Solhälsningar, rogivande örtteer och vaggande valsång i all ära. Nu menar forskningseliten att ilska kan hjälpa oss nå nya träningsframgångar, så länge vi lyckas tämja dess nedärvda och primala krafter.

Men okej, backa bandet. Kan verkligen en av de mest tabubelagda personlighetsdragen gynna vår resultatmässiga framfart?
Japp, åtminstone om vi väljer att lita på hjärnorna bakom Psychology Today.

Enligt superproffsen i laboratorierockar är ilskan i sig varken ett bra eller dåligt känslotillstånd, utan snarare någonting som borde mätas via dess efterföljande reaktioner. Där kan vi (som du säkert redan erfarit) nämligen hitta såväl skyhöga motivationstoppar som bottenlösa fallgropar.

”Ilska” är alltså en stark, men högst subjektiv, känsla som formas av hur vi uttrycker dess effekter. Samtidigt som vissa blir utåtagerande och kickar lyktstolpar (Paolo Roberto – anno 1987) känner andra ökad glöd och skapar övertygande argument i styrelserum (Jonathan Ive – anno precis hela tiden).
Känslorna är alltså desamma, men uttrycksresultaten vitt skilda. Logiskt.
Så, vad har allt detta med träning att göra?

JO! Nästa gång du tränar (framförallt om schemat innefattar tunga lyft) kan alltså kroppen ges hormonella kraftknuffar om ilskan portioneras ut under kontrollerade former. Likt ett nedärvt och fullt lagligt prestationshöjande preparat.

Genom att kanalisera ilskan mot en specifik uppgift – krävande marklyft, pressövningar, intervallblock etc – fylls kroppen med ökade mängder explosiv energi som tillåter dig pressa kroppen lite extra.
Något som mycket väl kan agera startskottet för nya, blomstrande styrkeresultat.

Februari är här – kan detsamma sägas om träningsgeisten du för 34 dagar sedan lovade dig själv att inte (den här gången!) tappa bort? 
Well, misströsta inte om svackan är ett faktum. Här kommer några uppiggande träningsförslag som gör kroppen gott, samtidigt som du tillåts dra på smilbanden!

 
 
Ibland är sanningen hård och sylvass. Men samtidigt som hurtiga forskare (ja, sådana finns faktiskt) kan stoltsera med forskningsrön som framhäver att de mest effektiva träningsformerna kräver såväl superintensiva tempon som extremtunga vikter rymmer kalkylen även andra parametrar. Viktigare sådana.

Det gamla ordspråket ”den bästa träningen är den som blir av” är nämligen sant. Något som inte bara tillåter – utan till och med uppmuntrar – att släppa ramverken och utföra roligt tokiga träningspass ibland. Först då kommer träningen bli återkommande och hållbar i längden.
Här följer tre ”skojfriska” alternativ att berika träningsveckan med!

Klättring
Klättra dig till ökad motivation!
Förutom att du får lika snygg kropp som Sylvester Stallone i den gamla 90-talsrullen ”Cliffhanger” visar studier att motionsformen förbättrar våra förmågor att tänka lösningsorienterat.

Träningsformen aktiverar hela kroppen, gör oss uthålliga och starka – allt samtidigt som du får en välförtjänat paus från gymmets slamrande vikter.
Kort och gott, ett välkommet OCH roligt inslag som garanterat väcker liv i den februaritrötta geisten.

Obstacle course
”Obstacle course” är mer eller mindre en direkt översättning för ”spring-ditt-snabbaste-genom-världens-tuffaste-hinderbana”, något som tveklöst väcker barnasinnet till liv.

Här utmanas kondition, koordination, styrka och uthållighet – allt samtidigt som passen kan göras precis som jobbiga som du själv önskar.
Leta upp en professionellt uppstyrd hinderbana, besök ett närliggande utomhusgym eller bygg en alldeles egen. Det viktigaste är att det blir av.
 
 
 

Dansklass
Jaaja, jag närmast hör vissa målgruppers ändlösa suckar – men hear me out.
Att förgylla veckan med ett rejält danspass kan nämligen göra underverk för såväl kropp som själ, oavsett utgångsläge och målbild.

Många dansklasser tarvar koordination, uthållighet och kroppskännedom. Alltså samma egenskaper som används och nyttjas inom exempelvis styrkelyft, crossfit och kampsport.
Här dock med den stora skillnaden att träningsformen springer ur glädje och musik.

Så lägg präktigheten på hyllan och skaka loss, såväl humöret som fysiken kommer tacka dig!
 
 
 

Lussebak, luciatåg och långdragna julklappshandingar. Nej, högtiden vi alla älskar lämnar sällan tidsmarginaler för utsvävande träningspass.
Men försök klämma in fysisk aktivitet – passens effekter kan nämligen bidra till en lugnare jul!

Men okej, låt säga att kalendern helt enkelt inte rymmer 60-75 fria minuter som kan dediceras mysiga svettfester. Är det då fortfarande värt att försöka? JA!
Nya forskningsrön från University of British Columbia understryker nämligen att 40 minuter räcker gott och väl för att berika våra sinnen med nedstressande signaler.

Den genomförda studien lät ”vanliga, stressade människor” skapa plats i livspusslet för tre till fem träningspass i veckan, samtliga 40 minuter långa. Passens röda tråd kretsade kring att träningen hela tiden skulle utmana deltagarnas pulsnivåer, ofta via löpning, cykelintervaller eller rappa promenader.
Resultatet?

Bortsett från att deltagarna gick ned i vikt och ökade deras konditionskapacitet framhävde samtliga att de numera gör ”hälsosammare val” och upplever lägre nivåer av stress än tidigare.
Effekter forskningsteamet bakom projekt förklarar genom att hylla våra kroppsliga hormon- och belöningssystem.

Så, sluta gå över ån för att finna vattnet.
Om stressen blir för påtaglig under rådande högtid – byt om och utför några högintensiva träningsblock innefattande burpees, snabba knäböj, upphopp och explosiva armhävningar. På så vis rasslar du snabbt ihop 40 sammanhängande minuter, allt utan att behöva lämna hemmets juliga vrå!

Yes du läste rätt! Det är äntligen dags att ”prata” biceps, gunz, biccar – japp, kärt barn har många namn. Idag skedde första plåtningen inför ett kommande projekt inom ämnet, och resultatet?
Ja, det talar sannerligen för sig själv!

Under mina år på Aftonbladet har få texter blivit lika klickade som de vars innehåll kretsar kring arm- och bicepsträning. För visst är frågorna många?
Hur ofta skall en träna dem? Hur skall en träna dem? Varför skall en träna dem? Och vilka fallgropar finns egentligen i armträningsdjungeln?
Andas ut och sitt lugnt i båten. Vi tänker nämligen ta ett järngrepp runt ämnet och bena ut allting – en gång för alla.

Innan du nickar till bakom tangenterna och tror att texterna kommer bestå av 1800 sömniga tecken om bicepsmusklernas fästen- och ursprung vill jag stoppa dig. Allt kommer nämligen kryddas med motivation!
Av den enkla anledningen stämde jag och fotograf Marcus Eriksson träff med en av 08-regionens bästa träningsentusiaster för att avbilda hennes syn kring det alltid så laddade ämnet: ”bicepsträning”.

Förutom en mer funktionell syn på armträning bjöd Johanna på hennes bästa armövningar. En repertoar där alla kan finna motivationshöjande guldkorn, från den totala gymnovisen till det rutinerade armträningsproffset.
Syftet (förutom att inspirera) med det kommande bicepsprojekt är nämligen att skapa en så tilltalande innehållsbredd som möjligt – inte skriva för de redan insvurna.

Projektet kommer rullas igång under januarihypen och förhoppningsvis knuffa er läsare mot ert bästa träningsår någonsin.
Nu kör vi!

Grubblar du mycket under träningspassen? 
Sluta innan det påverkar dina träningsrelaterade prestationer negativt. 

Studier presenterade från vetenskapsentusiasterna på ”Scientific reports” understryker att hjärnan och kroppen inte stormtrivs om de utsätts för simultana påfrestningar. En upptäckt som i klarspråk betyder att vardagliga grubblingar och funderingar kan försämra dina fysiska prestationer.

Anledningen?
Jag fattar att det hela må låta som ett ryckcitat från en ding-dind värld. Men läs vidare, förklaringen är nämligen mer logisk än du tror.

Hjärnan konkurrerar ständigt mot kroppens muskler och organ om de begränsade energiresurserna som finns att tillgå. Resurser som inte alltid räcker laget runt.
Då vår kroppsliga hierarki alltid prioriterar hjärnans funktioner före tunga bicepsövningar och svettiga cardiopass (?!!) går hjärnan alltid segrande ur fighten. Något som skapar sämre förutsättningar för musklerna att förses med viktiga näringsämnen och välbehövligt blodsocker.

Joojo, men hur farligt kan det vara?
När ”Scientific report” lät en grupp elitroddare utföra ett standardiserat fystest samtidigt som de tvingades multitaska krävande minnestester talade resultaten sitt tydliga språk.
Under testets inledande vända visade de atletiska övermänniskorna närmast felfria prestationer, allt för att sedan (då forskarna gett dem väsentligt mycket mer att klura på) presterade hela 30% sämre.

Så, konklusionen är rätt enkel. Försök alltid pausa dina tankar och hjärnspöken när du tränar. Först då kommer du maximera resultaten!

Är du lika trött som jag på att genomföra situps från morgon till kväll för slagkraftiga resultat?
Eller ännu värre – att lyssna till den uppsjö av skrönor om hur många miljoner repetitioner var och varannan Hollywoodstjärna krigar sig igenom på daglig basis?
Om så är fallet har du hamnat rätt. Här kommer nämligen texten för dig som vill effektivisera din mag- och bålträning, ur såväl ett resultat- som tidsmässigt perspektiv. 

Magträning och drömmen om det ”perfekta sexpacket” har hängt med ända sedan Arnolds glansdagar. Idag, 40 år senare, utgör det estetiska muskelpaketet ett självklart inslag på närmast alla motionärers önskelista, något som fått oss att fullkomligt älska den brännande känslan då vi förlorar oss i högrepetitiva träningsset. Men funkar det verkligen?

Sanningen är att mängder av studier påvisar att komplexa skivstångsövningar, likt marklyft, knäböj och pressar, påverkar kroppens muskulära mittsektion betydligt mycket mer än mängder av stånkande situps. En vetenskaplig sanning som i klarspråk innebär att ”mindre träning” resulterar i bättre resultat – så länge vi är smarta nog att välja rätt övningar.

Jag beslutade mig för att dyka huvudstupa ned i ämnet. Allt för att reda ut vad som egentligen gäller för alla oss som önskar en såväl stark som atletisk mage – men kanske inte besitter varken tiden eller lusten att bosätta oss i gymmet med en triljard situps på den dagliga agendan. Resultatet blev, milt uttryckt, chockerande bra.

Vilka kick-ass-övningar, tips och trix vi ska tänka på för tidseffektiva och stärkande resultat kommer publiceras ut under sedvanligt Aftonbladet PLUS-flagg kommande lördag. Ett läsmässigt måste för dig som stagnerat eller helt enkelt tröttnat på att viga all ledig tid åt slentrianmässiga (läs: zzzömniga) situps.

Länk kommer givetvis återfinnas här på bloggen, håll ut!

Tillhör du dem som harvar runt i träningslokalen utan att veta exakt hur stora framsteg dina svettiga pass genererar? 
Här är testerna som avslöjar den ocensurerade och hårdkokta sanningen.

Träningstester och diverse mätverktyg för hur vältränade vi är förekommer i mängder av olika inkarnationer. Vissa förhållandevis adekvata, andra enbart konstruerade för att maximera försäljningen av träningsmagasinet orden tryckts i.
Här är två rättvisa, och faktiskt rätt roliga, testmetoder som skärskådar hur vältränad du egentligen är.

Ett ton chins

Visst, övningar utförande med kroppsvikten gynnar ofta de som väger aningen mindre, något som ofta leder till att tyngre personer inte helt sällan (men alltid helt felaktigt) klassificerar dem som onödiga.
Här har vi dock korrigerat parametrarna för att skapa mer rättvisa förutsättningar och begrava sk*tsnacket en gång för alla.

”Ett ton chins” är nämligen styrkemätning som tar hänsyn till kroppsvikten på ett smartare sätt. Testet går, som namnet avslöjar, ut på att utföra så många chins som krävs för att den egna kroppsvikten skall motsvara ett ton.

För en person vägandes 100 kilo innebär detta alltså tio obrutna repetitioner, samtidigt som lättviktaren på 50 kg behöver klara 20 repetitioner i sträck för att passera den magiska gränsen.
En krävande utmaning för samtliga viktklasser, och ett direkt kvitto kring hur välutvecklad överkroppsstyrka du valsar runt med.

Knäböjsbonanza

Här återfinner vi ett välbeprövat styrkeprov från såväl amerikanska hardcoreklubbar som den välkände styrkecoachen Dan John’s mest kända adepter.
Testet genomförs med en skivstång motsvarande samma belastning som den egna kroppsvikten, allt för att sedan utforska hur många repetitioner strikta knäböj som kan utföras. En kombination som lavinartat rivstartar mjölksyrefesten i området du tidigare kallade dina ben.

”Reglerna” för testet är enkla. Speciellt i jämförelse med dess faktiska utförande.
Under ditt arbetsset tillåts du pausa, så länge stången ligger kvar på skuldrorna. Du kan med andra ord stanna upp och låta mjölksyran mildras en aning, men då vikten inte tillåts lämna skuldrorna kommer dessa stillsamma konstpauser bli allt annat än bekväma.

Den officiella drömgränsen ligger på sinnessjuka 50 repetitioner, men allt över 25 får anses som en fjäder i hatten väl värd att skryta om. Enligt egen utsago är 15 reps tillräckligt för att hävda vältränade ben och inspirerande träningsgeist.

Detta är som sagt endast två testmetoder du kan använda dig av för att utvärdera dina styrkeframsteg. Utför dessa, skriv upp resultaten, kämpa på med dina träningspass och testa samma sak igen om två månader.
På detta sätt kan du ständigt stämma av huruvida ”bra” träningen går eller ej.
Heja!

Tillhör du skaran träningshjältar som vecka efter vecka gör det där ”lilla extra”, men ändå inte ser skymten av styrkeresultaten du förtjänar? 
Andas ut. Här är de tre vanligaste anledningarna bakom uteblivna styrkeframsteg – samt lösningarna du suktat efter. 

Att bli starkare är egentligen inte särskilt komplicerat. Men trots att receptet för lyckade styrkeresultat endast innehåller komponenterna tunga lyft, mat och vila misslyckas många. Varför?

Studierön från ett av USA’s främsta idrottscollege avslöjar att skälen bakom våra fatala styrkeplattfall kan utgöras av hundratals små beståndsdelar – men vanligtvis kretsar kring tre huvudanledningar. Tre luriga huvudanledningar.

1. Du har för bråttom

Oavsett vilka mål du bestämmer dig för att nå i livet kommer din utveckling kräva tid. Ökad styrka är inget undantag.
För att tvinga kroppen att skjuta styrkenivåerna genom taket krävs mänger av arbete och övertalningsförmåga. Egenskaper som inte kickar in under din första rivstartsvecka i gymmet.

Undvik stressade beslut och hastigt utbytta träningsrutiner bara för att kroppens förändringsprocesser maler sakta. Lita på utvecklingskurvorna och fokusera dina träningspass runt återkommande basövningar och ständigt närvarande fokus. Varje pass räknas.

Världens bästa träningsupplägg skapar alltså inte styrka över en natt – men även ett halvbra upplägg skapar resultat över tid. En tankenöt värd att reflektera över.

2. Du gör det onödigt svårt

Det är ingen slump att majoriteten av träningsprogram som inriktas mot ”styrkeökningar” innehåller basövningar som knäböj, marklyft och chins. Nej, de finns där av en anledning.
Något som dessvärre också ofta ”finns där” är vår snabbsökta vilja att hitta genvägar, quickfixes och smidigare tillvägagångssätt. Allt detta i form av nya maskiner, dyrare gymkort, flashigare kompressionskläder och biomolekylära kosttillskott. Snark…

All nymodern träningsutveckling leder snabbt till missuppfattningen om att konstant variation är nyckeln till god utveckling. Så är inte fallet.
Se istället till att fokusera träningspassen runt stora helkroppsövningar med goda tekniker och successivt ökade viktnivåer. Ett recept som funkar precis lika bra idag som det gjorde under Arnolds glansdagar.
Kort och gott – fall inte för industrins snabba trick, håll dig till grunderna.

3. Du vilar för lite

Att skapa ökade styrkenivåer är en dyrbar process för kroppen, något som i klarspråk betyder att din återhämtande vila bör vara lika självklar som de tuffa träningspassen du pushar dig igenom.

Under träningspassen bryts dina dyrbara muskler ned tack vare övningarnas- och belastningarnas ständigt närvarande slitage. För att därefter återställa (och förhoppningsvis öka) styrkenivåerna och muskelmassan krävs två avgörande komponenter – vila och mat.

Låt varje muskelgrupp vila 24-48 h innan de belastas på nytt. Denna tidsaspekt kommer inte bara återhämta dina muskler, utan också återskapa nya energinivåer som hjälper din utveckling framåt.