Det är inte första gången Roger Federer avgör en match med en nätrullare som med nöd och näppe letar sig över på rätt sida, som mot monsterservaren John Isner i gårdagens OS-kvartsfinal.

– Det första som ploppade upp i mitt huvud var en final i Miami mot (Ivan) Ljubicic. Jag vann med 7-6, 7-6, 7-6. Det var också i tiebreak, det stod kanske 8-7. Han slog bollen hårt mot min backhand och jag chippade över den, matchen och turneringen var över. Jag hade extrem tur även den gången. Jag sms:ade honom faktiskt och berättade att samma sak hänt igen, jag kan knappt tro det, säger världsettan efter kvartsfinalsegern.

Serena Williams, som slog Victoria Azarenka i två raka set i Wimbledon och leder med 8-1 i inbördes möten, är underdog i dagens semifinal.

I alla fall om man får tro världsfyran själv:

– Victoria har spelat bra, hon är solid. Vi båda spelar bra. Hon är toppseedad och världsetta och på papperet borde hon vinna, så det gör att jag kan slappna av. Det blir kul, säger hon till reportrar på plats i London.

Williams får gärna inbilla sig det om det får henne att prestera bättre, men oss lurar hon inte. Åtta raka game i de senaste fyra matcherna mot världsettan och det överlägsna sätt hon tagit sig till semifinalen på vittnar om något helt annat än att Azarenka skulle vara dagens favorit…

Kamrater!

Blev ingen analys av damernas kvartar i går som utlovat. Tiden rann iväg. Kör den nu i stället, innan vi raskt går vidare till dagens semifinaler:

Skrällarna i OS-tennisen har inte duggat så tätt som vi trott inför turneringen. Bortsett från världstvåan Agnieszka Radwanska har de toppseedade spelarna levererat.

I går bjöds vi dock på en ordentlig stjärnsmäll, när Maria Kirilenko slog ut fjolårets Wimbledon-vinnare Petra Kvitová i raka set: 7-6(3), 6-3. Kirilenko hade inte en enda breakboll emot sig och behövde således bara bryta Kvitová en gång för att bärga segern – detta alltså mot en spelare som som med sitt matchfacit 16-4 i Wimbledon är en fruktad grässpelare.

Makalöst.

Blir intressant att se hur Kirilenko hanteras av Maria Sjarapova.

* * *

… som hade vissa bekymmer med veteranen Kim Clijsters, men slutligen kunde stänga butiken i två raka set: 6-2, 7-5. Framför allt i andra set kämpade sig Clijsters in i matchen, men världstrean har en osviklig förmåga att plocka fram sitt allra bästa spel när det gäller.

* * *

Victoria Azarenka var på gott spelhumör. Spelade riktigt bra emellanåt, särskilt i första set. Lyckades pressa tillbaka Angelique Kerber med tunga grundslag som ofta precis klippte linjerna. Tyska världssjuan hade känslorna utanpå kroppen och man riktigt såg frustrationen i hela hennes uppenbarelse.

Kerber höjde sig förvisso efter första set (som slutade 6-4 till Azarenka efter en tappad serve och två egna servegenombrott) och hämtade upp ett riktigt tufft underläge i andra. Ett set som annars präglades av de många servegenombrotten – fyra för Azarenka, tre för Kerber.

När Kerber kvitterat till 5-5 kändes det som att hon kunde tvinga fram ett tiebreak, men Azarenka höll sin serve och stängde sedan matchen genom att bryta Kerbers dito.

Det är riktigt kul att se Azarenkas tunga artilleri när hon har marginalerna på sin sida. Det kommer verkligen att behövas i semifinalen mot Serena Williams.

* * *

… som krossade Caroline Wozniacki i sin kvartsfinal: 6-0, 6-3.

Siffrorna är dock inte fullt så genanta för Wozniacki som de vid en första anblick ger intrycket av att vara. Hon bjöd upp till kamp och var faktiskt inte helt chanslös mot den dominanta världsfyran – hon var bara inte tillräckligt bra för att rubba henne på allvar.

– Det var inte ett snabbt första set. Det var ändå 32 minuter, inte som att det var 15 minuter. Hon spelade riktigt tufft. Men jag vet att jag kan rada upp hundra slag i en duell om så krävs, och det måste man vara beredd på när man spelar mot Caroline. Hon är så stabil, det finns en anledning till att hon var världsetta, som Williams uttryckte sig efter matchen.

Matchen var över på drygt en timme och 20 minuter – att jämföra med Sara Errani, som plockade fyra set av Williams men avfärdades på knappt en timme.

