Hur bör vi gå tillväga om slamrande gymmiljöer och otympliga viktplattor känns omotiverande, men drömmarna om sommarformen ständigt knackar oss på axeln?
Det bestämde jag mig för att gå till botten med i Aftonbladets kommande hälsoartikel!

Just det, jag pratar givetvis om promenader. En av träningsuniversumets kanske mest underskattade motionsformer!
Under gårdagen begav jag mig därför ut i skog och mark för att bildsätta promenadprogrammen och styrkeövningarna som kommer knuffa alla er gymhatare i helt rätt sommarriktning!

Allt kokades ned till en 1500 tecken lång artikel som kombineras med fyra effektiva träningsveckor – fyllda med kontinuerligt uppskruvade utmaningsgrader.
Med andra, det kompletta receptet du behöver för att lyckas.

Så, det är alltså hög tid att sluta slänga dig med termer likt ”träning är ingenting för mig” och ”jag vill, men hinner verkligen inte”. Här kommer upplägget som kan minska ett kilo på vågen varje vecka, boosta kroppen med styrkestimulerande övningar och samtidigt skänka lungorna mer friskluft än någonsin förut. En kombination få har råd att missa?

Artikeln publiceras ut imorgon lördag på Aftonbladet PLUS.
Orkar du inte söka? Lugn, länk kommer givetvis återfinnas här på bloggen!

Ta mig till artikeln!

Alkohol är vida känt som träningsentusiasten- och viktkrigarnas största nemesis tack vare dess tomma kalorier och muskelnedbrytande effekter. Nu, lagom till fredagsmyset, presenterar forskningen nya rön. 

Okej, häng med i resonemanget nu – även om allt innehåll må låta lite väl ding-ding-värld-aktigt. American Chemical Society beslutade sig nämligen för att lägga spritsorten Tequila under lupp, allt för att skärskåda dess olika beståndsdelar och eventuella effekter.

Resultatet avslöjade att kaktusplantan som ligger till grund för spritsorten innehåller ett visst socker (agavins) som sänker konsumenternas blodsocker. Något som kan bidra med gynnande hälsoeffekter.

Resultaten framställdes via försöksgrupper beståendes av möss som gavs en standardiserad dietkost, men med skillnaden att vissa av mössten serverades vatten med tillsatt agavins.
Efter endast låga nivåer av kaktusplantans sockerart började mössen äta mindre och uppmäta lägre blodsockernivåer än försöksgruppen som gavs vanligt dricksvatten.

Anledningen bakom resultaten förklaras av studiens forskarteam med att mössen som givits agavins lyckades – trots denna ringa mängd – producera ett hormon som skapade längre mättnadskänslor och insulin. Något som fått forskare tro att just agavins eventuellt kan hjälpa patienter lidandes av diabetes typ-2 eller övervikt mot hälsosammare liv.

Naturligtvis behöver liknande texter kompletteras med en traditionell disclaimer.
Enligt min mening bör ingen människa – frisk som sjuk – ersätta dess dagliga vätskeintag med alkoholhaltiga drycker. Sträva efter balans.
Dessa forskningsrön är dessutom sprillans nya och behöver kalibreras för att möjliggöra någon form av adekvat sanningshalt. Men hey – för alla spritromantiker förvandlades just denna kalla januarifredag till lilla julafton.

Jajamän, nu står vi här igen. 365 dagar rikare och sprängfyllda av nyårsförväntningar. 
Här kommer därför tricken som lär dig tygla frestelserna, genskjuta ursäkterna och eliminera ”jag börjar på måndag-genen” för att göra 2019 till året då nyårslöftet omvandlades till verklighet. 

För om sanningen skall fram, vad håller vi egentligen på med? Samma visa varje år.
Trots att majoriteten av oss, ur ett strikt kunskapsperspektiv, redan vet att kalkylen ”mer aktivitet + färre onyttigheter” kommer resultera i ökat välmående och spirande hälsa faller vi för frestelserna, och vi gör det snabbare än många vågar tro.
 
 
19 januari
Enligt härligt insamlad statistik från våra brittiska träningsvänner håller våra träningsrelaterade nyårslöften sällan mer än tre veckor. Eller för att vara mer exakt, till den 19 januari – dagen som numera tilldelats namnet ”Fail Friday”.
Så, hur ska en gå tillväga för att inte trilla dit i år igen?

Så förverkligar du nyårsmålen – i tre enkla steg!

1. Tydlighet

Du kan aldrig nå fram till någonting du inte ser. Öka därför dina chanser genom konkretisering och tydlighet.
Vill du bli starkare i gymmet? Om ja, hur mycket starkare?
Önskar du gå ned i vikt? Hur många kilon, och på hur lång tid?
Är det dags att förbättra konditionen? Vilken kilometertid kommer göra dig nöjd över dina prestationer?

Förstår du poängen?
Nöj dig inte med luddiga visioner, skissa istället upp planerna så konkret som möjligt. Först då kommer du veta när du lyckats.

2. Is i magen

Inser själv klyschigheten, men sanningen är att Rom faktiskt INTE byggdes på en dag. Detsamma kommer gälla dina nya fysiska landvinningar och ökade välmående.

Våga därför (åtminstone med jämna mellanrum) pausa helhetsbilden för att se alla mindre framgångar som redan erövrats. Du kanske redan har skapat positiva förändringar på vågens display? Du kanske tränar mer frekvent än någonsin tidigare? Eller vem vet, du kanske känner dig ”friskare” sedan du samlade mod nog att besöka det där gruppträningspasset?

Oavsett vad – var lite snäll mot dig själv och våga se såväl dina stora som små framsteg. Först då kommer helhetspusslets alla bitar hamna på rätt plats.

3. Bara kör!

Motivation går att träna upp likt vilken muskelgrupp som helst. Med det sagt, sitt inte och vänta på att träningssuget skall hitta dig – leta istället upp det själv.

Bestäm dig en gång för alla och börja idag (med stort som smått!) och strunta i att träningsglädjen inte når toppnoteringar från första stund. När du väl hittat ditt innerliga ”varför”, alltså den sanna och ocensurerade anledningen bakom vad målbilden betyder för dig, kommer resans målbild vara värd besväret. Oavsett hur många tidiga morgnar eller sociala uppoffringar den innefattar. Kör!

En frågeställning många älskar att snickra hemmateser kring handlar inte om vad vi bör äta – utan snarare hur många gånger per dag vi skall konsumera all energi.
Inte minst om viktnedgång står på önskelistan…

Så, vad är det egentligen som gäller? Lever fortfarande novisen ”frukost, lunch och middag” eller kräver dagens snabba och utvecklade hälsotänk mer?
Jag blev trött på att gissa och beslutade mig för att kontakta Karolinska Institutets kostdocent Ylva Trolle Lagerros.

Ylvas kloka rekommendationer och konkreta råd kring vikten av regelbundna kostvanor presenteras under väntande helg under sedvanligt Aftonbladet-flagg.
Här ges såväl personerna som önskar tappa de envisa ”extrakilona” som befolkningsmängden som drömmer om att leva i hälsans tecken smarta råd och slagkraftiga tillvägagångssätt. Allt samtidigt som vi ger er uppslaget kring bra och dåliga mellanmålsalternativ.

Se till att inte missa reportaget, vem vet – texten kanske utgör ögonöppnaren som knuffar dig mot formen du alltid drömt om. Länk kommer givetvis återfinnas här på bloggen efter publicering!

Hallå – ta mig dit!

Bland mängder av svenskar utgör den klassiska dubbelhakan ett av nutidens vanligaste estetiska klagomål. Men vad beror egentligen ”fenomenet” på? Och än viktigare, hur ska en träna, äta och leva för att skapa förändring? 

Bukfetma, kraftiga lår och stor rumpa. Kända och välsökta Google-ord i kombination med önskade och effektiva träningsupplägg. Men vad fastnar våra blickar oftast för först?
Just det, ansiktet.

Av den anledningen publicerar Aftonbladet PLUS imorgon (lördag 27/10) artikeln som ger en djupare förståelse kring ”dubbelhakan”. Allt för att du som önskar skapa en förändring inte bara skall få information om ”varför” detta uppstår – utan självklart även tipsen kring ”hur” du skall agera för att nå nya framsteg.

I artikeln har vi beslutat att inte hushålla på krutet. Här blandas ett detaljerat och fettförbrännande träningsprogram med kostråd, recept och tydlighet. Allt för att du som läsare inte skall tillåtas falla på målsnöret.

Så, oavsett om du känner dig placerad i riskzonen eller länge varit fundersam kring hur du skall träna för nya resultat. Radera alla tankar kring kirurgiska ingrepp och dyra behandlingar, det är dags att kavla upp ärmarna och sluta fundera!

Förutom på Aftonbladet PLUS kommer givetvis även en länk till artikeln publiceras här på bloggen. Heja!

Internet har gjort det igen!
Du har väl inte missat händelsen som fullkomligt vält cybernätet och skapat en av de största dietdebatterna i modern tid?
Jag pratar självklart om Brian Northrup, amerikanen som åt pizza varje dag i ett helt år – och gick ned 2,6 kilo.

Brian Northrup ville visa världen att vi kan äta pizza varje dag utan att fullständigt rasera utseendet. Allt genom att själv agera försöksperson och helt sonika skrida till verket.
Reglerna för utmaningen var enkla, Brian var tvungen att äta en hel pizza på daglig basis – men också träna minst 20-30 minuter varje dag.

”Så länge man håller igång och tränar så ämnesomsättningen hålls uppe kan vi i princip äta vad vi vill” 

Så, hur gick det för den unge amerikanen?
Förutom att stöka till det rätt rejält för många ”kostexperter” och dietister med den enorma klickstormen höll Brian sitt löfte. Pizza och träning förblev på schemat i 365 sammanhängande dagar, och resultaten talade sitt tydliga språk.
Efter den avslutade tidsperioden hade Brian tappat 2,6 kilo och samtidigt lyckats behålla all muskelmassa. En milt uttryckt imponerande bedrift.

Vad lär vi oss av allt det här? 
Självklart kan experiment likt dessa fungera som viktig motvikt till alla extrema dieter som cirkulerar runt, och framförallt understryka vikten av att faktiskt våga unna sig någonting med jämna mellanrum. Kroppen är smartare än vi vågar tro.

Att däremot äta pizza varje dag? Tummen upp ur ett estetiskt perspektiv (tydligen) men starkt ”njae” sett från hälsans synsätt.
 
 
 

Många svenskar kommer i skrivande stund tillbaka från en historiskt varm och härlig sommar. En sommar som kanske varit svårare än vanligt att lyckas matcha med hälsofrämjande träningsrutiner. Så, hur kommer en tillbaka?
Vi har svaret. 

Igår torsdag begav sig undertecknad ut på fältet tillsammans med fotograf Karolina Byrmo för att plåta övningarna som inte bara hjälper – utan snarare kastar – dig mot såväl bättre form som fysik. Här pratar vi om övningarna som tar gigantiska kliv bort från isolerade gymmaskiner och lågintensiva motionsformer, allt för att maximera resultaten så snabbt som möjligt. Men det är inte allt.

Så undviker du de vanligaste fallgroparna
Att endast publicera ett gäng jobbiga övningar och uppstyrda träningsprogram må räcka en bit, men min tioåriga yrkeserfarenhet som tränare vet bättre.
Om jag skulle fått en krona varje gång jag hört repliker likt ”Jag börjar på måndag” eller ”Den här gången blir annorlunda, nu har jag bestämt mig” skulle jag kunna arbeta ideellt framöver.

Med andra ord – träning är bara effektivt när den faktiskt blir av.
Av den anledningen bestämde jag mig för att berika texten med några av de vanligaste fallgroparna, allt för att din hälsosatsning skall hålla i längden.

Börja måttligt
Hur många gånger har du (eller någon i din bekantskapskrets) gått ut alldeles för hårt och antingen vaknat upp sjuk eller med samma mängd träningsvärk som hela brottningslandslaget upplever under ett helt kalenderår?
Well, not this time. I artikeln förklarar jag hur och varför samtliga bör bli bättre på att ge kroppen en ärlig chans att hinna med i förändringsprocessen.
Sanningen är nämligen att kroppen inte behöver vara redo bara för att huvudet bestämt sig, speciellt inte om uppehållet varat längre än två veckor.

Så, imorgon lördag kommer hela artikeln publiceras i Aftonbladet PLUS.
Här ges du som plus-läsare inspiration, slagkraftiga tips, träningsövningar och komplett program.
Med andra ord allt du behöver för att inleda höstens träningssatsning så effektivt som möjligt – och hålla i längden.
Länk kommer givetvis återfinnas här på bloggen!

Mycket nöje och kör hårt!

Ta mig till artikeln!

Trött på långsamma resultat på vågen?
Öka tempot med stavgång – träningsformen som kan fördubbla din energiförbrukning!

Trots att stavgång funnits bland oss länge verkar få inse träningsformens sanna värde. Något vi bestämde oss för att förändra.

Tidigare i veckan begav sig mästerfotograf Peter Wixtröm och undertecknad ut i naturen för att fotobomba inspirerande och teknikbeskrivande bilder kring träningsfenomenet. Ett flåsigt uppdrag som förhoppningsvis motiverar fler att våga bryta sina invanda mönster.

Vi klurade kring hur ett liknande reportage bör göras för att kännas lättläst och motiverande. Framförallt då majoriteten av oss oftast anser att ”nytt” är synonymt med svårt.

Om vi lyckades eller inte? Well, det är såklart upp till läsarna att bedöma. Men för att samla in intresset från så många träningsentusiaster som möjligt fyllde vi slutprodukten med alltifrån konkreta kosttips till ett detaljerat dag-för-dag program där du som läser får veta exakt hur träningen skall se ut under de nästkommande fyra veckorna.

Så, oavsett om du är nybörjare eller elitutövare kommer stavarna lyfta din fysik. Hoppa därför på motionståget och förvandla våren till din mest hälsosamma årstid hitills! Länk till artikeln finns här under – vad väntar du på?

Ta mig till hela artikeln!

Hur lång löprunda krävs för att förbränna ett kilo kroppsfett? 
Tyska idrottsprofessorer tröttnade på teoretiska spekulationer och gick till botten med frågeställningen.
Svaret? Långt, riktigt långt. 

Superprofessor Dr. Beat Knechtle med tillhörande team utförde tveklöst en av fjolårets mest extrema forskningsstudier. För att gå till botten med rubrikens frågeställning behövdes nämligen en frivillig testdeltagare som var villig att springa så länge som det önskade slutresultatet skulle kräva. Och hej vilken distans det skulle visa sig tarva.

Studiedeltagaren, en medelålders man med dokumenterad övervikt, lyckades hålla ett snittempo på sju kilometer i timmen – i 164 kilometer.
Svaret på Dr. Knechtle’s frågeställning ”hur långt behöver en springa för att förbränna ett kilo kroppsfett?” lyder alltså cirka fyra maratonlopp.

Viktigt att understryka kring denna typ av ding-ding-värld forskning är dock att parametrar som kroppstyp, metabolism, kön, ålder, träningsvana och arbetsintensitet självklart spelar in. Men oavsett vem du är kan en sak fastslås. Att ”bara” träna bort sin övervikt är avsevärt mycket mindre effektivt än att träna och samtidigt upprätthålla en strikt kosthållning.

Hur många kalorier är ett kilo fett?

För att förbränna ett kilo kroppsfett behöver du svettas bort cirka 7000 kalorier. Fettmängden bakom ett kilo på vågen motsvaras egentligen av hela 9000 kcal, men tack vare fettets vätskebindande förmågor krävs alltså endast fysiska ansträngningar motsvarande den lägre ovanstående siffran.
Så, när du motionerat bort 7000 kalorier, oavsett vilken förbränningsform du väljer, har du alltså tappat ett kilo av din kroppsvikt.
Enkelt i teorin, desto svettigare i praktiken.