Rafael Nadal, som planerar att återvända till touren i januari efter sin långvariga knäskada, tror inte att han har särskilt stora chanser att vinna Australiska öppna. Spanjoren, som inte tävlat sedan han förlorade mot Lukas Rosol i andra omgången av Wimbledon, har nyligen börjat träna igen.
Den riktiga comebacken är schemalagd till senare i december, då han ska delta i en uppvisningsturnering i Abu Dhabi. Han planerar att spela sin första ATP-turnering sedan Wimbledon i Doha i början av januari.
– Jag vill gärna komma tillbaka i januari. Jag räknar inte med att vinna Australiska öppna, man måste vara realistisk. Jag oroar mig inte över resultaten i de första turneringarna. Jag vill vara hundraprocentig till Monte Carlo genom Roland Garros, säger han till spanska ABC Radio.
Världsfyran övervägde att operera sina knän, men valde i stället rehabilitering. Han säger också att han vill spela Davis Cup nästa år, om ”knäna tillåter det och han blir uttagen”. Spanien möter Kanada i Vancouver fem dagar efter Australiska öppna.
Australiska Tennisförbundet har valt att stänga av framtidslöftetBernard Tomic inför landets Davis Cup-spel mot Taiwan nästa år, skriver australiska The Age. I artikeln antyds också att förbundet överväger att inte finansiera 19-åringen under inledningen av 2013.
Detta efter en rad incidenter under 2012, då han bland annat erkänt att han inte gjort sitt bästa under vissa matcher.
Förra året ska Tomic ha hamnat i bråk med en kompis i sin bostad, och polis tillkallades. Han har också varit involverad i olika trafikincidenter då han stoppats av polis.
– Patrick (Rafter, Australiens DC-kapten) har tagit beslutet att inte plocka ut Bernard i första matchserien. Det handlar inte om en specifik händelse, utan en sammanställning av hans inställning till spelet. Vi kände att det här beslutet borde ge Tomic extra motivation varje gång han kliver ut på en bana, säger förbundets ordförande Craig Tiley.
Ytterligare en ATP-veteran väljer att lägga racketen på hyllan efter säsongen 2012. Juan Ignacio Chela har har vunnit sex ATP-titlar i singel och tre i dubbel, alla på grus.
33-åringen har i flera veckor antytt att han planerar pensionera sig och meddelade sitt beslut på Twitter i går: ”Efter många år är det dags för mig att gå vidare till en annan fas i livet, jag lägger av med professionell tennis.”
Argentinaren har nått tre Grand Slam-kvartsfinaler i sin karriär: Franska öppna 2004 och 2011 och US Open 2007.
Chela avslutar sin 14 år långa karriär med 326-277 i matchfacit. Han var som bäst rankad 15 i världen (augusti 2004). Senaste titeln bärgade han i Bukarest 2010 efter finalseger över Pablo Andújar.
Juan Ignacio Chela spelade sin sista singelmatch i årets Wimbledon, där han förlorade en episk öppningsmatch mot framtidslöftet Martin Klizan (5-7, 6-3, 6-7, 6-1, 9-11). Även sista dubbelmatchen spelade han i Wimbledon – efter två segrar i par med Eduardo Schwank tog det stopp mot Daniele Bracciali/Julian Knowle i åttondelsfinalen.
När Chela nu lägger av gör han det som rankad 176 i världen. Han har under karriären spelat in 6,5 miljoner dollar i prispengar.
Vi har betat av plats 11-15 och plats 6-10 på listan över framtidslöften med störst potential. Bara plats 1-5 som återstår, alltså. Pang på’t bara!
http://www.youtube.com/watch?v=qsWHv4IIoug
5. DAVID GOFFIN (49) 21 år, ATP-matchfacit 2012: 17-14, 0 titlar (2 Challenger-titlar).
Hamnade i blickfånget under årets Franska öppna, där han som lucky loser (förlorade mot Joao Souza i sista kvalomgången, men fick en plats i huvudturneringen tack vare Gaël Monfils återbud) tog sig hela vägen till åttondelsfinalen. Väl där plockade han första set mot självaste Roger Federer, innan han föll i fyra. Utöver det har han bland annat nått tre ATP-kvartsfinaler (Chennai, Winston-Salem, Valencia) och tagit några imponerande skalper. Det Goffin inte har i storlek och styrka väger han upp med grym bollkontroll, en enorm blick för spelet och taktisk briljans. Han tar ofta bollen väldigt tidigt och sätter på så vis hård press på motståndaren och avslutar gärna poängen med en volley framme vid nät. Att han dessutom är väldigt snabb gör det svårt att slå igenom hans försvar. Sammantaget gör det honom till något av en aggressiv allroundspelare med offensiv spets. Vad han behöver jobba på är främst serven – returtagandet är redan en av hans största styrkor – och möjligen lite mer variation i slagen. När han mejslat fram en stabilare serve kommer han att vara rysligt farlig.