* * *

Sådärja, låt oss då gå igenom dagens semifinaler när vi ändå är i gång:

HERRARNAS SINGEL:

Roger Federer (1) – Juan Martín del Potro (9)
Det krävdes ingen spådam för att gissa att matchen mot John Isner i går skulle bli en smula enformig. Tråkig, om man så vill. Men Federer gjorde nästan allting rätt, hanterade en monsterservare som de bör hanteras och förbättrade på så vis den inbördes statistiken (4-1 till världsettan nu). Juan Martín del Potro ligger närmare Isner i spelartyp än exempelvis Rafael Nadal eller Andy Murray, men har en betydligt bredare repertoar. Argentinaren har historiskt haft svårt på gräset på grund av den låga studsen (”Delpo” är 1,98 lång) och sin begränsade rörlighet. Serven och de tunga grundslagen är det dock inga fel på alls, och får han det offensiva spelet att funka är han en skräckinjagande spelare att möta. Dock inte för Federer, som vunnit samtliga matcher mot världsnian sedan de båda tunga förlusterna 2009 (US Open och ATP World Tour Finals). del Potro hade ”turen” att slippa David Ferrer i kvartsfinalen och fick i stället möta Kei Nishikori, som han inför gårdagens match aldrig förlorat ett set mot på tre möten. Nishikori är förvisso en riktigt bra spelare, men inte den utmaning som del Potro behövt inför en semifinal mot Federer. Har svårt att se hur han ska kunna rubba världsettan, när inte ens monsterservaren Isner orkade ta ett set av honom.

Novak Djokovic (2) – Andy Murray (4)
Dagens tveklöst mest intressanta möte. Murray hade en tuff åttondelsfinal mot Marcos Baghdatis, men följde upp den arbetssegern med att enkelt utmanövrera Nicolás Almagro i kvartsfinalen: 6-4, 6-1. Samtidigt har Djokovic verkligen blandat och gett i den här turneringen. Om Victoria Azarenka stundtals varit en Dr. Jekyll/mrs Hyde har Djokovic varit en Bruce Banner/The Incredible Hulk – nästan i varenda match (bortsett från den mot Andy Roddick). Mot Andy Murray måste han få bukt med detta schizofrena spelhumör, ett eller ett par misstag kan stå honom dyrt. Särskilt med tanke på att i princip hela publiken står på världsfyrans sida i dag. Känner dock att det är föga troligt att Djokovic viker ner sig när matchen om guldet är så nära. Det kan bli jämnt, det kan bli en förkrossande seger i raka set – det kan man aldrig säkert veta när ”Djoker” beter sig så här – men jag tror att det slutligen blir han som sträcker sin knutna näve mot skyn i en välkänd segergest. Det massiva publikstödet och Murrays fina form till trots.

DAMERNAS SINGEL:

Victoria Azarenka (1) – Serena Williams (4)
Williams har 8-1 i inbördes möten mot Azarenka, senaste förlusten kom i finalein i Miami 2009 (6-3, 6-1). Deras fyra senaste möten har Williams vunnit i raka set. Givet detta samt Williams superform är det oerhört svårt att inte se amerikanska världsfyran som favorit i den här semifinalen. Lyckas Azarenka plocka sitt första set mot Williams sedan Australiska öppna 2010? Det är den stora frågan.

Maria Sjarapova (4) – Maria Kirilenko (15)
Kirilenko lyckades skrälla mot Petra Kvitová och har i och med det skrällpotential även i dag. Skillnaden är att det är att hon slåss om medaljer nu – och att det är en formtoppad och, efter Wimbledon-floppen och den förlorade tronen som världsetta, revanschsugen Sjarapova som står på andra sidan nätet. Kirilenko måste inte bara upprepa sin fläckfria prestation i går – hon måste dessutom hålla känslorna i schack när så mycket nu står på  spel. Här tror jag att Sjarapovas rutin och kyla blir avgörande.

Han är expert på att visa var skåpet ska stå, den gode herr Roger Federer. Så även i dag mot John Isner, som inte tappat ett enda servegame i sina tre föregående matcher.

Federer råkar även vara expert på att hålla nerverna i styr och plocka fram sina taktiskt mest effektiva slag mot krångliga spelare som Isner, som med sin stenhårda serve och korta bolldueller gör det svårt för motståndaren att hitta sin matchrytm.

Världsettan spelade precis som väntat mot den långe amerikanen – offensivt i egen serve, lite mer avvaktande i Isners dito. Federer kunde helt enkelt luta sig mot sitt eget stabila servande och breda repertoar, och invänta de små öppningar i Isners servegame som brukar komma. Behöver knappast påpeka hur extremt viktigt det är att ta tillvara på de chanserna, vilket Federer gjorde med bravur (trots två tappade breakbollar vid ställning 4-4).

Det breaket, fram till 5-4 i första set, och några minibreak i andra sets tiebreak var det enda Federer behövde för att sätta stopp för världselvans OS-äventyr.

Matchsiffrorna 6-4, 7-6(5) är rättvisa och inte det minsta överraskande. Isner är otroligt dominant i egen serve, har en stenhård forehandslägga och dessutom känsliga handleder framme vid nät. Just nätspelet får dock i regel endast se prov på i egen serve, där han kan pressa tillbaka motståndaren för att sedan döda bollen med en stoppboll eller smash.

