Det finns alltid vinnare och förlorare över ett transferfönster. Vilka som är de stora förlorarna i Spanien den här sommaren är dock ingen högoddsare.

MÁLAGA

Förändringar:
Förlusterna av Isco, Martín Demichelis, Jérémy Toulalan, Joaquín och allra senast Júlio Baptista säger det mesta om vilken ekonomisk situation Málaga befinner sig i. Och ersättarna är långt ifrån etablerade spelare. Roberto Chen, Fernando Tissone, Bobley Anderson och Marcos Angeleri är knappast namn som skrämmer upp La Liga-konkurrenterna. Å andra sidan har man knutit åt sig Vitorino Antunes, Pedro Morales och Roque Santa Cruz permanent vilket får ses som positivt. Därtill har också Bernd Schuster anslutit som ersättare till Manuel Pellegrini på tränarbänken.

Förutsättningar:
Det ser inte helt eländigt ut för Málaga, men jämfört med det lag man hade förra säsongen är det förstås ett på pappret betydligt sämre lag man nu kommer till säsong med. Det finns dock en hel del kvalité och får Bernd Schuster ihop laget på ett bra sätt blir nog La Rosaleda fullsatt även den här säsongen.

Tänkbar startelva:

(4-1-4-1)

Willy Caballero
—
Jesús Gámez
Sergio Sánchez
Weligton
Vitorino Antunes
—
Ignacio Camacho
—
Pedro Morales
Francisco Portillo
Duda
Eliseu
—
Roque Santa Cruz

Rimlig målsättning:
Málaga har helt klart en trupp nog för att ta sig på övre halvan av tabellen, men klarar man det bör man samtidigt vara väldigt nöjda. Det gäller att inte fler lämnar och att nyckelspelarna håller sig skadefria.

Vi är halvvägs och tar itu med ett av överraskningslagen de senaste två åren.

LEVANTE

Förändringar:
Det har hänt en hel del under sommaren i Levante. Först och främst har klubben brutit kontrakten med nyckelspelare som Sergio Ballesteros, Juanlu och José Barkero. Även duktige målvakten Gustavo Munúa har lämnat efter att inte fått något förnyat kontrakt. Man har också gått skilda vägar med tränaren Juan Ignacio Martínez och i stället anställt en likvärdig tränartyp vad gäller fotbollsfilosofi – Joaquín Caparrós. Det klart mest intressanta nyförvärvet är högeryttern Jordi Xumetra som kommer från Elche där han i fjol var riktigt vass. Dessutom återvänder La Liga-bekantingen David Barral till Spanien efter en misslyckad sejour i Turkiet, men frågan är om han blir ett lika stort kap som klubbens andra anfallsvärvningar (Felipe Caicedo, Arouna Koné & Obafemi Martins framför allt) de senaste åren. Både med tanke på tidigare prestationer och ålder (30 år) känns det ytterst tveksamt.

Förutsättningar:
Med en hel del förändringar är det svårt att veta var man har Levante för tillfället, och hur bra de egentligen är. Men sett till spelarmaterialet ser det något sämre ut jämfört med förra säsongen då det saknas spetskvalité i anfallet och trygghet i defensiven. Dessutom har inte Caparrós övertygad med sina senaste projekt.

Tänkbar startelva:

(4-2-3-1)

Keylor Navas
—
Christian Lell
Issam El Adoua
David Navarro
Juanfran
—
Pape Diop
Vicente Iborra
—
Jordi Xumetra
Andreas Ivanschitz
Rubén García
—
David Barral

Rimlig målsättning:
Man ska ju aldrig säga aldrig med Levante, då de verkligen gjort bra ifrån sig de senaste två säsongerna. Men även om de har ett par intressanta nyförvärv känns det som alla förändringar lika gärna kan leda till något negativt. En rimlig målsättning känns det här säsongen att hålla sig kvar, och i bästa fall parkera på en plats i mitten av tabellen.

Vi är snart halvvägs i nedräkningen inför säsongen. Näst på tur är en av sommarens stora vinnare.

GRANADA

Förändringar:
Granada är på förhand en av de klubbarna som förstärkt truppen på bästa sätt inför säsongen. Och det gäller framför allt till offensiven. Piti smällde in 18 mål från sin fria offensiva roll i Rayo Vallecano förra säsongen och är en klassvärvning. Även Riki, 13 mål i Deportivo La Coruña i fjol, är en bra och nyttig förstärkning till anfallet. I övrigt är även det defensiva mittfältsankaren Manuel Iturra ny från Málaga och i brassen Douglas Santos har man en oerhört intressant framtidsförsvarare. Inget tyngre namn har lämnat klubben.

Förutsättningar:
Det ser bättre ut än någonsin i Granada. Lucas Alcaraz förfogar över ett väldigt bra lag på pappret och klubben har verkligen satsat för att etablera sig och nå högre placeringar än tidigare. I fjol var målproduktionen det stora problemet, men i och med värvningarna av Piti och Riki lär det nu vara ett minne blott.

Tänkbar startelva:

(4-2-3-1)

Oretis Karneziz
—
Allan Nyom
Pape Diakhaté
Diego Mainz
Guilherme Siqueira
—
Manuel Iturra
Mikel Rico
—
Diego Buonanotte
Yacine Brahimi
Piti
—
Riki

Rimlig målsättning:
Under sina två första år sedan uppflyttningen har målsättningen varit solklar: hålla sig kvar. Nu är det annorlunda. Granada har satsat för att klättra uppåt i tabellen och vill etablera sig ännu mer. En placering i mitten känns klart rimligt, men om alla nyförvärv gör lika bra ifrån sig som förra säsongen kan man tveklöst utmana ännu högre upp.

Nästa lag att ta itu med inför säsongsstarten är en av ligans fyra klubbar från Madrid-regionen.

GETAFE

Förändringar:
Getafe har förlorat en av sina stora stjärnor och också sin största talang i form av Abdel Barrada, som sålts vidare till Al Jazira. Ett tungt spelartapp för Getafe, men samtidigt var tio miljoner euro ett välkommet tillskott i klubbkassan. Vänsterbacken Roberto Lago, riktigt bra i Celta Vigo i fjol, har anslutit liksom försvarsspelaren Igor Lichnovsky. 19-årige Igor kommer trots sitt väldigt östeuropeiska namn från Chile som han också representerar på U20-landslagsnivå. Lichnovsky spås en lysande framtid och är en långsiktig värvning.

Förutsättningar:
Utan Abdel Barrada försvinner mycket spetskvalité och ingen självklar ersättare har värvats in i marockanens ställe. Däremot är tränaren Luis García kvar och kontinuitet är något som en klubb som Getafe strävar efter och behöver. Nu är det dock lite upp till bevis för García om han är rätt man att leda Getafe till ännu högre höjder än en mittenplacering. Och förutsättningarna sett till spelarmaterialet är sämre än förra säsongen. Dessutom måste anfallarna, framför allt Álvaro Vázquez, börja producera framåt.

Tänkbar startelva:

(4-4-2)

Miguel Ángel Moyà
—
Juan Valera
Alberto Lopo
Rafa López
Roberto Lago
—
Pedro León
Xavi Torres
Mehdi Lacen
Diego Castro
—
Adrián Colunga
Álvaro Vázquez

Rimlig målsättning:
Getafe har ett på pappret något sämre lag än i fjol i och med förlusten av Abdel Barrada, och en ny plats i mitten av tabellen känns som en rimlig målsättning. Klaffar allt rätt kan man dock utmana om Europa-platser, men då måste anfallarna leverera allt mer än förra säsongen.

Nedräkningen fortsätter inför säsongen är näst på tur är Espanyol, som förra hösten låg riktigt illa till men som till slut redde upp situationen.

ESPANYOL

Förändringar:
Det väger förstås blytungt att kaptenen och storstjärnan Joan Verdú har lämnat klubben, speciellt eftersom det var på fri transfer. Bland nyförvärven är det många relativt okända namn man har plockat in, om än sunda och smarta värvningar. Det tyngsta namnet är Pizzi, som förra säsongen gjorde väldigt bra ifrån sig i Deportivo La Coruña, och som nu lånas in från Benfica. Även anfallaren Manu Lanzarote, i fjol i Sabadell, känns extra spännande och kan bli en tillgång i offensiven.