PROGNOS 2013: 15-30.
PROGNOS KARRIÄREN: Topp 10, het Grand Slam-kandidat.
4. MARTIN KLIZAN (30) 23 år, ATP-matchfacit 2012: 19-15, 1 titel (4 Challenger-titlar).
Stod för en av säsongens största skrällar när han slog ut Jo-Wilfried Tsonga ur US Open redan i andra omgången. Han följde upp skrällen med en övertygande seger över Jeremy Chardy i tredje omgången, innan det tog stopp mot Marin Cilic i åttondelsfinalen. Drygt två veckor senare bärgade 23-åringen sin första ATP-titel i karriären efter finalseger över Fabio Fognini i Kreml Open. Slog sig in på topp 100 första gången redan i slutet av 2011 och började klättra mot högre höjder efter att ha nått andra omgången i årets Franska öppna i våras (förlust mot Nicolas Mahut). Har överlag ett väldigt stabilt spel: bra serve, explosiv forehand, pålitlig backhand, kvicka fötter och fin förmåga att läsa spelet. Hans största styrka är egentligen att han saknar svagheter – han är en vass returtagare, har god fysik och störs inte alls lika mycket av tempoväxlingar som många andra spelare på touren. Absolut ingenting talar för att klättringen på rankningen ska stanna av under 2013…
PROGNOS 2013: 10-20.
PROGNOS KARRIÄREN: En oslipad diamant som faktiskt redan har det som krävs för att bli en framtida topp 10-spelare, Grand Slam-utmanare och superstjärna – det handlar mest om finjusteringar och att samla på sig erfarenhet.
De flesta experter hade nog väntat sig att Marin Cilic redan skulle ha etablerat sig som en stabil topp 10-spelare vid det här laget, efter skrällsegern över Andy Murray i US Open 2009 och semifinalplatsen i Australiska öppna 2010. Riktigt så blev det inte. 2011 blev något av ett mellanår och inledningen av 2012 spolierades av en knäskada. 24-åringen är en stor spelare (1,98 lång) med tunga grundslag och fin serve. Han är bra på att flytta på motståndaren med sin djupa forehand och hittar ofta svåra vinklar. Han har dessutom en fin slice, ett okej rörelseschema, stabilt försvarsspel och god fysik. Största svagheten är, precis som hos de flesta spelare av hans storlek, att han är ganska långsam och därför är sårbar i försvarsspelet i sidled. Dessutom har han en tendens att vika ner sig i de stora matcherna, särskilt i motgång. Trots att 2012 inte var ett jättebra år för Cilic visar han ändå att han är stabil nog för att hålla sig kvar uppe i toppen. Med större självförtroende och starkare psyke har han alla vapen som krävs för att etablera sig som en stadig topp 10-spelare.
PROGNOS 2013: Är en het kandidat att ta Janko Tipsarevics plats inom topp 10-sfären. Borde kunna slå sitt personbästa (världsnia) och ta sig till minst en Grand Slam-semifinal.
PROGNOS KARRIÄREN: Stabil topp 10-spelare, troligtvis några placeringar bakom Novak Djokovic och Andy Murray, som är i hans ålder (födda 1987, Cilic född 1988). Lär åtminstone ta sig till en och annan Grand Slam-final innan karriären är över.
Hade toppat den här listan om det inte vore för skadehistoriken. Nishikori är en defensiv specialist som påminner mycket om Novak Djokovic och Andy Murray i alltifrån snabbhet till spelsinne. Serven är en svaghet, men bemästrar stora delar av både de defensiva och offensiva moderna teknikerna. Han är fantastiskt bra på att hålla bollen i spel och kan i en handvändning vända ett hårt pressat underläge till poängseger. När han är hundraprocentig rent fysiskt är det oerhört svårt att slå igenom honom och likt Djokovic, Murray och David Ferrer tvingar han motståndaren att slita hårt för varenda poäng. Hade det inte varit för skadebekymren hade han säkerligen gått i Djokovics och Murrays fotspår och nått åtminstone en Grand Slam-semifinal vid det här laget. Kan han bara få ordning på det så är han en av de mest självklara tronarvingarna på touren i dag.
PROGNOS 2013: Gjorde några riktigt starka turneringar efter skadefrånvaron i våras, men avslutade säsongen med en ny skada. Kan han bara hålla sig hel och frisk borde han åtminstone börja nosa på en topp 10-placering under 2013.
PROGNOS KARRIÄREN: Topp 10 och het Grand Slam-kandidat. En självskriven tronarvinge, helt enkelt.
Det mesta har redan sagts om kanadensaren Milos Raonic: mammutserven och den blytunga forehanden är hans främsta vapen, men kompletterar med ett bra nätspel och mjuka handleder. Spelar väldigt offensivt, vilket ger en hel del winners men också många oprovocerade misstag – det är inte ovanligt att han har ett 40-tal i en match och ändå vinner. Största svagheterna är att han är långsam (mycket på grund av sin längd: 1,96) och otymplig, vilket så klart påverkar hans försvarsspel negativt. Han har dock utvecklats otroligt under 2012 och börjat tillämpa flera olika taktiker (volley vid nät, bland annat) för att inte fastna i förutsägbarhetens skoningslösa kvicksand. Under året som gått har jag imponerats av hans jämnhet – han har helt enkelt bevisat att han med god marginal har topp 20-kvalitet om han bara kan undvika skador. Men det räcker förstås inte för en spelare av hans kaliber, med så höga förväntningar både från honom själv och från omgivningen. I de stora sammanhangen har framgångarna lyst med sin frånvaro. Ska 2013 bli året då han tar det där sista klivet och blommar ut ordentligt? Experterna nöjer sig nämligen inte med mindre än semifinaler – kanske till och med finaler – i Grand Slam- och Masters-sammanhang.
PROGNOS 2013: Slår sig in på topp 10. Når för första gången en Grand Slam-kvartsfinal. Semifinal eller final? Nja, det dröjer nog ett år till.
PROGNOS KARRIÄREN: Givetvis en framtida tronarvinge, annars hade han inte toppat den här listan. Förväntningarna är skyhöga, men han har flera gånger bevisat att han kan fälla tunga pjäser och han har onekligen kapaciteten att slåss om GS-titlar i framtiden.
En oerhört intressant spelare som hittills spelat sparsamt på ATP-touren (blott 21 matcher totalt i karriären). Kanske ska visa sig vara ett genidrag, då han onekligen samlar på sig en del tenniskunnande på Challenger-touren. Vem vet. Vad vi däremot med säkerhet kan säga är att Andreij Kuznetsov har allt för att kunna lyckas på ATP-touren, om han vill: snabbhet, säkerhet, solitt försvarsspel, effektiva offensiva vapen, helt okej serve, finess och ett riktigt bra spelsinne. Kan visserligen vara lite hetlevrad emellanåt, vilket han om inte annat visade i juniorsemifinalen i Wimbledon mot Bernard Tomic 2009 (vann sedan finalen över amerikanen Jordan Cox i tre set). Borde dock inte stå i vägen för hans framgångar – för de lär komma. Hoppas innerligt att han tänker satsa uteslutande på ATP-touren snart; han är onekligen mogen för det. Tre raka Challenger-titlar under en och samma månad i år (Italien, Slovakien och Ryssland i september) talar sitt tydliga språk.
PROGNOS 2013: 30-40.
PROGNOS KARRIÄREN: Har tveklöst potential att slåss om Grand Slams i framtiden, och en topp 10-placering om några år känns nästan given.
http://www.youtube.com/watch?v=Fry7qbup1FM
9. JACK SOCK (150) 20 år, ATP-matchfacit 2012: 5-7, 0 titlar (1 Challenger-titel, 1 Future-titel).
Har, i likhet med landsmännen John Isner, Sam Querrey och Steve Johnson, ett väldigt kraftfullt grundspel med en tung serve och stenhård forehand som främsta vapen – en typiskt amerikansk offensiv baslinjeslugger, alltså. 20-åringen mixar upp spelet med serve & volley emellanåt, han har mjuka handleder och är giftig framme vid nät. Men Sock är dessutom kvick i både huvud och fötter, vilket gör honom till en potentiellt farligare motståndare än en fyrkantig mammutservare/brunkare. Det råder ingen som helst tvekan om att han redan nu har kapaciteten att utan några större bekymmer slå sig in på topp 100 under 2013 – och topp 10 om några år.
PROGNOS 2013: 80-100.
PROGNOS KARRIÄREN: Om inte förutsättningarna för offensiva brunkare med defensiva kvaliteter förändras radikalt borde han vara topp 10 inom fem år.
Det känns som att ”baby Federer” (ett smeknamn han delat med Richard Gasquet) varit med i snacket om framtidens tennisstjärnor så länge att man faktiskt nästan blir överraskad när man påminns om att han är blott 21 år gammal. Sin stora talang till trots har han ännu bara lyckats slå sig in på världsrankningens topp 50 – toppnoteringen 48 nådde han så sent som i slutet av den här säsongen. Vissa förståsigpåare har därför gett upp hoppet om Bulgariens redan mest framgångsrika manliga tennisspelare någonsin. Kanske med all rätt. Men så finns också dem som fortfarande tror på honom, som menar att han har det där gigantiska spelet i sig och bara behöver mogna. Jag tillhör nog något slags mellanting. Hans talang är obestridlig, och det kan inte vara lätt att leva upp till så otroligt högt ställda förväntningar. Jag är övertygad om att Dimitrov – med Mikael Tillströms, Nicklas Kultis och Magnus Normans hjälp i svenska akademin Good to Great – så småningom kan blomma ut till en fullfjädrad topp 10-spelare och Grand Slam-kandidat. Om det blir under 2013? Nja, där är jag tveksam.
PROGNOS 2013: 20-30, men det verkliga genombrottet låter vänta på sig ett tag till.
PROGNOS KARRIÄREN: Har topp 10-kapacitet i sig – den måste bara blomma ut.
7. ALEXANDR DOLGOPOLOV (18)
24 år, ATP-matchfacit 2012: 34-25, 1 titel (3 finaler).
Om den här listan hade skrivits för 10-20 år sedan hade Dolgopolov med sina 24 år knappast kvalat in som ett framtidslöfte, men tennisscenen ser ju väldigt annorlunda ut i dag med genombrott allt högre upp i åldrarna.Dolgopolov är en av mina absoluta favoritspelare att titta på. Han har en blixtsnabb serverörelse som har en tendens att, i alla fall i inledningen av matchen, ta motståndaren på sängen, en liknande forehandsving som ger honom möjligheten att slå bollen i precis sista ögonblicket (vilket gör det grymt svårt att förutse hans placeringar), en närmast dödlig slice och den sällsynta förmågan att nästan helt på egen hand kunna diktera tempot i matchen. Som ni kanske räknat ut borde han höra hemma några placeringar högre på den här listan, vilket han också gjort – om det inte varit för hans ojämnhet. Den beror i viss mån på hans oortodoxa högriskspel (som brukar resultera i en hel del winners men lika många oprovocerade misstag), men allra mest på åkomman Gilberts syndrom, som kan orsaka trötthet. Dolgopolov menar själv att det förvärras när han måste flyga över kontinenter eller bara resa mycket i största allmänhet – vilket man ju måste göra om man vill spela tennis på hög nivå. Han har dock flera gånger visat att han har vad som krävs för att slåss med de stora grabbarna och har som bäst varit rankad 13 (i år).
PROGNOS 2013: Slår sig in på topp 10, men lyckas bara hålla sig kvar där i några veckor.
PROGNOS KARRIÄREN: Har kapacitet så det räcker och blir över för att bli en stabil topp 10-spelare, om inte sjukdomen sätter stopp för det.
http://www.youtube.com/watch?v=oyJn2q2ig0c
6. JERZY JANOWICZ (26) 22 år, ATP-matchfacit 2012: 14-4, 0 titlar (1 final, 3 Challenger-titlar).
Inledningen på genombrottet kom redan i år, när han sopade Philipp Kohlschreiber, Marin Cilic, AndyMurray, Janko Tipsarevic och Gilles Simon av banan innan han slutligen föll mot David Ferrer i finalen i Paris Masters. Janowicz har en riktigt bra serve, en blytung forehand, en pålitlig backhand, ett imponerande rörelseschema och oförutsägbar spelstil (någon som höll räkningen på hur många oväntade stoppbollar han slog i Paris?). Han är dessutom mentalt stark, vilket han inte minst visade mot Murray då han räddade en matchboll i andra set. Det är dock rörligheten som är allra mest imponerande (inte minst med tanke på att han är 2,03 lång), eftersom det ger Janowicz defensiva kvaliteter som kompletterar de offensiva vapnen. Jag skrev efter finalen i Paris Masters att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser kring Janowicz. Det står jag fast vid. Men under de där imponerande insatserna i Paris och dessförinnan Wimbledon (där han föll i tredje omgången mot Florian Mayer) övertygade han mig om att han har alla förutsättningar för att bli något stort. När han nu inleder året som 26:a i världen har han plötsligt ännu bättre chanser att skapa stabilitet och kontinuitet.
PROGNOS 2013: Kan för första gången i karriären i princip spela vilka ATP-turneringar han vill, vilket givetvis ger en gigantisk fördel om man vill klättra på rankningen. Håller han för pressen som lär vila tung på hans axlar efter succén i Paris har han goda möjligheter att slå sig in topp 15-20.
PROGNOS KARRIÄREN: Har kapaciteten att bli en stabil topp 5-10-spelare. Under 2013 lär vi bli varse om han också har jämnheten som krävs.
Lovade som bekant att köra vidare och lista framtidslöften med störst potential att slå igenom under 2013.
Har nu fnulat och funderat och slutligen vaskat fram 15 kandidater. ”Slå igenom” är ett förhållandevis vitt begrepp, så kommer att förklara vad jag anser är ett genombrott för respektive spelare eftersom de har väldigt olika förutsättningar att jobba efter. Dessutom kanske min personliga prognos inte pekar på något stort genombrott under just nästa år – men det är alltså potentialen som räknas.
Eftersom det blev 15 spelare, trots att jag sållade en del, så känns det lämpligt att dela upp listan i tre delar. Om inte för spänningen så för läsbarheten. Tänker att vi kör en klassisk spegelvänd och startar med plats 15 till 11. Position på världsrankningen inom parentes.
15. BENOIT PAIRE (47) 23 år, ATP-matchfacit 2012: 26-26, 0 titlar (1 final).
Har fått något av ett genombrott redan under den här säsongen, klättrat från plats 95 på rankningen och tagit sig till tredje omgången i Wimbledon. 23-åringen har ett fint slagregister och är väldigt snabb och rörlig för sin längd (1,96). Hans raka backhand är livsfarlig och är bra på att växla tempo i långa bolldueller. Största svagheterna är dels den mentala biten, dels att han ibland tenderar att spela alldeles för svårt/otåligt. Han går ofta in i en match med en väl utformad gameplan som han knappt viker en tum ifrån – och blir sedan frustrerad om den inte funkar. Styrkorna (bollsinnet, tempoväxlingarna, forehand, den raka backhanden) väger dock upp mycket, och kan han bara jobba upp ett starkare psyke borde han kunna slå sig in på topp 25 under 2013.
PROGNOS 2013: 21-30. Bärgar sannolikt första ATP-titeln.
PROGNOS KARRIÄREN: Har topp 20-kapacitet, dock i nuläget inte mycket mer än så. Måste mejsla fram ett kraftfullare spel för att kunna utmana mer offensivt.
14. MARIUS COPIL (160) 22 år, ATP-matchfacit 2012: 4-4, 0 titlar.
Karriärens hittills största seger kom i årets China Open, mot då 13-rankade Marin Cilic. Har en riktig hästspark till serve och en slägga till forehand. Likt många andra ”jättar” på touren (Marius är 1,93) är han inte överdrivet snabb och rörlig, och blir lätt trött om han tvingas jobba i djupled eller från hörn till hörn. Den tunga serven och forehanden borde dock kunna vinna tillräckligt många matcher åt honom på ATP- och Challenger-touren för en plats inom topp 100.
PROGNOS 2013: 80-100.
PROGNOS KARRIÄREN: Påminner till viss del om spelare av Tomás Berdychs kaliber. Behöver utveckla sin repertoar, men det stabila grundspelet tyder på topp 20-kapacitet.
13. STEVE JOHNSON (176) 22 år, ATP-matchfacit 2012: 3-5, 0 titlar (1 Challenger-titel).
Rätt så hajpad i USA – med all rätt. Har en typiskt amerikansk spelstil: tung serve, stenhård forehand, kraftfullt grundspel. Har dock ett ganska otympligt rörelseschema, vilket gör honom sårbar mot bollskickliga försvarsspecialister. De offensiva kvaliteterna borde dock räcka för en plats runt 80-strecket på rankningen, vilket vore ett genombrott och ett ordentligt karriärskliv för 22-åringen.
PROGNOS 2013: Topp 80-100.
PROGNOS KARRIÄREN: Topp 20-30. Inte nämnvärt sämre än Sam Querrey när han spelar på topp, och då har ändå landsmannen betydligt större erfarenhet.
12. RYAN HARRISON (69) 20 år, ATP-matchfacit 2012: 23-24, 0 titlar.
Ytterligare en amerikansk yngling som spås förvalta arvet efter Andy Roddick. Påminner en hel del om Bernard Tomic – inte spelmässigt, men däremot vad gäller potential och omvärldens förväntningar. Inte heller Harrison har än så länge lyckats leva upp till de där högt ställda förväntningarna. Orsaken är till största del det heta temperamentet, som är väldigt destruktivt. Det är fler än en gång som 20-åringen tappat fattningen på grund av felaktiga domslut eller frustration över sitt eget spel och helt sonika förlorat matchen bara på grund av det. Spelmässigt har Harrison fina offensiva såväl som defensiva kvaliteter och en jäkla vinnarskalle, men för att nå ut max av sin potential måste han hålla känslorna i styr och börja spela smartare. Lyckas han med det har han goda chanser att gå förbi toppnoteringen 43 på världsrankningen, och det med råge.
PROGNOS 2013: Topp 30-50, 20 om han får en bra start på säsongen och på så vis bygger upp självförtroendet.
PROGNOS KARRIÄREN: Visar ibland prov på topp 10-kapacitet, men det har tyvärr varit få sådana stunder under 2012.
http://www.youtube.com/watch?v=8joldzxJ1z4
11. BERNARD TOMIC (52) 20 år, ATP-matchfacit 2012: 26-27, 0 titlar.
Har sedan juniortitlarna i Australiska öppna 2008 och US Open 2009 lyfts fram som ett av tennisens stora framtidshopp. 2011 tog han sig till kvartsfinal i Wimbledon efter seger över Robin Söderling i åttondelsfinalen (förlorade sedan mot Novak Djokovic i fyra set), men därefter har det gått utför för ynglingen. Tog sig visserligen till åttondelsfinal i Australiska öppna i år – vilket är personbästa där – men radade sedan upp billiga förluster under säsongen. Tomic har länge levt på sin oortodoxa och oförutsägbara spelstil, som bygger på oväntade val av slag och placeringar, djup slice och utnyttjande av motståndarens svagheter (inte helt olikt klassiska pushers, men något mer sofistikerat). Tomic skulle kunna bli en effektiv försvarsspecialist, men än så länge har han inte riktigt utvecklats i vare sig defensiv eller offensiv riktning – vilket är hans stora problem. Motståndarna har lärt sig att hantera hans sätt att spela, vilket gör honom oerhört sårbar då han inte besitter några egentliga vapen. Utan överraskningsmomentet blir han uddlös. Talangen och potentialen däremot, ja den finns tveklöst där. Lyckas han utveckla ett vapen eller två har han chansen att nå en nivå strax under Novak Djokovic/Andy Murray/David Ferrer. För visst måste han väl till slut välja den defensiva skolan?
PROGNOS 2013: Inleder året fortsatt svajigt men hittar tillbaka till glädjen i att spela tennis. Hinner parkera sig runt 30-strecket före slutet av 2013.
PROGNOS KARRIÄREN: Med rätt guidning och om han utvecklar åtminstone ett giftigt vapen har han topp 10-potential. Borde kunna utmana om Grand Slam-titlar i framtiden.
John Isner har valt att avbryta sitt samarbete med coachen Craig Boynton till nästa säsong. I stället har han anlitat tränarveteranen Michael Sell, rapporterar New York Times.
John Isner. FOTO: BILDBYRÅN
Isner har sedan Boynton tog över som coach 2009 klättrat från plats 147 till nuvarande 14 på världsrankningen (var som bäst världsnia i april i år).
Den reslige amerikanen är dock missnöjd med sina resultat i Grand Slam-sammanhang under 2012 (förlust i tredje omgången i Australiska öppna och US Open, andra omgången i Franska öppna och första omgången i Wimbledon – samtliga femsetare) och säger sig vilja ”testa något nytt”.
– Det har funkat väldigt bra med Craig, jag har lärt mig massor och känt att jag utvecklats varje år. Jag kände bara att det var dags för en annan röst. CB och jag är fortfarande goda vänner och han kommer alltid att vara en person som jag kan gå till för att få hjälp eller råd, säger han.
Nye coachen Michael Sell har tidigare arbetat med bland andra Monica Seles, Mardy Fish och Donald Young.
Serena Williams har utsetts till Årets WTA-spelare 2012. FOTO: BILDBYRÅN
Det lär inte komma som någon chock för någon att världstrean Serena Williams utsetts till Årets WTA-spelare 2012 – två Grand Slam-titlar, dubbla OS-guld och 48 segrar på säsongens 50 sista matcher talar sitt tydliga språk.
Redan i inledningen av säsongen skymtade vi den gamla dominanta Williams ute på tennisbanan. Mellan januari och mars hade hon 10-2 i matchfacit, nådde kvartsfinal i Brisbane, åttondelsfinal i Australiska öppna (förlust mot Ekaterina Makarova) och ny kvartsfinal i Miami.
Men det var från och med grussäsongen som Super-Serena var tillbaka på allvar. Mellan april och november hade hon 48-2 i matchfacit och bärgade sju WTA-singeltitlar (Charleston, Madrid, Wimbledon, Stanford, OS-guld, US Open och WTA Championships). Triumferna i Wimbledon och US Open var dessutom hennes totalt 14:e och 15:e Grand Slams i karriären. De enda två förlusterna under säsongens sista sju månader kom i Franska öppna (mot Virginie Razzano i första omgången) och Cincinnati (mot Angelique Kerber i kvartsfinalen).
Utöver detta plockade hon dessutom två WTA-dubbeltitlar: hennes totalt 13:e Grand Slam-dubbel (i Wimbledon) och tredje OS-guld i dubbel, båda med storasystern Venus Williams.
Så, trots att hon inte avslutar säsongen som rankningslistans drottning råder det ingen som helst tvekan om vem som regerat ute på banan. Både världsettan Victoria Azarenka och tvåan Maria Sjarapova har svarat för fantastiska, och framför allt stabila, prestationer (med varsin Grand Slam-buckla och varsitt ”silver” i kappsäcken) men inte kommit i närheten av Williams nivå.
Utmärkelsen Årets spelare är amerikanens fjärde i karriären, hon har tidigare vunnit 2002 (som världsetta), 2008 (som världstvåa bakom Jelena Jankovic) och 2009 (som världsetta). Säsongen 2012 avslutar hon alltså som världstrea, bakom Victoria Azarenkaoch Maria Sjarapova.
Hon är dessutom en av bara tre spelare som vunnit utmärkelsen fler än två gånger under dess 36 år långa historia. De andra två är åttafaldiga vinnaren Steffi Graf (1987-1990, 1993-1996) och sjufaldiga vinnaren Martina Navratilova (1978-1979, 1982-1986). Fyra spelare har vunnit två gånger: Monica Seles (1991-1992), Lindsay Davenport (1998-1999), Justine Henin (2003, 2007)och Kim Clijsters (2005, 2010).
ÅRETS WTA-SPELARE GENOM TIDERNA:
1977: Virginia Wade 1978: Martina Navratilova 1979: Martina Navratilova 1980: Tracy Austin 1981: Chris Evert 1982: Martina Navratilova 1983: Martina Navratilova 1984: Martina Navratilova 1985: Martina Navratilova 1986: Martina Navratilova 1987: Steffi Graf 1988: Steffi Graf 1989: Steffi Graf 1990: Steffi Graf 1991: Monica Seles 1992: Monica Seles 1993: Steffi Graf 1994: Steffi Graf 1995: Steffi Graf 1996: Steffi Graf 1997: Martina Hingis 1998: Lindsay Davenport 1999: Lindsay Davenport 2000: Venus Williams 2001: Jennifer Capriati 2002: Serena Williams 2003: Justine Henin 2004: Maria Sharapova 2005: Kim Clijsters 2006: Amélie Mauresmo 2007: Justine Henin 2008: Serena Williams 2009: Serena Williams 2010: Kim Clijsters 2011: Petra Kvitova 2012: Serena Williams
Okej, vi har tittat lite på hur Grand Slam-turneringarna skulle kunna se ut. Innan jag ger mig i kast med nostalgiskt årsbästatjafs vill jag fortsätta blicka framåt ett litet tag till.
Vad sägs om att plocka fram förstoringsglaset och zooma in på nästa års stora – och små – frågetecken på ATP-touren?
Ja, det känns som en bra fortsättning. När frågetecknen (eventuellt) är uträtade kan vi sedan ta en närmare titt på framtidslöftena med störst potential att slå igenom under 2013. Det blir skoj.
Men först alltså, frågetecknen. Placering på världsrankningen inom parentes.
Janko Tipsarevic. FOTO: BILDBYRÅN
1. Janko Tipsarevic (9)
Han har onekligen under säsongen 2012 visat att han har stabiliteten som krävs för att hålla sig kvar i toppen, efter att ha slagit sig in på topp 10 i november 2011 – men visst känns det som att han befinner sig där på lånad tid? Hans främsta egenskap som spelare är i mina ögon att han är tillräckligt solid för att inte chocktorska mot svagare motstånd, men under årets World Tour Finals visade han också att han inte är i närheten av att rubba övriga topp 10-spelare när de är tillräckligt motiverade (delade världstiorna Nicolás Almagro och Richard Gasquet visserligen inte på plats, men han har 0-3 i matchfacit mot dem). Spelmässigt är hans styrkor returtagandet och defensiven, men han besitter inga vapen som gör honom särskilt hotfull. Under 2013 borde han rimligtvis halka ur topp 10 och skvalpa någonstans runt 15-20-strecket, där han enligt min mening hör hemma. Konkurrensen börjar helt enkelt bli alldeles för tuff.
PROGNOS: Trillar ur topp 10, men håller sig inom topp 20.
Richard Gasquet. FOTO: BILDBYRÅN
2. Richard Gasquet (10)
Hur ”baby Federer” lyckades skramla ihop tillräckligt med poäng för en delad tiondeplats är för mig en gåta. Eller ja okej, inte rent matematiskt, men väl spelmässigt. Det är knappast som att han har briljerat – snarare bjudit på precis lagom habil tennis. Nu är ju den stora frågan om han väljer att faktiskt satsa fullt ut när han ändå slagit sig in på topp 10 igen, eller faller tillbaka i gamla vanor (alldeles för mycket festande och på tok för lite träning).
PROGNOS: Faller tillbaka i gamla vanor. Igen.
Nicolás Almagro. FOTO: BILDBYRÅN
3. Nicolás Almagro (11, men på samma poäng som Gasquet)
Kul att se spanjoren kontinuerligt förbättra sitt hardcourt-spel. Desto mindre trevligt att se hans ofta loja inställning på banan. Talangen och kapaciteten har han, den gode Almagro. Men viljan? Nej, inte alltid. I år räckte den till att hålla sig kvar runt 10-strecket, men orkar han höja sig ett snäpp till?
PROGNOS: Har vad som krävs för att hålla sig kvar runt 10-strecket minst ett år till.
John Isner. FOTO: BILDBYRÅN
4. John Isner (14)
Han besegrade Novak Djokovic i Indian Wells och Roger Federer i Davis Cup och sluggade sig tack vare det in på topp 10 i början av året. I de stora sammanhangen gick det sedan riktigt trögt. Slår jäkligt många ess, men det är svårt att vinna tillräckligt många matcher för att ta sig långt i de viktiga turneringarna enbart på sin serve i dagens tennis. Kommer den reslige amerikanen att kunna försvara sina poäng i början av 2013 eller falla ytterligare några placeringar på rankningen?
PROGNOS: Blir omsprungen i den hårda konkurrensen och trillar ner till en rankningsplats runt 20-30.
Tommy Haas. FOTO: BILDBYRÅN
5. Tommys Haas (21)
Att 34-åringen avslutar 2012 rankad så högt som 21 är så klart en smärre sensation. Inte så mycket för hans ålder som för det faktum att han inledde året på plats 205. Har verkligen genomgått något av en pånyttfödelse under 2012. Kan han hålla lågan uppe (och skadorna borta) och ta ytterligare ett kliv under 2013?
PROGNOS: Kastar sista skvätten olja på elden och slår sig in topp 20 innan det är dags för pensionering – runt 2015-2016…
Nikolaj Davydenko. FOTO: BILDBYRÅN
6. Nikolaj Davydenko (44)
Känns ganska avlägset att Davydenko så sent som 2009 vann World Tour Finals och under andra halvan av 2000-talet var en stabil topp 10-spelare (som bäst världstrea). Under 2012 har han hämmats av skador och spelmässiga magplask. Raset på rankningen inleddes i slutet av 2010 och än har vi ingen inbromsning i sikte. Kommer ryssen att kasta in handduken under 2013?
PROGNOS: Inte mycket som talar för en stark ”comeback”. Mycket möjligt att han pensionerar sig under 2013.
Bernard Tomic. FOTO: BILDBYRÅN
7. Bernard Tomic (52)
Potentialen, talangen och allt det där finns, det har han redan visat. Däremot har 19-åringen stora problem med attityden, både på och utanför banan. Vissa skyller hans snedteg på någon sorts revolt mot pappan tillika tränaren JohnTomic. Hur det än är med den saken så måste någonting hända snart, om han inte vill sluta som en ny Ernests Gulbis. Vore oerhört tråkigt med så mycket bortslösad talang.
PROGNOS: Inleder året fortsatt svajigt men hittar tillbaka till glädjen i att spela tennis. Hinner parkera sig runt 30-strecket före slutet av 2013.
David Nalbandian. FOTO: BILDBYRÅN
8. David Nalbandian (82)
Har hämmats av skador och ödesdigra hjärnsläpp under 2012. Kan han hitta kraften att komma tillbaka igen, som kollegan och veteranen Tommy Haas? Well, om inte annat är han något av en kämpe, ”Nallen”. Inte en särskilt vältränad sådan, men ändå. Han kommer säkert att lyckas hålla sig kvar inom topp 100 och kanske till och med klättra ett antal placeringar.
PROGNOS: Ingenting som talar för att han tänker lägga av, men inte heller något som talar för att han någonsin kommer greja en bergsbestigning på rankningen. Harvar på något år till i träsket.
Lleyton Hewitt. FOTO: BILDBYRÅN
9. Lleyton Hewitt (83)
Okej att han utnyttjade ett fönster mellan Pete Sampras– och Roger Federer-generationerna och på så vis lurade till sig positionen som världsetta under ett par år, men visst känns det oerhört märkligt att en Grand Slam-vinnare (må så vara för tio år sedan) inte mäktar med att casha in fler rankningspoäng än blygsamma 625. Hur länge orkar 31-åringen fortsätta föra en så tynande tillvaro?
PROGNOS: Kommer aldrig att klättra över 30-strecket igen. Kämpar med största sannolikhet vidare något eller några år till, men lär inte avsluta karriären med flaggan i topp.
Donald Young. FOTO: BILDBYRÅN
10. Donald Young (189)
Förtjänar egentligen en spelare med katastrofala 5-24 i matchfacit att klassas som ett frågetecken inför stundande säsong? Ja, på sätt och vis. Frågetecknen kring Young är nämligen om han äntligen ska ta itu med sitt tränarproblem (det vill säga krypa till korset och tacka ja till den hjälp som erbjudits från Amerikanska Tennisförbundet) och om han tänker inse att hans ATP-äventyr 2012 var ett totalt misslyckande på alla tänkbara sätt (det vill säga svälja stoltheten och återvända till Challenger-touren). Gör han det kan han möjligtvis slå sig in på topp 100 igen – annars väntar med största sannolikhet ett fortsatt fritt fall på rankningen.
PROGNOS: Problemen lär fortsätta ett tag till för Young. Kan möjligen avsluta året runt plats 100, men kommer inte att klättra tillbaka till toppnoteringen 38 under 2013.
Finns så klart fler frågetecken än så här, men detta var de tio jag tyckte var roliga att lyfta fram och analysera. Har ni några frågetecken ni vill räta ut? Bara att gå loss i kommentarsfältet i så fall!
USA-trean och forne världssjuan Mardy Fish har dragit sig ur Australiska öppna, nästa års första GrandSlam-turnering, på grund av det hjärtproblem som spolierade stora delar av hans säsong under 2012.
– De goda nyheterna är att Mardys hälsa förbättras, han är tillbaka ute på banan och tar sig sakta men säkert tillbaka till regelbundna träningspass, säger Fishs agent John Tobias till nyhetsbyrån Reuters.
Enligt nyhetsbyrån planerar Fish att återvända till touren i februari.
Amerikanen var världsåtta (och USA-etta) i inledningen av säsongen 2012 men har nu rasat på rankningen och återfinns först på 27:e plats.