Som returnerare skulle jag vilja påstå att han är en av de allra sämsta bland topp 40-spelarna på ATP-touren – och det är också givetvis Isners absolut största svaghet. Att det räcker med ett enda servegenombrott för att slå amerikanen håller så klart inte på den här nivån, mot motståndare av Federers kaliber. Särskilt inte på gräs, när Federer prickat in sin absoluta formtopp.

Trots några svaga servegame kändes det aldrig som att Federer var det minsta hotad och det, tillsammans med det faktum att Isner i ärlighetens namn inte är överdrivet underhållande att titta på, gjorde det svårt att riktigt tända till på den här matchen.

Desto roligare då att vi bjuds på ett par drömsemifinaler i morgon. Vilket det faktiskt blir, i och med att Rafael Nadal inte deltar på grund av skada, Tomáz Berdych fått tidigt respass och David Ferrer åkte på en chockförlust mot Kei Nishikori i går. Känns verkligen som att de fyra starkaste spelarna, alla dessutom topp tio-spelare, gör upp om medaljerna i den här turneringen.

Juan Martín del Potro, som slog Federer i en episk US Open-final 2009, tog sig förhållandevis enkelt förbi sin kvartsfinalmotståndare Kei Nishikori: 6-5, 7-6(4). Argentinske världsnian tappade visserligen en 5-3-ledning och kunde ha servat hem matchen vid ställning 5-4, men var omutlig i tiebreak.

Federer har visserligen sex raka vinster över del Potro (12-2 i inbördes möten; senaste förlusten kom i ATP World Tour Finals 2009, två månader efter US Open-förlusten), men givet den goda form de båda visat upp här i London-OS kan det här bli en riktigt intressant sammandrabbning.

* * *

Novak Djokovic fortsätter att vara något av en gåta här i London. Visserligen bjöd inte Jo-Wilfried Tsonga på sin allra bästa tennis, särskilt inte i första set där han blev fullständigt utspelad (1-6), men OS-frossan tycks slå till med jämna mellanrum.

Riktigt starkt av Djokovic att hämta upp Tsongas 3-0-ledning i början av andra set, dock. Där kändes det som att musten gick ur den underhållande Tsonga, som ibland blev alldeles för ivrig och svarade för några huvudlösa felbeslut och enkla misstag. När Djokovic väl servade för matchen vid ställning 5-4 kändes det lite som att Tsonga redan gett upp.

Väldigt synd med tanke på hur bra fransmannen presterat både i Wimbledon och här i OS (och dessförinnan även i Franska öppna, där han hade fyra matchbollar mot just Djokovic i kvartsfinalen).

Även på den här halvan bjuds vi på en drömsemifinal – mellan Djokovic och hemmahoppet Andy Murray, som utmanövrerade spanjoren Nicolás Almagro: 6-4, 6-1.

Känns på förhand som den absolut intressantaste matchen hittills i OS. Båda har, när de spelat på toppen av sin förmåga, imponerat oerhört. Murray faktiskt lite mer än Djokovic, som ju svajat betänkligt.

Givet Djokovics enorma kapacitet får man nog ändå hålla världstvåan som favorit, men efter finalen i Wimbledon och fyra stabila insatser i OS gör man rätt i att inte räkna bort världsfyran. Går det till skiljeset kan faktiskt vad som helst hända – och vi får inte glömma att tusentals fanatiska fans lär göra allt för att heja fram sin stora tennisstjärna till en OS-final på hemmaplan…

* * *

Återkommer med lite snack om damernas kvartsfinaler när matchen mellan Maria Sjarapova och Kim Clijsters är färdigspelad.

Så, då har det äntligen blivit dags för kvartsfinaler i OS-tennisen. Åtta av 16 kvartsfinalister i herrarnas och damernas singelturnering är Grand Slam-vinnare (Roger Federer, Novak Djokovic, Juan Martín del Potro, Victoria Azarenka, Maria Sjarapova, Serena Williams, Kim Clijsters, Petra Kvitová). Så het är tennisen i OS-London 2012.

Intressant också att fem av kvartsfinalisterna på herrsidan är topp tio-spelare (Federer, Djokovic, Murray, Tsonga och del Potro) och att 17-rankade Kei Nishikori är den lägst rankade av kvarvarande åtta spelare.

De riktigt stora skrällarna har uteblivit, helt enkelt. Kanske kommer de i dag?

Låt oss ta en titt:

HERRARNAS SINGEL:

Novak Djokovic (rank 2) – Jo-Wilfried Tsonga (6)
Det psykologiska övertag Tsonga en gång hade över Djokovic, med fem segrar på deras sju första möten, är sedan länge utraderat. Sedan 2010 har världstvåan utjämnat och leder nu med 6-5 i inbördes möten (borträknat Djokovics walk over i Paris förra året). Tsonga trivs dock på gräset där han får maximal utdelning på sin tunga serve och har sett stark ut både i Wimbledon och OS, samtidigt som Djokovic sett svajig ut i två av tre matcher hittills i turneringen. Bland annat med den episka kvartsfinalen i Franska öppna färskt i minnet är det svårt att inte hålla Djokovic som favorit, men formatet och världstvåans ojämna form ger tveklöst Tsonga skrällpotential. Lär bli en jämn match. Tror Djokovic bärgar segern i tre set – om han inte lyckas stänga matchen i två tiebreak.

Roger Federer (1) – John Isner (11)
Chockförlusten i Davis Cup tidigare i år har Federer kommit över för länge sedan. Följde ju upp den med en finalseger i Indian Wells – på Isners ”hemmaplan” (om hela USA nu kan räknas som sådan), där den reslige amerikanen i regel spelar sin allra bästa tennis. Inte jätteförvånande att Isner är i kvartsfinal med tanke på den enkla lottningen, men å andra sidan inte varit särskilt förvånande om han klappat ihop redan i första eller andra omgången. Personligen tror jag att hans oförmåga att stänga matcher tidigt (det vill säga före tiebreak) talar emot honom i en kvartsfinal mot Roger Federer, som har betydligt fler vapen i sin arsenal. Federer har lyckats utmanövrera mammutservaren Milos Raonic i tre jämna matcher i år (Indian Wells, Madrid, Halle) som alla gick till tre set, och med tanke på schweizarens iskyla i de matcherna tror jag att han grejar även Isner – hur bra han än servar.

Andy Murray (4) – Nicolás Almagro (12)
Har inte mött varandra sedan Indian Wells 2010, Murray leder med 2-1 i inbördes möten. Inte mycket att gå på där helt enkelt. Sett till formen har Andy Murray tveklöst varit den som imponerat mest, men även grusspecialisten Almagro har  sett oväntat stark ut på gräset. Om Almagro spelar på topp kan han möjligen plocka första set från trögstartade världsfyran, men det är inte orimligt att anta att hemmafavoriten tar sig till semifinal i två raka set.

Juan Martín del Potro (9) – Kei Nishikori (17)
En repris från tredje omgången i årets Wimbledon, där del Potro slutligen utmanövrerade japanen i tre raka set (6-3, 7-6, 6-1). I OS har argentinske världsnian ångat på med imponerande segrar över Andreas Seppi och Gilles Simon. Nishikori skrällde dock mot en formtoppad David Ferrer, som gjort sin bästa säsong någonsin i år, och ska inte alls räknas ut i den här matchen. Kan bli dagens jämnaste kvartsfinal på herrsidan. Tror dock del Potro grejar det till sist. Tack vare formatet har han inte alls sett lika sliten ut som i Wimbledon, där han åkte på pumpen i tre raka set mot Ferrer i åttondelsfinalen.

DAMERNAS SINGEL:

Victoria Azarenka (1) – Angelique Kerber (7)
Kerber har verkligen fått sitt stora genombrott i år och börjar bli en seriös utmanare till de stora titlarna på WTA-touren. Imponerade mot Venus Williams, som spelat sin bästa tennis i år just i OS, och har kapaciteten att gå långt. Samtidigt har Azarenka studsat tillbaka efter minihaveriet mot Irina-Camelia Begu och jobbade undan Nadia Petrova i två jämna set: 7-6(6), 6-4. Världssjuan har absolut skrällpotential, men svårt att inte hålla Azarenka som favorit i den här matchen.

Maria Sjarapova (3) – Kim Clijsters (36)
Clijsters har gått lite under radarn i den här turneringen, medan Sjarapova sluggat sig ur ett tufft underläge mot Sabine Lisicki (6-7, 6-4, 6-3). Clijsters leder med 5-3 i inbördes möten, men av de sju matcherna har sex spelats 2007 eller tidigare. Senast de möttes var i Cincinnati 2010, då Clijsters vann i tre set (2-6, 7-6, 6-2). Fyrfaldiga Grand Slam-vinnaren Clijsters trivs ganska bra på gräset och tog sig till åttondelsfinal i årets Wimbledon – där hon dock kollapsade och bara lyckades ta två game mot Angelique Kerber. Givet hur extremt taggad (och framför allt i avgörande lägen kylig) Sjarapova sett ut hittills har jag dock svårt att se hur veteranen ska kunna störa världstrean så pass mycket att det leder till en skräll.

Serena Williams (4) – Caroline Wozniacki (8 )
Oddsen – 8.00 gånger pengarna på Wozniacki – säger väl egentligen allt. Serena har i princip slaktat allt motstånd hittills i OS. Visst, Wozniacki plockade ett set från forna världsettan i Madrid, men det var tre månader sedan på ett aldrig tidigare prövat underlag. På gräset i Wimbledon är Williams omutlig, och det ska så otroligt mycket till för att Wozniacki ska kunna vinna den här matchen att jag är benägen att kalla det ett omöjligt uppdrag för danskan.