Förutsättningar:
När Javier Aguirre tog över Espanyol förra säsongen låg man inte bara under nedflyttningsstrecket, man låg på sista plats i tabellen. Men mexikanen redde upp stormen för Barcelona-klubben och efter en strålande vårsäsong hade man i slutet aldrig något med bottenstriden att göra. Nu får Aguirre fortsatt förtroende i Espanyol, som han en likvärdig trupp jämfört med i fjol. Ändå känns det som att truppen är något för tunn och saknar lite spets för att utmana om Europa-platser.

Tänkbar startelva:

(4-2-3-1)

Kiko Casilla
—
Javi López
Diego Colotto
Héctor Moreno
Joan Capdevila
—
David López
Víctor Sánchez
—
Pizzi
Sergio García
Simão Sambrosa
—
Christian Stuani

Rimlig målsättning:
Med tanke på hur bra det såg ut efter att Aguirre klev in i tränarrollen hos Espanyol förra säsongen talar allt för att klubben gör en bättre höst än i fjol. Och det är förstås svårt att vara lika usla som man var då. På pappret har man inget jättestarkt lag, även om det finns gott om rutin. En plats i mitten av tabellen känns som en rimlig målsättning, även om klubben garanterat vill vara med och slåss ännu högre upp.

Under 1960- och 70-talet var Elche CF stora i Spanien, och har där många historiska säsonger i högsta divisionen. Men senast klubben var uppe i finrummet var 1988/89. Därför var förra säsongens avancemang väldigt efterlängtat. Och det var aldrig något snack om saken. Elche ledde från första till sista omgången och var ohotade i toppen.

ELCHE

Förändringar:
Klubben har tappat två tunga namn i yttern Jordi Xumetra och mittbacken Xabi Etxeita. Den sistnämnde har vänt hem till Athletic Club, medan Xumetra flyttat en betydligt kortare sträcka då han har skrivit på för grannklubben Levante. Som ersättare för Etxeita har man i första hand lånat in Alberto Botía från Sevilla, men också breddat truppen med David Lombán, som i fjol spelade i Barcelona B. Från Sevilla förstärker även Manu del Moral och Miroslav Stevanovic, som båda lär utmana om en startplats. Cristian Sapunaru vann förra säsongen det mindre smickrande priset som den spelare som dragit på sig flest kort under en och samma säsong. Då spelade han i Zaragoza. Nu utmanar han Damián Suárez om en plats till höger i backlinjen.

Förutsättningar:
Tränaren Fran Escribá förespråkar ett kollektivt försvarsspel där anfallarna och mittfältarna har de viktigaste rollerna i defensiven. Taktiken gick hem i Segundan förra säsongen, och Elche släppte bara in 27 mål på 42 matcher. Laget är mer eller mindre intakt, med den stora skillnaden att Xabi Etxeita inte finns kvar i backlinjen. Fungerar Alberto Botía lika bra med Sergio Pelegrín i mittlåset kommer Elche fortsatt bli svåra att få hål på. Förutsättningarna finns helt klart för att Elches sejour inte ska bli ettårig.

Tänkbar startelva:

(4-2-3-1)

Manu Herrera
—
Damián Suárez
Alberto Botía
Sergio Pelegrín
Edu Albácar
—
Alberto Rivera
David Generelo
—
Carles Gíl
Manu del Moral
Fidel
—
Ferran Corominas

Rimlig målsättning:
Klubben målsättning är förstås att hålla sig kvar. Och spelar man lika bra som man gjorde i Segundan förra säsongen har man väldigt stora möjligheter att spela i La Liga även säsongen 2014/15.

I den sista omgången förra säsongen slogs fyra lag om en plats kvar i La Liga. Celta Vigo, som långt ifrån hade de bästa möjligheterna på förhand, tog platsen före lokalrivalen Deportivo La Coruña, Mallorca och Zaragoza. Till den här säsongen finns all anledning att tro att vi kommer få se ett helt nytt Celta jämfört med i fjol.

CELTA VIGO

Förändringar:
Abel Resino fick inget förlängt kontrakt efter att han lyckades hålla Celta kvar i högsta divisionen. Som ersättare har klubben nu anställt den före detta storspelaren Luis Enrique. Som tränare gjorde Enrique stor succé med Barcelonas reserver under tre raka säsonger, innan han tog sig an Roma säsongen 2011/12 utan att få till det. Nu är han tillbaka i Spanien och får chansen i Celta Vigo. Och det lär garanterat bli en Barça-prägel på säsongens Celta. Luis Enrique har nämligen valt att plocka in tre spelare han jobbade med under sin tid i den katalanska klubben. Mittbacken Andreu Fontàs, innermittfätlaren Rafinha och vänsteryttern Nolito. Därtill har man värvat i Charles, som gjorde hela 27 mål för Almería förra säsongen. Brasseanfallaren kommer som en direkt ersättare till Iago Aspas, som lämnat Vigo för nya äventyr på de brittiska öarna.

Förutsättningar:
Celta Vigo har ett väldigt spännande projekt på gång. Med en ny tränare, ett nytt spelsätt och ett par starka nyförvärv har man på förhand alla förutsättningar att nå en betydligt bättre placering än i fjol (17). Samtidigt kan det ta tid att spela ihop ett nytt lag och få alla att dra åt samma håll. Lyckas Luis Enrique med det kan det bli en väldigt rolig säsong för Celta.

Tänkbar startelva:

(4-3-3)

Sergio Álvarez
—
Hugo Mallo
Andrés Túñez
Andreu Fontàs
Carlos Bellvís
—
Jonathan Vila
Borja Oubiña
Rafinha
—
Augusto Fernández
Charles
Nolito

Rimlig målsättning:
Den primära målsättningen är förstås att hålla sig kvar. Förra säsongen hittade man aldrig någon stabilitet i spelet och kämpade hela tiden under stor press. Lyckas man bli mer jämna nu, och om nyförvärven hittar sin plats och bidrar på bästa möjliga sätt, är jag däremot helt övertygad om att Celta kan ta en plats på den övre halvan. Men då är det mycket som ska stämma.

Förändringar:
Här har det hänt mycket. Betis har varit ytterst aktiva på transfermarknaden och värvat ett dussin nya spelare för att komplettera och bredda truppen. Namnet som sticker ut mest är förstås den förre Espanyol-stjärnan Joan Verdú, som kommer på fri transfer och kan bli ett fynd. Några andra som sett väldigt spännande ut på försäsongen och kan bli utropstecken under säsongen är anfallaren Chuli från Alcorcón och högerspringaren Juanfran från Real Madrid Castilla. Däremot har man tappat två av fjolårssäsongens bästa spelare, José Cañas (Swansea) och Beñat (Athletic), som blir svåra att ersätta på innermittfältet.

Förutsättningar:
Real Betis har en större och konkurrenskraftigare trupp än på väldigt länge, och det är mycket som känns öppet inför säsongen. Men även om man breddat truppen rejält gäller det för Pepe Mel att få ihop gruppen. Dessutom blir Cañas och Beñat svåra att ersätta på mittfältet. Klarar man av det på ett bra sätt har Betis alla möjligheter att återigen slåss om Europa-platser. Offensivt ser det ruskigt starkt ut.

Tänkbar startelva:

(4-2-3-1)

Guillermo Sara
—
Chica
Paulão
Antonio Amaya
Nacho
—
Javier Matilla
Lorenzo Reyes
—
Juanfran
Joan Verdú
Álvaro Vadillo
—
Rubén Castro

Rimlig målsättning:
Med en bredare trupp än på oerhört länge och ett anfall som ser väldigt starkt ut på pappret har förstås Betis som målsättning att upprepa fjolårets sjundeplacering i ligan. En Europa-plats känns som ett klart rimligt mål för Betis även om känslan är att många lag kommer blanda sig i striden om placeringar på den övre halvan.

Vem kunde i våras ana vad som nu har hänt hos de regerande ligamästarna FC Barcelona, som går till säsong med en ny tränare vid sidlinjen och en ny brassestjärna på planen.

BARCELONA

Förändringar:
Som en blixt från klar himmel slog nyheten ner för bara några veckor sedan. ”Tito Vilanova har fått återfall, och kan inte fortsätta träna FC Barcelona”. Många trodde Vilanova redan hade vunnit sin livs kamp mot cancern, men nu tvingas han återigen kämpa för att övervinna sjukdomen. Som ersättare har Barcelona anställt Gerardo ”Tata” Martino, en argentinare som kommer från samma stad som Lionel Messi, Rosario, och dessutom tränat den klubb Messi en gång började sin karriär i – Newell’s Old Boys. Tata Martino har Marcelo Bielsa som en stor förebild, och beskrivs ha ett liknande sätt att se och tänka fotboll, om än med lite med taktiskt och defensiv disciplin. På spelarfronten har David Villa och framtidsmannen Thiago Alcântara försvunnit som de tyngsta namnen, och så har en av transfersagornas mest utdragna historier nått sitt slut i och med Neymars ankomst till den katalanska klubben.

Förutsättningar:
Tata Martino säger sig vilja återinföra det höga presspelet som i fjol inte var så framgångsrikt i Barcelona. Lyckas han med det kommer han lyfta laget både ett och två snäpp jämfört med förra säsongen. Och förutsättningarna är så klart väldigt bra. I ett lag med Lionel Messi, Andrés Iniesta och Xavi Hernández ansluter nu världens största talang Neymar för att slå sig in bland stjärnorna och sätta sin prägel på det hela. Om allting klaffar kan det bli en väldigt bra säsong för Barcelona.

Tänkbar startelva:

(4-3-3)

Víctor Valdés
—
Daniel Alves
Gerard Piqué
Carles Puyol
Jordi Alba
—
Xavi Hernández
Sergio Busquets
Andrés Iniesta
—
Alexis Sánchez
Lionel Messi
Neymar JR

Rimlig målsättning:
Det finns många skillnader mellan Barcelona och Real Madrid. Men när det gäller förväntningar och målsättningar är de båda klubbarna på samma våglängd. Och precis som vanligt har giganterna också oförskämt bra lag på pappret. För Barça är guldhattar och champagne vid säsongens slut inte bara en realistisk målsättning, utan också den enda godkända målsättningen. Katalanernas problem är att det är precis samma visa i Real Madrid-lägret.

Säsongsuppladdningen fortsätter, och ett av de lag där det inte skett några enorma förändringar i är Atlético de Madrid. Frågan är dock om man kan upprepa förra säsongens framgångar?

ATLÉTICO DE MADRID

Förändringar:
Radamel Falcao är nu ett minne blott i Atlético Madrid, och som ersättare har man hämtat in David Villa till ett reapris från Barcelona. Spanjoren har haft ett par halvdana säsonger i Katalonien, men har fortfarande ett ruggigt bra målsnitt. Då VM står runt hörnet nästa sommar lär Villa vara fylld av motivation, och även om han kanske inte når upp till Falcaos 28 ligamål från förra säsongen lär han bidra med en hel del för Atlético. Dessutom har försvaret breddats i och med värvningen av Martín Demichelis från Málaga, som varit en av ligans främsta försvarare de senaste två åren.

Förutsättningar:
Falcao må ha lämnat, men Diego Simeone, som är grunden till Atléticos framgångar de senaste åren, är fortfarande kvar. Man får dessutom behålla Thibaut Courtois på lån ytterligare en säsong, samtidigt som stommen i laget är intakt. Atlético Madrid känns som ett av de lagen man vet bäst var man har för tillfället, och de har alla förutsättningar att göra en lika bra säsong som i fjol.

Tänkbar startelva:

(4-4-2)

Thibaut Courtois
—
Juanfran
João Miranda
Diego Godín
Filipe Luís
—
Koke
Mario Suárez
Gabi
Arda Turan
—
Diego Costa
David Villa

Rimlig målsättning:
Man har en likvärdig trupp med förra säsongen, om än kanske något bredare vad gäller kvalité samtidigt som ungdomarna som håller på att slussas in i A-laget blivit ett år äldre. Även om man nu kommer slåss på flera fronter vore det en rejäl missräkning om man inte nådde en CL-plats i ligaspelet även den här säsongen.