Så ska världens bästa hotellfrukost smaka!

av Anna Norström
Frukost på Gran Hotel Ibiza.

Vi måste prata om frukost.

Det som borde vara så enkelt för hotellen att styra upp men som ofta faller på mållinjen. Speciellt i Sverige.

Här är det så dyrt att hålla med personal att hotellen prioriterar bort det där lilla extra. Som färskpressad juice, till exempel. Hur ofta får man inte, till och med på bättre hotell, någon slags morrande maskin som blandar pulver och vatten till en juicehybrid som hade kunnat leva lika länge som en cheeseburgare?

Hur ofta saknar man inte färskt hembakad bröd? Istället för formfranska och bake-off. Hur många gånger har man inte kikat ner i ett stort bleck fyllt med simmig  äggröra på tub? Tätt intill ett bleck med knappt oigenkännlig bacon, svart i kanterna och lika tuggvänlig som en bit kål. Eller smaklös prickig korv som någon satt en skylt med ”italiensk salami” framför.

Dagens viktigaste mål ska man inte tumma på! Gör om – gör rätt! Frukost ska vara sådär bra att man dröjer sig kvar en halvtimma extra, tar en påtår, förlorar sig i en Times-artikel och går loss på nygräddade frasiga croissanter… Sådär så som flera restauranger numer erbjuder på á la carte-vis. Till exempel en avokado-smörgås på Nytorget 6, äggrätt på Riche eller stans bästa takeaway-frukost från Luzette på Centralen. 

Frukost kryddad med extra bonus så som ett stort urval av internationella tidningar, fint porslin i vackra färger och bordsservering av kaffe och thé.

Trött frukost på Gothia (än med förskönande filter!).

3 x frukost:

Årets sämsta frukost: Gothia Towers, Göteborg. Varför? Blaskig fuskjuice, trista pålägg, bakeoff-bröd och kylskåpskall frukt, mjölig i sin konsistens.

Bästa medvetna frukosten: Hotell Guldsmeden, Köpenhamn. Varför? Bara eko-produkter, vackert porslin och take away-koppar till kaffet om man vill forstätta sippa java efter frukosten.

Härligaste långfrukosten: Förutom att Gran Hotel Ibiza har en superproffsig frukostbuffé med minst 5 olika färskpressade juicer och allt vad man kan önska sig – så är den även öppen till klockan 15 på eftermiddagen. Bästa receptet: börja ät, göra några längder i poolen – och börja om igen! (Det finns även champagne såklart för den som vill kicka igång festen).

 

Gotlands mest tokcharmiga krogpärla

av Anna Norström

 

Primörsallad.
Primörsallad.

Man får nypa sig i armen när man kommer ut till Lickershamnskrogen. I år är det ny drift och krögarna Per Hedberg och Andreas Folkesson har skapat en härlig meny med mycket bra prisbild. Storsäljaren, musslorna, går loss på ynka 165 kronor till exempel.

Granatäppleglaserade lammlägget är to die för om man är sugen på en större rätt. Helgrillade fisken är bland det trevligaste man kan äta i fiskväg på Gotland. Kommer med sparrischutney och syrad rödkål.

Men det absolut bästa är att sitta i soffan på uteserveringen och spana in solnedgången med Biff-Berras jordgubbsmojito. Dessutom finns en camping på gångavstånd med en liten stugby där man kan hyra för 450 kronor natten.

Så, alla Gotlandssemestrare! Bege er till Lickershamn eller var fyrkantiga. Ratta väg väg 149 norrut från Visby.

Lammlägg med linser.
Lammlägg med linser.
Jordgubbsmojito.
Jordgubbsmojito.

 

Det är inte okej att vara naken på restaurang!

av Anna Norström
En magisk påklädd solnedgång från Gotland.
En magisk påklädd solnedgång från Gotland.

VISBY. Almedalsveckan har lidit mot sitt slut. Många företagare här nere pustar ut. Ändå saknar man någon slags politisk korrekthet – när det kommer till kläder på restaurang.

Värmeböljan sköljer in över oss. Folk droppar paltorna. Lite för lättvindigt kan jag tycka. De senaste dagarna har jag varit på tre restauranger där folk väljer att hänga i bar överkropp. Häromdan åt jag lunch bredvid en tjej i bikini.

Kan vi snälla komma överens om att man tar på sig när man äter ute? Jag är emot klädkoder som är så vanligt på klubbar utomlands (skjorta, kavaj eller inga jympaskor). Astöntigt. Men jag vill inte sitta och äta middag bland nakna människor.

Och när vi är på säsongsorter, så som Gotland, ja jag fattar att man vill bo i sin bikini – men spara den till stranden! Att gå runt i en stad i bikini är inte okej.

Överlevarens guide: Så äter du bra i Almedalen

av Anna Norström
Fävikens korvkiosk.
Fävikens korvkiosk.
Landets bästa tunnbrödrulle.
Landets bästa tunnbrödrulle.
Bifftatatki for the world.
Bifftatatki for the world.

 

Politikerveckan i Almedalen blir större och större för varje år. En bra grej i år är att matutbudet har fått sig ett rejält uppsving. Här är heta listan:

1. Helt klart bästa nyheten är Fävikens korvkiosk som intagit gården bakom Värdshuset Lindgården. För under hundringen får man Sveriges helt klart bästa tunnbrödrulle.

2. För övrigt har Värdshuset bytt ägare – och rutinerade Åre-krögaren Sonny Gustafsson (som även har Bungenäs Matsal på norra delen av ön) har tillsammans med Frida Domnauer både behållit den där genuina Lilla Italien-feelingen på bakgården. Ät: Sjötungan i hummersås.

3. Stans bästa frukost verkar finnas inne på Josbaren i Hästgatsbacken. Dessutom riktigt bra detoxsmoothies för de som trots att rosévin är helt ute i Almedalen ändå druckit vin.

4. Hetaste kvällshänget under måndagen verkade vara på Surfers där Kuba från Lyckliga gatan och Masse Salazar värmde dansgolvet. Rosanna Dinamarca syntes till i vimlet här.

5. Out of the Office på Kallis lockade många. En slags uppvärmning inför veckan hetaste event, DJ-Battlet som verkar ha en helt egen marknad på svarta börsen nu när biljetterna är heeeelt slut. Kallis bjuder för övrigt på en riktigt bra solnedgångsspot vid havet.

6. Det gör också Krönet. Ät: Tonfisk-tortillan som ett snack.

7. Noterat: Många restauranger är fullbokade sedan Dackefejden. Men! Många har också dropplatser och väntelistor för de tålmodiga. Däremot verkar de råda stor förvirring kring antalet platser bland gästerna i bokningar. Jag noterar att mången restaurangpersonal trollar med sittplatserna när ett bord för 10 dyker upp och istället är 13. Att folk inte lär sig att boka för fler?

8. Vi måste prata om Supper på Strandgatan. De verkar ha en nästintill magiskt upphöjd servicenivå i år. Ät: Bifftartar med ananasmaräng. Obs! Rabarberdesserten räcker till fyra.

9. Kaffe. Alla har satsat på mer eller mindre bra bjudkaffe i år. Så: Spara kaffepengarna till en glass i hamnen istället.

10. En annan bjudtrend är korven! Förutom Fävikens kiosk så langade Aftonbladet ut så mycket korv igår att det tog slut redan vid 14-tiden. Vi får hoppas att de fyllt på idag.

Bow down – äntligen har bao intagit Stockholm!

av Anna Norström
FullSizeRender-2 IMG_0470

Tänk vad Stockholms krogutbud bara växer. I sommar finns nu inte mindre än två renodlade ställen som serverar ångade buns. Denna ljuvliga asiatiska bite, som fylls med goda grejer. Favoriten just nu återfinns på Barobao som öppnar upp på Hornsgatan 66 onsdag nästa vecka: free range-kyckling med het majo och rostat ris plus sesam. Så himla god. Beroendeframkallande!

IMG_0694

Även på EAT:s terrass i Moodgallerian serveras buns i sommar. Heta tipset är att inte missa tillbehören här; frittad rostad maj med syrlig dipp och brysselkålflakes.

Så, gör det enda rätta och ät baos i sommar! Nu väntar jag bara på att den fantastiska hybriden mellan koreanskt och mexikanskt ska komma hit. Vore perfekt foodtruckmat, så som jag åt den i Portland, Oregon. Bulgogi burrito är en riktig babe i matformat.

 

Världens bästa restaurang ligger här

av Anna Norström

50_best_2015_dt1838_web VÄRLDSBÄST. De tre bröderna som driver El Celler de Can Roca är världens bästa restaurang. Nu har ett av världens mest prestigefyllda krogpris delats ut – och de knep förstaplatsen från Noma i Köpenhamn (som i år kom trea). El Celler de Can Roca ligger i Girona i Spanien. De brukar rankas högt i internationella mattävlingar och är omtyckta i foodiekretsar. Joan Josep och Jordi har prisats med tre stjärnor i Guide Michelin och det här är faktiskt inte första gången de vinner World’s 50 Best Restaurants, redan 2013 var de i toppen. Svenska restauranger som tagits upp på listan är: Fäviken (25), Restaurant Frantzén 31) och Esperanto (97). Mathias Dahlgrens Matsalen brukar listas men tyvärr inte i år. Även Daniel Berlin i Tranås hamnade utanför listan.

Överlevnadsguide till Paris snobbiga service

av Anna Norström
Parisisk service är inte alltid en favorit.
Parisisk service är inte alltid en favorit. Foto: Anna Norström

PARIS. Jag var i den franska huvudstaden i helgen. Det var ljummet vårväder sådär så man kunde ha klänning utan strumpbyxor och hänga på uteserveringar tills sent utan att behöva noja över kommande förkylningar. Adressen för helgen var Marais: De gamla bohemiska konstnärskvarteren där alla hus har balkonger i i snirkligt smide och blomväxter som fullständigt väller ut över dem.

Miljön var 10 av 10. Men när det kommer till min största hobby, restaurangandet, så blir jag alltid lite kallsvettig i Paris. Speciellt i själva beställningsfasen på krogen. Jag kan ta mig in, bänka mig vid bardisk eller bord, men sedan händer det något. Tunghäfta. Jag råkar prata spanska istället för franska. Ler. Ser snäll ut (sånt som går hem i motsvarande situation i Sverige).

De parisiska servitörerna svischar förbi – håller näsan högt i vädret, med proppfulla brickor, en tandpetarburk eller block och penna i högsta hugg. De sneglar inte ens åt mitt håll, blicken är fokuserad i periferin och de bär allt som om det vore värt en miljon dollars. Sedan drämmer de ned maten, drycken eller notan på bordet framför gästen, och vänder på klacken i samma ögonblick. Att de ska möta någons blick – glöm det.

Jag skulle säga att tumregel för en Paris-krog är att man får vänta minst 20 minuter på att få beställa. (Om du inte är local och stammis såklart). Så när du väl får den där sekunden service, kyparen har sett dig och ser på dig som ett frågetecken, då gäller det att vara beredd. Strunt i om du sett menyn eller inte – du MÅSTE SÄGA NÅGOT för annars är du längst bak i nästa 20-minuterskarusell.

Första kvällen går jag på ljuvliga vinbaren Les Dauphins (intill hyllade Chateubriand där Niklas Ekstedt var i senaste säsongen av Niklas Mat). Det är hetsigt i servisen, lokalen är inte helfull och jag har hamnat i nolläget. Så när jag bjuds en sekundlucka från servitören, är jag liksom helt paralyserad. Jag är törstig. Vill vara trevlig. Ler för mycket. Kyparen är strax en nanosekund bort om jag inte skärper mig…

Så, vad gör jag? Reflex. Jag pekar på paret på andra sidan paren som sänkt ett vackert orangeskiftande vin (vars druva jag inte kan skönja) och bara: ”Det vinet vill vi ha. Finns det på glas?”. Jag hyperventilerar inombords innan svaret (inte för att jag egentligen hinner det): ”No, only bottle. €68, you want it?”. Hell yes, att vi tar den buteljen.

ÖVERLEVNADSGUIDE TILL PARISISK SERVICE för turister

1. Var inte för långsam. Prata lika rappt som servitörerna. Verka veta vad du vill. Gör du inte det – hitta på och vik inte undan med blicken.

2. Kom aldrig till en bar törstig. 

3. Plugga in mat– och vinglosor. Det kommer ta dubbelt så lång tid att beställa om kyparen måste dubbelkolla saker.

4. Le ändå. Kill them with love. Men spara detta grepp tills efter initial kontakt så har det maximal effekt.

5. Drick och ät mycket. Dricksa. Beröm maten. De är ändå mestadels stolta över sin produkt.

6. Försök att bara beställa av ”din” servitör. Många bistroer verkar ha röriga system med sina stationer och det blir lätt upp-och-ner.

7. När en servitör missat din beställning för sjunde gången – och försökt påminna sig själv nu i 30 minuter, säg till dig själv om att du är på semester och att du äger din egen tid. Det här var ingen quick drink (det finns ingen sådan i Paris) det här var en terapistund.