Petra Kvitová (6) – Maria Kirilenko (15)
Det har inte pratats så mycket om Kvitová så här långt i OS, men jag slog redan inför den här turneringen fast att hon har kapaciteten att nå final. När det nu kan vara Sjarapova och inte Lisicki som står för motståndet i en eventuell semifinal blev oddsen genast lite högre, men Kirilenko tycker jag att hon borde slå utan större bekymmer. I deras två senaste möten har hon bara tappat fyra game (6-2, 6-2 i Fed Cup förra året och 6-0, 1-0 i årets Australiska öppna). Mot Flavia Pennetta tappade hon bara tre game (6-3, 6-0) i går, efter att ha pressats av Shuai Peng i andra omgången (7-5, 2-6, 6-1).

Andy Murray har vi redan pratat om. Viktig arbetsseger mot Marcos Baghdatis i dag. Bådar gott inför en eventuell semifinal mot Novak Djokovic. Okej, han är inte där än – men visst ska världsfyran, framhejad av en fanatisk hemmapublik, greja Nicolás Almagro på gräset i Wimbledon? Ja, det tycker jag.

* * *

I går pulvriserade han forne världsettan Andy Roddick. I dag hängde Djokovic löst mot en annan (och nu för tiden betydligt ”lättare”) världsetta – Lleyton Hewitt.

Det såg inte bra alls ut i det där första setet. Tyckte inte superserben kom i gång förrän i mitten av andra. Det är oroväckande. Särskilt med tanke på att han möter Jo-Wilfried Tsonga i kvarten. Jag håller ”Djoker” som favorit framför Tsonga alla dagar i veckan, men givet Tsongas starka insats hittills i turneringen, för att inte tala om Djokovics lilla OS-frossa, känns en semifinal inte alls lika självklar längre.

Tror visserligen fortfarande på en drömsemifinal mellan Murray och Djokovic, men världstvåan måste få bukt med sina inre demoner om han ska ta sig förbi Tsonga.

* * *

London-OS 2012 är över för Serena Williams del. Matchen mot Angelique Kerber blev nästan så episk som jag trott: 7-6(5), 7-6(5). Det enda som saknades var väl egentligen ett rekordlångt skiljeset.

Kul att framtidshoppet Kerber tar sig långt igen. Trist att inte få se mer av Venus under OS.

I kvartsfinalen möter hon ingen mindre än Victoria Azarenka. Förlorade i två raka set i deras hittills enda möte (4-6, 3-6 i Indian Wells). Azarenka hade lite bekymmer mot Nadia Petrova men bärgade till slut segern i två set: 7-6(6), 6-4.

* * *

Maria Sjarapova. Vilken fajter! Verkligen ingen lätt match för henne i dag, med tanke på att det var just Sabine Lisicki som satte stopp för hennes resa i årets Wimbledon. 20-rankade tyskan var nära att upprepa bedriften, men fick till slut se sig besegrad efter skiljeset: 6-7(8), 6-4, 6-3 till kämpen Sjarapova, som alltid tycks vara som allra bäst med kniven mot strupen.

Världstrean möter veteranen Kim Clijsters, som sett oväntat pigg ut så här långt i turneringen, i kvartsfinalen.

Clijsters slog forna världsettan Ana Ivanovic i raka set: 6-3, 6-4.

* * *

Det blev, tro det eller ej, ett tiebreak som avgjorde matchen mellan John Isner och Janko Tipsarevic. I övrigt bjöd matchen på totalt ett servegenombrott – och det stod Isner för, i första set.

Matchsiffrorna blev slutligen 7-5, 7-6(14) efter att Tipsarevic slagit matchbollen i nät.

Blir intressant att se hur världselvan hanterar Roger Federer i kvartsfinalen. Isner må ha en monsterserve och ett närmast omänskligt övertag i tiebreaks, men på förhand känns det troligare att Federer bryter Isners serve än tvärtom.

Och det kan bli helt avgörande i den matchen. Jag kan nästan svära på att ett servegenombrott per set räcker för att Federer ska vinna.

* * *

Kei Nishikori slog David Ferrer i en svängig tresetare. Väldigt oväntat, måste jag säga. Nishikori gjorde ju en ganska platt match mot Juan Martín del Potro i Wimbledon medan David Ferrer aldrig någonsin spelat så bra på gräs tidigare.

Matchsiffrorna blev slutligen 6-0, 3-6, 6-4. Blir riktigt intressant att se vad Nishikori kommer att ha för taktik mot del Potro i kvartsfinalen.

* * *

Ja, som antyds här ovan vann alltså del Potro över Gilles Simon: 6-1, 4-6, 6-3. Inga konstigheter.

* * *

Federer hade oväntat svårt mot Denis Istomin, men vann slutligen i raka set: 7-5, 6-3.

* * *

Serena Williams har vi redan pratat om i dag. Ser onekligen ut som att Caroline Wozniacki, som slog Daniela Hantuchova (6-4, 6-2), kommer att bli en munsbit för Wimbledon-mästarinnan i kvartsfinalen.

* * *

Petra Kvitová kämpar på lite i det tysta. Har inte hört särskilt mycket sägas om henne under detta OS. Har inte fått spelet att stämma hundraprocentigt än, med två tresetare som resultat, men tappade bara tre game mot Flavia Pennetta: 6-3, 6-0.

Hon borde rimligtvis ha en god chans mot Maria Kirilenko, som slog ut Julia Görges (7-6, 6-3), i kvartsfinalen.

* * *

Nu är tyvärr samtliga svenska spelare utslagna ur OS-tennisens turnering. Det började med att Johan Brunström/Robert Lindstedt föll mot kroaterna Marin Cilic/Ivan Dodig (3-6, 2-6) och Lindstedt följde sedan upp den förlusten mot en ny tillsammans med Sofia Arvidsson mot italienarna Daniele Bracciali och Roberta Vinci: 3-6, 6-4, 8-10.

What a bummer…

* * *

Titelförsvarna Roger Federer och Stanislas Wawrinka har gjort sitt i OS-dubbeln. 6-1, 6-7, 3-6 blev setsiffrorna mot israelerna Erlich/Ram.

* * *

Alla dagens resultat:

Att Andy Murray ”inte stod att känna igen” i första set är givetvis en grov överdrift. Att han inte fick spelet att stämma däremot, det är ett rättvist påstående.

Till saken hör nämligen att Murray, likt världstvåan Novak Djokovic, ofta har en ganska lång startsträcka – samt att Marcos Baghdatis av någon anledning alltid lyckas plocka fram det spel som tog honom till final i Australiska öppna 2006 (förlust mot Roger Federer) just mot Andy Murray.

I årets Wimbledon höll han på att ställa till det ordentligt för brittiske världsfyran, som fick slita hårt för sin 7-5, 3-6, 7-5, 6-1-seger.

I dag lade han omgående beslag på taktpinnen i första set. Han pressade tillbaka Murray långt bakom baslinjen, stängde effektivt ytorna med stabilt nätspel och djupa crossbollar, och tog tillvara på hemmahoppets misstag. Hans aggressiva offensiv gav utdelning, först i form av ett servegenombrott i matchens allra första game och sedan med ett stabilt servegame vid ställning 5-4.

Som väntat justerade Murray sin taktik inför andra set; han varierade sin serve mer, försvarade sig bra med djupa slicebollar (som när de utförs med precision är särdeles effektiva mot just Baghdatis, eftersom han tenderar att röra sig precis på baslinjen och har problem att justera sin position bakåt när bollarna skickas upp djupt), växlade tempo och kalibrerade sin forehandslägga.

I första set gjorde han det väldigt lätt för Baghdatis att läsa spelet då han i nio fall av tio spelade crosscourt på både backhand- och forehandsidan. I andra, och framför allt tredje, nyttjade han sin fint maskerade stoppboll och raka forehand/backhand oftare och med bättre precision.

Samtidigt kändes det som att luften gick ur Baghdatis när Murray drog ifrån i andra set, vilket (tillsammans med publikens massiva stöd) skapade ett stort momentum för hemmafavoriten inför tredje set samtidigt som de enkla ofokuserade misstagen från andra set hängde med Baghdatis in i avgörande set.

Givet allt detta känns 4-6, 6-1, 6-4 som ett helt rättvist resultat. En arbetsseger för Murray, som verkligen börjar få bukt med sitt heta temperament, mot en lurig spelare som nästan alltid är jobbig att möta.

Det är framför allt världsfyrans nyligen upptäckta förmåga att hålla huvudet kallt – till skillnad från tidigare i karriären då vinnarskallen varit lika bräcklig som ett korthus på Kebnekaise – som imponerar. Därför kände jag att den här matchen förtjänade en ordentlig analys, trots att många på förhand nog såg den som en smula avslagen. Ett viktigt styrkebesked inför en eventuell semifinal mot Novak Djokovic.

* * *

… som inte hade det lätt mot forne världsettan Lleyton Hewitt. 4-6, 7-5, 6-1 känns som en märklig siffra i sammanhanget. Hewitt har visserligen prickat in en rätt fin form inför OS och kan vara, när allting klaffar, giftig just på gräs, men mot självaste herr Djokovic ska han givetvis inte ha mycket att hämta i dessa sammanhang.

Ett tecken på OS-frossa? Kanske. Tyckte han såg väldigt besvärad ut i de första två seten. Fick inte spelet att stämma ordentligt förrän i tredje set – och den enorma segeryran efter matchbollen tyder så klart på att han inte på något sätt kände sig helt säker på att han skulle vinna den här åttondelsfinalen.

Enbart sett till kapacitet är ju Djokovic helt överlägsen på den här halvan, trots den svåra lottningen, men det känns som att han står i vägen för sig själv ibland. Han måste verkligen höja sitt spel ett par snäpp i kvartsfinalen mot Jo-Wilfried Tsonga (som trots sin rekordlånga maratonmatch i går förhållandevis enkelt utmanövrerade Rafael Nadals ersättare Feliciano Lopez: 7-6, 6-4).

* * *

Serena Williams var helt skoningslös i sin match mot Vera Zvonareva, som inte hade någonting att säga till om i deras åttondelsfinal. Siffrorna talar sitt tydliga språk: 6-1, 6-0. Tolv ess i sex servegame. Sex servegenombrott. 53-23 totalt i poäng.

Här snackar vi utklassning.

* * *

Står just nu 7-5, 6-6 till John Isner mot Janko Tipsarevic. Kan världsåttan vända? Amerikanen är ju som bekant rysligt effektiv i tiebreak. För övrigt Isners tredje tiebreak på lika många matcher.

* * *

Robert Lindstedt och Sofia Arvidsson spelar sin första match i mixed doubles (mot italienska paret Vinci/Bracciali) 21.30.

* * *

Stay tuned! Kör en lite längre sammanfattning när tävlingsdagen är över.

Det börjar dra ihop sig i OS-tennisen. Åttondelsfinaler i dag, med allt vad det innebär. Har varit förhållandevis skrällfritt hittills – endast en sensationell chockförlust (Steve Darcis över Tomáz Berdych) så här långt. Vi får se om de stora skrällarna ligger framför oss.

Här är några matcher att hålla ett extra öga på:

• Maria Sjarapova vs. Sabine Lisicki
En reprismatch från årets Wimbledon, där Sjarapova föll i två raka set i åttondelsfinalen mot just Lisicki. Båda har övertygat så här långt i OS, men Sjarapova har sett snäppet vassare ut. Lär dessutom vara otroligt taggad och revanschsugen inför den här matchen. Vågar man hoppas på ett rafflande skiljeset?

• Serena Williams vs. Vera Zvonareva
Årets Wimbledon-titulant är som bekant i magisk form. Men även forna världstvåan Zvonareva har sett stark ut i London-OS. Kan hon rubba dominanta världsfyran? Jag tror inte det – men lyckas hon bara plocka en eller ett par servegenombrott kan det här ändå bli en spännande match. Om inte så är det ju alltid underhållande att se Williams göra köttfärs av sina motståndare…

• Venus Williams vs. Angelique Kerber
Veteranen Venus är tillbaka, med besked, efter en tung säsongsinledning. Har hittills bara tappat åtta game i OS – Kerber bara tre(!). Kerber tog sig dessutom till semifinal i Wimbledon (förlust mot Agnieszka Radwanska) och ser ut att trivas som fisken i vattnet på Londongräset. Kan mycket väl bli turneringens mest intressanta match.

• John Isner vs. Janko Tipsarevic
Isner har dansat vidare här i London enkelt (har ”bara” behövt två tiebreaks på lika många matcher) och ställs nu mot sin första riktigt värdiga motståndare. Tipsarevic lider dock fortfarande av en släng ojämnhet, särskilt på gräs. Åkte ut redan i första omgången i Queen’s tidigare i sommar och förlorade mot Michail Youzhny i tredje omgången av Wimbledon. Hängde dessutom löst mot Philipp Petzschner i andra omgången här i OS. Isner borde, trots oddsen (2,20 mot Tipsarevics 1,61), hållas som favorit. Tror dock inte att han kommer få det lätt mot serbiske världsåttan, som är en betydligt bättre försvarsspelare än den reslige amerikanen. Mycket hänger således på hur stabilt de båda kombattanterna servar – och vem som har mest is i magen i tiebreak.

• Andy Murray vs. Marcos Baghdatis
Cyprioten pressade hemmafavoriten i tredje omgången av årets Wimbledon och plockade ett set i en, i alla fall inledningsvis, jämn match: 7-5, 3-6, 7-5, 6-1 till Murray. Lyckas han upprepa den prestationen här i OS har den här matchen absolut skrällpotential. Å andra sidan kommer Murray säkerligen vara på tårna och förmodligen gå ut hårt för att inte hamna i tidigt underläge. Blir riktigt intressant att se hur världsfyran hanterar ett skiljeset, om det skulle gå så långt.

• Victoria Azarenka vs. Nadia Petrova
Har mötts tre gånger på gräs, samtliga matcher i Wimbledon (2008, 2009 och 2011). Azarenka har vunnit de två senaste – förra året med klara 6-2, 6-2. Givet Azarenkas märkliga uppträdande mot Irina-Camelia Begu har ändå Petrova skrällpotential. Lyckas hon få världsettan ur balans är hon, till skillnad från Begu i förrgår, kapabel att inte bjuda bort poäng och game på grund av nervositet och faktiskt till och med stänga matchen. Blir spännande att se vilket spelhumör Azarenka är på i dag, med tanke på att hon följde upp minihaveriet mot Begu med att helt köra över Martina José Martinez Sanchez (6-1, 6-2) i går.

Forne världsettan Andy Roddick känner sig inte rättvist behandlad av tyckare, åskådare och fans. Amerikanen, som vunnit titlar i både Eastbourne och Atlanta den här sommaren, blev pulvriserad av världstvåan Novak Djokovic i går – och Roddick kan inte förklara sin ojämnhet.

– Det känns extremt runt mig just nu. Om jag vinner så är det som om det vore karriärens höjdpunkt. Och om jag sedan förlorar en match så är det typ ”vi borde ta honom ut på ett fält och skjuta honom i huvudet”, säger 21-rankade amerikanen med ett skratt.

– Jag tror att det är varken eller. De senaste fyra-fem veckorna har jag spelat min bästa tennis den här säsongen. Nu ska jag bara försöka glömma det här och komma tillbaka till US Open-serien.

På grund av andra åtaganden och bestyr blev det inget bloggande i går. Lite typiskt, när vi nu bjöds på det längsta OS-setet någonsin.

6-3, 3-6, 25-23 blev slutligen matchsiffrorna i maratonmatchen mellan Jo-Wilfried Tsonga och Milos Raonic. En rekordmatch som bjöd på totalt 40 servess och blott tre servegenombrott på 66 game.

– Det här är det enda sättet för mig att skriva mitt namn i historieböckerna för tillfället, sa vinnaren Tsonga efter matchen och syftade på Roger Federers, Novak Djokovics och Rafael Nadals dominans i Grand Slam-sammanhang.

Och han väljer att hylla sin 21-åriga motståndare efter rekordmatchen:

– Det är svårt att spela mot honom för hans serve är perfekt. Jag är nöjd med hur jag spelade för det var inte lätt för mig, säger han.

Raonic må ha förlorat den längsta OS-tennismatchen sedan bronsmatchen mellan Fernando Gonzales och Taylor Dent 2004 (16-14 till Gonzales i skiljeset) men är nöjd med sin utveckling på tennisens stora scen.

– Jag har knackat på dörren. Förhoppningsvis kan jag sparka in den nästa gång, säger han.

Tsonga möter Feliciano Lopez, som slog ut Juan Mónaco (6-4, 6-4), i nästa omgång.

* * *

Andy Roddick hängde med i de fyra inledande gamen i första set – sedan trampade Novak Djokovic plattan i mattan och fullkomligt massakrerade amerikanen. 6-2, 6-1 blev matchsiffrorna i en match vars underhållningsvärde helt och hållet bestod i Djokovics ursinniga dominans.

Den som tvivlat på superserben i den här turneringen borde tänka om. För varje game han spelar kommer han allt närmare den där drömfinalen mot Roger Federer. I nästa omgång möter han veteranen Lleyton Hewitt, som slog Marin Cilic (6-4, 7-5).

Blir riktigt intressant att se om någon (läs: Tsonga eller Andy Murray kan stoppa honom).

* * *

Precis som i Wimbledon 2011 tvingade Storbritanniens Laura Robson fram ett tiebreak i första set men orkade inte hålla ångan uppe i andra mot Maria Sjarapova: 7-6(5), 6-4.

Nästa omgång blir en favorit i repris från årets Wimbledon – Sjarapova mot Sabine Lisicki. Lisicki slog som bekant ut Sjarapova i två raka set i åttondelsfinalen (6-4, 6-3). Mot Jaroslava Sjvedova hade tyskan dock en del besvär och bärgade segern i tre set med vissa om och men: 4-6, 6-3, 7-5.

Blir turneringens hittills tveklöst mest intressanta match på damsidan.

* * *

Världsettan Victoria Azarenka samlade ihop sig efter det lilla haveriet mot Irina-Camelia Begu och avfärdade Spaniens Martina José Martinez Sanchez busenkelt: 6-1, 6-2. Inga konstigheter alls.

Azarenka möter forna världstrean Nadia Petrova, som krånglade sig förbi Ana Tatishvili (6-3, 6-7, 6-2) i nästa omgång.

* * *

Andy Murray slog Jarkko Nieminen utan större bekymmer. Ett break i båda setens första game och fortsatt stabilt servande var egentligen allt som krävdes för att hemmafavoriten skulle vinna: 6-2, 6-4.

Skotten möter Marcos Bagdhatis, som slog Richard Gasquet (6-4, 6-4), i nästa omgång.

* * *

Kei Nishikori hamnade i underläge direkt i sin match mot forne världstrean Nikolaj Davydenko, men vände på steken och grejade slutligen segern: 4-6, 6-4, 6-1. Möter världsfemman David Ferrer, som slog Sloveniens Blaz Kavcic enkelt (6-2, 6-2), i nästa omgång.

* * *

Behöver jag nämna att vädret i London lämnar en del utrymme för förbättring, diplomatiskt uttryckt?

* * *

Alla gårdagens resultat: