUS kommer givetvis även en länk till artikeln publiceras här på bloggen. Heja!

Har du någonsin funderat på vilket land som personifierar hälsa på nationell nivå?
Om så är fallet kan du sluta fundera, den monstertunga medicinskiften ”The Lancet” har nämligen redan presenterat svaret. 

Självklart kan samlingsbegreppet ”hälsa” definieras av mängder av olika faktorer. När den vetenskapliga tidskriften ”The Lancet” sammanställde listan över världens hälsosammaste land sparades dock inte på referenskrutet.

Hälsomål sammanställda av FN
För att bedöma ländernas olika styrkor/svagheter på ett så adekvat sätt som möjligt skapade FN en bedömningsmall som involverade hela referensspektrat.
Här återfanns statistik kring fetma och övervikt, alkohol- och tobaksvanor samt hur fysiskt aktiva ländernas invånare är på daglig basis.
Hur gick det för Sverige? Bättre än du säkert vågar gissa!

Listan över världens mest hälsosamma invånare
Så, hur lyder utfallet?
Vilket land skall resterande länder se upp till? Och vart på listan placeras Sverige?
Svaret finner du här nedan.

1. Island

2. Singapore

3. Sverige

4. Andorra

5. Storbritannien

6. Finland

7. Spanien

8. Nederländerna

9. Kanada

10. Australien

Summa summarum – en tredjeplats. Hatten av till alla hurtiga svenskar, nu kämpar vi vidare och fortsätter lyfta folkhälsan mot nya nivåer!

Alla vet att träningsmotivationen tryter med jämna mellanrum, men vilken ursäkt är egentligen mest förekommande bland svenska motionärer? 

Självklart är våra undanflykter och ursäkter lika individuella som dna-spiralerna som bor inom oss. Studier visar dock att en ursäkt sticker ut aningen mer än de andra, frågan är bara om den upplevda problematiken är verklig eller ett påhittat fenomen?

”Jag har inte tid”
Här kan de allra flesta känna igen sig. Logistiktrassel blandas med hög arbetsbelastning, småbarnsbestyr och sociala plikter – allt för att mynna ut i ett vardagstetris där inga fler bitar ryms.

Men samtidigt som tidsbristen resulterar i färre träningspass visar mätningar att svensken, i genomsnitt, dagligen tittar på tv i två timmar – samtidigt som vi frossar i allt vad skärmtid innebär.

Så, vad hände med sunda värderingar och bevingade ord likt ”lagom är bäst”?
Sanningen (alltså den riktiga sanningen) är nämligen att allt kan kokas ned till en prioriteringsfråga.

Hinner du inte till gymmet – träna hemma, fullt upp på jobbet – ta en lunchpromenad, reser mycket i jobbet – packa ned löpskorna, ensamstående med småbarn – gör 10 armhävningar på vardagsrumsgolvet efter nattningsrutinerna.

Kort och gott, det handlar inte alltid om att utföra historiens mest effektiva träningspass – hälsa och välmående handlar om att göra ”någonting”.

Och visst, ibland fäller livet krokben för oss till den grad att tiden faktiskt inte räcker till, men långt ifrån lika ofta som vi själva tror och intalar oss.

Se därför de fysiska aktiviteterna som en möjlighet att orka mer, leva längre och förbli friskare. Vips så kommer du finna dygnets 25:e magiska timme och få plats med mer träning än du tidigare trott!

Trött på långdragna morgonpromenader och stagnerade resultat?
Vrid upp träningstempot och nå effektivare resultat! 

En av träningsuniversiumets hetaste potatisar stavas fettförbränning. Det här är samtalsämnet träningsmajoriteten fullkomligt älskar att stöta och blöta till astronomiska nivåer. Men, vad är det egentligen som gäller kring fenomenet?

Under den gångna helgen valde jag och Aftonbladet PLUS att gå till botten med frågeställningen och servera svaret till er läsare.

Vrid upp tempot – nå bättre resultat
All träning gynnar kroppens kalori- och energiförbrukning. Trots det är vissa motionsformer mer effektiva än andra, speciellt för dig som vill ha högre fettförbränning.

Sanningen är nämligen att ”genvägen” mot en slipad fysik väntar runt hörnet, så länge du är villig att betala priset.
Genom att vrida upp tempot och utsätta fysiken för diverse olika intervaller pressas kroppen att producera nya, slagkraftiga, resultat.

Så, hur gör en? Svaret finner du genom att klicka på länken nedan!

Ta mig till hela artikeln!

Nuså, ny tid – ny strid!
Undertecknad har legat däckad med mancold, något som tvingade mig ersätta svettiga CrossFitpass med krävande nysintervaller.
Men vilka träningsregler gäller egentligen i dessa envisa förkylningstider?
Jag vet svaret.

Ja, vart går egentligen gränsen? Bannlyser en nysning oss även från lugnare träningspass eller gäller parollen ”no pain – no gain” i alla väder?

Startskedet är värst
Förkylningarnas första och utbrytande dygn är oftast allra värst. Här blandas känslor av trötthet, rubbat allmäntillstånd, ledvärk och köld – kort och gott, tillstånd som kanske inte bör blandas med svettiga träningsrutiner.

Först när ”sjukdomskänslorna” börjar lätta från kroppen och energin vaknat till liv bör träningsgeisten återupptas (segt, jag vet!) och vi börja fundera på att söka oss tillbaka till gymmet. För jag lovar, en för tidig start som resulterar i längre bakslag är värre än att vänta ytterligare en dag. Kom ihåg att det finns allvarliga risker med att träna om kroppen drabbats av en infektion.

Äääh, hur farligt kan de’ vara?
Ovanstående ord är en vanlig fråga till oss tränare, dessvärre lyder svaret; lite för farligt!

En kroppslig infektion kan förvärras vid fysisk ansträngning, något som ibland leder till diagnoser likt hjärtmuskelinflammation (ett stadie där hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras till den grad att vätska börjar samlas i lungorna och hjärtsäcken).

Den här typen av inflammationer är inte bara farliga, utan ofta rätt långvarig. Så, om du drabbats av snuva och halsont – pausa hellre en extra dag. Det tjänar du mångdubbelt på i längden!

När kan en börja?
När kroppen väl börjar hitta tillbaka till sin ursprungsform och förkylningskänslorna, febern och den onda halsen försvunnit kan träningen äntligen slussas tillbaka i vardagen. Dock med försiktighet och struktur.

Grundregeln lyder att undvika pulstoppar och starta träningen med lugnare intensiteter och belastningar, om det ändå inte känns bra behöver kroppen ytterligare vila.
Om passet däremot känns bra, go for it – men stegra successivt upp nivåerna med spända tentakler för att eliminera bakslag.

Vänta en dag extra om du känner någon/några av följande symptom:

• Din förkylning har just brutit ut 
• Du har ont i halsen
• Du har feber
• Du känner dig allmänpåverkad och överdrivet hängig