OBS! Helt andra serviceförhållningar gäller på andra ställen i Frankrike. Men det får vi ta en annan gång.

 

10 skäl att åka till Barcelona nu

av Anna Norström
imageimageimageimage

BARCELONA, baby. Jag hade inte varit i Barcelona på tio år när jag landade förra måndagen för en blixtvisit. Det blev en överraskning – wow, vad stan har fått sig en revival. Så. Packa väskan, det här är 10 skäl till att göra den baskiska stan asap:

1. El Born. Stadsdelen som blivit hipp utan att för den delen vara för kommersiell. Tänk Shoreditch i London utan att vara för dyrt. Tänk West Village utan New York-kändisar. Tänk Kreutzberg i Berlin utan knark. Bara bra små tapashak, vermutbarer, uteserveringar, konstgallerier och snygga butiker.

2. Vermut. Starkvinet som var tillskrivet farbröder och äldre damer har fått sig en revival. Det är numer trendigt att dricka små isade dricksglas av den varmt bittersöta drycken. Beställ som aperitif and be cool.

3. Prisnivån. Tja, hur kan man ens hålla sig hemma när det går att äta en schysst 3-rätters lunch med vin och kaffe under €15?

4. Tillgängligheten. När Arlanda kostar en förmögenhet i både taxi och tid så ligger Barcelonas flygplats El Prat på 1,2 mil utanför stan.

5. Maten. Glöm tapas med frittad färdigpotatis och aioli på burk. Den spanska gastronomin sjuder fortfarande här. Som Adria-brödernas alla ställen med Tickets i spetsen (fast det vill du däremot boka 2 månaders i förväg) vars inredning är galet glad med ett tak fyllt av jordgubbar. Och deras hyllade peruanska Pakta med omatalat Nikkei-kök, liksom hajpade Disfrutar med extrem teknisk matlagning. Med mera mera. 

6. Shoppingen. Jag älskar att strosa i matplanet på El Corte Inglés bland hyllor av sherry, vin, delidiskar fyllda av ost och skinkor. Och visst är det fortfarande billigare att handla kläder, inredning och viss teknik. För de som gillar det.

7. Nattlivet. Få städer i Europa, förutom möjligtvis Berlin och Belgrad, är vakna mitt i en tokdans vid midnatt på en vardagkväll. Visst, kan man skylla lite på den ekonomiska krisen, men det måste ligga något i stadens puls. Jag trillade in på en klubb en måndag, och även om det spelades skränig 90-talsrock så var det packat med folk. Säkert 500 pers dansade loss. Sådant kan man ju inte annat än älska (även om GT:n serverades med två isbitar i plastglas)!

8. Havet. Även om den klassiska Barcelona-stranden är något sunkig och fullpackat så kan man ändå doppa sina tår , andas in havsbrisen och blicka bort mot gamla Olympia-området och allt nytt som byggs.

9. Flygtiden. Tre och en halv timme! De nada! Det tar lika lång tid att ta färjan till Gotland. Man når inte ens Göteborg med tåg på den tiden. Och så vidare.

10. Vädret. Det är alltid varmare än hemma. Speciellt så här års när vår försommar inte vill komaa till sin rätt. Då vill man softa i Barcelona i en park med uppknäppt skjorta, strosa på blomstermarknaden i Raval eller ta en caña på en uteservering – och få en oplanerad weekendbränna.

 

Matsnackisar – råvaror och rätter du vill äta

av Anna Norström
Bakad rotselleri på Linje Tio. Oh my!
Bakad rotselleri på Linje Tio. Oh my!
Löjromspizzan från Brillo är ju briljant.
Löjromspizzan från Brillo är ju briljant.

Rökt löjrom. Som ett finmatsvärldens svar på smaksatt Kalles Kaviar. Fast gott då. Ekstedt har gjort det liksom Malin Söderström på Hjerta och härom veckan fanns ett recept med i DN.

Tunn krispig pizza. Lyxpizzans tid är ett faktum. Men hur äter vi brödrätten egentligen? Som vintilltugg att dela med ett gäng vänner såklart! Testa i kroglokal med stans största hjärta – Babette. Jag lyckades med konststycket att äta två pizzor på raken för ett tag sedan. Var imponerad även själv av mig. (Och vad sjutton Brillos löjromspizza är ju briljant med ett glas bubbel även om den kostar därefter. Helt klart värt det eftersom löjrom kan vara det bästa som finns!).

Sparris. Det är perfekt tajming – dags för primörfest, smörigt såstillbehör och friskt vitt vin till det. Klassisk vårtrendig rätt. Deville på Roslagsgatan gör en trevlig variant med vit sparris, lammbräss och toppmurkelhollandaise (och när du ändå är där: damma in ett glas La Bruja de Rozas till varmrätten – muy bien biodynamiskt och mineraligt rödvin!).

Ramslök. Å, vad dessa vilda blad doftar stort. Det är fint när ramslöken får spejsa till en liten soppa. Jag har gjort ljumna vichoisse-varianter, men tror att Paul Svensson och Fotografiskas variant i helgen är en fullträff: den kommer med pocherat ägg och krutonger. (Obs fredag, lördag only).

Murkla. Jag är barnsligt förtjust i gräddig murkelstuvning på toast. För några år sedan serverade Wasahof det och jag har tjatat på dem ever since. (Inte ätit någon murkla värd att minnas i år, har du krogtips på någon hållkäftenrätt, mejla mig: info@annanorstrom.com – nej, jag skämtar inte). Ser för övrigt att Ekstedt har en rätt, Brinnande Ek, med rödtunga, toppmurkla, mandel och ramslök. Yum.

Nudlar by Haan.
Nudlar by Haan.

Nudelsoppa. För de kvällar när man tror att vintern är på ingång igen. Adam & Albin har gett rätten en revival genom att göra sin egna tolkning på deras nudellunch. För övrigt gjorde Pop Up Stockholm ett fantastiskt gästspel i mars med nudelmästaren Haan från Kanada/Paris (se bild). Hiphop och välbalanserade thainudlar. Perfekt kombo. Ki Mama Ramen kan traditionellt nudlar sen gammalt. Surfers har också en sichuanbuljong med anka och krusiga nudlar.

För övrigt så är hetaste vegon just nu: Bakad rotselleri på Linje Tio. Åt förra helgen. Oh my! Kom med rostade gula ärter som gav en slags popcorneffekt, hasselnötter och pecorino.

 

 

Vårens bästa weekends – om magen får välja

av Anna Norström
From Lissabon with love.
From Lissabon with love.
New York, baby.
New York, baby.

DET VÅRAS FÖR WEEKENDS. I april blir jag otålig. Vår, sommar, please start! Så då ser jag till att skippa försäsongens snuva – och drar iväg över helgen istället.  Självklart väljer jag stad sett till tallrikens innehåll. Det blir total sommarfeeling och skaldjur med iskallt vitt vin i Nice. Det blir långa dagar med sött te, snacks och shopping på Grand Bazaar i Istanbul. Och så vill jag ändå till världens mesta krogpuls i New York. Nya bardiskar, foodtrucks och finedining – jag laddar upp med dricksdollars.

New York. En av världens mesta krogstäder. Dollarn rusar uppåt men restaurangnotorna har än inte nått svensk höjd.

Nice. På ytan elegant och tjusig – som gästerna på en riktig finmiddag. Efter några minuter är glamouren avdammad, det röks som bara den och krogkulturen är inte alls sådär stift som i Paris.

Lissabon. I skuggan av Spaniens kulinariska muskler – med potential att ta revansch på sin granne. Portugals huvudstad bjuder på skaldjurfest, portvin och sena drinknätter på gatan i Barrio Alto.

Istanbul. En eklektisk buffé av Europas fönster mot Asien. Vattenpipor, arrangerade diskar där man själv väljer sin råvara och

Köpenhamn. Vårt närmaste kontinenten. Där spriten och ölen flödar, där gastronomin tas på högsta allvar och där världens mest kända krog ligger. Min förälskelse med staden verkar svårbotad.

KÖPENHAMN/ LIMFJORD. Ostron som skulle vem som helst att bli snapphane.
KÖPENHAMN/ LIMFJORD. Ostron som skulle vem som helst att bli snapphane.
Portugisisk seafood går inte av för hackor.
LISSABON/ CASCAIS. Skaldjur från vatten där James Bonds pappa badat.
NEW YORK. Se men inte röra-hummer!
NEW YORK. Se men inte röra-hummer! Kan bli din i rulle.
Små friterade fiskar bland Rivierans börshajar.
NICE. Små friterade fiskar bland Rivierans börshajar.
ISTANBUL. Som en pekbok för vuxna - fast man får äta fisken sen.
ISTANBUL. Som en pekbok för vuxna – fast man får äta fisken sen.
Sida 3 av 10
  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning & Erik Melin
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB